Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Venus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m.). Af de många kustfloderna äro visserligen flere
segelbara kortare sträckor, men inloppet är i de
flesta fall försvåradt eller omöjliggjordt genom
sandbankar. Temperaturen vexlar efter höjden mellan
tropikernas hetta och polartrakternas iskyla och
dermed äfven växt- och djurverld. Af de varma och
tempererade zonernas produkter må särskildt nämnas
kaffe, sockerrör, tobak och bomull. Befolkningen
består hufvudsakligen af indianer (azteker, totonaker
och chontales), negrer, mulatter och samboer. –
2. Hufvudstad i nämnda stat och förnämsta hamnstaden
i hela republiken, ligger på en låg, dels sandig,
dels sumpig kust, der gula febern förekommer året
om. Folkmängden uppgår till omkr. 24,000 pers., deraf
ganska många européer. Staden är regelbundet byggd,
men har få byggnader af intresse, med undantag af den
vackra katedralen. Genom jernvägar är den förenad
med hufvudstaden Mejico, med Alvarado och Jalapa,
dit de förmögnare utflytta om sommaren; regelbunden
ångbåtstrafik underhålles med New Orleans, Vestindien,
New York och flere europeiska hamnar. Den öppna
redden, ehuru till en del skyddad af ett par öar, är
utsatt för den våldsamma nortes (nordan), som sveper
öfver Mejikanska viken Okt.–Mars. Varuomsättningen
vexlar betydligt, men vissa år går hälften af landets
export öfver V. – Den nuv. staden Villa Rica de Vera
Cruz (»det sanna korsets rika stad»), som ligger
flere km. s. om den ursprungliga, af Cortez anlagda
staden, anlades af vicekonungen Monterey i slutet af
1500-talet på den plats, der F. Cortez d. 21 April
1519 först landsteg, och blef stad 1615.
Veranda (ordet är af persiskt eller af indiskt
urspr. och genom engelsmännen infördt i de europeiska
språken: Fr. véranda, Port. varanda o. s. v.), en lätt,
vanligen åt tre sidor öppen tillbyggnad till en
villa eller till ett landthus, afsedd att åt husets
innevånare lemna skydd mot sol, blåst och regn,
då de vilja vistas i fria luften. Den har formen af
ett galleri eller en loggia med ett tak, som bäres
af pelare, och mellan dessa stundom glasfönster,
gardiner eller spjälverk.
Vérard [-rar], Antoine, fransk boktryckare, en
bland de tidigaste och mest berömde, uppsatte 1480
ett boktryckeri jämte bokhandel och utgaf mer än
200 editioner af äldre franska literaturalster,
i synnerhet krönikeverk och riddareromaner,
bl. a. »Les grandes chroniques de France» (3 bd,
1493), »Le roman et les prophécies de Merlin» (3 bd,
1498) och »Heures gothiques». Hans editioner skattas
högt för den vackra typografiska utstyrseln och de
många träsnittsillustrationerna. Jfr J. Renouvier:
»Des gravures en bois dans les livrés de V.»
etc. (1859–62).
Veratreae, bot. Se Melanthaceae och Uvularia.
Veratrin, kem., en i sabadillfrön (se
d. o.) förekommande alkaloid, C32H<sub>49<sub>NO9, som i
rent tillstånd utgör ett hvitt, kristalliniskt
pulver. Veratrinet är synnerligen giftigt; redan
0,01 gr. framkallar häftiga förgiftningssymtom. Det
utöfvar på slemhinnorna en häftig retning, som
förorsakar nysning, krampaktig hosta och kräkning. På
muskelsystemet verkar det förlamande samt nedsätter
pulsfreqvensen och temperaturen. Veratrin
nyttjas mot nevralgier och vid pnevmoni.
P. T. C.
Veratrum Tourn., bot., farmak., ett slägte af
fleråriga, med rotstockar försedda, högväxta örter
med raka leder och många breda, elliptiska eller
lansettlika, längsefter veckade, bågnerviga,
slidomfattande blad. Blommorna äro många och
tämligen små samt sitta i täta, greniga klasar,
hvilka utgå från de öfre bladvecken och stjelkens
topp. Hvarje blomkalk består af 6 fria blad i 2
kransar, hvilka vanligen hafva mer eller mindre olika
färg. Kalkbladen äro stjernlikt utbredda, aflånga,
trubbiga eller, hos somliga arter, spetsade. På
deras bas sitta i hanblommorna ståndarna fästa,
hvilka uppbära rundade, 4-flikiga knappar. Blommorna
äro mångbyggare och stiften mycket korta, med
otydliga märken. Frukten utgöres af 3, nedtill
något sammanhängande karpeller, som öppna sig i inre
kanten och innehålla flere frön. I Europa finnas 2
arter, hvilka för blommornas färg af Linné benämndes
V. nigrum och V. album. Den förra tillhör mellersta
och södra Europa, från Frankrike till Ryssland,
och odlas i Sverige för de vackra svartbruna,
länge qvarsittande, rika blomklasarna. Den senare
arten tillhör alpina och subalpina trakter, och
en afart, V. Lobelianum. Bernh., träffas i norska
Finnmarken. Rotstocken af V. album L. är bekant under
namnet »hvit prustrot» (farmakopéernas rhizoma Veratri
albi, rh. Hellebori albi), hvars pulver förorsakar
våldsam nysning. En likartad drog erhålles af den
nord-amerikanska V. viride Ait, hvilken var redan af
indianerna känd såsom ett gift och fann användning,
när val af en ny höfding skulle anställas, på det
sätt att den af kandidaterna, som minst angreps af
en viss dos af drogen, ansågs vara den dugtigaste
och utkorades. Af rh. Veratri viridis beredes
en tinktur, som i Amerika och England nyttjas
mot lunginflammationer, såsom feberstillande och
nedsättande en för hastig hjertverksamhet, samt var
använd någon tid äfven i Sverige för samma ändamål. Ur
rotstocken har man framställt alkaloiden jervin,
men icke det rätta veratrinet, som erhålles ur
sabadillfrön (se Veratrin). O. T. S.
Verb (Lat. verbum, plur. verba, »ord»), gramm.,
betecknar enligt gängse språkbruk en viss ordklass
inom de flesta kända såväl indo-europeiska som icke
indo-europeiska språk. Benämningen verbum härleder
sig från de romerske grammatikerna (Varro m. fl.) och
är en direkt öfversättning af det i samma betydelse
ända från Platon och Aristoteles specielt af de
grekiske grammatikerna (Dionysios Thrax, Apollonios
o. s. v.) använda grekiska rhema, »ord», »utsago». Af
de gamle definierades verb såsom den ordklass,
som betecknar en »utsago», m. a. o. hvars specifika
användning är att vara »predikat». Denna definition,
som afser funktionen, går igen i våra grammatiker,
t. ex. under formen »verb kallas sådana ord, som
tjena att utsäga en handling eller ett tillstånd om
ett ting, så att derigenom en sats uppkommer» el. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
