Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cranganore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Crémieux [-miö], Hector Jonathan, fransk
teaterförfattare, f. 1828 i Paris, d. 1892 derstädes,
af samma israelitiska slägt som den föregående,
skref ensam eller i förening med andra de uppsluppna
libretterna till flere bland Offenbachs och Hervés
operetter, förutom folkdramer m. m.
*Cremona. 1. Provinsen har enligt Strelbitsky en
areal af 1,799 qvkm., med 302,138 innev. (1881);
1894 beräknades folkmängden till 306,582 pers. —
2. Hufvudstaden C., omgifven af gamla ringmurar med
fyra portar och genomskuren af en öfvertäckt kanal,
hade 1881 29,041 innev., med förstäderna (Corpi Santi)
31,930. Seminarium, lyceum, gymnasium, teknisk skola.
Cremona, Luigi, italiensk matematiker, f. 1830 i Pavia,
deltog såsom frivillig i resningen mot österrikarna
1848–49 och idkade derefter studier vid Pavias
universitet, der han hade den utmärkte matematikern
Brioschi till lärare. Sedan C. åtskilliga år verkat
som gymnasielärare, blef han professor 1860 vid
Bolognas universitet och 1866 vid tekniska högskolan
i Milano, hvarifrån han 1873 kallades till professor
i högre matematik vid universitetet i Rom och till
föreståndare för dervarande ingeniörskola, med uppdrag
att reorganisera denna anstalt. Han utsågs 1879 till
medlem af italienska senaten och har äfven säte i
högre undervisningsrådet. C. har rönt den sällsynta
utmärkelsen att kallas till utländsk ledamot af Royal
society i London. Han har förnämligast egnat sig åt
utbildandet af den projektiviska geometrien och den
grafiska statiken, hvilka lärogrenar han infört i den
tekniska undervisningen. Af stor betydelse äro äfven
hans arbeten inom teorien för s. k. birationella
transformationer af kurvor. Som vetenskapsman
förenar han klarhet och elegans med dristighet i
tänkandet. C. har städse sträfvat att kontrollera
de analytiska processerna medelst geometriska sådana
och låta de senare få
hedersplatsen, hvarigenom han fullföljt sina landsmäns
traditioner inom matematiken. Bland hans arbeten
märkas Introduzione ad una teoria geometrica delle
curve piane (1862), Memoria sulle superficie di
terzo ordine (1865, belönt med Steinerska priset af
vetenskapsakademien i Berlin), Preliminari di una
teoria geometrica della superficie (2 bd, 1867),
Le figure reciproche nella statica grafica (1872;
3:dje uppl. 1879), Elementi di geometria projettiva
(1873) och Elementi di calcola grafica (1874).
Cremor tartari, farmak., ett hvitt,
finkristalliniskt pulver af vinsyrans
sura kaliumsalt, användes till tandpulver
och till invärtes medicin. Jfr Vinsten 1.
P. T. C.
Cremortartariträdet, bot. Se Adansonia.
Cren, brasilianska folkstammar. Se Gueren.
Crenilabrus. Se Bergfiskar.
Crenothrix, slägte bland de pleomorfa bakterierna. Se
Bakteriologi. Suppl.
Crepis L., bot., klofibla, växtslägte inom gruppen
Cichorieae af familjen Compositae, innefattande
större eller mindre örter med antingen mångbladig
stjelk och blomkorgarna samlade i grenig qvast eller
ock bladlös stjelk och korgarna i klase eller liten
enkel qvast. Alla hafva gula blommor. I Sverige finnas
6 arter, af hvilka
några, såsom C. tectorum, vanliga klofiblan, och
C. biennis, skånska klofiblan, äro på sina ställen
besvärliga åkerogräs G. A.
Crespo, Joaquin. Se Venezuela, sp. 555,
Crespo, Antonio Candido Gonçalves, portugisisk skald,
f. 1846 i Rio de Janeiro, blef 1875 juris doktor
i Coimbra, egnade sig derefter åt journalistik och
invaldes 1879 i cortes. Död af bröstsjukdom 1883. Med
diktsamlingen Miniaturas (1870; 2:dra uppl. 1875)
ställde C. sig i främsta ledet af portugisiska lyriker
genom känslans friskhet och djup, en älskvärd humor
och diktionens rikedom. Samlingen Nocturnos (1882)
rönte ett ännu varmare mottagande. Tillsammans med sin
literärt begåfvade hustru Maria Amalia de Carvalho
skref C. barnberättelserna Contos para os nossos
filhos (1882).
Crest, Eng. (af Lat. crista), hjelmprydnad öfver en
(adlig, greflig, furstlig) vapensköld. Enligt engelsk
sed användes denna ofta såsom sigillbild, emblem eller
prydnad i st. f. hela skölden, så t. ex. de tre af
en krona sammanhållna fjädrarna i st. f. prinsens af
Wales vapen.
Creston [krä’stön], stad i nord-amerikanska staten
Iowa, på vattenskillnaden mellan Missouri och
Mississippi. 7,200 innev. (1890). Tillverkning af
jernvägsvagnar.
Creswick [krä’soick], stad i kolonien Victoria,
Australien, vid Tullaroop creek och genom
jernväg förenadt med Melbourne. 3,095
innev. (1891). Bergsskola. I omgifningen guldgrufvor.
Crêt de la neige [krä dö la näṡj], högsta toppen
i franska Jura, depart. Ain, s. v. om Gex, 1,723
m. hög. Från toppen har man en präktig utsigt öfver
Genève-sjön och Alpkedjan.
Crétin [-tä’ng], Fr. Se Kretinism.
Cretius, Konstantin Johann Franz, tysk målare, f. 1814
i Brieg, utbildade sig i Berlin under Wachs ledning
1833–36, vann 1838 akademiskt resestipendium med sin
tafla Jakob sörjer
Josef och genomvandrade derefter hela Italien,
1839–42. Han målade älskvärda folklifsbilder
derifrån, bl. a. Ave Maria, En offentlig skrifvare
och Karnevalsafton i Rom; samt flere historiska
genretaflor, t. ex. den särdeles gedigna Fångna
kavaljerer infor Cromwell (1867; i Berlins
nationalgalleri).
Cretonne [-tå’nn], Fr., ett slags bomullstyg. Se
Lisieux.
Creus, Cabo de. Se Creuz.
*Creuse. 2. Departementet har enligt
krigsministeriets beräkning en areal af 5,605
qvkm., med 284,660 innev. (1891). Det är indeladt
i 4 arrondissement: Guéret, Aubusson, Bourganeuf
och Boussac.
8. Creutz, Karl Magnus, grefve, finsk ämbetsman,
historisk författare, föddes på Malmgård, Perno
socken, östra Nyland, d. 10 Sept. 1821, blef
student i Helsingfors 1838, filos. kand. 1846,
filos. lic. 1847 och filos. doktor 1850. Han vistades
1848–50 i Sverige för agronomiska studier och
historiska forskningar, hvilkas sistnämndas resultat
publicerades i Anjalaförbundet, en på förut okändt
material grundad undersökning, som utkom i Stockholm
1848 under psevdonymen Maunu Malmanen, och De
monasterio Vallis Gratiae (1850; åkad. afh., införd
på svenska under titeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
