Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fucoideæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfattning af funktionsteorien. Medan såväl Cauchy
som Riemann definiera funktionen i dess helhet
och Cauchy ur sin allmänna framställning härleder
framställningen för begränsade områden genom
potens-serier, så utgår Weierstrass deremot från
den potens-serie, som framställer funktionen i
omgifningen af en godtycklig punkt, och uppvisar,
att ur detta element kunna alla funktionens egenskaper
härledas. Detta sker genom införandet af det vigtiga
begreppet analytisk fortsättning; dock må nämnas,
att redan Cauchy hade vid en del undersökningar
begagnat sig af detta begrepp. Det torde vara svårt
att afgöra hvilkendera af de tre nämnda riktningarna
inom funktionsteorien förtjenar företrädet. Å ena
sidan leder Cauchys och Riemanns betraktelsesätt
i många fall på en kortare väg till målet, medan å
andra sidan Weierstrass uppnår samma resultat med
användning af mera elementära medel. Men Weierstrass’
allra största förtjenst torde dock vara den att det
är först efter hans undersökningar, som man fullt
klart insåg funktionsteoriens utomordentligt stora
betydelse för de flesta grenar af matematiken. Sålunda
hvila alla moderna arbeten inom teorien för
differentialekvationer på funktionsteoretisk grundval,
och de framsteg, som gjorts på detta område, hafva
väsentligen möjliggjorts genom funktionsteoriens
utveckling. Hvad som blifvit sagdt rör egentligen
teorien för de s. k. analytiska funktionerna, hvilka
kunna framställas medelst potens-serier. Emellertid
existera äfven satser om funktioner i allmänhet, som
gälla utan ett sådant inskränkande antagande. Ehuru
de flesta af dessa satser förut varit kända och
ibland betraktats såsom på förhand gifna, har det
varit förnämligast Weierstrass’ förtjenst att de
blifvit klart framställda och strängt bevisade.
G. K.
*Funäsdalen afträddes ej, liksom det öfriga
Herjedalen, till Sverige genom freden vid Brömsebro
(1645). Ett gränsregleringsmöte var anordnadt 1649. De
danske kommissarierna kommo först tillstädes, men
reste efter en månads väntan på de svenske. Då desse
kommo, torde de för Sveriges räkning utan vidare
inkorporerat F.
Furgräs, bot. Se Piluiaria.
*Furingstad, socken i Norrköpings kontrakt. 1,890
har. 566 innev. (1895).
Furneaux-öarna [förnō-], ögrupp i sydöstligaste delen
af Bass-sundet, hafva en areal af 2,070 qvkm., men
endast omkr. 300 innev. Den största ön är Flinders
(1,500 qvkm.), dernäst komma Barren och Clarke.
Öarna, som äro nästan alldeles ofruktbara, bergiga
och sandiga, upptäcktes 1773 af Cooks följeslagare
Furneaux.
Furness [fö’rnes], William Henry, amerikansk teolog,
f. 1802 i Boston, d. 1896, var 1825–75 pastor vid en
kongregationalistisk-unitarisk kyrka i Filadelfia. I
sina många med glödande entusiasm skrifna arbeten om
Jesu lif och verk framställer F. såsom det centrala
hos honom en sublimerad mensklighet, hvarur utgingo
sedliga och andliga krafter, som i F:s ögon förklara
de flesta undren.
Furniss [fö’rniss], Harry, engelsk
karrikaturtecknare, f. på Irland 1854, kom vid 19
års ålder till London, der han alltsedan arbetat såsom
tecknare i en mängd tidningar och tidskrifter, bl. a.
»Illustr. London news», »Punch» (1880–94; scener och
porträtt från parlamentet) och i den af honom 1894
uppsatta skämttidningen »Lika joko». Han har dessutom
illustrerat Burnands »Happy thoughts» och »Incomplete
angler» m. fl. arbeten.
*Furste. Jfr Prins. — Monarken i Serbien bär sedan
1882 titeln konung.
Furst-primas (T. fürst-primas), titel, hvilken
vid Tyska rikets upplösning 1806 tilldelades
ärkekansleren Dalberg (se d. o. 2).
Furtwangen, stad i badiska kretsen Villingen,
i Schwarzwald, vid Donaus källflod Breg. 4,202
innev. (1890). F. intager första platsen i Schwarzwald
i fråga om tillverkningen af finare ur.
Furtwängler, Adolf, tysk arkeolog, f. 1853, deltog
1878–79 i utgräfningarna i Olympia och är sedan 1884
e. o. piofessor vid Berlins universitet. Han har
skrifvit bl. a. Die sammlung Sabouroff, kunstdenkmäler
aus Griechenland (2 bd, 1883–87), Beschreibung der
vasensammlung im antiquarium der königl. museen zu
Berlin (2 bd, 1885), Die bronzen (1890; utgörande
bd 4 af »Olympia, ergebnisse der ausgräbungen»)
och Meisterwerke der griechischen plastik (1893;
jfr derom Ussings upps. i »Nord. tidskr.», 1895).
*Furuby, socken. 14,569 har. 1,120 innev. (1895).
Fu-san (Pu-san), hamnstad i Korea på sydöstra
kusten, nära floden Naktongs (Hvam-dunjangs) utlopp i
Koreasundet. 1876 öppnades F. jämte ett kringliggande
område af 2,400 qvkm. för japansk, 1882 äfven för
annan främmande handel, och till följd deraf uppstod
hastigt en japansk tad med egen förvaltning, som 1895
räknades 7,500 japaner, medan den 5 km. aflägsna
koreanska staden har omkr. 2,000 innev. Hamnen är
stor och djup nog för de största fartyg. Till Seul
och Nagasaki finnes telegrafförbindelse.
Fushigi. Se Fusjigi. Suppl.
Fushimi. Se Fusjimi. Suppl.
*Fusijama kan ej sägas vara utslocknadt, äfven om
det ej haft något utbrott sedan 1707, ty man har
på sidan konstaterat tillvaron af små fumaroler,
hvilkas omgifning kännes varm och är betäckt med en
hvit skorpa af mineralisk nybildning.
*Fusilier. Benämningen fusilierbataljon
användes i Preussen numera endast vid gardes- och
grenadierregementena.
*Fusinato, Arnaldo, afled 1888 i Verona. Af hans
»Poesie patriotiche inedite» (ej: medite) utgafs en
ny uppl. 1894.
Fusjigi (Fushigi), hamnstad i japanska prov. Echiu,
på ön Nippon, vid floden Sjirakava. Omkr. 20,000
innev. F. och dess hamn Sjinminato öppnades 1889 för
främmande fartyg.
Fusjimi (Fushimi), hamnstad i japanska
prov. Jamasjiro, i södra delen af ön Nippon, vid
högra stranden af Ujigava. Omkr. 22,000 innev.
Fuskare. Se Bönhas.
Fustaneila (af Turk. fustan), den ursprungl. från
Albanien härstammande delen, nämligen den till
knäet räckande hvita kjorteln, af fastlandsgrekernas
nationaldrägt.
*Fustel de Coulanges afled i Massy d. 12
Sept. 1889. Hans Histoire des institutions politiques
de l’ancienne France utkom fullständigt i 6 bd
1875–92. F. uppsökte gerna de svåraste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
