Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dolle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Dondukov-Korsakov, född 1822, blef, sedan han lemnat
Bulgarien, generalguvernör 1880 i Charkov och 1881
i Odessa, var 1882–90 generalguvernör i Kaukasien,
utnämndes derpå till ledamot af riksrådet och afled
i Petersburg d. 28 April 1893.
*Donegal hade 1891 185,635 innev., af hvilka 77
proc. katoliker.
Dong-do l. Dong-Kin, fordom namn på staden Kesjo
(se d. o.).
Dong-King. Se Tongking.
*Dongola gick genom mahdistupproret i midten af
1880-talet förloradt för Egypten, men återeröfrades
1896 af en egyptisk här på 16,000 man under
engelske generalen Sir Herbert Kitchener, som
d. 19 Sept. slog mahdisterna vid Hafir (på vestra
Nilstranden, nära 3:dje katarakten). Afsigten med
D:s återtagande är att nå Kartum. »Först när Egyptens
flagga svajar der, är Egyptens ställning betryggad»
(Salisbury). Befolkningen, som enligt Munzinger skall
uppgå till omkr. 250,000 pers., består till en del af
araber, mamluker och turkar, men hufvudmassan utgöres
af de till nubierna eller berabra hörande dankala,
med mörkt chokladbrun hudfärg, markerade anletsdrag,
kraftfull och harmonisk kroppsbyggnad och lockigt rikt
hår, men svag skäggväxt. De bekänna sig till islam
och tala dongolawi, en dialekt af nubiska språket
(se d. o.).
Doniol, Jean Henri Antoine, fransk historiker,
född i Riom 1818, var 1848–50 underprefekt samt
1871–73 och 1876–82 prefekt och vardt derpå direktor
för statstryckeriet. 1890 blef han ledamot af
Institutet. D. har författat bl. a. La révolution
française et la féodalité (1874; 3:dje uppl. 1883)
och Histoire de la participation de la France à
l’établissement des Etats-Unis d’Amérique (5 bd,
1866–92), belönt 1890 af Franska akademien med
Gobertska priset.
*Donizetti, G., föddes d. 25 Nov. 1797. Hans sista
opera var Catarina Cornaro (1844). »Don Pasquale»
gafs i Stockholm 1869.
*Donner, Otto, var en af Finsk-ugriska sällskapets
grundläggare 1883 och har sedermera fungerat såsom
dess sekreterare. Då han fyllde 60 år, öfverlemnades
åt honom en gåfva af 15,000 mark, hvilken han
anslog till fond för främjande af forskningar inom
sällskapets verksamhetsområde. Utom smärre arbeten har
han offentliggjort Wörterbuch der finnisch-ugrischen
sprachen (III, 1888) och Sur l’origine de l’alphabet
turc de l’Asie du nord (Finsk-ugriska sällskapets
publ., 1896). D. representerade Åbo stifts skollärare
vid landtdagarna 1882–94 samt har varit medlem af
statsutskottet fr. o. m. 1885 års landtdag, dess
ordförande 1894 samt presteståndets bankofullmäktig
sedan 1885.
Donner lake [lēk], liten målerisk sjö och
sommarvistelseort i Sierra Morena i Kalifornien,
1,818 m. öfver hafvet, vid Truckeepasset och Central
Pacific-banan.
Dons, Elisabeth Karoline Katrine, dansk sångerska,
född d. 19 April 1865 på herrgården Davrup nära
Kalundborg, fick från 1880 sin utbildning först
i Köpenhamn, sedan i Paris och uppträdde 1885 på
kungl. teatern i Köpenhamn. Under de första åren
uppträdde hon som
altsångerska, men har sedermera utfört stora sopranpartier
(Julia i »Romeo och Julia», tillsammans med A. Ödmann,
Margareta i »Faust» och Violetta i »Traviata»
m. fl.). Såsom operans primadonna fick hon 1888 fast
anställning, d. v. s. med rättighet till pension.
E. Ebg.
*Donska kosakernas land (Donska steppen, R. Oblastj
donskich kazakov) uppgifves hafva en areal af
164,600 qvkm., med omkr. 2,1 mill. innev., till större
delen samlade kring Don och Donets och några deras
bifloder. Den öfriga delen af landet utgör en blott
af nomader genomströfvad torr stepp, som endast här
och der är humushaltig, men merendels består af små,
oaslika sandrevir med saltsjöar, trögt framrinnande
steppbäckar och saltväxter. Synnerligen torr är södra
delen, der marken, ju längre man kommer mot s., blir
alltmer mager, sandig och salt och slutligen alldeles
oduglig för kultur.
Door [dår], Anton, österrikisk pianist, f. 1833, elev
af Czerny och Sechter, började 1850 sina konstresor,
hvarunder han 1856–57 besökte Danmark, Norge och
Sverige, särskildt Stockholm, der han uppehöll sig
ett helt år och var mycket uppburen samt utnämndes
till hofpianist. Jämte violinisten Laub konserterade
han å nyo i Skandinavien 1865. Efter tioårig
vistelse i Moskva såsom konservatorielärare blef
han 1869 konservatorieprofessor i Wien, hvarifrån
han 1877 gjorde en ny konstresa, med Sarasate.
A. L.
Doppler, Johann Christian, österrikisk matematiker
och fysiker, född d. 29 Nov. 1803 i Salzburg, der
fadern var stenhuggaremästare, egnade sig först åt
faderns yrke, men en svag kroppskonstitution tvang
honom snart att öfvergifva detsamma, hvarefter han
deltog i undervisningen i polytekniska institutet
i Wien och gymnasiet i Salzburg. 1835 utnämndes han
till lärare vid realskolan i Prag, beklädde sedermera
andra lärareposter i Prag, Schemnitz och Salzburg samt
kallades 1850 till professor i experimentalfysik vid
universitetet i Wien. Hans svaga helsa tvang honom
emellertid snart att söka mildare klimat. Han dog
i Venezia d. 17 Mars 1853. D. författade trots sin
sjuklighet och sin under största delen af hans lif
ogynsamma ställning ett femtiotal matematiska,
naturfilosofiska och särskildt fysikaliska
afhandlingar, hvilka dock ej hafva något större
intresse utom en år 1843 offentliggjord, i hvilken
han försökte att förklara orsaken till att ej alla
stjernor lysa med hvitt ljus, hvarvid han för första
gången använde den efter honom benämnda Dopplers
princip (se d. o. Suppl.). S. A–s.
Dopplers princip, fys. Antag, att vi i A hafva en
ljudande kropp (exempelvis en stämgaffel), som
| A | C | B |
| ―――――――――――――――――――――― | ||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
