- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1153-1154

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huercal-Overa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jämte den omständigheten att rommen af honorna under
utvecklingen ända till tio eller elfva månaders
tid bäres under stjerten och fäst vid dess bihang
har vållat många svårigheter i fråga om utredningen
af dess fortplantningsförhållanden. Enligt nyaste
undersökningar af Ehrenbaum, Herrick m. fl. lägga
omkr. 80 proc. honor ut rom under Juli–Aug.–Sept.,
de öfriga under hösten och vintern. Antalet romkorn
står i viss proportion till honans storlek, så att
detsamma ökas i geometrisk progression, på samma
gång som moderdjurets ökas i aritmetisk serie:
en hummer på 8 tum har 5,000 rom, en på 10 tum
10,000, en på 12 tum 20,000 o. s. v., intill 14 à
16 tums längd. Hos amerikansk hummer hafva funnits
ända till 97,000 rom, hos Nordsjöhummer ej öfver
38,000. Ungarna kläckas i regel efter 11 månader,
sålunda vanligen sommarmånaderna. Först efter femte
eller sjette skalömsningen och vid 6–8 veckors ålder
söker den unga hummern till bottnen, der han sedermera
förblifver. Han har då förlorat sin larvform, men
ömsar ännu flere gånger skal och når under första
lefnadsåret en längd af 5–7 cm. Under denna tid
håller han sig gerna på grundvattnet under små stenar
o. dyl. De pelagiskt kringsimmande hummerungarna äro
positivt heliotropiska, d. v. s. simma mot ljuset
om dagen upp till ytan, om natten åter till djupare
vattenlager. R. L.

*Hummerfiske är enligt k. kung. d. 13 Juni 1896
förbjudet under tiden fr. o. m. d. 15 Juli till d. 15
Sept. Under fredningstiden är det förbjudet att
utbjuda, sälja eller forsla hummer samt att hafva
redskap för hummerfångst utestående. Om så finnes
nödigt, kan den förbjudna tiden för vissa orter
utsträckas. R. L.

Humperdinck, Engelbert, tysk tonsättare, f. i
Siegburg (Rhenprovinsen) 1854, studerade vid
Kölns och Münchens konservatorier, erhöll både
Mozart-, Meyerbeer- och Mendelssohnsstipendiet samt
vistades på det sistnämnda i Italien 1879–81. Åren
1885–87 var han lärare vid konservatoriet i Barcelona
och 1890–96 anställd vid Hochs konservatorium i
Frankfurt am Main. Dessutom medverkade han som
körledare vid första instuderingen af »Parsifal»
i Baireuth och var i allmänhet mycket nära lierad
med Wagner samt undervisade hans son Siegfried i
musik. Såsom tonsättare gjorde H. sig känd genom
några körballader (Das glück von Edenhall, Die
wallfahrt nach Kevlaar
), men ännu mera genom sin
opera Hänsel und Gretel (1894, i Stockholm »Hans
och Greta» 1895), som hastigt spreds öfver flere
land och torde vara det förnämsta tyska musikdrama
sedan Wagners död samt epokgörande både genom ämnet,
en lefvande barnsaga i stället för sinnebildligt
omtydda fornmyter, och genom en modifikation af
wagnerstilen, i det H. med bibehållande af det
symfoniska arbetet inskränkt ledmotivsymboliken
och återinfört den populära melodien. H:s senaste
arbete, Die königskinder (1897), är en melodram, som
orsakat mycken tvist angående denna genres estetiska
berättigande. A. L.

*Humppila tillhör sedan 1897 Borgå stift.

Hunals. Se Hunehals. Suppl.

Hundgalenskap. Se Bakteriologi. Suppl.,
sp. 528, och Vattuskräck.

Hundhvete, bot. Se Triticum.

Hundkoppel. Se Koppel.

Hundra gulden-bladet, konsth. Se
Baillie och Rembrandt, sp. 906.

Hundsfos. Se Vigelands fos.

Hunehals (Hunals), fordom
slott på en klippa vid Kungsbackafjordens östra
sida, Halland, anlagdt omkr. 1290 af grefve Jakob
af Halland och de andra danska »fredlöse», tillhörde
en tid de svenske hertigarna Erik och Valdemar och
tillföll vid »häfdaskiftet» d. 9 Sept. 1315 den
förre. Efter 1328 omtalas det ej vidare.

*Hunfalvy. 1. P. H. dog 1891 i Budapest. —
2. J. H. dog 1888.

Hungerford [hö’ngörfård], Mrs Margaret, engelsk
romanförfattarinna, född och bosatt på Irland,
der hon afled i Bandon d. 24 Jan. 1897, hette
som flicka Hamilton och i sitt första äktenskap
Mrs. Argles. Hennes roman Molly Bawn (1878; svensk
öfvers. 1879, 2:dra uppl. 1883), efter hvilken
författarinnan vanligen benämnes, anslår både glädtiga
och patetiska toner. Bland hennes följande hafva till
svenska öfversatts bl. a. »Lilian» (1882) och »Doris»
(1885).

Hung-siu-tsuen, tai-ping-sektens stiftare. Se
Kina, sp. 702–703.

*Hunnestad. 1,572 har. 658 innev. (1896).

*Hunter, E. M. T., afled 1887.

Hunter [hö’ntör], Sir William
Wilson,
engelsk statistiker och författare,
f. 1840, ingick 1862 i indisk statstjenst och
utnämndes 1871 till generaldirektör för Indiens
statistiska byrå samt ledde i denna egenskap den
första allmänna folkräkningen i Indien (1872), den
största, som någonsin dittills företagits. Resultaten
af densamma utgaf han 1877–79 under titlarna
Statistical account of Bengal (20 bd) och Statistical
account of Assam
(2 bd). På de dervid vunna resultaten
stöder sig ock hans för kännedomen om det nuvarande
tillståndet i Indien ytterst vigtiga verket Imperial
gazetteer of India
(9 bd, 1881; ny bearbetning i 14
bd 1886–87). Bland hans öfriga arbeten må nämnas The
indian mussulmans
(1871; 3:dje uppl. 1876), The Indian
empire, its history, people and products
(1882; 3:dje
uppl. 1893) och Brief history of indian people (s. å.;
öfver 20 uppl.). H. var sedan 1882 en verksam ledamot
af uppfostringskomitén för Indien och lemnade detta
land 1887.

*Huntingdon. 1. Grefskapet uppgifves nu officielt
hafva en areal af 948 qvkm. och hade 54,969
innev. 1891.

Huntington [hö’ntingtön], namn på flere orter i
Förenta staterna. 1. Stad Vest-Virginia,
vid Ohio. 10,108 innev. (1890).
Stora jernvägsverkstäder. 2. Stad i
Indiana, vid Little River. 7,328 innev. (1890).
Trävaruindustri. Kalkbrott.

Huntsville [hö’ntsvill], stad i nord-amerik. staten Alabama, i en vacker
trakt af Cumberlandbergen. 7,995 innev. (1890).
Liflig bomullsindustri. H. var förr Alabamas
hufvudstad.

*Hunyadys fader hette Voicu.

*Hurfva. 1,136 har. 689 innev. (1896).

Huruku-foglar, zool. Se Trogonidge.

*Husaby, socken. 2,208 har. 964 innev. (1896).

Husaby, fordom allmänt namn på
kungsgård. — Husabyman. Se Upsala öd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free