Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wernher der Gartener ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1686 blef han öfverlöjtnant vid Amiralitetet och
adlades 1688 med namnet Wernfelt. Efter att 1689
förordnats till amiralitetskapten befordrades han 1703
till schoutbynacht och 1710 till vice amiral. Under
åren 1710–11 förde han befälet öfver den eskader, som
hade till uppgift att blockera de af ryssarna intagna
hamnarna i Finland, Ingermanland och Livland. Den 8
Febr. 1715 fick W., på begäran, afsked med amirals
grad. Död d. 21 Juni 1731. A. H-ld.
Wernher der Gartener l. der Gartenäre, tysk
medeltidsskald, som lefde i midten af 1200-talet. Hans
berättande dikt Meier Helmbrecht gifver en
verklighetsbild och handlar om en högmodig bondson,
som sällat sig till ett rofriddarefölje. Den är
skrifven på bajersk-österrikisk dialekt samt intager ett
märkligt rum i dåtidens tyska literatur genom den
raska och åskådliga skildringen, karaktersteckningens
sanning och det äkta folkliga i framställningens
ton. Dikten utgafs bl. a. 1872 och öfversattes till
nyhögt. 1876.
Wernher i Tegernsee [-se], tysk medeltidsskald,
lefde i senare hälften af 1100-talet och var diakon
i bajerska klostret Tegernsee. Han författade mest
på latin, bl. a. ett påskspel om Antikrist. På tyska
diktade W. (omkr. 1173) trenne längre sånger om
Heliga jungfruns lefnad (Driu Het von der maget,
utg. 1860), med sträng enkelhet jämte själfullhet
i uttryckssättet. Han prydde sjelf sina dikter med
utmärkta miniaturmålningar.
Vernier [-nie’]. Se Nonie.
Vernier [-nie’], Émile Louis, fransk målare och
litograf, f. 1831, kom 1850 till Paris, der han
1861 uppträdde som litograf och 1864 första gången
som målare. I den förra egenskapen utförde han
flere mycket omtyckta blad efter Gorot, Courbet,
Chaplin, Breton och Daubigny och utgaf 1867 tolf
blad efter Corot i ett album med text af Burty. Som
målare utförde han, med Corot som förebild, vackra
stämningslandskap, såsom Strand vid Yport, Qvinnor,
som berga hafstång i Yport, Seine vid Bercy i December
o. s. v. Död i Paris 1887.
Wernigerode, stad i preuss. regeringsomr. Magdeburg
(Sachsen), vackert belägen vid Holzemme och
jernvägen till Halberstadt, n. om foten af
Harz, 9,083 innev. (1885). Gymnasium. Staden har
flere intressanta gotiska byggnader, bl. a. det
vackra stadshuset från 14:de årh. Tillverkning af
träarbeten, cigarrer och färger. Ofvanför staden
ligger grefvarna Stolberg-Wernigerodes residensslott,
omgifvet af en stor djurgård; i denna är en paviljong
med ett bibliotek af omkr. 96,000 bd, af hvilka
de berömda bibel- och hymnologsamlingarna utgöra
resp. omkr. 3,200 och 3,700 bd. W. är hufvudort
i grefskapet Stolberg-Wernigerode, som ända till
1876 egde en viss sjelfständighet, ehuru det sedan
kongressen i Wien varit en integrerande del af
Preussen, i hvilket det bildar en krets, 278 qvkm.,
med 26,484 innev. (1885). Det var ursprungligen ett
fritt riksland, som tillhörde grefvarna af W. och
1429 ärfdes af huset Stolberg.
Verninac, Raimond V. de Saint Maur, fransk diplomat,
f. 1762, d. 1822, var egentligen jurist, slöt sig
till den revolutionära rörelsen och var 1791 en af
de kommissarier, som sändes att återställa lugnet
i det påfliga grefskapet Venaissin och förbereda
dess annexion med Frankrike. Han utnämndes
i April 1792 till ministre plénipotentiaire i
Sverige, blef der ej officielt, men i hemlighet,
mottagen af hertigen-regenten och lemnade i
Sept. s. å. Stockholm. Han var sedermera envoyé i
Konstantinopel, prefekt i Rhône-departementet
och envoyé i Schweiz. 1804 föll han i onåd
och drog sig tillbaka till privatlifvet. Om
hans underhandlingar i Sverige se S. Boethius:
»Gust. IV Adolfs förmyndarereg. o. franska revol.»
(i »Hist. tidskrift», 1888; bd VIII, sid. 95 o. f.).
Vernon [ve’rnön], Edward, engelsk amiral, f. 1684,
d. 1757, inträdde 1701 vid flottan och tog del i
en mängd expeditioner till Medelhafvet, Vestindien
och Östersjön. Såsom Viceamiral af blå flaggen och
befälhafvare öfver flottan i Vestindien 1739 eröfrade
han i Nov. s. å. med endast 6 skepp Portobello från
spaniorerna, en bragd, som i England helsades med
jubel: V:s födelsedag (d. 12 Nov.) 1740 firades i
London med allmän illumination, och 130 medaljer
slogos till hans ära. Men hans angrepp på Cartagena
(1740) och Santiago på Cuba (1741) misslyckades. Då
han 1743 återkom till England, blef han hedersborgare
i London. Vid Karl Edvards marsch mot denna stad 1745
ställdes flottan vid dynerna under hans befäl. Men då
han med sitt retliga lynne ej tålde någon inblandning
från amiralitetets sida, lemnade han i Jan. 1746
helt plötsligt befälet åt en annan och angrep i ett
par skarpa broschyrer sina förmän, hvarför hans namn
ströks på flaggmanslistan. Till sina politiska åsigter
var V. tory. 1722–34 och 1741–57 var han ledamot
af underhuset.
Wernsköld. Se Wärnschöldh.
Verocchio. Se Verrocchio.
Véron [verå’ng]. 1. Louis Désiré, fransk tidningsman och
politiker, f. i Paris 1798, d. derst. 1867, blef 1823
med. doktor, men lemnade efter några år sin praktik
och vardt tidningsman. Efter att en tid hafva varit
medarbetare i »la Quotidienne» och i »le Messager
des chambres» uppsatte han 1829 »la Revue de Paris»,
som fick en ovanlig spridning, till en del derför
att detta organ upplät sina spalter äfven åt yngre
författare och med dem lyckades skapa en ny form för
literär produktion, den s. k. följetongen. Emellertid
öfverlemnade han snart åt andra detta tidningsföretag
för att emottaga ledningen af Stora operan i Paris
(1831). Denna befattning frånträdde han 1835 och sökte
derefter beträda den politiska banan som deputerad,
men misslyckades vid valen och återgick till sin förra
verksamhet som tidningsman (1838). Han inträdde då
i »le Constitutionnel» som ansvarig utgifvare och
blef slutligen (1844) dess egare. Genom att icke
sky några uppoffringar för att förskaffa sig de mest
omtyckta romanförfattares alster och genom ett nytt,
väl beräknadt annonssystem förskaffade han sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
