Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dorsiventral ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dorsiventral (af Lat. dorsum, rygg, och venter,
mage), bot., kallas hvarje växtdel, som har två
olikartade sidor, vare sig skillnaden dem emellan
gör sig gällande i den yttre formen eller i den inre
byggnaden eller i bäggedera. Ett typiskt dorsiventralt
växtorgan är ett vanligt blad, med sin väl skilda
öfver- och undersida, men äfven stammar, rötter och
blomställningar hos de högre växterna kunna, ehuru
mera sällan, vara dorsiventralt byggda, liksom ock
bålen hos en stor mängd mossor, alger och svampar.
G. A.
*Dortmund, stad (stadskrets), hade 111,235
innev. 1895. Dess storartade jernindustri,
representerad af masugnar, jern- och stålverk samt
maskinfabriker, grundar sig på den rika förekomsten
af stenkol från westfaliska stenkolsbäckenet, i
hvars midt staden ligger; från de på stadens mark
liggande gruffälten upptogos 1892 omkr. 446,090 ton
kol. Störst af stadens jernverksfirmor är aktiebolaget
»Union», som 1891–92 sysselsatte 7,689 arbetare
och producerade 767,675 ton med ett värde af 36,6
mill. mk. Produktionsvärdet vid 9 andra anstalter
rörde sig mellan 450,000 och 12,9 mill. mk. Dessutom
har D. ett stort zinkverk, 30 ölbryggerier och
flere stora tegelbruk. Af bildningsanstalter eger
D. gymnasium, realgymnasium, realskola, teknisk
skola, en högre flickskola, en rik historisk samling
och flere vetenskapliga föreningar. Staden har 4
jernvägsstationer, från hvilka utgå 6 jernvägslinier.
Dortmund–Ems-kanalen, en under byggnad varande
kanal, som skall sätta det rhensk-westfaliska
industriområdet i segelbar förbindelse med nedre
Ems. Kanalen börjar i en vid Dortmund anlagd
stor hamn, går derifrån 16,5 km. mot n. v. till
Henrichenburg, der en lyftinrättning skall förmedla
fartygens öfvergång till en 14 m. lägre nivå. Kanalen
går derifrån 68 km. mot n. ö. till Münster och börjar
der nedstigningen till Ems förbi städerna Ibbenbüren,
Bevergern och Rheine. Vid Hanekenfähr i närheten af
Ahes mynning når kanalen Ems och skall sedan begagna
den befintliga Hanekenkanalen förbi Lingen till
Meppen, hvarest den nya vattenvägen går in i Hase
och med denna flod i den redan kanaliserade Ems, som
kanalen följer till Oldersum. På denna sträcka ämnar
man åstadkomma förbindelser med hamnen vid Papenburg
och genom floden Leda med Leer. Från Oldersum når
kanalen slutligen Emden och dess kanalsystem. Kanalens
hela längd blir 280 km., bredden 30–32 m. och
djupet 2,5–3 m. Sänkningen, som öfvervinnes medelst
ofvannämnda lyftinrättning vid Henrichenburg och 20
slussar, är 71 m. Genom kanalen hoppas man särskildt
öka afsättningsområdet för de rhensk-westfaliska
stenkolen och undantränga de engelska kolen från
Nordsjöhamnarna, skapa en billig väg för utländska
malmer och tackjern samt höja industrien i de trakter,
som beröras af kanalen. Arbetena började 1892 och
beräknas vara afslutade 1896. Till bestridande af
kostnaderna beviljade staten 1886 64 mill. mk.
Dortona, fordom namn på staden Tortona.
*Dos, med. farmak. För giftiga läkemedel, afsedda
till invärtes bruk (att nedsvälja), att inspruta
under huden l. d., föreskrifva farmakopéerna
s. k. maximaldoser, angifvande den största
mängd, som af nämnda medel får gifvas på en gång;
vissa farmakopéer föreskrifva äfven dagsmaximaldoser,
bestämmande huru mycket af dylika medikament får
intagas under loppet af ett dygn. Om läkaren anser
nödigt, få dessa doser öfverskridas; han utsätter då
på receptet ett tecken (! eller sic!), angifvande för
apotekaren, att han med afsigt och ej af förbiseende
öfverskridit maximaldosen. — I fråga om större
mängder af läkemedel än de medicinskt brukade talas
om giftig (toxisk) och dödande (letal) dos. — Ett
systematiskt studium af förhållandet mellan dosens
storlek och intensiteten af ett läkemedels eller
ett gifts verkan har i allmänhet ännu ej blifvit
genomfördt, utan man har nöjt sig med att bestämma
detta förhållande blott i den utsträckning, som
för praktiska ändamål varit nödvändig, för att man
skulle lära känna huru stor mängd af ett läkemedel är
behöflig för att framkalla en viss åsyftad, nyttig
verkan, samt huru mycket man utan risk kan gifva af
detsamma (äfvenså, vid djurexperiment, hur stor den
minsta dödande dosen är). Af försök till grundande af
en mera allmängiltig doseringslag föreligga ännu helt
få; dessa tyckas gifva vid handen att, åtminstone
för åtskilliga fall, om dosen likformigt ökas,
verkans intensitet tilltager först snabbt, derefter
allt långsammare, närmande sig ett maximum. Ju
häftigare medlet verkar, dess »brantare» (snabbare)
är stegringen. C. G. S.
*Dosa (Dózsa), Georg, blef slagen vid belägringen af
Temesvár (ej Szegedin).
Dosage [dåsāsj]. Se Dosering. Suppl.
Dosering (Fr. dosage; se Dos), förhållandet emellan
vigtsmängderna af de olika beståndsdelarna i en
mekanisk blandning, t. ex. krut. — Doseringslag. Se
Dos. Suppl.
Dossier [-sie], Fr. (Med. Lat. dorsarium,
af Lat. dorsum, rygg), en bundt af handlingar,
samling af handlingar, vanligen processhandlingar,
rörande en viss sak eller person. — Dossier-system,
det arkivaliska tillvägagående, som består deri att
man sammanför alla handlingar, som röra samma sak
eller person, till ett helt för sig.
*Dostojevskij, Fedor Michajlovitj, afled i
Petersburg d. 28 Jan. (ryska stilen) 1881. Redan
hans första roman (1846), hvilken skildrar
ämbetsmannaproletariatet i Petersburg (svensk
öfvers., »Fattiga stackare», 1885), vittnar om
hans begåfning för att framställa de hemligaste
själsrörelser. Svagare är den i art. nämnda romanen
Unisjenie i oskorblenie (1861; »Kränkning och
förödmjukelse», 1881). Det filantropiska hos dessa
romaner ligger i D:s förmåga att söka upp gudagnistan
i menniskosjälen tvärsigenom all förnedring,
löjlighet, sinnesförvirring och last. Såsom
fullfärdig social realist framstår han i den
äfvenledes nämnda romanen Zapiski iz mertvago doma
(1858; »Anteckningar från det döda huset», 1883),
i hvilken han så mästerligt och gripande tecknar
vidt skilda förbrytaretyper bland de till Sibirien
förvisade och med sant kristlig kärlek framdrager
hos dem rester af sedlig kraft, som kunna leda till
upprättelse. I svensk öfversättning (dock verkställd
efter den tyska) har utkommit äfven D:s mest berömda
roman Prestuplenie i nakazanie (1867; »Raskolnikow»,
1884), som uppskakar läsaren genom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
