Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grimsgaard [-gård], Kristian Semb, norsk militär,
f. i Kristiania d. 2 Aug. 1824, blef sekundlöjtnant
1847 i Bergenska brigaden och 1848, efter att hafva
genomgått krigshögskolan, i artilleribrigaden. Han
befordrades 1856 till stabskapten, 1872 till chef
för generalstaben, der han hade tjenstgjort sedan
1852, och 1878 till generalmajor i armén. Han
förflyttades 1882 till Fredrikshald såsom chef
för 2:dra Akerhusiska brigaden och kommendant på
Fredrikssten. 1873 införde han de alltsedan hvarje
år förekommande generalstabsöfningarna. Han var
medlem af de 1864 och 1868 nedsatta svensk-norska
komitéerna för utarbetande af nya instruktioner för
tjensten i fält och för nytt exercisreglemente för
infanteriet, af den stora militärkommissionen 1870
och af härordningskomitén 1880. Han var 1880–82
representant för Kristiania i stortinget. 1890 blef
han tullkassör i Drammen och dog der d. 30 Maj 1895.
O. A. Ö.
*Grimstad hade 2,880 innev. 1891 samt 137 fartyg,
om 61,159 tons och en besättning af 1,638 man.
*Grimsten, härad, omfattar socknarna Hackva, Viby
och Bodarna. 31,149 har. 7,177 innev. (1896).
*Grinnell-land upptäcktes 1850 af de Haven. Ett annat
G. ligger mellan Ellesmere-land i s. och Grantland i
n., skildt från Grönland genom Kennedykanalen; det
upptäcktes 1854 af Kane och undersöktes 1875–76 af en
engelsk expedition under Nares. Greely framträngde
1881 till Greely-fjorden på G:s vestkust, och
hans följeslagare Lockwood nådde derifrån d. 13
Maj 1882 Lockwood island, under 83° 24’ n. br.,
före Nansen (1895) den nordligaste uppnådda punkt
på jorden. G. har om sommaren snöfria dalar, der
vargar, harar, räfvar, fjäll-lemlar och fjällripor
uppehålla sig.
*Grinneröd. 4,250 har. 847 innev. (1896).
*Grinstad. 5,506 har. 1,651 innev. (1896).
Grip, Kristofer Andersson. Se Gyllengrip 1.
Griplur. Se Kåra Halfdansdotter.
*Gripsholm. Klostret vid G. indrogs redan 1525. Om slottets
restaurering se följ. art
Gripsholmsföreningen stiftades d. 21 Jan. 1889 på
konung Oskar II:s födelsedag och under hans skydd
med uppgift att »söka verka för Gripsholms slotts
försättande i ett dess egenskap af nationalmonument
värdigt skick och att för detta ändamål låta utföra
nödiga konstnärliga och vetenskapliga förarbeten». I
det till allmänheten d. 21 Mars s. å. utfärdade
uppropet framhölls det dåliga skick, i hvilket vissa
delar af byggnaden befunno sig, de många planlösa
förändringar den undergått, den ovarsamhet, med
hvilken dessa blifvit genomförda. »I byggnadens
historia liksom i dess yttre och inre skick skönja
vi», heter det vidare, »inflytelserna af tre stora
tidsskeden och mot dem svarande stilriktningar:
Vasaperioden och renaissancen, den karolinska tiden
och barockstilen, den gustavianska tiden och den
nyklassiska smaken». Uppgiften vid en restauration
borde väsentligen blifva att i det yttre och inre
fastställa gränserna mellan de olika stilarnas områden
samt dervid fullständiga äldre af brist på medel ej
fullföljda anordningar. — Med 1500-talets karakter
i hufvudsak rådande i det yttre, skulle slottet i det
inre uppvisa skilda grupper af rum i Vasatidens,
den karolinska och den gustavianska tidens stil. Ett
i enlighet härmed af arkitekten F. Lilljekvist
upprättadt restaurationsförslag blef af K. M:t efter
öfverintendentsämbetets granskning godkändt, hvarpå
arbetet 1892 tog sin början samt fortgick åren 1893
och 1895–96; det kan nu i sina hufvuddrag anses
afslutadt. — Genom en vattengraf med vindbrygga
är slottet nu sam i forna dagar skildt från
fastlandet. Dess yttre har erhållit en ståtligare
och värdigare prägel, hufvudsakligen derigenom att
yttertaket återfått sitt ursprungliga utseende;
å den inre borggården hafva de gamla målningarna
kring dörrar och fönster blifvit återställda liksom
den forna trappuppgången med det deröfver uppförda
altantornet. I det inre har i nedre våningen ordnats
en räcka af rum i Vasastil, hvarvid de gamla taken och
hittills skymda väggmålningarna blifvit tillgodogjorda
och kompletterade. — I hufvudvåningen har rikssalen
återfått sitt forna, i slottets förråd sedan
1800-talets midt magasinerade paneltak samt i öfrigt
liksom närgränsande rum fullständigats. I tredje
våningen har den ursprungliga skyttegången till större
delen af sin längd återstälts och de flesta af de
der under Gustaf III:s tid inredda smårummen förlagts
mot gårdssidan, hvarjämte tvä större tafvelsalar
här anordnats. Derjämte hafva i både det inre och
yttre en mängd smärre lagnings- och putsningsarbeten
företagits. — Medel till dessa arbeten hafva dels
anvisats af konungen å slottets egen stat, dels
samlats af Gripsholmsföreningen genom årsafgifter
af föreningens medlemmar eller större bidrag på en
gång af enskilda personer. Föreningens angelägenheter
handhafvas af en nämnd af 15 personer. Ordförande
hafva varit frih. C. G. af Ugglas och f. d. öfversten
H. Ankarcrona, sekreterare G. Upmark. Upk.
*Griqualand East (Östra Griqualand) har en areal
af 19,668 qvkm., med 152,609 innev. (1891),
af hvilka 4,114 hvita, 144,621 kaffrer och
3,874 hottentotter, hvilka hufvudsakligen idka
boskapsskötsel, ehuru äfven sädesodling numera
idkas i större utsträckning. Hufvudort är Kokstad,
2,059 innev. (1891). Det förenades 1876 (ej 1879)
med Kapkolonien.
*Griqualand West (Vestra Griqualand) har en
areal af 39,360 qvkm., med 83,115 innev. (1891),
af hvilka 29,469 hvita, 36,436 kaffrer och 17,210
hottentotter. T. o. m. 1893 hafva diamantfälten i
G., särskildt kring staden Kimberley, gifvit en
afkastning af 65 mill. pd st.
*Grisebach. — 2. E. R. G. blef 1883 konsul i Milano
och 1886 i Haiti samt är sedan 1888 bosatt i Berlin.
*Grisons hade 96,235 innev. 1888, af hvilka 54
proc. protestanter och 44,5 proc. katoliker. Enligt
den nya författningen af d. 23 Maj 1880 bildar G. en
rent demokratisk fristat. Alla författningsändringar,
statsfördrag, konkordat, vissa kategorier af lagar,
utgifter utöfver ett visst belopp, vare sig för en
gång eller återkommande, skola underställas folket
för allmän omröstning. För folkinitiativ fordras
5,000 underskrifter. Folkets lagstiftande organ
bildar »stora rådet», som väljes af folket för 2 år
(1 medlem för 1,300 innev.), och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
