Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frigga rörde sig icke. Hon ryste vid blotta tanken, att
lämna Valentin ensam med brodern.
»Fröken Frigga, jag besvär er, gå, eller ock skall jag
aldrig få makt med honom! Frukta ingenting, utan tro på
mig.»
Frigga aflägsnade sig; men om det gällt hennes lif, skulle
hon likväl icke kunnat förmå sig att gå ned i
tornkammaren.
Hon måste öfvertyga sig, att icke något ondt hände
Valentin, och därför stannade hon i trappan.
Så fort Frigga var borta, sprang Valentin upp och
lämnade Melcer fullkomlig frihet att resa sig.
»O min Gud! hvad gör han», tänkte Frigga och knäppte
samman händerna.
Befriad från sin motståndare, reste sig Melcer långsamt
och med synbar ansträngning. När han ändtligen åter
befann sig i upprätt ställning och midt för Valentin, som
stod med armarna i kors öfver bröstet, sade denne med kort
och bestämd röst: »Nu vill jag, att grefven går ned
härifrån.»
Melcers oroligt rullande blick fästes på Valentin. Då
han mötte Aurenii ögon, mumlade han några
osammanhän-gande ord, förde sedan händerna långsamt öfver pannan
och räckte därefter den ena åt Valentin, stammande:
»Jag skall följa er.»
Valentin skakade hans hand, sägande: »Men grefven
skall vara fullkomligt lugn. Förstår grefven.»
»Jag skall vara lugn», svarade Melcer. »Mitt hufvud,
mitt hufvud, o, hvad jag lider!» tilläde han klagande.
Valentin tog honom under armen och förde honom till
trappnedgången. Frigga smög med lätta och hastiga steg
ned till tornkammaren.
Med mycken möda lyckades det Valentin att få Melcer
ned. Den unge grefvens steg voro vacklande och trappan
bristfällig.
När Valentin ändtligen fått Melcer så långt, att denne
satt sig i en af de gammalmodiga stolarna uti Friggas lilla
helgedom, bad Valentin henne skaffa upp doktorn, men,
om möjligt, göra det, utan att någon finge del af hvad som
händt.
Melcer föreföll alldeles medvetslös. Frigga skyndade
till dörren, men hejdades där. Spår af blod syntes på låset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
