Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag har haft bref från Ernfrid. Han skall såsom
utomordentligt sändebud begifva sig till Z—. Han hälsar
dig.»
»Kommer hans unga hustru att åtfölja honom?» frågade
Melcer.
»Nej, hon ämnar tillbringa julen här. Lilie trifs icke
i Stockholm. Som hvarken Ernfrids mor eller syster äro
i Sverige, ber Ernfrid, att vi med vår ömhet ville omhulda
hans hemsjuka hustru och lilla dotter eftersom hon
föredrager att tillbringa vintern på landet framför
hufvudsta-den.»
Valentin hade alldeles mot sin vana slagit sig ned vid
ett af fönstren med en tidning, hvars innehåll han ncga
studerade. Man bar in ljus, men han satt ändå kvar.
Frigga tronade i en soffa ett stycke ifrån honom.
Efter en stunds förlopp yttrade hon: »Löjtnant
Aurenius, jag tror ni läser i mörkret. — Hvad kan det vara,
som så intresserar er, att ni försöker förstöra edra ögon
och glömmer er kända artighet att sysselsätta er med
damerna?»
»Jag läste om grefve Arthur Eldaus återkomst till
fädernejorden», svarade Valentin, lade från sig tidningen och
gick fram till Frigga.
»Är Arthur återkommen!» utropade Frigga. »Att
Ernfrid ej nämnde något därom i sitt bref!» Friggas kinder
erhöllo vid Arthurs namn en lifligare färg.
»Troligen ämnas fröken den öfverraskningen, att
grefven åtföljer sin svägerska hit. De skvalleraktiga
tidningarna hafva nu gjort denna öfverraskning om intet», tilläde
han.
»Om det skulle bli en öfverraskning, var den väl icke
menad åt mig allena, utan åt oss alla.»
»Visserligen. Vanligtvis är dock en dylik surpris icke
ämnad för mer än en person, och denna är alltid den, som
man tror mest glädjas däraf.»
»Det är verkligen sant, att jag skulle bli bra glad, om
jag finge återse Arthur», sade Frigga. »Han lämnade
ett allt för angenämt minne efter sig att icke med nöje
återses.»
»Om grefven kommer, blir det således en glad jul för
fröken.»
»För mig liksom för er.»
10 I Börd och bildning I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
