Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dolle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lägenheter samt kronofiskverken kunna uppskattas till
omkr. 625,000 mark (1895). A. G. F.
Inkomsten af Danmarks domäner uppgick under finansåret
1894–95 till 544,000 kr., hvartill kommer öfverskottet
från statens skogar, 169,000 kr. Största delen af
inkomsterna utgöres af jordeboksafgifter från forna
fästegods, som hafva sålts till enskilda. För öfrigt
eger staten blott ett par herrgårdar samt en del
mindre jordlotter, sjöar och mossar. Ostronfisket
(ej Östersjöfisket, såsom uppgifves i sp. 1365, r. 10
uppifr.), som är ett regale, inbringar nu knappast
25,000 kr. Af Danmarks hela skogsareal (372,800 tnr
hartkorn) tillhör mer än en fjerdedel (107,300 tnr)
staten (deraf höra 57,500 tnr till Nörrejylland,
42,600 till Nordsjselland). De fallande prisen å
trävaror hafva minskat inkomsterna, och dessutom
företagas ansenliga skogsplanteringar å forna
hedar. E. Ebg.
Domänstyrelsen, ett af de till Finansdepartementet
hörande centrala ämbetsverken, bildades år 1882
af den år 1877 i Kammarkollegium upprättade
afdelning för domänförvaltningen och den år 1859
organiserade Skogsstyrelsen. Genom k. skrifvelse d. 10
Nov. 1882 äro angående Domänstyrelsen föreskrifter
meddelade att tills vidare och intill dess definitiv
instruktion framdeles kan varda fastställd tjena till
efterrättelse, hvarjämte reglementariska bestämmelser
för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
lemnats genom k. skrifvelse d. 2 Dec. 1892. Den
sålunda bildade Domänstyrelsen öfvertog från 1883
års början förvaltningen dels af den kronans fasta
egendom, som ej med stadgad åborätt innehafves eller
är till visst statsändamål anslagen och till följd
deraf antingen till omedelbart begagnande upplåten
eller ställd under särskild ämbetsmyndighets vård,
dels af statens och andra allmänna skogar samt det
allmänna skogsväsendet. Domänstyrelsen utgöres
af en generaldirektör såsom chef för verket och
5 byråchefer (samtliga utnämnda af K. M:t), af
hvilka 2 å styrelsens jordbruksafdelning och 3 å
dess skogsafdelning; vid jordbruksafdelningen
äro anställde 2 notarier, å skogsafdelningen 2
notarier, 1 bokhållare, 1 revisor; gemensamma
för båda afdelningarna äro 1 ombudsman och fiskal
samt 1 registrator och aktuarie. Till styrelsens
verksamhet höra hufvudsakligen följande ärenden: att
fastställa vilkoren för kronoegendoms utarrendering,
att afsluta och utfärda arrendekontrakten, att
öfvervaka syners och besigtningars förrättande å
nämnda egendomar samt arrendatorer odlings- och
byggnadsskyldighet m. m., att dels hvart 3:dje
år, närmast efter det omval till riksdagens Andra
kammare egt rum, låta upprätta förteckning å de
för statens räkning utarrenderade egendomarna samt
arrendeinkomsterna, dels de mellanliggande åren
meddela uppgift å de häri timade förändringar (hvilka
förteckningar tryckas i Statsutskottets handlingar),
att handlägga frågor om försäljning af utarrenderade
egendomar; att i allmänhet verka för främjandet af en
ändamålsenlig skogshushållning och jagtvård i riket,
att utöfva högsta ledningen af skogsförvaltningen
å kronoparker, kronan tillhöriga flygsandsfält samt
häradsallmänningar och boställsskogar, som stå under
skogsstatens vård, och öfvervaka tillsynen å öfriga
allmänna skogar och enskilda tillhöriga
flygsandsfält, att pröfva köpeanbud å afverkningsrätt,
att förvalta alla för skogsväsendet i riket
anvisade medel, att låta föra jordebok
öfver de allmänna skogarna samt de för skogsväsendet
anslagna boställen och utarrenderade lägenheter, att
öfvervaka skogsläroverken samt de af landsting och
hushållningssällskap inrättade och med statsmedel
understödda skogsskolorna. I serien »Bidrag till
Sveriges officiela statistik» ingår styrelsens
berättelse om »Statens domäner» under litt. Q,
omfattande f. n. Skogsväsendet intill 1870 och åren
1870–94 samt Jordbruksdomänerna åren 1883–87 jämte
inledande historik. K. S.
Dona, ett slags snara för djurfångst. Se
Snara.
*Donaldson, T. L., dog i London d. 1 Aug. 1885.
Donaleitis (latiniser. Donalitius), Christian,
litavisk skald, f. 1714, d. 1780 såsom kyrkoherde i
Tolmingkemen. Se Litaviska språket och literaturen,
sp. 1479.
*Donationsgods. Sedan 1890 kan frågan om
donationsgodsens inlösen anses hafva vunnit sin
slutliga lösning, då endast några mindre gods dåmera
innehades af donatarier. Och fortsättningsvis har
inlösen af de återstående donationsgodsen äfven
derefter pågått. Till 1893 hade sålunda finska
statsverket inlöts för 17,293,469 mark icke mindre
än 65 donationsgods, omfattande 2,032,318 tnld,
å hvilken areal bodde en befolkning af 76,733 pers.
A. G. F.
*Donau är nu segelbar i hela sitt lopp, sedan man
medelst kanaler kringgått forsar och bortsprängt
klippor, som spärrade vägen vid Jernporten. Den
nya segelleden, en af präktiga murar innesluten
farväg af 80 m. bredd, invigdes högtidligen d. 27
Sept. 1896. — Om den 1895 anlagda väldiga bron öfver
D. emellan Futesti och Cernavoda se Cernavoda.
Suppl.
*Donaukommissionen. Sedan kommissionen 1882 slutat
sitt uppdrag, beslöts på en Donaukonferens i London
Febr.–Mars 1883, att kommissionen, hvars myndighet
utvidgades äfven öfver flodsträckan från Galacz till
Braila, skulle fungera till d. 24 April 1904. —
Flaggan utgöres af 5 horisontala ränder: rödt,
hvitt, blått, hvitt, rödt. I den blå randen läsas
bokstäfverna C. E. D. (d. v. s. Commission européenne
du Danube). 1895 uppgingo inkomsterna till 3,083,121
francs, utgifterna till 2,271,578 fr. och aktiva till
2,448,389 fr. Skulderna likviderades 1887. Antalet
utgående fartyg (oafsedt paketbåtarna) steg 1895 till
1,619, om 1,554,698 tons.
*Donau-kretsen hade 1890 487,148 innev. Dess
hufvudstad är Ulm.
Donaulaxen. Se Laxslägtet.
*Doncaster hade 25,933 innev. 1891.
*Donders, Franz (ej Fraur) C., tog
1888 afsked från sin professur och afled i Utrecht
d. 25 Mars 1889. Jfr nekrolog af R. Tigerstedt i
»Sv. läkaresällskapets förhandl.» (1889).
Dondo, stad i portugis. kolonien Angola i Vest-Afrika,
på högra stranden af Koanza, som der upptager Mucoso,
har ett litet fort och omkr. 1,500 innev, samt är
trots sitt högst osunda läge (»Angolas helvete»)
en vigtig plats för karavanhadeln. Midt emot,
på venstra Koanzastranden, ligga stenkolsgrufvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
