Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Velasquez, Don Diego - Velasquez de Velasco, Luis José - Welcker. 1. Friedrich Gottlieb W. - Welcker. 2. Karl Theodor W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flere engelska privatgallerier. I Stockholm finnes
under hans namn ett porträtt af Filip IV till häst,
enligt anteckning skänkt af spanske ministern
i Stockholm Pimentel till drottning Kristina
(Justi, som jämför det med ett porträtt i Louvre
af infanten Ferdinand, tillräknar det, på grund af
likhet i målningssättet och i den underliga hästen,
den flamske målaren Gaspard de Crayer). – V. är
representant för realismen, men en realism, som är
vida skild från allt slags mekaniskt fotografisk
afskrifning af verkligheten, utan adlad af en
iakttagelse, som förmådde genom fenomenet framtränga
till väsendet, och buren af en teknik, hvilken
ännu med skäl betraktas såsom häpnadsväckande. Han
är den ende spanske konstnär, säger Woermann, som
ej gaf efter för sin tids och sitt folks trängtan
efter uttryck för en lidelsefullt upprörd fromhet,
den ende, på hvars verk man icke kan se – med
knappt ett enda undantag – att de mognat under den
spanska trosglödens och det spanska kättarehatets
sol .... Obekymrad af uppdrag från kyrkan, hvars
trogne son han förblef, kunde han fullfölja sin
en gång började, för honom ensamt möjliga riktning
till dess sista konseqvenser. Han är Spaniens mest
oberoende konstnär och en af de störste tekniker i
Europa. I hans framställning – och kanske endast
i hans – finnes icke ett spår af konventionelt,
icke en aning om något maniereradt. Så, som
han målar, skulle – tycker man – naturen sjelf
måla, om hon en gång föredroge att framkasta sina
skapelser på en yta, i stället för att insätta dem
i rummet. Se W. Stirling: »Velasques and his works»
(1855); Charles B. Curtis: »Velasquez and Murillo»
(1883); D. Pedro Madrazo: »Catálogo descriptivo
e historico, I (Prado-museets katalog 1872); Carl
Justi: »Diego Velasquez und sein jahrhundert» (1888);
K. Woermann: »Geschichte der malerei» (III: 1, 1888).
C. R. N.
Velasquez de Velasco [vela’skes], Luis José, spansk
fornforskare, f. 1722, d. 1772, anställde på uppdrag
af Ferdinand VI undersökningar öfver Spaniens äldsta
historiska minnesmärken och författade med ledning
deraf Anales de la nation española (1759). Vidare
märkes hans arbete Origenes de la poesia castellana
(1754; 2:dra uppl. 1797).
Welcker. 1. Friedrich Gottlieb W., tysk filolog och
arkeolog, föddes 1784 i Grünberg, Hessen. Under
sin vistelse i Rom 1806–08 kom han i nära personlig
beröring med W. von Humboldt, Zoega, Thorwaldsen
m. fl. inom vetenskapen och konsten framstående män,
hvilkas mångsidigt väckande inflytande i förening med
den rika fornverld, hvaraf han der var omgifven,
hos honom lade grunden till de djupgående och
omfattande forskningar, hvilka skulle blifva hans lifs
uppgift. Redan 1809 befordrades han till professor
i arkeologi och filologi i Giessen, men måste 1816
lemna denna befattning till följd af konflikter med
myndigheterna, föranledda af hans sjelfständiga och
frisinnade uppträdande. Kort derefter kallades han
till professor i Göttingen och 1819 i Bonn, der han
under en lång följd af år utöfvade en gagnerik
och högt uppburen verksamhet såsom en af den klassiska
filologiens stormän och äfven inlade stor förtjenst
genom grundandet af det akademiska biblioteket och
konstmuseet. W:s ytterst omfångsrika och mångsidiga
författareverksamhet egnades i främsta rummet åt
belysandet af den klassiska forntidens religiösa
åskådningssätt, sådant det framträder i saga och
kult, betraktadt från synpunkten af dess historiska
utveckling samt i nära samband med bildande konst och
poesi. Bland dithörande arbeten äro framför andra att
nämna Die aeschyleische trilogie Prometheus (1824),
Die griechischen trägödien mit rücksicht auf den
epischen cyklus geordnet (1839–41), Der epische cyklus
oder die homerischen dichter (1835–49; nya uppl. 1865,
1882), Die griechische götterlehre (1857–62) och
Alte denkmäler (1849–64). I förening med Näke och
Ritschl var W. under många år utgifvare af den berömda
filologiska tidskriften »Rheinisches museum». Sin
professur nedlade han 1859 och dog i Bonn 1868. –
2. Karl Theodor W., tysk publicist, politiker,
statsrättslärare, den föregåendes broder, f. 1790 i
Oberofleiden, Ober-Hessen, blef 1814 e. o. professor
i juridik i Giessen. S. å. utgaf han en flygskrift, i
hvilken han fordrade ett tyskt nationalparlament. På
hösten s. å. blef han professor i Kiel, 1816 i
Heidelberg och 1819 i Bonn. Hans energiska uppträdande
till förmån för ett konstitutionelt styrelsesystem
och liberala reformer ådrog honom en anklagelse
för »demagogische umtriebe». Rättegången mot
honom slutade med hans frikännande. År 1823 blef
W. juris professor i Freiburg (i Baden). Der
fortsatte han outtröttligt sitt arbete för
politiska reformer. I Dec. 1830 insände han
till förbundsdagen en petition om tryckfrihet,
hvilken väckte ett ofantligt uppseende. År 1831
blef han medlem af badensiska landtdagen och fick
derigenom tillfälle att mera verksamt ingripa i
det politiska lifvet. I Okt. s. å. föreslog han
en revision af tyska förbundsförfattningen. Jämte
Rotteck och Dettinger började han utgifva tidningen
»Der freisinnige», den första censurfria tidningen
i Baden. Men den tryckfrihet, som. W. lyckats
genomdrifva, måste snart på förbundsdagens
befallning återtagas. »Der freisinnige» blef
undertryckt, och W. och hans kollega Rotteck
blefvo försatte ur tjeristgöring. W. blef åter
anklagad för »demagogische umtriebe» och åter
frikänd. W. och Rotteck utgåfvo nu gemensamt
Staatslexikon (15 bd, 1834–44; 3:dje uppl., i 14 bd,
1856–66), hvilket mäktigt bidrog till de liberala
åsigternas spridande. År 1840 blef W. återinsatt
i sin professur, men redan 1841 åter försatt ur
tjenstgöring. I de nya processer, i hvilka hans
politiska skriftställareverksamhet snart indrog honom,
blef han ständigt frikänd. År 1848 blef W. medlem
af det sju-mannautskott, som förberedde det tyska
»förparlamentets» sammankallande. Tillika utsågs
han af badensiska regeringen till fullmäktig vid
förbundsdagen. Sedermera tog han verksamt del i den
tyska nationalförsamlingens arbeten. I Aug. s. å.
sändes, han af tyska centralstyrelsen i Frankfurt
i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
