Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dasjkov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärjunge af David d’Angers, framträdde 1833 med en ung
Gladiator och utförde sedermera både porträttstoder
och idealbilder, såsom Karl af Anjou, Ludvig den
heliges broder, Romersk ryttare (på Pont d’Iéna i
Paris), . Vincent de Paul, ryttarestaty af Hannibal,
Skeppsfartens genius, La méditation, samt flere
statyer i Toulon, Compiègne och Carpentras.
Daumet [dåmä’], Pierre Jérôme Honoré, fransk arkitekt,
f. i Paris 1826, lärjunge i École des beaux-arts
1846, fick romerska priset 1855 och gjorde 1861
på uppdrag en arkeologisk resa i Macedonien och
angränsande land (redogörelse utgafs 1864). Sedan har
han varit sysselsatt med betydande konstruktions-
och restaureringsarbeten, såsom slottet Chantilly,
Palais de Justice i Paris, Teatern i Orange, Akropolis
och Propyleerna i Athen, Herodes Atticus’ teater
m. fl. Sedan 1885 är han medlem af Académie des
beaux-arts.
*Daumier, H., föddes 1808 (ej 1810).
Daumont [dåmå’ng]. À la D., fyrspann med stångryttare.
Daurier, folkstam. Se Tunguser.
Dausch, Konstantin, tysk bildhuggare, f. i Schwaben
1841, började som stenhuggare och visade en sådan
skicklighet i yrket, att han användes vid den
plastiska dekoreringen af nya rådhuset i München
och fick studera i dervarande konstskola. Han fick
resestipendium till Rom 1869, hade der egen verkstad
1873 och grundlade sitt rykte med en grupp Simson
och Delila (vid verldsutställningen i Wien). Sedan
utförde han många verk af mytologiskt och allegoriskt
innehåll, för hvilket han i Rom fått förkärlek,
såsom Kalliope och Erato, Dag och Natt, Ungdom och
Ålderdom, Caritas m. fl.
Dautresme [dåträm], August Lucien, fransk politiker,
f. 1826, d. 1892, var fabriksegare och kompositör,
tillhörde sedan 1876 deputeradekammaren, der han slöt
sig till venstra centern, och var 1885 åkerbruks-
och 1887–88 handelsminister. Han inlade stor förtjenst
om 1889 års verldsutställning och blef 1891 senator.
Davaine [-vän], Casimir Joseph, fransk läkare,
f. 1812, d. 1882, blef 1837 med. doktor i Paris,
egnade sig sedan nästan uteslutande åt vetenskaplig
forskning, men innehade aldrig något offentligt
ämbete. D:s förnämsta vetenskapliga arbeten äro
hans undersökningar öfver intestinalmaskarna,
hvilka han sammanfattade i Traité des entozoaires
et des maladies vermineuses de l’homme et
des animaux domestiques (1860), äfvensom hans
banbrytande studier öfver mjeltbrandens bakterie
(se Bakteriologi. Suppl., sp. 513—514).
R. T–dt.
Dawdon [dadön]. Se Seaham.
*Davenant (D’Avenant) föddes i Febr. 1606.
*David från Augsburg dog 1272.
David, skotska konungar. Se Bruce. 3 och Skotland,
sp. 1320, 1322.
*2. David, J. F. P., blef 1876 ledamot af
deputeradekammaren och dog 1882.
David, Armand, abbé, fransk resande och naturforskare,
f. 1826, ingick 1848 i lazaristorden, blef prest 1851
och gick 1862 som missionär till Kina, men använde
sin mesta tid på resor i naturvetenskapligt syfte
och framträngde 1868–70
ända till Tibet och Kuku-nor. Sedan han vistats ett
par år i hemlandet, gjorde han 1872–74 en resa till
Kina genom provinserna Tsjekiang, Sjensi, Kiangsi och
Fukian. Utom en mängd uppsatser i tidskrifter har
han offentliggjort Journal de mon troisième voyage
d’exploration dans l’empire chinois (2 bd, 1875) och,
tillsammans med Oustelet, Les oiseaux de la Chine
(1877).
Davidov (Davydov), Karl, rysk violoncellvirtuos,
f. 1838, d. 1889, uppträdde 1859 med utomordentlig
framgång i Gewandhaus i Leipzig, der han genast
engagerades som solocellist och efterträdde
Grützmacher såsom lärare vid konservatoriet. Efter
några konsertresor blef han solist i kejserliga
orkestern i Petersburg, konservatorielärare derstädes
(1862), dirigent för ryska musiksällskapet, slutligen
direktör för konservatoriet (1876–87). Hans
kompositioner bestå i solostycken för violoncell
samt kammarmusik. A. L.
*Davidovitsch, Paul, föddes 1737 i Buda, blef
guvernör i Komorn (ej Como) och dog der 1814
(ej 1820).
Davidsharpan i Norden, ett af Tegnér i dikten
»Nattvardsbarnen» nyttjadt uttryck om J. O. Wallin,
den store psalmdiktaren.
Davidson [dēvidsön], George, nord-amerikansk
geodet och astronom, f. 1825 i Nottingham,
England, utförde från 1845 vidsträckta
landtmäteri- och triangelmätningsarbeten i Unionens
tjenst, framförallt i kustlanden vid Stilla
hafvet. Resultaten af hans mätningar derstädes 1876–86
»stå utan motstycke i geodesiens historia». Han
gjorde iakttagelser öfver de totala solförmörkelserna
1869 (i Alaska) och 1880 samt Venuspassagerna 1874
(i Japan) och 1882 (i New Mexico) samt utredde
bl. a. beskaffenheten af fenomenet »svarta droppen»
(se Venuspassage, sp. 575). Derjämte har han utarbetat
stora stjernkataloger. Han eger och förestår ett
observatorium i San Francisco.
*Davidson, T., dog 1885.
Davidson, David, universitetslärare, nationalekonom,
född i Stockholm d. 21 Aug. 1854, blef student
i Upsala 1871, juris kand. 1877 och docent i
nationalekonomi 1879. Efter att från 1880 hafva
förestått professuren i nationalekonomi utnämndes
han 1889 till e. o. och 1890 till ord. professor
i nationalekonomi och finansrätt vid Upsala
universitet. D. har (1879 och 1885) företagit
studieresor till Tyskand. Jämte artiklar i tidskrifter
och i »Nordisk Familjebok» har D. författat Bidrag
till jordränteteoriens historia (i Ups. univ:s
»Årsskrift», 1880), Europas centralbanker (1886),
Kommentar till bevillningsförordningen (1889), Om
beskattningsnormen vid inkomstskatten (s. å.) och
Öfversigt af den i utlandet gällande lagstiftningen
angående inkomstskatt (1893). Han kreerades till
juris hedersdoktor i Upsala vid jubelfesten 1893.
Davidstad, ort i Finland. Se Luumäki.
Daviel, Jacques, fransk ögonläkare, född d. 11
Aug. 1696 i Barre, Normandie, studerade kirurgi i
Rouen och Paris samt utöfvade till en början allmän
praktik. Från 1728 egnade han sig uteslutande åt
ögonläkekonsten och vann såsom oftalmolog snart
stort anseende. I egenskap af operatör kallades han
till en mängd olika land, och man sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
