Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Castries ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redigerandet af det liberala partiets (se d. o.) program. Efter
R. O. Lagerborgs död öfvertog han i Okt. 1882
redaktörskapet af »Helsingfors Dagblad», men hans
löftesrika bana afbröts plötsligt genom döden
d. 30 Aug. 1883 å hans egendom Degerö gård invid
Helsingfors. En anslående stil förhöjer värdet af
C:s skrifter. M. G. S.
Castries [kastrī] 1. Port C. Se Carenage.
Castries [kastrī], köping i franska depart. Hérault,
12 km. n. ö. om Montpellier. Omkr. 1,000 innev. Det
var under medeltiden ett baroni, som 1645 blef
markisat och 1814 hertigdöme. Der föddes 1727 Charles
Eugène Gabriel de la Croix, markis de Castries
(marinminister 1780, marskalk 1783, d. 1801), hvars
namn Lapérouse gaf åt en af honom 1787 upptäckt vik i
ryska Amurlandet, s. om Amurs mynning, under 51° 28’
n. br., hvarest ryssarna sedan anlagt Aleksandrovsk.
Castriota, Georg, albanesisk nationalhjelte. Se
Kastriota.
Castro, Juan Sanchez de, spansk målare, som lefde
vid midten af 1400-talet, var grundläggare af skolan
i Sevilla. Likasom på flere ställen i Spanien,
såsom i Toledo, Cordova, Salamanca, var det vid
århundradets midt och i dess senare del den flandriska
riktningen eller van Eycks stil, som följdes äfven i
Sevilla. Den spanske konsthistorikern Bermudez säger
sig år 1800 hafva i katedralen sett en Jesu födelse af
honom. Numera är den enda tafla, som finnes i behåll,
en kolossal S. Kristofer, med fyratio små pilgrimer
hängande sig fast vid jättens gördel (målad 1484,
nu i kyrkan S. Julian i Sevilla). Men den blef 1775
så öfvermålad, att van Eycks tradition i den knappt
är skönjbar. C. R. N.
Castro, Guillemde, spansk dramatiker, f. 1567,
d. 1631. Se Spanska literaturen, sp. 160.
Castro Urdiales, stad i spanska prov. Santander,
vid Biscaya-bukten, med kastell och ringmur. 9,466
innev. (1887). Fiske och export af jernmalm.
Castro Villari, stad i italienska prov. Cosenza,
vid Coscile. 10,505 innev. (1881). Gammalt fäste från
normannernas tid.
Castruccio Castracani [-stru’ttjå], hertig af Lucca,
född 1281 i Castruccio, vid Lucca, måste i sin
ungdom såsom ghibellin fly för guelferna samt vann
rykte och byte såsom krigare i England, Frankrike
och Lombardiet. Af Lucca utsedd till anförare, slog
han guelferna vid Montecatini (1315), skaffade den
ghibellinske herskaren i Pisa, Uguccione, väldet i
Lucca, men störtade honom 1316 och uppsvingade sig
efter en seger öfver de guelfiske florentinerna vid
Altopascio 1325 till herre öfver Lucca. 1327 utnämnde
kejsar Ludvig bajraren honom till hertig öfver denna
stad, Pistoja, Volterra och Lumi och senare äfven
öfver Pisa. Död 1328.
*Castrum. — C. Deutonis. Se Duisburg. C. retectum. Se
Rethel. - C. Tiberii. Se Lindau. — C. vasatum. Se
Baza.
Casuaridae, zool., en familj bland strutsfoglarna
(se d. o.). Jfr Kasuarerna.
*Casula. Jfr Mäss-skrud.
*Casus. C. belli, »krigsfall», inträdande af
krigstillstånd; c. foederis, »förbundsfall»,
verkställande af de i ett förbundsfördrag gjorda
öfverenskommelser. — C. irreductibilis
(irreducibilis), matem. Se under Kubisk.
Catabrosa P. B., bot., växtslägte inom
nat. fam. Gramineae, närstående Glyceria, omfattar
medelstora till små, lifligt gröna gräs, med breda
blad, gles eller afbruten axlik vippa och mycket små
äggrundt ovala småax. C. (Glyceria) aquatica P. B. är
0,3–0,5 m. hög, lefver på sumpiga eller öfversvämmade
ställen i södra och mellersta Sverige; C. algida
är ett litet några få centimeter högt fjällgräs,
som anträffas vid snökanter och rännilar i Lappland,
första gången funnet 1826. G. A.
Catacachi [-ka’tji], stad i prov. Imbabura i
syd-amerikanska republiken Ecuador, vid foten af den
4,966 m. höga vulkanen C. Omkr. 4,000 innev.
Catalanganes, folkstam. Se Irajas.
Catalansmide. Se Jern, sp. 1122.
Catalaunum, fordom namn på Châlons-sur-Marne (se
d. o.).
Catalecta, oriktig benämning på en Virgilius (se
denne, sp. 1167) tillskrifven diktsamling.
Catalepton (af Grek. katalepton, »småsaker»),
Se Virgilius, sp. 1167.
Cataluña [-unja], det spanska namnet på Katalonien.
*Catamarca. 1. Provins (ej stat) i nordvestra delen af
Argentina, beräknas hafva en areal af 90,644 qvkm.,
med 90,000 innev. På östra gränsen gå Anderna (Campo
de Arroyo, 4,600 m.) och parallelt med dem flere lägre
kedjor, inneslutande dalar, som delvis äro fyllda af
salthaltiga laguner (Salinas de Pipinco o. a.) eller
äro torra »campos», men till en del utmärka sig för
stor bördighet. Floderna utsina till stor del på de
torra slätterna, men användas äfven för irrigation. Af
den stora malmrikedomen tillgodogöres endast
något kopparmalm. Under kultur äro endast
omkr. 45,000 har; vinplanteringarna intaga omkr.
2,000 har. Vigtigaste näringsgrenen är boskapsskötsel;
1889 funnos omkr. 56,000 hästar, 89,000 åsnor och
mulåsnor, 240,000 nötkreatur, 150,000 får och 190,000
getter. Jernvägarna hafva en längd af 283 km. —
2. Hufvudstaden, vid Rio del Valle och jernvägen
Cordoba–Rioja, har omkr. 2,500 innev., högre skola
samt lärare- och lärarinneseminarium.
Catanduanes, bergig ö i spanska Filippinerna,
genom ett smalt sund skild från halfön Camarines på
sydöstra kusten af Luzon. Den har en areal af 1,625
qvkm. och är bebodd af malajer, som tala det äfven
på Camarines och kringliggande öar utbredda Bikol-
l. Vicolspråket.
*Catania. 1. Provinsen har enl. Strelbitsky en
areal af 4,984 (officielt 4,965) qvkm., med 563,457
innev. 1881 (1894 enligt beräkning 664,270). —
2. Hufvudstaden hade 96,017 innev. 1881. Såsom
klimatisk kurort under vintern har C. de senare
åren fått rätt stor freqvens på grund af sin jämna,
milda, men derjämte tillräckligt fuktiga temperatur
(i genomsnitt 11,5° C.).
*Catanzaro. 1. Provinsen
har officielt 5,258 qvkm. (enl. Strelbitsky 3,177),
med 433,975 innev. 1881 (1894 enl. beräkning 464,766).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
