Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkkök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Formestetik. Se Estetik. Suppl.
*Formlära. Se vidare Morfologi 2.
Formnas, metallurg. Se Nas.
Formol. Se Formaldehyd. Suppl.
*Formosa har enligt nyare beräkningar en areal
af omkr. 35,000 qvkm.; längden är 380, största
bredden 150 km. Den mindre, vestra hälften af ön
är öfvervägande lågland, dels slätt, dels kuperad
mark, den större, östra hälften är i allmänhet
uppfylld af berg. De längsta bergskedjorna gå i öns
längdriktning. Någon »hög centralkedja» i öns hela
längd finnes icke. Endast der ön har sin största
bredd tyckes det finnas en sådan centralkedja,
Ta-sjan (»stort berg»), på ungefär samma afstånd
från de båda kusterna. Högsta toppen på hela ön,
Ju-sjan (engelsmännens M:t Morrison), minst 4,000
m. hög, ligger på en kortare, östlig kedja. Längre
norrut ligger Thoa-sia (M:t Sylvia), som skall mäta
omkr. 4,000 m. Äfven vid norra änden af ön finnas höga
berg, bl. a. det omkr. 1,000 m. höga Ta-tun-soan,
som synes vara en ännu verksam vulkan. Innanför
denna ligger isoleradt Tsjao-soan (»vulkantoppen»),
1,330 m., med flere slocknade Kratrar. I sydvestra
F. räkna de kinesiske geograferna till Ta-sjan
äfven Mu-kang-sjan (»skogsberget»), en brant, till
molnen nående kedja, samt det murlika Ta-kang-sjan. I
s. ö slutligen ligga två högre kedjor: Kuei-leï-sjan
(infödingarnas Kiao-lao), 1200–1300 m. hög, och det med
barrskog bevuxna Pi-nan-mi-sjan. De flesta floderna
blifva under den torra årstiden mycket vattenfattiga
eller utsina alldeles. Till följd af det slamm de
föra med sig äro deras mynningar spärrade af rörliga
sandbankar. Större fartyg kunna derför icke gå upp
i en enda flod. Det enda mera bekanta flodsystemet
är Tamsuis i n. (Kin. Tan-tsjui-ki, »bäck med sött
vatten»); den uppstår genom föreningen af Tokoham-
och Sintiamfloden och är nedanför föreningen farbar
för större djonker; fr. h. upptager den Kelung
och faller ut nedanför staden Tamsui på nordvestra
kusten. F. tillhör den heta zonen, ty äfven dess
nordligaste del (Ke-lung) har en medeltemperatur af
21,4° (Jan. 14,2°, Juli 28,2°). Ke-lung (kanske äfven
ön i sin helhet) har dubbla regntider, en om vintern,
en annan på sensommaren, och en årsnederbörd af 3
m., med maxima från Jan.–Maj och Aug.–Okt. Ritters
påstående att F:s klimat är »ovanligt angenämt» och
att luften är »sund och ren» öfverensstämmer icke
med senare iakttagelser; nästan öfverallt är öns
klimat med sin tropiska fuktighet och värme mycket
osundt. I botaniskt hänseende är F. föga undersökt;
endast så mycket vet man, att floran är beslägtad med
den indisk-malajiska, på mera afstånd äfven med den
sydkinesiska. F. är ett ständigt grönt land, hvars
varmfuktiga luft alstrar ogenomträngliga snår; det
är ett land för palmer, trädormbunkar och bambu. Ris,
förr hufvudsädet, som exporterades i stor myckenhet,
måste nu införas. Bland öns 35 däggdjursarter
äro 14 och af dess 128 fogelarter 43 egna för ön
(pagegojor lära alldeles saknas), men äfven dessa
äro merendels nära beslägtade med arter på fastlandet
eller de öfriga öarna i sydöstra Asien. Dervid eger
det egendomliga förhållandet rum att F:s
fauna visar mycket närmare frändskap med Främre
och Bortre Indiens, malajiska arkipelagens,
t. o. m. Japans än med det så nära liggande
Kinas. Antagandet att ön har 3 mill. innev. synes
mycket öfverdrifvet. Den kinesiserade befolkningen
kallas pe-po-huan (ej pe-pa-huan). Ön hörde förr i
administrativt afseende till provinsen Fukian, men
blef 1885 egen provins, med Taipe till hufvudstad. Den
vigtigaste exportartikeln är socker (ungefär hälften
af hela exporten). I norra delen af ön finnes jernväg
från hamnen Ke-lung öfver Taipe till Sin-tsjin, och
1897 bildades ett japanskt bolag för anläggande
af ytterligare fyra jernvägar på F. 1887–88
fortsatte man den från Takao till Anping-Tainan
ledda telegraflinien ända till Tam-sui, Taipe och
Ke-lung och förenade genom kabel ön från Tamsui med
fastlandet, äfvensom från Anping med den vesterut
belägna Pescadores-gruppen. — Holländska ostindiska
kompaniet anlade 1624 (ej 1634), på den plats, der
nu Anping ligger, fortet Zeelandia, som det måste
utrymma d. 1 Febr. 1662 (ej 1661). — Genom fördraget i
Shimonoseki d. 17 April 1895 afträdde Kina till japan
bl. a. F. jämte Pescadores-öarna, men befolkningen
på F. har visat sig så fientlig mot japanerna, att
dessa trots stödet af betydande truppmassor ännu ej
lyckats göra sitt välde alldeles obestridt.
Formosa, guvernement i Argentina, mellan floderna
Pilcomayo, Teuco och Vermejo samt Paraguay,
deras hufvudflod, omgifvet af Bolivia, Paraguay,
guvern. Chaco och prov. Salta, 115,670 qvkm., med
endast omkr. 5,000 innev. (1895). Det omfattar större
delen af Chaco central, skogbevuxet och till en del
sumpigt. Hufvudort i Formosa, nära Paraguay.
Formregal, boktryckerit. Se Regal.
Formula, Lat., formel (se d. o.). —
F. concordiae. Se Konkordieformeln. —
F. consensus helvetii. Se Heidegger, J. H. —
F. maulbrunnensis. Se Konkordieformeln och
Maulbronn. — F. Missae. Se Gudstjenst, sp. 184.
Formvägg. Se Härd.
*Fornkunskap. Se vidare Jämförande fornkunskap.
Fornmannasögur. Se Nordiske oldskriftselskab.
*Fornminnesföreningar. En fornminnesförening finnes
nu jämväl för Jämtlands län, och, sedan 1886, för
Göteborgs och Bohus län, hvilken i st. f. länets
hushållningssällskap fr. o. m. 1887 lemnat anslag
till utgifvande af »Bidrag till kännedom om
Göteborgs och Bohus läns fornminnen, och historia»
(fr. o. m. 4:de bandet). Först 1896 började den
äldsta af våra fornminnesföreningar, Nerikes, att
utgifva en publikation (»Meddelanden»). Jfr Svenska
fornminnesföreningen.
*Fornnordiska literaturen. Se Rättelser, sp. 835.
Fornpreussiska. Se Preussiska språket.
*Fornskriftsällskapet, Svenska, antog vid årsmötet
d. 29 Febr. 1896 en omformulering af sina stadgar
till närmare öfverensstämmelse med sällskapets
arbetsplan. Sällskapets ändamål är enligt den nya
lydelsen i § 1: »att verka for utgifning i tryck af
Sveriges bokskatt, äldre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
