Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans lif och diktning. Ett bidrag till Nya skolans
häfder» (akad. afh. 1897).
*Hede. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län. 8,207
har. 1,315 innev. (1896). — 2. Tingslag,
ingår i Herjeådalen domsaga och Jämtlands södra
fögderi samt omfattar hela Hede pastorat. 7,086
qvkm. 4,561 innev. (1896). — 3. Socken i Jämtlands
län. Med inräkning af H. lappförsamling 1,870
qvkm. 1,493 innev. (1896), deraf 143 pers. i
lappförsamlingen. Storsjö är numera annex till H.
*Hedemora hade 1,752 innev. 1896. Taxeringsvärdet
1895 var 1,685,300 kr., hvaraf 408,400 kr. för
jordbruksfastighet. Pedagogien indrogs med d. 1
Juli 1893. Staden hade 1895 23 handlande (med 22
biträden), hvilka erlade en bevillning af 469 kr.,
31 handtverkare (med 50 arbetare) och 6 fabriker, med
ett sammanlagdt tillverkningsvärde af omkr. 76,000
kr. Staden har jämväl en privatskola för qvinlig
ungdom.
*Hedemora. 1. Kontrakt. 1,563 qvkm. 30,804
innev. (1896). Norn och Stjernsund äro ej egna
församlingar. — 2. H. landsförsamling. 33,404
har. 5,825 innev. (1896).
Hedemora domsaga, Kopparbergs län, omfattar Säters
tingslag, Stora Skedvi t:g, Husby t:g, Hedemora och
Garpenbergs t:g samt Tolkare härad. 1,880 qvkm. 34,163
innev. (1896).
*Hedemora och Garpenbergs tingslag ingår i Hedemora
domsaga och fögderi. 48,003 har. 7,973 innev. (1896).
Hedenbergit, miner. Se Pyroxén.
Hedenblad, Ivar
Eggert, tonsättare, f. i Torsång, Dalarna, d. 27 Juli
1851, blef student i Upsala 1871, filos. kandidat
1878, studentkårens sånganförare 1875, director
musices 1881, dirigent för »Orfei drängar» och Upsalas
filharmoniska sällskap 1881 samt för Filharmoniska
sällskapet i Stockholm 1895. Med studentkörer har han
gjort vidsträckta sångarefärder, bl. a. till Paris
1878. Han har komponerat större körverk (Necken,
Pä knä, Jubelfestkantat till trehundraårsminnet
af Upsala möte), orkestersaker, mansqvartetter,
solosånger m. m. H. blef 1888 led. af Mus. akad.
A. L.
*Hedenius, P., var till 1889 universitetets
prorektor och 1889–93, för andra gången, dess
rektor. Ordförandeklubban i Upsala läkareförening
förde han t. o. m. 1885. Från sin professur erhöll
han 1895 afsked. Död i Upsala d. 1 Febr. 1896, i
sviter af influensa. Bland hans senare skrifter må
nämnas Om upptäckten af blodomloppet (1892).
*Hedenlunda eges nu af kammarherren grefve
F. T. K. von Rosen.
*Hedensberg. Grefve G. M. Hamilton har på H. bildat
en fornsakssamling, »utan tvifvel den mest dyrbara och
rikhaltiga, som enskild man i vårt land åstadkommit»,
en tafvelsamling (arf från Fogelvik, hufvudsakligen
holländska mästare), en porträttsamling (i hvilken
finnas dukar af Ehrenstrahl, Pasch, von Breda
m. fl.) och andra samlingar.
Hedenstierna, Karl Josef Alfred, humorist och
novellförfattare, märket Sigurd, född d. 12 Mars 1852
på Skeda i Ryssby socken, Kronobergs län, egnade sig
1872–79 åt landtbrukareyrket,
var 1879–90 redaktionssekreterare vid Vexiö-tidningen
»Smålandsposten», i hvilken han efter hand vardt
förnämste delegare, och öfvertog 1890 befattningen
såsom hufvudredaktör af nämnda tidning, som ifrigt
förfäktar tullskyddsvänliga och konservativa
syften. H:s med signaturen Sigurd undertecknade,
muntra veckokrönikor väckte sådant bifall, att
tidningens upplaga på några år mångdubblades. Dessa
kåserier präglas af ett ystert omtumlande och
burleskt skämtlynne, en ganska närgången, men
i det hela harmlös qvickhet, som verkar med det
öfverraskandes komik, och en manligt sund satir. I
åtskilliga allvarliga stycken på vers och prosa har
å andra sidan framträdt en varm känsla, som ej sällan
har en anstrykning af föråldrad känslosamhet. H. har
äfven skrifvit folklifsbilder med förtrogen kännedom
om Smålands-allmogen samt skildringar af medelklassens
lif på landsbygden och i småstäder. Dessa berättelser
ega väl icke något högre ideelt eller konstvärde,
men verka vinnande genom förf:s karakteristiska
egendomligheter och hans öppna sinne för gammaldags
kärnfullhet. I bokform har H. sedan 1884 utgifvit
ett arbete hvarje år, bl. a. Kaleidoskop, qväden och
oqväden (1884;.4:de uppl. 1887), I svenska bondehem
(1885; 4:de uppl. 1890), Ljud och oljud (1886), Vid
hemmets härd (1889; 2:dra uppl. 1892), Fru Westbergs
inackorderingar (4:de uppl. 1893) och Patron Jönssons
memoarer (1894). Några af hans böcker hafva utgått
i ovanligt stora upplagor (ända till 13,000 ex.),
och flere äro öfversatta till norska, danska, tyska
och holländska.
2. Hederstjerna, Fredrik Ludvig Salomon, ämbetsman,
sonsons sonson till Erland H:s broder, Peter Scherna,
adlad H., född d. 21 Dec. 1828 på Hellinge, Näsby
socken, Jönköpings län, blef 1847 underlöjtnant
vid Kalmar regemente, fick 1859 kaptens afsked
och egnade sig sedermera åt landtbruk. Han tog
med utmärkelse del i riksdags- och komitéarbeten,
hvilket medförde hans inkallande i statsrådet såsom
chef för Civildepartementet d. 19 April 1880. Den
5 Okt. 1883 utnämndes han till landshöfding i
Vestmanlands län. Såsom landshöfding har H. egnat
sin uppmärksamhet åt vattenafledningsfrågor,
väg- och brobyggnader samt lasarettsväsendet. I
egenskap af ordf. i Vesterås domkyrkokommission har
han planlagt och arbetar för en fullständig inre
ornering af domkyrkan. H. var ledamot af Första
kammaren 1868–77 för Jönköpings län och 1878–87 för
Göteborgs och Bohus län samt af Andra kammaren 1888–91
för Vesterås och Köping. H. var 1876 led. och 1877
ordför. i komitéerna ang. jernvägstrafikstyrelsens
förvaltning, led. af 1876–78 års komité
ang. döfstumundervisningens ordnande och (sedan
Febr. 1878) af 1877–78 års komité ang. tillverkning
och försäljning af bränvin; han var ordf. i 1884–89
års arbetareförsäkringskomité. Sedan 1885 är han
ordf. i Vestmanlands läns hushållningssällskap. Han
kallades 1880 till led. af Landtbruksakademien.
*Hedeselskab, det danske, har under ledning af
E. M. Dalgas till hans död (1894) utvecklat sig till
en stor offentlig institution. Medlemsantalet har
från 767 år 1866 vuxit till 4,800 år 1895 och statens
anslag från 1,200 kr. 1866 till omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
