Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkkök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finland, der en docent i finsk och jämförande
folklore vid Helsingfors universitet utnämndes
1887, hafva Nyländska studentafdelningen och
Finska lit. sällskapet offentliggjort stora
samlingar. Danmark intager på detta område
en framstående plats genom Sven Grundtvigs
folkviseeditioner samt E. T. Kristensens
rika uppteckningar från de jylländska
hedarna. Tidskriften »Dania» (1890) utgör der
folkloristernas sammanhållande länk, medan
i Sverige landsmålsföreningarna (se d. o.) och
fornminnesföreningarna insamla och publicera folklore
i sina tidskrifter. — Det folkloristiska studiet
fotades på vetenskaplig grund först i Tyskland, af
bröderna Grimm, som utgåfvo de epokgörande arbetena
»Kinder- und hausmärchen» (1812 o. följ.) samt
»Deutsche mythologie» (1835). Grimms efterföljare,
bl. a. Max Müller, tolkade till ensidig öfverdrift
sagorna säsom förvanskade myter om solgudar o. s. v.,
hvilkas upplösningsprocess skulle försiggått
sjelfständigt hos de olika folken. Benfey sökte
deremot uppvisa hurusom hela sagoskatten härstammar
från Indien och i historiska tider spridts derifrån
till olika, äfven icke-ariska folk. Slutligen hafva
engelsmännen E. B. Tylor och Andrew Lang utbildat
det »psykologiska» åskådningssättet, som hos nu
lefvande vilda stammar påvisar motsvarigheter
till de civiliserade folkens myter och sagor
m. m. samt hurusom hos den primitiva menniskan samma
själsyttringar framkalla samma sedvänjor o. dyl., utan
att ras- eller annan gemenskap behöfver finnas. —
Folklorist, idkare af vetenskapen folklore. —
Folkloristik, en annan term för folklore, i
betydelsen af vetenskap. — Folkloristisk, som har
afseende på folklore.
Folkmarknad. Se Vesterås.
Folknamn. Se Namn.
Folkpartiet, ett parti inom riksdagens Andra kammare,
som konstituerade sig d. 29 April 1895. Det vill vara
en sammanslutning emellan frisinnade riksdagsmän
från land och stad samt verka för bl. a. öppen
omröstning i riksdagen, utvidgad politisk och
kommunal rösträtt, lifsmedeltullarnas afskaffande,
utvecklad arbetareskyddslagstiftning och sträng
nykterhetslagstiftning, införande af sjelfdeklaration
och progressiv inkomstskatt, de s. k. ministeriella
målens öfverflyttning till statsrådet och riksdagens
med bestämningsrätt i fråga om krig och traktater,
unionens befästande på likställighetens grund med
gemensam utrikesminister (svensk eller norrman) och
gemensam diplomati i utlandet. Partiet, hvars högsta
ledning tillhör ett »niomannaråd», räknade till en
början 32 medlemmar, men förlorade vid de allmänna
valen 1896 3 platser.
Folkrepresentation. Se Nationalrepresentation och Representation.
Folkriksdag är det egendomliga namnet på
sammankomster, som hållits i Stockholm 1893 och 1896
och framdeles skola hållas af personer, hvilka, enligt
ett på ett rösträttsmöte i nämnda stad 1892 fattadt
beslut, utses på grundvalen af allmän rösträtt och
derför, enär rätten att deltaga i valet stått öppen
för alla myndiga män och qvinnor, betrakta sig såsom
en fullständigare representation för det svenska
folket än riksdagen. Folkriksdagen arbetar för den
allmänna rösträttens införande i Sverige. Valen förberedas
af rösträttsföreningarnas öfverstyrelse i hufvudstaden.
Den egentliga ledningen af det hela har utöfvats af
publicisten filos. doktor David Bergström (f. 1858),
sedan 1893 ledamot för Stockholms stad af riksdagens
Andra kammare.
*Folkskola. Nu gällande folkskolestadga är utfärdad
d. 20 Jan. 1882, och under samma dagp utfärdades
kung. ang. aflöning åt lärare och lärarinnor vid
folkskolor och småskolor. Åtskilliga ändringar äro
dock sedermera vidtagna i båda dessa författningar,
liksom äfven i den under d. 5 Juni 1885 utfärdade
kung. ang. lönetillskott af allmänna medel för
lärare och lärarinnor vid nämnda skolor. Sådant
lönetillskott utgår numera med två tredjedelar af
lönen för hvarje lärare, dock ej öfver ett visst
belopp. Skoldistriktens rättighet att pålägga
s. k. skolgångsafgift har upphäfts genom kung. af
d. 1 Juni 1883. Den s. k. fortsättningsskolan får
enligt kung. af d. 29 April 1886 jämväl å landet under
vissa vilkor ordnas såsom aftonskola. — Ny »Normalplan
för undervisningen i folkskolor och småskolor» utgafs
år 1889. — Folkskoleinspektörer förordnas numera af K. M:t.
År 1895 funnos i rikets 2,385 skoldistrikt följande
antal hithörande skolor:
| Fasta | Flytande | S:a | |
| Folkskolor | 3,999 | 719 | 4,718 |
| Mindre folkskolor | 894 | 572 | 1,466 |
| Småskolor | 3,403 | 1,570 | 4,973 |
| ―――――――――――― | |||
| Summa | 8,296 | 2,861 | 11,157 |
| Lärare | Lärarinnor | S:a | |
| I folkskolorna | 4,606 | 2,077 | 6,683 |
| I mindre folkskolorna | 259 | 1,217 | 1,476 |
| I småskolorna | 302 | 5,487 | 5,789 |
| ―――――――――――― | |||
| Summa | 5,167 | 8,781 | 13,948 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
