Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogsegendomar), aktiva (obligationer, aktier, utestående
fordringar för försäljning af statsegendomar,
1878 uppgående till ett belopp af 64 mill. kr.),
kassabehållningen (som 1878 var 24,7 mill. kr.) och
värdet af statens jernvägar, hvilkas anläggning och
underhåll kostat 67 3/4 mill. kr. V. Ebg.
Försvarsväsendet är ordnadt genom lagen af d. 6
Juli 1867 om hären och genom lagen af d. 24
April 1868 om sjöförsvaret. Fotfolket utgöres af
5 brigader, hvardera på 4 linie-, 2 reserv- och 2
förstärkningsbataljoner, samt af lifgardet, som har 1
linie- och 1 förstärkningsbataljon. Rytteriet består
af 5 regementen, hvartdera med 2 liniesqvadroner
samt 1 reservsqvadron och 1 öfningsskola, som
i krigstid utvecklas till depot. Fältartilleriet
består af 2 regementen: det ena på 6 linie- och
2 reservbatterier, det andra på 3 liniebatterier
och 1 reservbatteri (hvarje batteri om åtta
kanoner). Fästningsartilleriet består af 2 bataljoner:
den ena på 4 linie- och 2 förstärkningskompanier,
den andra på 2 liniekompanier och 1
förstärkningskompani. Dessutom hörer till artilleriet
1 tygstats- och 1 laboratorieafdelning. Ingeniörkåren
består af 1 linie- och 1 reservbataljon, hvardera med
4 kompanier. På krigsfot räknar en infanteribataljon
800 man (underkorporaler medräknade), fördelade i
4 kompanier. Hela infanteristyrkan skulle således
utgöra 33,600 man; men under det linie- och
reservbataljonerna hafva fullständiga kadrer och
inöfvadt manskap, finnas förstärkningsbataljonerna
egentligen endast på papperet, enär anslag för
deras inkallande icke ännu blifvit beviljadt. Endast
Köpenhamns förstärkningsmanskap, "väbning", inkallas
årligen till 15 dagars öfning. En sqvadron räknar
på krigsfot 120 man, ett batteri 20 underkorporaler,
72 konstaplar och 75 trängkonstaplar. Ett
kompani fästningsartilleri räknar 400 man, och
en ingeniörbataljon 500 man. I krigstid utvidgas
linie-ingeniörbataljonen till 9 liniekompanier och 1
depotkompani. Reservbataljonens manskap fördelas på
infanteribataljonerna. Landets försvar hvilade förr
uteslutande på allmogen. Allmän värnpligt infördes
1849, men denna blef en fullständig verklighet först
1869, genom upphäfvandet af den dittills medgifna
friköpningsrätten. Värnpligten inträder när man
fyllt 22 år (uppskof kan dock medgifvas i 3 år),
och tjenstetiden utgör 16 år, af hvilka 8 uttjenas i
linien och reserven samt 8 i förstärkningen. Allt det
senast utskrifna tjenstdugliga manskapet inkallas
hvarje år och utbildas vid de olika vapenslagen
(vid infanteriet i 6 månader, vid kavalleriet i
9 1/2 samt vid artilleriet och ingeniörtrupperna i
4–5 månader). Efter denna öfning hemsändes en del af
manskapet; återstoden qvarstannar under 9–12 månader
i garnisonstjenstgöring. Det utbildade manskapet
inkallas i regeln två gånger till fälttjenst
(1 1/2 månad hvarje gång) och en gång till öfning
(under 1 månad). Officerspersonalen består af fasta
officerare och af sekundlöjtnanter, hvilka senare
utgöras af värnpligtiga, som på detta sätt fullgöra
sin värnpligt. Underofficerspersonalen består af fasta
underofficerare och af korporaler, hvilka på samma
sätt fullgöra sin värnpligt. Ingen kan vara befäl utan
att först hafva blifvit vapenöfvad som simpel
soldat och genomgått en korporalsskola. Officerarna
utbildas derjämte i en officersskola, som består af
fyra klasser, af hvilka den lägsta genomgås af dem,
som vilja blifva sekundlöjtnanter, den andra och den
tredje af dem, som önska vinna anställning såsom fasta
officerare, och högsta klassen af dem, som vilja få
en ytterligare utbildning.
I fredstid är hären fördelad i tvänne
generalkommandon, af hvilka det ena omfattar de öster
om Stora Belt förlagda trupperna (2 infanteribrigader,
2 kavalleriregementen samt allt artilleri och
alla ingeniörtrupperna) och det andra trupperna
på Jylland och Fyen (3 infanteribrigader och
3 kavalleriregementen). Generalstaben är delad i
en taktisk och en topografisk afdelning samt har en
general till chef. Brigadcheferna äro generaler;
bataljons- och regementscheferna äro öfverstar.
Alla vapenslagen hafva hvar sin generalinspektör;
vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna
äro generalinspektörerna äfven chefer för de
taktiska afdelningarna. Slutligen finnes en för
armén och flottan gemensam fältläkarekår och en
"härens forplejningskorps" (intendentur). – Bornholm
har ett särskildt militärförsvar ("väbning"), hvilket
består af de på ön hemmahörande värnpligtige, som
erhållit utbildning i hären. Detta lokalförsvar,
som lyder under en öfverste af förstärkningen,
består af 1 bataljon infanteri, 1 sqvadron
kavalleri, 1 kompani fältartilleri och 1 kompani
fästningsartilleri. Officerarna och underofficerarna
äro dels medlemmar af härens förstärkning, dels
värnpligtiga på Bornholm, hvilka hafva erhållit
befälsutbildning. – Flottans officerskår består af 1
amial såsom chef, 1–5 kommendörer, 34 kaptener,
47 premierlöjtnanter samt ett obestämdt antal
sekundlöjtnanter och reservlöjtnanter. Dessa senare
äro värnpligtiga skeppare och styrmän, som hafva
genomgått en särskild skola. Sekundlöjtnanterna äro
utbildade i en officersskola. Underofficerspersonalen
utbildas i en särskild skola och består dels
af fasta, dels af för ett år i sänder anställda
underofficerare. Till tjenstgöring på flottan
utskrifves det värnpligtiga manskap, som en viss tid
farit till sjös. Dess första utbildning sker i land
och upptager en tid af två månader; derefter utbildas
en del ytterligare i sex månader på land eller under
en sjöexpedition. Hvarje år inkallas så mycket
manskap, som behöfves för att bemanna de fartyg,
som utrustas; den yngsta åldersklassen inkallas
först. Flottan består (1879) af 2 pansarfregatter, med
resp. 18 och 26 kanoner, och af 5 pansarbatterier, af
hvilka två hafva hvartdera 10 och de öfriga hvartdera
4 kanoner; vidare af opansrade skruffartyg, nämligen
3 fregatter, hvardera med 27 kanoner, 2 korvetter,
hvardera med 15 kanoner, 6 skonerter, med tillsammans
21 kanoner, 12 kanonbåtar, med 1, 2 eller 3 kanoner
hvardera (i allt 29 kanoner) samt 3 hjulfartyg med
tillsammans 27 kanoner. Under byggnad är dessutom ett
pansartorpedofartyg på 8 kanoner. För minväsendet
är en särskild sjömineafdelning inrättad. – D. har
inga fästningar, men till försvar för Köpenhamn äro
i Sundet anlagda tre sjöbefästningar ("Tre kroner",
"Mellemfortet" och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
