Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 519-520 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dolle ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den tid, då kroppen befinner sig i A, betecknas med 0,
så befinner sig kroppen vid C, midt emellan A och B,
vid tiden 1 (efter en sekunds förlopp) och i B vid
tiden 2. Vi vilja undersöka huru många ljudsvängningar
åhöraren i B iakttager under en sekunds förlopp
(t. ex. mellan tiden 1 och tiden 2). Vid tiden 1
förnimmer åhöraren den första svängningen af kroppen
i A (den svängning kroppen gör vid tiden 0), eftersom
precis en sekund åtgår för ljudet att hinna fram från
A till B. Vid tiden 2 hör personen i B den svängning,
som egde rum samtidigt i B, dit kroppen hunnit vid
tiden 2. Under loppet af en sekund hör alltså personen
i B alla de svängningar, som kroppen afgifvit åt
luften under tiden från 0 till 2. d. v. s. under
två sekunders tid. Om således den ljudande kroppen
gör n stycken (t. ex. 100) svängningar i sekunden,
så förnimmer personen i B, så länge kroppen närmar sig honom,
2. n (d. v. s. i detta exempel 200) svängningar
i sekunden, d. v. s. oktaven af den ton, hvilken
kroppen ger, om den står stilla. Är c ljudets
hastighet och v kroppens, blir i allmänhet det
iakttagna svängningstalet:

	c
n1 = n	―――――,
	c ± v

der plustecknet gäller för en kropp, som aflägsnar
sig från, minustecknet för en, som närmar sig till
iakttagaren. Denna lag, som efter sin upptäckare
kallas Dopplers princip, gäller naturligtvis också
för de svängningar, som åstadkomma ljusintryck. Ljuset
från en ljuskälla, som närmar sig till en iakttagare,
bör derför synas hafva högre svängningstal (ligga
närmare åt den violetta änden af spektrum),
än ljuset från denna ljuskälla, om den stode
stilla. Och om ljuskällan aflägsnade sig, borde
dess ljus synas förskjutet åt den röda änden af
spektrum. Ljusets svängningstal kan iakttagas medelst
spektralapparater. Om derför en spektrallinie, som
man igenkänner vara t. ex. natriumlinien, i ljuset
från en stjerna är förskjuten något åt den violetta
sidan af spektrum, hvilket finnes genom jämförelse
med ljuset från en natriumlåga, så kan man deraf
sluta sig till, att stjernan i fråga närmar sig mot
iakttagaren. Genom uppmätning af förskjutningens
storlek kan man också bestämma den hastighet, med
hvilken stjernan närmar sig.

Doppler uppställde sin princip 1843, men använde
densamma på ett mindre lyckligt sätt. Två år
senare konstaterade Buys-Ballot dess användbarhet
for ljudvågor, i det en ljudkälla placerades på
ett lokomotiv, som fick fara till eller från
iakttagaren. 1848 påpekade Fizeau principens
användbarhet inom optiken, der densamma fått en
oerhörd betydelse för bestämmande af himlakropparnas
relativa hastighet i synliniens riktning. Den utgör
derigenom ett af astronomiens allra vigtigaste
hjelpmedel. S A–s.

Dor, dinkanamn på bongo (se d. o. Suppl.).

Dorak el Atek, stad i persiska prov. Chusistan,
i en kärrtrakt vid floden Djerrahi, som der
genom en kanal står i förbindelse med Karun och
Sjatt-el-Arab. Omkr. 6,000 innev. D. är hufvudstad
i landskapet Dorakistan l. Kaban under en sjeich,
som har att bevaka gränsen mot Irak Arabi.

*Dordogne. 2. Departementet har enligt
krigsministeriets beräkning en areal ai 9,223
qvkm., med 478,471 innev. (1891). Vinodlingen,
förr departementets hufvudrikedom, har så lidit af
phylloxeran, att i st. f. forna 95,000 har endast
omkr. 30,000 äro planterade med vinrankor. De bästa
vinsorterna äro de från Bergerac, Brantôme och
Monbazillac. Sädesodlingen fyller knappt behofvet af
brödsäd. Departementet är indeladt i 5 arrondissement:
Périgueux, Bergerac, Nontron, Riberac och Sarlat.

*Dordrecht hade 36,089 innev. 1895.

*Dore. — 2. Biflod till Allier är 130 km. lång.

*Doré, P. G, dog i Paris d. 23 Jan. 1883.

*Dorer, E. R., dog i Aargau 1893. Hans hufvudarbete
är nationalmonumentet framför förbundsbyggnaden
i Bern: en brunn med en grupp, framställande
sammansvärjningen på Rütli, och
med bilderna af Germania, Italia och Gallia.

Dorje. Se Lha-sa, sp. 1194.

*Dorn, H. L. Egmont, dog 1892. Hans sjelfbiografi
Aus meinem leben utkom i 6 dlr 1870–79.

*Dorn, J. A. B. dog i Petersburg 1881.

*Dorn, Alexander von, föddes 1838 (ej 1830). Han
utgifver sedan 1884 i Wien »Volkswirthschaftliche
wochenschrift», i hvilken han bekämpar tidehvarfvets
tendenser till tullskydd och statssocialism. Han
öppnade der jämväl en bokförlagsaffär 1889.

*Dorner, I. A., dog i Wiesbaden (som badgäst) d. 9
Juli 1884. — Han utgaf System der christlichen
glaubenslehre (2 bd, 1879–81; 2:dra uppl. 1886–87)
och Gesammelte schriften (1883). 1888 utkom i 2 bd
»Briefwechsel zwischen H. L. Martensen und Dorner
1839–81».

Dorobanzer. Se Rumanien, sp. 18–19.

Dorogobusj [daragabūsj], en af en hög mur omgifven
stad i ryska guvern. Smolensk, vid Dnjepr, nära
jernvägen Moskva–Brest-Litowski. Omkr. 8,500
innev. Handel med landtmannaprodukter. D. har tillhört
Ryssland sedan 1667.

*Dorotea, socken i endast Vesterbottens län. 3,051
qvkm. 2,755 innev. (1895). D. räknas numera ej till
»lappmarks-pastoraten».

*Dorotea, dansk-norsk drottning, var dotter till
hertig Magnus I af Sachsen-Lauenburg.

*Dorpat heter sedan 1893 officielt Jurjev och har
omkr. 35,000 innev.

*Dorregaray, A., markis de Eraul (ej Craul) föddes
i Ceuta 1824 och dog i England d. 31 Mars 1882.

Dorsaler (af Lat. dorsum, rygg), språkv. Se
Kontaktläge och Palataler.

*Dorsch-Bosin, K. Ch, blef 1866 (ej 1867) elev
vid k. teatern. Hennes förnyade anställning vid Nya
teatern skedde 1879 (ej 1878). Hon anställdes 1881 vid
k. teatrarna, som hon tillhörde till 1889, hvarefter
hon endast mera tillfälligt uppträdt på scenen. Bland
hennes förnämsta roller må vidare nämnas Lady
Tartuffe, Athenais i »Herr Derblays giftermål» och
Viola i »Bäddad». Hon kallar sig numera endast Dorsch.

*Dorset, grefskap, uppgifves officielt hafva en areal
af 2,559 qvkm, med 194,517 innev. (1891).

*Dorset, engelsk greflig ätt. — 1. Thomas
Sackville. Om hans författareskap till »Mirror for
magistrates» se Sackville.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>