Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huercal-Overa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huercal-Overa, stad i spanska prov. Almeria, i en dal
på södra sidan af Sierra de las Estancias. 15,630
innev. (1887).
*Huesca. 1. Provinsen beräknas nu hafva en areal af
15,149 qvkm. och hade 255,137 innev. 1887. 2. Staden
hade 13,041 innev. s. å.
*Hufeland, C. W. Öfvers. »Konsten att lefra länge»
utkom 1797 (i sammandrag 1837).
*Hufvaröd. 3,890 har. 1,113 innev. (1896).
Hufvud, bot. Se Blomställning. Suppl.
Hufvudafsked. Se Afsked. Suppl.
*Hufvudaxel. Jfr äfven Lins.
Hufvudbevis, jur. Se Motbevis.
Hufvudfluss, med. Se Hufvudvärk. —
Hufvudflusspiller. Se Koloqvint.
Hufvudredare. Se Rederi.
*Hufvudskål (sp. 9–10). Fig. b och d byta plats.
Hufvudsnittet, fys. Se Principalsnittet.
*Huggenäs. 3,689 har. 636 innev. (1896).
*Huggins, W. Jfr. Astrofotografi. Suppl., sp. 431.
Hughenden [hjūändn; lokalt äfven hi’ttsjenden],
by i engelska grefsk. Buckingham, 3 km. från High
Wycombe. Omkr. 1,800 innev. Orten är bekant som earl
Beaconsfields landställe, och han ligger jämte sin
maka begrafven i kyrkan, der drottning Viktoria egnat
hans minne ett marmormonument.
*Hughes, T., sedan 1882 domare i grefsk. Chester,
dog 1896.
Hughes [hjūs], David Edvin, engelsk-amerikansk
uppfinnare, f. 1831 i London, professor i musik och
naturvetenskap vid en högskola i Kentucky, uppfann
1855 en trycktelegraf (se Elektriska telegrafen,
sp. 378), som efter hand vunnit insteg i nästan
alla Europas land samt i den internationella
telegrafsamfärdseln tillkämpat sig plats bredvid
Morses system. H. uppfann 1878 mikrofonen (se
d. o.) och 1879 den s. k. induktionsvågen (för
utrönande af metallernas molekularbeskaffenhet).
*1. Hugo, V. M., afled d. 22 Maj 1885 i Paris och
begrofs d. 1 Juni i Pantheon. Hans Oeuvres complètes
utgåfvos 1830–89 i 48 bd. 1896 började P. Meurice
utgifva hans bref.
Hugo Schwartz, psevdonym. Se Vinsnes.
Huimling. Se Hümmling.
*Huitfeldt, H. J., bär sedan 1880, då han blef
innehafvare af fideikommisset Kaas, namnet H.-Kaas,
och blef 1896 riksarkivarie.
Huittinen, det finska namnet på Hvittis.
Hujus, Lat. (genit. af hic, denne, med
underförstådt mensis, månad, anni, år, l. d.), denne,
innevarande (månad, år).
*Hulared. 1,927 har. 233 innev. (1896).
*Hull utgör sedan 1888 eget grefskap (33,3 qvkm.) och
hade 200,044 innev. 1891. Dess hamn besöktes 1891 af
5,649 fartyg, om 2,59 mill. tons (deraf 2,359 fartyg
om 503,000 tons, i kusthandel). S. å. utfördes
britiska produkter till ett värde af 289,3
mill. kr. samt utländska och kolonialvaror för 88,2
mill. kr. Införselns värde beräknades till 473,4
mill. kr.
Hull [höll], stad i Canada, prov. Quebec, vid floden
Ottawa, midt emot staden Ottawa, till hvilken det
kan räknas som en industriel förstad.
11,265 innev. (1891). Sågverk, ljusfabrikation och
stor trävaruhandel.
Hulst, stad och fordom stark fästning i nederländska
prov. Zeeland, genom en sidokanal förenad med kanalen
Terneuzen–Gent. Omkr. 2,500 innev.
*Hult, socken. 11,844 har. 1,355 innev. (1896).
Hult, bruksegendom. Se Åby.
*Hulterstad. 5,201 har. 963 innev. (1896).
*1. Hultin, K. M., afled i Linköping d. 1 Maj 1883.
*Hultmann, F. V., afled d. 9 Juni 1894 i Köpenhamn.
Hultsfred–Vesterviks jernväg. Se
Norsholm–Vestervik–Hultsfreds jernväg. Suppl.
*Hultsjö. 10,667 har. 1,727 innev. (1896).
Humajnabad. Se Bebek.
Humanistiska vetenskapssamfundet i Upsala, Kungliga.
Se Westin, J., sp. 728.
Humanitär (Fr. humanitaire. Jfr Human),
menniskovänlig, som afser främjandet af menniskornas
väl.
*Humann, K., började 1890 sina likaledes resultatrika
utgräfningar i Magnesia, utnämndes 1894 till
geheime regeringsråd och dog i Smyrna d. 12 April
1896. H. eger genom sina pergamenska gräfningar
samma betydelse för vår kännedom om den hellenistiska
perioden som Schliemann för urtiden.
*Humble, J. L., lemnade rektoratet 1889, men qvarstår
såsom lektor.
Humboldtin, miner. Se Oxalit.
*Hume, H. dog 1873 i Yass, Nya Syd-Wales.
Humit, miner. Se Kondrodit.
*Humla, socken. 1,671 har. 327 innev. (1896).
*Humle. Se vidare art. Öl.
Humlebok, bot. Se Ostrya.
*Humlegården prydes af statyer af Linné (1885;
modellerad af Fr. Kjellberg) och Scheele (1892;
mod. af J. Börjeson) samt gruppen Farfadern (1896;
mod. af P. Hassel berg).
Humleklöfver, bot. Se Medicago.
Humlemal, zool. Se Vaxmal.
Humlemjöl, detsamma som lupulin. Se Humle.
*Hummel, A. D., lemnade 1831 eller i början af 1832 Petersburg
och bosatte sig i finska staden Ekenäs, der han
afled d. 20 Okt. 1836. Han var korresponderande
ledamot af ryska vetenskapsakademien. Jfr
K. F. W[erne]r: »Arvid David Hummel och hans familj»
(i »Sv. autografsällskapets tidskr.», II, 1895).
Hummel, Ferdinand, tysk tonsättare, f. 1855,
elev af Kudorff, Kiel, Bargiel m. fl., har gjort
sig allmännare känd genom den starkt »veristiska»
operan »Mara» (1893, Stockholm 1894) samt i öfrigt
komponerat flere större kör- och
orkesterverk, kammarmusik, stycken för violoncell, piano
o. s. v.
A. L.
Hummelshof (Estn. Ummuli), ort i Helmet socken,
kretsen Fellin, Livland, vid Embach före hennes
inflöde i Wirtzjerv-sjön. Der besegrades svenskarna
under W. A. von Schlippenbach d. 19 Juli 1702 af en
minst femdubbelt starkare rysk här.
*Hummer. Hummern fortplantar sig enl. somliga nyare
forskare (Herrick) endast hvart annat, enligt andra
(Ehrenbaum) hvart fjerde år. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
