Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fucoideæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Fyllotaxi, bot., bladställningslära. Se Bladställning
(äfven i Suppl.).
Fylogeni (fylogoni) och fylogenetisk. Se Växter,
sp. 46, och Zoologi, sp. 296.
Fyne, Loch [låck fejn], en omkr. 65 km. lång vik på
skotska grefskapet Argylls kust, utgör den nordligaste
grenen af Firth of Clyde. Rikt sillfiske.
*Fyr. Å Penmarkudden, depart. Finistère, Frankrike,
uppföres f. n. (1897) en 63 m. hög fyr (Prinsens
af Eckmühl fyr), som är afsedd att blifva den
ljusstarkaste i verlden. Den skall med en ljusstyrka
af 3,600,000 carcellampor (36 mill. normalljus)
hvar femte sekund utsända en blixt af 1/10 sekunds
varaktighet, hvilken blixt skulle, om jordens rundning
medgåfve det, kunna synas på 100 km. afstånd. —
Om Bogskärs fyr se Bogskären. Suppl. — Antalet
fyrplatser vid de svenska kusterna i Mars 1897
var 462. Den vid kronans fyrinrättningar anställda
personalen utgjordes samtidigt af 98 fyrmästare,
294 fyrvaktare och 79 fyrbiträden.
Fyrhändta däggdjur, zool. Se Quadrumana.
Fyrirmaðr, Isl. Se Gode.
*Fyrk (Platt-T. vêrdink, verink, Gammal-D. firik,
ferchen), egentl. »en fjerdedel», ett silfvermynt
under senare delen af medeltiden och under 1500-talet,
i Danmark = 1/4 skilling, i Sverige, der det med
säkerhet präglades under 1400-talet och förra hälften
af 1500-talet, = 1/4 öre l. 1/2 örtug. I Sverige
motsvarade fyrken egentligen 4 »penningar», stundom
6, och innehöll från 0,372 gr. till 0,243 gr. fint
silfver och vexlade i värde från 5,84 till 3,32 öre
i vår tids mynt. — Genom k. förordn. d. 2 Dec. 1892
erhöll § 58 i k. förordn. om kommunalstyrelse på
landet följande lydelse: Till beräkningsgrund för
fyrktalssättningen tjenar den bevillning enl. art. II
i Bevillningsstadgan, som jämlikt senast fastställda
taxeringslängder till staten erlägges, sålunda att
för hvarje beskattningsföremål påföres en fyrk för
bevillning till belopp af 1 t. o. m. 10 öre, två
fyrkar för bevillning utöfver 10 t. o. m. 20 öre,
tre fyrkar för bevillning utöfver 20 t. o. m. 30 öre
o. s. v. — Nu gällande formulär för fyrktalslängd är
bifogadt k. kung. d. 17 Mars 1882.
Fyrkullarna, anat. Se Fyrhögarna.
Fyrlingar, fyra barn, födda vid samma barnsbörd. Jfr
Tvillingar.
Fyrmänning, slägting i fjerde led.
*Fyr- och båkafgift. För inrikes sjöfarten upphörde
afgiften 1869, återinfördes 1881, men afskaffades
ånyo 1894. För utrikes sjöfarten har afgiften under
de sistförflutna 30 åren betydligt nedsatts. Mot
1 ton drägtighet i genomsnitt af nämnda sjöfart
svarade år 1866 20,4 öre afgift, åren 1867–1882 17
till 17,6 öre, 1883 16,4 öre, 1884–1894 13,8 öre,
1895 12,7 öre. I hvad mån svenska och utländska
fartyg hvar för sig drabbades af fyr- och båkafgiften
undersöktes mot slutet al 1880-talet, då det befanns,
att svenska fartyg erlade 37 proc. och utländska
fartyg 63 proc. af densamma. Enligt de nya grunder,
som genom k. kung. d. 14 Juni 1894 stadgades för
fyr- och båkafgiftens utgörande, beräknas numera
28,6 proc. erläggas af svenska och 71,4 proc. af
utländska fartyg. Fyr- och båkmedlen uppgingo 1896
till 1,616,038 kr. A. G.
Fyrpass. Se Trepass.
Fyrpatron, fyrrör, fyrskruf, krigsv., äro
antändningsmedel vid moderna artilleripjeser,
der laddningen är innesluten endast i en
kardus. Vid fyrröret och fyrskrufven åstadkommes
antändningen derigenom, att en mässingstråd,
nedtill formad till en tandad s. k. »rifvare»,
drages genom en friktionssats. Vid fyrpatronen sker
antändningen genom slag. I sin nedre del äro dessa
antändningsmedel fyllda med finkornigt handgevärskrut
(svartkrut). Fyrskrufven och fyrpatronen användas
till gröfre pjeser, der de i fänghålet inskrufvas
eller på annat sätt qvarhållas under skottlossningen,
på det att ingen krutgas måtte utströmma. H–r.
Fyrpil. Se Brandpil. Suppl.
Fyrrör. Se Fyrpatron. Suppl.
*Fyrskepp. Antalet fyrskepp i svenska farvatten var
19 år 1895.
Fyrskruf. Se Fyrpatron. Suppl.
Fyrskuren talja, sjöv. Se Fyrlöparetalja.
Fyrtals-sporer, bot. Se Tetrasporer.
*Fyrunga, socken i Barne kontrakt. 1,335 har. 565
innev. (1895).
Fyrvingen, zool. Se Nattskärrorna.
*Fysik. Det senaste utvecklingsskedet af fysiken
kännetecknas dels af den mekaniska värmeteoriens
tillämpning på denna vetenskaps olika områden, dels
af elektricitetslärans storartade utveckling och
undersökningen af gränsområdena mellan fysiken och
kemien. (Se Fysikalisk kemi. Suppl.)
För värmeteoriens tillämpning hafva de mest betydande
inläggen gjorts af Clausius, Helmholtz, lord Kelvin
och i främsta rummet af amerikanen Willard
Gibbs. Inom elektricitetslärans område har man utredt
frågan angående elektricitetens gång genom vätskor (se
Fysikalisk kemi och Dissociation. Suppl.) samt delvis
frågan om gasers förhållande till den elektriska
urladdningen. Redan Hittorf och Crookes
gjorde på detta sista område högst intressanta
rön, hvilka emellertid i hög grad öfverträffas
af Lenards och Röntgens undersökningar angående
katodstrålar och Röntgenstrålar. Den teoretiska delen
af elektricitetsläran har helt och hållet nydanats
af Maxwell, Hertz och deras efterföljare, samtidigt
med att storartade experimentella undersökningar
angående elektriska vågor utfördes af Hertz och ett
flertal forskare.
Parallelt med denna utveckling löper en annan, kanske
ännu mera storartad, af elektricitetslärans tekniska
tillämpningar, bland hvilka telefonen, de moderna
dynamomaskinerna, användandet af elektricitet för
belysningsändamål, såsom kraftkälla och till kemiskt
bruk torde vara de vigtigaste.
Inom optiken falla den storartade utvecklingen
och tillämpningen af spektralanalysen, särskildt
sedan Rowland konstruerat sina utomordentliga gitter
(se Diffraktion). På gränsen mellan optiken och
värmeläran hafva särdeles värdefulla, undersökningar
af det ultraröda värmet gjorts, förnämligast af
amerikanen Langley. S. A–s.
Fysikalisk kemi, gränsområdet mellan fysikens
och kemiens vetenskaper. Ända till början af 19:de
årh. voro de fleste kemister samtidigt fysici och
tvärtom (man må erinra sig namnen Boyle, Cavendish,
Lavoisier, Priestley, Berthollet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
