Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fucoideæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
problem och behandlade dem alltid originelt, men med
alltför stor benägenhet att inordna fakta under en
ledande tanke, som icke alltid var den riktiga. —
Det pris på 20,000 francs, som Franska institutet
ämnat F., lemnades 1891 åt hans enka.
*Futa Djallon blef 1881 fransk skydsstat och
1890 definitivt franskt område, tillhörigt
kolonien Senegal, mellan 12° 30’ och 10° 30’
n. br. Omkr. 110,000 qvkm. Innevånarna, hvilkas antal
skattas till omkr. 600,000, tillhöra hufvudsakligen
fulbestammen, äro fanatiska muhammedaner, idka
jordbruk och boskapsskötsel, förfärdiga grofva
ylle- och bomullstyger och företaga stora handelsresor
till Timbuktu och Katsena. I spetsen för staten
står en hvart annat år vald »almanii», som krönes i
Fulbes heliga stad Fugumba, n. v. om hufvudstaden,
Timbo.
*Futa Toro, på Senegals venstra strand, med
omkr. 175,000 innev., är fransk skyddsstat. Om
blandfolket, afkomlingar af morer eller negrer med
fulbe, se Toucouleurs.
*Futsjau (på lokaldialekten Hok-tsjiu,
ej Hok-chin) har omkr. 1 mill. innev. Tehandeln
har de senare åren minskats. 1894 hade den direkta
importen med främmande fartyg ett värde af omkr. 18,3
mill. kr. och den direkta exporten af 19,8 mill. Den
23–28 Aug. 1884 förstörde en fransk flotta under
Courbet arsenalen samt den i Minfloden liggande
kinesiska flottan.
Fu-tua-tien, stad i Annam. Se Huë.
*Fuxerna. 2,278 har. 2,095 innev. (1895).
Fuxum, latinska namnet på Foix (se d. o.).
*Fünfhaus är sedan 1891 ett distrikt (bezirk) i
Wien. 44,162 innev. (1890).
*Fünfkirchen har omkr. 35,000 innev. Katedralen
nybyggdes till största delen 1880–92.
*Fürstenau. — 3. Moritz F., dog 1889.
*Fürstenberg. 6. Friedrich Egon blef kardinal 1879
och afled d. 20 Aug. 1892 (ej 1880).
Fürstenberg, Pontus, konstfrämjare, kommunalman,
föddes i Göteborg d. 4 Okt. 1827 och var under åren
1853–81 etablerad der såsom köpman och fabrikör
samt deltog i det kommunala lifvet bl. a. såsom
stadsfullmäktig under en längre tid, såsom medlem af
Handelsföreningens fullmäktige m. m. Sitt intresse
för bildande konst (det var bl. a. han, som gynnade
den tidigt aflidne skulptören Alex. Carlsson) har
han i synnerhet efter sitt giftermål (1880) med
Göthilda Magnus, då han kom att förfoga öfver större
medel, utvecklat till ett konstmecenatskap i för våra
förhållanden stor skala. Han har bl. a. grundlagt och
samlat det fürstenbergska galleriet (se nedan),
bekostat väggmålningar i Realläroverket i Göteborg
(af E. Gallmander), i Nya Elementarläroverket för
flickor (af Carl Larsson) och i Göteborgs Museums
restaurerade byggnad (af Georg Pauli), hvarjämte han
donerat ett antal dyrbara konstverk till Göteborgs
Museum (bl. a. Kröyers »Messalina» och Hasselbergs
»Farfadern») och Nationalmuseum (bl. a. Erikssons
Linnérelief). Han har lemnat understöd och hjelp
åt konstnärer, skänkt grundplåten till Göteborgs
konstutställningsbyggnad i aktiebolaget Valands
hus. Derjämte har F. på mångahanda sätt frikostigt
bistått filantropiska och allmännyttiga företag inom
landet och företrädesvis i födelsestaden. Han är
sedan 1885 hedersled. af Akademien för de fria
konsterna, led. i styrelsen för bolaget Svea och i
Göteborgs Museums styrelse samt ordförande i Göteborgs
konstförenings styrelse. K. W–g.
Fürstenbergska galleriet i Göteborg är Sveriges
största enskilda galleri af modern konst. Det är
samladt af grossh. P. Fürstenberg (se ofvan). Då denne
fann, att den honom tillhöriga samlingen (i hvilken
äfven ingingo genom giftermål förvärfvade alster
af 1840–60-talens konst) tog allt större omfång
och icke längre med fördel kunde inrymmas i hans
våning, beslöt han att inreda en särskild påbyggnad
till sitt hus och der inrymma sina konstverk. År
1885 invigdes detta praktfulla galleri, som senare
ytterligare utvidgats, och som innehåller ett stort
antal värdefulla konstskatter, inemot 200 nummer,
företrädesvis nyare nordisk och fransk konst. Bland
skulpturarbetena märkas Hasselbergs »Snöklockan»,
»Grodan», »Näckrosen», alla i marmor, samt en del
takdekorationer i Michel Angelos stil, Alex. Carlssons
bronsvas, vas af Kr. Eriksson, Molins »Amorin»
samt arbeten af franska skulptörer, såsom Lefebvre
och Carrier. Bland målningarna må nämnas arbeten af
E. Bergh, R. Bergh, Birger (flere stycken), Edelfelt
(»På hafvet»), Ekström, prins Eugen, Gude, Hagborg,
Höckert (den berömda »Rättvikskullan vid Spiseln»),
Josephson, Kreuger, Kronberg, Kröyer, Carl Larsson
(stora dekorativa bilder samt ett antal aqvareller,
bland dem flere porträtt), Liljefors, Lindholm,
Nordström, Pauli, Salmson, Saloman, Skånberg,
Thaulow, Thegerström, Wahlberg (bl. a. »Mois de Mai»
och »Fjällbacka i månsken»), J. W. Wallander och
A. Wallander, Werenskiold och Zorn; fransmännen
Raphael Collin (»Sommaren»), Pointelin (stort
landskap), Besnard-Cazin, Dantan (afgjutning efter
lefvande modell), Lhermitte, Prinet, Raffaeli, Tourne
och schweizaren Böcklin (»Fauner och nymfer»)
och många flere. Galleriet tillhör Göteborgs största
sevärdheter och är gästvänligt öppet för konstälskare.
K. W–g.
*Fürth hade 46,592 innev. 1895.
F. V. O., beteckning för Föreningen för välgörenhetens
ordnande (se d. o. Suppl.).
Fykocecidier. Se Gallbildningar. Suppl.
*Fyllingarum. Jfr Borkhult. Suppl.
*Fyllodier (af Grek. fyllon, blad, och eidos,
utseende), bot., reducerade blad, hos hvilka den
egentliga bladskifvan försvunnit, under det att
bladskaften blifvit platta och bladliknande och
fysiologiskt öfvertagit bladskifvans funktion
att utföra kolsyreassimilationen. (Se Blad,
sp. 643.) G. A.
Fyllokladie (af Grek. fyllon, blad, och klados,
qvist), l. kladodie, ett slags bladlös dvärggren,
som har en bladliknande, platt form och som
öfvertagit assimilationsarbetet. Hos arter, som hafva
fyllokladier, uppträda bladen nämligen endast såsom
små fjälliknande bildningar. Fyllokladier finnas hos
slägten med de mest skilda förvantskaper, t. ex. hos
asparagineerna Ruscus och Semele, euforbiacéen
Xylophyllum, papilionacéerna Carmichcelia
och Bossicea, taxacéen Fhyllocladus m. fl.
G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
