Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkkök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra del, prosodiken l. prosodien (se d. o.) som
redogör för deras först vid inbördes jämförelse
framträdande relativa (eller »prosodiska») egenskaper:
sonoritet, qvantitet, intensitet och tonalitet.
Ad. N–n.
Fonotypi (af Grek. fone, ljud, och
typos, aftryck). Se Fonografi.
Fons Ebraldi. Se Fontevrault.
Fonseca, Deodoro da, Brasiliens förenta staters
förste president, f. omkr. 1834, tjenade i kriget mot
Paraguay (1865–70), grundade sedan en militärklubb
i Rio, hvilken var en medelpunkt för de missnöjda,
samt blef till följd af sina republikanska tänkesätt
1887 flyttad som guvernör till prov. Matto Grosso. Den
15 Nov. 1889 trädde han, nyss förut utnämnd till
marskalk, i spetsen för den revolution, som störtade
Dom Pedro (se Brasilien. Suppl., sp. 1094). Utan
val antog han presidenttiteln, hvilken kongressen
d. 25 Febr. 1891 uppdrog åt honom på 4 år. Hans
godtyckliga regering och böjelse för gunstlingar
gjorde honom dock snart impopulär, och när han i
Nov. 1891 inlade sitt veto mot en af kongressen antagen
lag, förklarade denna vetot ogiltigt. F. upplöste
då kongressen, utan att ega rätt dertill, ett steg,
som framkallade ett uppror, hvilket tvang honom
att nedlägga sin värdighet, d. 23 Nov. 1891.
Sedan lefde han i tillbakadragenhet och dog i Rio
d. 23 Aug. 1892.
Fons Mariae, birgittinkloster. Se Marienquelle.
*Fontainebleau hade 14,078 innev. 1891. Om lustslottet
i F. se Pfnor: »Monographie de F.» (praktverk med
text af Champollion Figeac, 1873, 150 planscher,
och 1885, 80 planscher).
Fontanalia (fontinalia). Se Fons.
Fontanetum. Se Fontenoy.
Fontes Mattiaci. Se Wiesbaden.
Fontinalis, bot. Se Källmossa.
Fonvielle, W. de, föddes 1824 (ej 1828).
Foraminifera, zool. Se Rhizopoda.
Forbes, Henry O., engelsk naturforskare och resande,
f. 1851 i skotska grefsk. Aberdeen, gjorde 1878–83,
åtföljd af sin hustru, en resa till Java, Sumatra,
Timor och Timorlaut samt undersökte 1885 Nya Guinea,
der han trängde längre in än någon af sina föregångare
och som han skildrade i New Guinea (1886).
Forbisher, Sir Martin. Se Frobisher.
*2. Forchhammer, P. W., dog i Kiel 1894.
*Forckenbeck, M. von, utträdde 1881 jämte andra
frihandlare ur det nationalliberala partiet och
bildade den »liberala föreningen», som 1884 förenade
sig med det tysk-frisinnade partiet.
1890 omvaldes F. till öfverborgmästare i Berlin ör
12 år, men afled redan d. 26 Maj 1892.
Ford, Edward Onslow, engelsk bildhuggare, f. i London
1852, elev under Buffeau i Antwerpen 1870–71 och af
akademien i München 1871–74, har skapat statyer af
Sir Bowland Hill (1882), Gladstone (1883), H. Irving
(såsom Hamlet, s. å.), en mängd byster, reliefen In
memoriam (1885) m. m.
Forel [fåre’ll]. 1. François Alphonse F., schweizisk
naturforskare, f. 1841 i Morges, kantonen Vaud,
e. o. professor i allmän anatomi och fysiologi vid
universitetet i Lausanne, har utgifvit
arbeten öfver Genève-sjöns fauna och hydrografiska
förhållanden, alpglacierefna, jordskalf m. m. —
2. Auguste Henri F., schweizisk läkare, naturforskare
och nykterhetsfrämjare, den föregåendes kusin, f. 1848
i Morges, sedan 1879 professor i psykiatri vid Zürichs
universitet och föreståndare för hospitalet Burghölzli
derstädes, har inlagt förtjenst om hjernanatomien och
gäller såsom auktoritet i fråga om hypnotismen (äfven
ur kriminalrättslig synpunkt) samt har praktiskt
verkat för bekämpandet af dryckenskapen. Han har äfven
gjort studier öfver myrornas lif. Bland F:s utgifna
skrifter märkas det prisbelönta arbetet Les fourmis
de la Suisse (1874), Expériences et remarques
critiques sur les sensations des insectes (3 bd,
1886–87), Der hypnotismus (1889, 3:dje uppl. 1895;
»Hypnotismen, dess betydelse och utöfvande», 1890) och
Die errichtung von trinkerasylen (1891). Inrättandet
af drinkareasylen »Ellikon» är F:s verk. I Sept. 1890
höll han för studenterna i Kristiania och Upsala
föredrag om »Alkohol såsom njutningsmedel» (tryckt
s. å.). F. var 1891–93 medredaktör af »Internationale
monatsschrift zur bekämpfung der trinksitten».
Forenede dampskibselskab, D. (Förenade
ångfartygsaktiebolaget). Se Danmark. Suppl, sp. 396.
Forenede venstern, D. Se Förenade venstern.
Forestier. Se Nemorarius.
*Forgách, A., afled d. 2 April 1885.
Forio, hufvudort på ön Ischia (se d. o.).
Forkärla, socken. Se Förkärla.
Forligelsescommissioner. Se Förlikningsdomstolar.
Form. 1. Boktryckerit. Se Tryckform. — 2. Matem. Se
under Binär och Qvadratisk.
Form-aldehyd, kem., metylalkohol, H. CHO, erhålles,
om ångor af träsprit och luft ledas öfver måttligt
upphettad kopparoxid. Formaldehyd, som framställdes
1867 af tyske kemisten A. W. Hofmann, är en färglös,
högst irriterande gas, hvilken kan förtätas till
en vid — 21° kokande, färglös vätska, Den är mycket
obeständig; i koncentrerad lösning öfvergår den vid
afdunstning till en fast olöslig massa, triformol, 3
(H. CHO); vid närvaro af kalk omsätter den sig till en
sockerart, fruktos, C6 H12 O6. Antagligen bildas under
assimilationsprocessen i växtcellerna såsom första
produkt formaldehyd, som förvandlas till socker.
Formaldehyd har på 1890-talet erhållit stor användning
såsom antiseptiskt medel, till konservering af
anatomiska och zoologiska preparat m. m. För detta
ändamål användes, under namn af formol och
formalin, en 35- till 40-procentig vattenlösning
af formaldehyd. För desinfektionsändamål nyttjas
denna lösning i olika utspädningsgrader (se vidare
Desinfektion. Suppl.). P. T. C.
Formalgrund. Se Grund, filos.
Formalin. Se Desinfektion. Suppl. och
Formaldehyd. Suppl.
Formalprincip, teol. Se Materialprincip.
Formandskab. Se Norge, sp. 1364.
Formarskgästeri, kamer. Se Fodermarskhafre.
*Formation, geol. I stället för ordet formation
nyttjas numera ordet system (se d. o. 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
