Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cranganore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Birgittinerklostret i Nådendal, historiskt utkast i
tidskr. »Suomi» för 1849). Sedan C. under en följd
af år egnat sig åt skötseln af sitt vidsträckta
gods Malmgård och åt kommunala värf, gjorde han sig
från början af 1860-talet bemärkt i det uppspirande
politiska lifvet. Han var medlem af en finanskomité
1861 och af Januariutskottet 1862 samt anförde
1863 en deputation af herremän och bönder, som till
Alexander II i Helsingfors framförde en tacksägelse
för sammankallandet af 1863 års landtdag. Han var en
af ridderskapets och adelns mest frisinnade talare
vid landtdagen 1863–64 och verkade tillika såsom
utskottsmedlem i stats- och ekonomieutskotten. Kort
derpå inträdde han i statstjenst, i det att han
1864 blef tillf. och 1866 ord. guvernör i Åbo och
Björneborgs län. Han deltog i 1867 års landtdag, var
medlem af grundlags- och statsutskotten, men ingrep,
bunden af sin ställning såsom troman, mindre än
vid det föregående ständermötet i debatterna. C.,
som blef medlem af Finska historiska samfundet
vid dess stiftelse 1875, vinnlade sig under sin
långvariga tjensteverksamhet i Åbo om vårdandet af
stadens historiska minnesmärken. Äfven till stadens
försköning bidrog han. Sedan han 1889 erhållit afsked
från guvernörsämbetet, flyttade han till Malmgård,
der han dog d. 21 Mars 1893.
M. G. S.
Crevaux [krövå], Jules Nicolas, fransk resande,
f. 1847 i Lothringen, med. doktor 1870, besökte först
Afrikas kust, men fick 1876 af franska regeringen
uppdrag att undersöka franska Guyana. I Juli 1877
anträdde han sin första resa, på hvilken han genom
fullkomligt obekant område färdades från Maroni öfver
Tumuk-Humakbergen till Jari och Amazonfloden. En
andra expedition (1878–79) utgick från Oyapok
öfver Tumuk-Humakbergen till Jari, derefter till
Paru, på hvilken han kom till Amazonfloden, gick
sedan uppför denna och Iça till foten af Anderna,
hvarifrån han återvände längs Japurá. En stor
del af dessa vattendrag undersöktes dervid för
första gången. En tredje resa, som hade till mål
undersökningen af Orinocos vestra bifloder, företog
C. 1880 i sällskap med marinapotekaren Lejanne. De
foro uppför Magdalenafloden till närheten af Bogotá,
gingo öfver Anderna och följde derefter Guaviare till
Orinoko. På en expedition med afsigt att undersöka
vattenskillnaden mellan Paraguay och Amazonfloden
blef han vid Ipantipucú vid Pilcomayo öfverfallen
af tobaindianer och med nästan hela sitt följe
mördad 1882. En samling af hans reseberättelser
i »Tour du Monde» utkom 1882 under titeln Voyages
dans l’Amérique du Sud. Med Sagot och Lucien Adam
bearbetade han Grammaires et vocabulaires roucouyenne,
arrouaque, piapoco etc. (1883). Efter håns död utgaf
Geogr. sällsk. i Paris Fleuves de l’Amérique du Sud
1877–79 (40 kartor, med C:s biografi af G. Revoil,
1883).
*Crewe hade 28,761 innev. 1891.
Crèvecoeur [krävökör], by i nederländska
prov. Nord-Brabant, vid Dieze och Maas, förr ett
fäste, om hvars besittning holländare, spaniorer och
fransmän kämpade.
Crèvecoeur-rasen [krävökör-]. Se Husfogelskötsel,
sp. 100.
Crevillente [-vilje’nte], stad i spanska
prov. Alicante, på södra sidan af Sierra de C. (580
m.), vid jernvägen Alicante–Murcia. Omkr. 10,000
innev.
*Crichton, J. Att han blifvit lönmördad af sin
lärjunge är, om icke osannolikt, åtminstone icke
bevisadt. Säkert är, att C. lefde ännu d. 1 Mars 1585,
men var död 1591.
Crieff [krīf], stad i skotska
grefsk. Perth, pittoreskt belägen vid
Earn och foten af Grampianbergen. 4,902
innev. (1891). Vattenkuranstalt. Linne- och
yllemanufakturer.
Crimmitzschau. Se Krimmitschau.
Crinan-kanalen [kri’nnön], i Skotland, 14 km. lång,
skiljer halfön Knapdale från Argylls fastland och
åstadkommer en direkt förbindelse mellan Glasgow och
den till Kaledoniska kanalen ledande Loch Linnhe.
Crin d’Afrique [kräng dafri’ck], Fr. Se Krollsplint.
Crines, Lat. Se Hår.
Crinum scabrum Sims, bot., en i boningsrum ofta odlad,
från Brasilien härstammande vacker art, tillhörande
nat. fam. Amaryllidaceae. G. A.
Crioceras, paleont., ett inom de undre kritlagren
förekommande ammonitslägte (jfr Ammoniter),
hvars skal är böjdt i en plan spiral, utan att
vindningarna beröra hvarandra. Skalets yta är
prydd med enkla, mera sällan grenade tvärribbor.
A. G. N.
*Crispi, F., fortfor efter sitt nödtvungna utträde ur
ministèren 1878 att vara en af vensterns ledare och
dess förste talare i kammaren. I April 1887 inträdde
han såsom inrikesminister i Depretis’ kabinett,
och efter Depretis’ afgång i Juli s. å. vardt C., med
bibehållande af inrikesportföljen, konseljpresident
och utrikesminister. Han höll fast vid och sökte
ytterligare stärka den intima förbindelsen med
Tyskland och Österrike (»trippelalliansen»)
af farhågor för Frankrikes afrikanska politik
(Tunisiens annexion), afbröt de med Frankrike inledda
förhandlingarna om en handelstraktat, hvilket ådrog
honom häftiga angrepp från hans forne partivänners,
radikalernas, och franska pressens sida, och förmådde
Italien underkasta sig ofantliga bördor för stärkande
af försvarsväsendet. Den redan förut svåra finansiella
ställningen förvärrades ytterligare genom Italiens
deltagande i Europas stormaktspolitik. Då G. på
allvar grep sig an med statsfinansernas ordnande
och för detta ändamål indrog en mängd sysslor och
föreslog nya pålagor, förenade sig högern och en stor
del af venstern emot honom, och en för C. ogynsam
dagordning i en budgetfråga medförde hans fall, d. 31
Jan. 1891. Han återtog sin sakförareverksamhet i Rom
och höll sig något tillbaka i deputeradekammaren. Dock
bidrog han mycket till ministèren Rudinis fall i Maj
1892, och sedan konseljpresidenten Giolitti afgått
och Zanardelli ej kunnat fullgöra uppdraget att
samla en ministèr, bildade C. i Dec. 1893 ånyo ett
kabinett. Med anledning af den mindre lyckliga utgång
han i kammaren hade med sitt förslag om tillsättande
af ett utskott för utarbetande af reformer inom
förvaltningen begärde han i Juni 1894 sitt afsked,
men rekonstruerade i s. m. sitt kabinett. Grundligt
skakades hans ställning, då Giolitti i Dec. 1894
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
