Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Duborg - Dubos, Jean Baptiste, fransk estetiker - Dubossary - Dubovka - Dubrovna - Dubs, Jakob, schweizisk statsman och författare - Dubufe, Edouard, fransk historie- och porträttmålare - Dubuque - Duc - Du Camp, Maxime, fransk författare och konstnär - Du Cange, Charles Du Fresne, sieur D., fransk lärd - Du Casse, Emmanuel Albert, baron, fransk krigshistoriker och romanförfattare - Duccio di Buoninsegna, italiensk målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anfall. Slottet var ofta uppehållsort för kungliga och
furstliga personer. Der föddes (1526) hertig Adolf,
det gottorpska husets stamfader, och (1646) konung
Kristian V. 1719 lät Fredrik IV nedrifva detta slott.
C. R.
Dubos [dybå], Jean Baptiste, fransk
estetiker, f. 1670, d. 1742, blef 1695 anställd i
utrikesdepartementet och användes af ministern Torcy
uti åtskilliga diplomatiska beskickningar. Såsom
skriftställare förvärfvade han sig rykte särskildt
genom sina Réflexions critiques sur la poésie, la
peinture et la musique (1719, 6:te uppl. 1755).
Dubossary, stad i ryska guvern. Cherson, vid
Dnjestr. 6,316 innev. (1870). Tobaks- och vinodling
samt läder- och ljustillverkning.
Dubovka, köping i ryska guvern. Saratov, vid
Volga. 13,676 innev. (1870). Liflig handel med salt
från den närbelägna Elton-sjön.
Dubrovna, köping (förr stad) i ryska guvern. Mohilev,
vid Dnjepr. Omkr. 7,000 innev. Liflig handel och
industri. Konung Sigismund I af Polen vann vid
D. d. 8 Sept. 1514 en stor seger öfver den ryske
tsaren Vasili Ivanovitsch.
Dubs, Jakob, schweizisk statsman och författare,
f. 1822 i kantonen Zürich, blef 1854 president i
förbundsdomstolen, 1861 medlem af förbundsrådet och
1864 förbundspresident. I sistnämnda egenskap verkade
han i synnerhet för handelsfördraget med Frankrike
och för judeemancipationen. 1872 opponerade han sig
mot författningsrevisionen, kom med anledning deraf i
oenighet med förbundsförsamlingens majoritet och drog
sig derför tillbaka till privatlifvet. 1875 mottog han
en kallelse till medlem af den 1874 omorganiserade
förbundsdomstolen. Död 1879. D:s förnämsta arbeten
äro Entwurf eines strafgesetzbuchs für den kanton
Zürich (1855) och Die schweizer demokratie in ihrer
fortentwickelung (1866).
Dubufe [dyby’f], Edouard, fransk historie- och
porträttmålare, f. 1820, studerade någon tid hos
P. Delaroche, vistades 1848–51 i England och blef
efter återkomsten till Paris en af aristokratiens
gunstlingsporträttörer. Bland de många ryktbara
qvinnor och män, hvilka sutit för honom, må
nämnas Kejsarinnan Eugenie, Rachel, Rosa Bonheur,
Napoleon III, Andrassy, Gounod och Dumas d. y. Såsom
historiemålare har D. utfört åtskilliga religiösa
taflor: Marias bebådelse (1839), Morgonbönen
(Luxembourg), Bergspredikan, Den förlorade sonen
(1866) m. fl. Äfven hans fader, Claude Marie D.,
f. 1790 (1795?), d. 1864, var en inom den förnäma
verlden, särdeles bland damerna, mycket omtyckt
porträttmålare.
Dubuque [djubuk], stad i nordamerikanska staten
Iowa, vid Mississippi. 22,151 innev. (1873). Liflig
handel. Stenkols- och blygrufvor finnas i trakten.
Duc [dyck], Fr. (af Lat. dux, anförare), hertig. Jfr
Duke. – Duchesse [dysjä’ss], Fr., hertiginna.
Du Camp [dy ka’ng], Maxime, fransk författare
och konstnär, född d. 8 Febr. 1822, gjorde 1844–45
en resa i orienten, sysselsatte sig derefter med
fotografering, kämpade under
Junidagarna 1848 med utmärkelse mot insurrektionen
samt företog 1849–51, på uppdrag af ministern för
allmänna undervisningen, en resa till Egypten,
Nubien, Palestina och Mindre Asien. 1880 blef han
medlem af Franska akademien. Skrifter: Souvenirs et
paysages de l’Orient (1848), Egypte, Nubie, Palestine
et Syrie (1852), med 125 taflor, till hvilka D. tagit
fotografier efter naturen, och Orient et Italie (1868)
samt Chants modernes (1855), L’homme au bracelet
d’or (1862), Les buveurs de cendre (1866) och Paris,
ses organes, ses fonctions, sa vie dans la seconde
moitié du XIX:e siècle (1869, 3:dje uppl. 1874),
Les convulsions de Paris (1878) m. fl.
Du Cange [dy ka’ngsch], Charles Du Fresne, sieur
D., fransk lärd, född d. 18 Dec. 1610 i Amiens,
inskrefs 1631 som advokat vid Paris-parlamentet,
köpte 1645 af sin svärfader en syssla vid
kammarverket i Amiens och flyttade 1668 till Paris,
der han dog d. 23 Okt. 1688. En minnesvård öfver
honom upprestes 1849 i hans födelsestad. – D. var
synnerligen väl bevandrad i klassiska och moderna
språk samt historia och arkeologi m. m. Frukten
af hans historisk-filologiska forskningar blefvo de
epokgörande verken Glossarium ad scriptores mediae
et infimae latinitatis (1678), hvaraf en fjerde,
tillökad upplaga 1733 utgafs af benediktinerna och
hvartill ett digert supplement 1766 offentliggjordes
af Carpentier (en ny upplaga utgafs 1840–50 af
Henschel), samt Glossarium ad scriptores mediae
et infimae graecitatis (1688). D. författade vidare
bl. a. Histoire de l’empire de Constantinople sous les
empereurs français (1657), Historia Bizantina (1680)
och Principautés d’outremer (under titeln "Familles
(d’outremer" utgifvet 1869 af E. G. Rey), hvarjämte
han utgaf Villehardouins, Joinvilles, Cinnami och
Zonaras’ krönikor. I franska nationalbiblioteket
förvaras en mängd af D. författade värdefulla
historiska uppsatser och anteckningar m. m.
Du Casse [dy ka’ss], Emmanuel Albert, baron, fransk
krigshistoriker och romanförfattare, f. 1813,
blef generalstabsofficer samt tjenstgjorde som
adjutant först hos prins Jérôme Napoléon och
sedan hos marskalk d’Ornano, utnämndes 1854 till
sqvadronchef och deltog 1850–59 i fälttågen i Afrika
och Italien. Han har bl. a. författat Opérations
de l’armée de Lyon en 1814 (1849), Opérations du
9:me corps de la grande armée en Silésie (1851),
Erreurs militaires de M. de Lamartine (1852; en
kritik af Lamartines framställning i "Histoire de
la restauration"), Operations militaires en Orient
(1857; om operationerna i Krimkriget från Mars 1854
till Okt. 1855), Journal du siége de Strasbourg (1871)
och en mängd broschyrer. D. har dessutom utgifvit
"Mémoires du roi Joseph" (1853–54), "Mémoires
du prince Eugène" (1859) samt lefnadsteckningar
öfver Arrighi, duc de Padoue (1866) och Vandamme
(1870). Hans romaner äro betydelselösa.
Duccio di Buoninsegna [du’ttjå -se’nja], italiensk
målare, föddes i Siena före 1270 och dog efter 1320,
var den mästare, af hvilken det sienesiska måleriet
fick en sådan väckelse, att det på 1300-talet kunde
framträda sjelfständigt vid sidan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
