Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gaskök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelsflotta uppgick vid 1895 års slut till 26 segelfartyg,
om 8,498 tons, och 27 ångf., om 11,148 t. och 1,912
hästkrafter; deraf användes i inrikes sjöfart
9 segelf. om 467 t. och 10 ångf. om 1,669 t, och
494 hkr. Jernvägarna hade s. å. en längd af 501
km., deraf 145 km. enskilda banor. Taxeringsvärdet
1896 var för jordbruksfastigheter 78,358,100 kr. å
landsbygden och 2,399,800 kr. i städerna samt för
annan fastighet 32,594,500 kr. å den förra och
38,097,900 kr. i de senare. I dessa summor ingår
ej värdet af statens och menigheters fasta egendom,
taxerad å landsbygden till 19,001,400 kr. och i
städerna till 5,896,700 kr. Fideikommissegendomar
till ett taxeringsvärde af 1,620,000 kr. funnos
ännu 1890, men äro nu betydligt mindre, sedan det
Schinkelska fideikommisset Axmar m. m. (öfver 1
mill.) öfverflyttats till Vestmanland. Den fasta
egendom, som 1890 innehades af inhemska aktiebolag,
var taxerad till nära 30 mill. kr.
*Gefle–Dala jernväg står i Gefle i förbindelse äfven
med Gefle–Öckelbo jernväg. Bolaget trafikerar jämväl
den Falun–Rättvik–Mora jernvägs-aktiebolag tillhöriga
linien, Falun–Orsa. Vid stationerna Forsbacka och
Hofors utgå sidobanor till de liknämndä bruken
och vid hållplatsen Håde en sidobana till Mackmyra
sulfitfabrik och bruk. Från Korsa station utgår en
smalspårig bibana till Engelsfors vid sjön Edsken.
J. L.
Gefle–Öckelbo jernväg, normalspårig, 38 km. lång,
tillhörig Gefle–Öckelbo aktiebolag, förbinder
Gefle med Öckelbo station vid Norra stambanan. Banan
arrenderas af Upsala–Margretehills jernvägsaktiebolag
och trafikeras sedan d. 15 Okt. 1884 af nämnda bolag
i samband med dess jernväg mellan Upsala och Gefle.
J. L.
*Gegenbaur, Karl, blef led. af Vet. soc. i Upsala 1884
och af Vet. akad. 1885. Nyare betydände arbeten af
honom äro Lehrbuch der anatomie des menschen (1883;
6:te uppl. 1895) och Die epiglottis (1892).
Geger. Se Albaneser. Suppl.
*3. Gegerfelt, H, G. von, född d. 16 (ej 18)
Aug. 1817, erhöll afsked från presidentbefattningen
1883 och dog i Jönköping d, 30 April 1886.
*Geheime-arkivet förenades d. 1 Jan. 1883 med
det s. k. »Kongerigets arkiv» under gemensam
ledning (af A. D. Jörgensen) och har sedermera
undergått genomgripande omdaningar samt blifvit
betydligt tillökadt, i synnerhet derigenom att
handskrifter från stora k. biblioteket lemnats
dit. Den 1 April 1889 fingo de båda förenade arkiven
namnet Rigsarkiv, och under detta ställdes tre
»provinsarkiv», som bildades genom äldre handlingar
från ämbetsarkiven, och för hvilka nya byggnader
uppfördes i Viborg (1891) för Nörrejylland, i
Odense (1893) för Fyen och i Frederiksberg (1892)
för Själland, Bornholm och Laaland-Falster. 1883
upphörde (med bd 7) de af Geheimearkivet utgifna
»Aarsberetninger», men deremot hafva sedermeia
utgifvits 3 bd »Meddelelser» (1883–94), innehållande
bl. a. »Vejledende arkivregistraturer» och »Den
civile centraladministrations embedsetat 1660–1848»
(med fortsättning omfattande tiden 1848–93), flere
band urkunder, »Regeringsskiftet 1784» (1888),
»Kongeloven og dens forhistorie» (1886) och
»Kancelliets brevböger 1551–70» (1886–96. 4 bd).
E. Ebg.
Gehestiftelsen [hårdt g]. Se Dresden. Suppl.
*Geibel, Em. v., dog d. 6 April 1884 i Lübeck. Hans
Gesammelte werke utgåfvos i 8 bd 1883–84.
*3. Geijer, E. G. Hans kolossalstaty (modellerad af
Börjeson) med en allegorisk sockelfigur, »Tanken»,
aftäcktes utanför nya universitetshuset i Upsala
d. 30 Okt. 1888.
4. Geijer, Per Adolf, universitetslärare,
filolog, den föregåendes sysslings son, af
Krokstadsgrenen, född d. 9 April 1841 å Uddeholms bruk
i Värmland, blef student i Upsala 1860, filos.
doktor 1869, erhöll 1872 adjunkturen i franska och
italienska språken vid Upsala universitet,
hvilken 1889 förändrades till e. o. professur
i romanska språk, och utnämndes 1890 till
professor i nyeuropeisk lingvistik (afd. romanska
språk). G. har varit förordnad till censor vid
mogenhetsexamina alltsedan 1880. Han var ledamot
och sekreterare i den 1888 tillsatta k. komitén för utredning
ang. undervisnings-, examens- och studieväsendet
vid universiteten. G. är sekreterare i Humanistiska
vetenskapssamfundet i Upsala. Till Upsala univ:s
Årsskrift har han bidragit med afhandlingarna Étude
sur les mémoires de Philippe de Comines (1871),
Meddelanden om skolor och universitet i Tyskland,
Italien och Frankrike (1876), Om ljuden y och ö i
franskan (1887), Om accessoriska ljud i franska
ord (s. å.) m. m. Vid 2:dra nord. filologmötet (i
Kristiania, 1881) höll G. ett föredrag Om de franska
episka versformernas ursprung och vid det 4:de (i
Köpenhamn, 1892) Om franska växtnamn. Han har vidare
lemnat bidrag till tidskrifter samt författat ett
stort antal artiklar i Nordisk Familjebok.
5. Geijer, Karl Reinhold, universitetslärare,
filosof, den föregåendes brylling, af Lindforsgrenen,
född i Nyed, Värmland, d. 23 April 1849. blef student
i Upsala 1867, filos. kandidat 1871, filos. doktor
1872 och, efter att hafva
speciminerat med afh. Huru förhåller sig Leibnitz’
metafysik till de första förutsättningarna för
möjligheten af praktisk filosofi? (i Upsala univ:s
Årsskrift), 1876 docent i praktisk filosofi. 1880
kallades han till docent i samma ämne i Lund,
vid hvars högre läroverk han 1880–88 derjämte var
föreståndare för den teoretiska profårskursen. 1888
utnämndes han till professor i teoretisk filosofi
i Upsala. Sedan 1891 har han varit censor vid
mogenhetsexamina. G. har erhållit sin filosofiska
utbildning inom den Boströmska skolan. Tidigt väcktes
dock hans håg för studier i den moderna psykologien,
och bland dess riktningar, studerade han företrädesvis
den med Boström i flere afseenden beslägtade
Lotze. Särskildt har han egnat sina forskningar
åt lösningen af rums- och tidsproblemet. Lotzes
lära om »lokaltecken» har han dels framställt (i
Darstellung und kritik der Lotze’schen lehre von
der localzeichen, i »Philos. monatshefte», 1885),
dels äfven sökt vidare utföra,
bl. a. genom att fästa uppmärksamheten vid frågans
nära förhållande till tidsproblemet. Resultaten af
sina forskningar om detta har han nedlagt i Hermann
Lotzes tankar om tid och timlighet i kritisk
belysning. Ett försök till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
