Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dingelstedt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Fra vest til öst, 1880) och i synnerhet genom sina
under psevdonymen Boganis (indianskt ord, som
betyder nötter) utgifna egendomliga Jagtbreve (1889;
ny samling 1892), utmärkta för den finaste uppfattning
af lifvet i naturen och för mästerlig behandling af
språket. D. afled d. 28 Mars 1895 genom sjelfmord.
E. Ebg.
*Dingelstedt, F. von, dog i Wien d. 15 Maj 1881. Hans
Sämmtliche werke utgåfvos 1877 i 12 bd; Blätter
ur hans efterlemnade skrifter af Rodenberg i 2 bd
1891. Fragment till en utmärkt sjelfbiografi utgaf
D. 1879 med titeln Münchenerbilderbogen.
*Dingler, J. G., föddes 1778 (ej 1776).
*Dingtuna, socken. 7,850 har. 1,998 innev. (1895).
Dinitronaftol, kem. Se Naftalinfärgämnen.
*Diniz da Cruz, A., föddes 1731 och dog 1799.
*Dinka (Denka), negerfolk vid östra stranden af
Bahr-el-abjad, mellan 6° och 12° n. br. samt i vinkeln
mellan Bahr-el-djebel och Bahr-el-gasal. Det af dem
bebodda området, som de med hvarje år utvidga genom
eröfring, består af gräsrika stepper genomflutna af
Bahr-el-abjad, som närmast upp till Lobats mynning
omgifves af täcka höjder; längre söderut omgifves
Bahr-el-djebel af låga stränder, som öfvergå till
träsk, ur hvilka blott här och der en mimosaskog
skjuter upp. Dinka, som i fysiskt hänseende sluta
sig till fundjfolken, skilja sig från de mellan dem
boende sjilluk och nuer, hvilka af dem betraktas
som inkräktare och arffiender, väsentligen genom
sin storlek (1,8 m. är ett vanligt mått) och sin
från sidorna sammantryckta hufvudskål med mycket
framskjutande panna. Näsan är rak eller svagt böjd,
spetsen trubbig, näsvingarna breda. Munnen är bred,
läpparna visserligen köttiga, men icke vulstiga; hakan
är liten och rundad. Ett par af de nedre framtänderna
utslås vanligen liksom hos sjilluk. Håret är deladt i
många små krusulliga lockar och är oftast kortklippt,
sällan långt, utkammadt. Hudfärgen är svart med en
dragning åt blågrått. Männen bära ett getskinn,
men gå merendels nakna liksom de unga flickorna;
de gifta qvinnorna bära med hvarjehanda prydnader
försedda läderskört kring höfterna och stundom framför
bröstet. Som prydnader bäras dessutom ringar af
elfenben, jern och koppar samt läderremmar, på hvilka
de trädt tänder och andra djurben, frön, perlor,
ko- eller getsvansar. Som vapen användas lansar,
trästafvar och långa träklubbor. Schweinfurth fann
bland vissa dinkastammar ett slags sköldar af trä att
parera klubbslagen. Dinka bo i omsorgsfullt af lera
och sönderskuren halm murade, upptill spetsiga och med
gräs täckta toguler. Man finner, säger Pruyssenaere,
i dessa negrers boningar en renlighet, som man ej är
van att finna hos muhammedanerna i landet. Dinka lefva
af mjölk, smör, durra- och dochn-gröt, af ett slags
sago, som beredes af delebpalmens skott, af mångahanda
skogsfrukter, mera sällan af villebråd eller kött
af slagtade djur, ehuru de hålla nötkreatur jämte
getter, höns och små hundar. Mjölkkärlen tvättas med
kreatursurin, som jämväl användes till rengöring af
kokkärl, till sköljning af munnen och till tvättning
af kroppen; denna vidriga produkt ersätter i någon
mån bristen på koksalt. Om natten sofva de hälst i aska. Dinka
lefva utan gemensamt öfverhufvud i större och
mindre bysamhällen, hvilkas höfdingar hafva en
ringa personlig makt. Folket saknar ej naturlig
begåfning och ordningssinne, ej häller, som
Schweinfurth framhåller, ädlare, vekare känslor,
såsom barmhertighet. Då egypterna först kommo till
deras land, mötte dem dinka öppet, fortroendefullt,
gästfritt och meddelsamt. Men man vedergällde godt
med ondt. De gräsliga slafjagterna af arabpacket från
Kartum hafva förderfvat dem, gjort dem misstrogna och
baksluga samt drifvit dem till grymma repressalier. I
krig äro de tappra, men äfven grymma. Deras språk,
behandladt af Mitterrutzner (»Die dinkasprache
in Centralafrika», Brixen 1866), är enkelt och
välljudande och synes närmast beslägtadt med
barispråket och andra Nilspråk. Med bantu-språken
i Syd-Afrika har det prefixbildning gemensamt. Jfr
Kaufmann: »Schilderungen aus Zentralafrika» (1862),
Marno: »Reisen im gebiete des Blauen und Weissen
Nil» (1874), Schweinfurth: »Im herzen von Afrika»
(1878), Emin pasja: »Eine sammlung von reisebriefen»
(utg. af Schweinfurth och Ratzel 1888).
Dinoflagellaterna l. peridineerna, bot., räknades
förr till de lägre djuren, men anses numera
såsom encelliga, lågt stående brunalger. De lefva
hufvudsakligen i hafvet, der de med diatomacéerna
bilda en vigtig del af plankton, och der flere
arter jämte andra organismer frambringa det
som »mareld» kända ljusfenomenet, men äfven
sötvattensarter finnas. Hvarje cell innehåller
en cellkärna, en komplicerad vakuolapparat och
gula, platta kromatoforer, hvilkas närvaro visar,
att dinoflagellaterna äro växter. De flesta äro
omgifna af en egendomligt byggd cellulosavägg,
genom hvilken de tvänne långa cilier, som
förmedla rörelsen, utgå; äfven nakna former
finnas. Fortplantningen sker genom delning. På hösten
utbildas tjockväggiga öfvervintringsceller. —
Jämte de medelst sjelfständig kolsyreassimilation
lefvande arterna finnas sådana, hvilkas kromatoforer
utgöras af färglösa leukoplaster (se Cell. Suppl.),
och som lefva saprofytiskt eller liksom djur. Dessa
härstamma sannolikt från de först nämnda. En art,
Gymnodinium hyalinum, eger intresse genom sitt
lefnadssätt såsom amoeba, liknande myxomyceternas.
G. A.
*Dinornis benämnes äfven moafoglar.
Diodora, romersk kololoni. Se Zara.
Diogenes’ pokal. Se Hand.
*Dioik. Se Skildkönad.
Diolkos, Grek. (af dia, genom, och helkein, draga),
genomdragning. Se Isthmus.
Dionysiska tidräkningen. Se Dionysius den lille och
Kristi födelse.
Dionysius af Tellmahr, syrisk historiker. Se Syriska
språket och literaturen, sp. 1184.
Dionysius exiguus. Se Dionysius den lille.
Dionysius Lambinus. Se Lambin.
Diopsid, miner., en varietet af pyroxén (se d. o.).
*Diopter. Jfr Sigtmedel.
Dioptri (jfr Diopter), en lins med 1 m. brännvidd,
nyttjad som enhet i den skala, efter hvilken man
bestämmer nummern på glasögon (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
