- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1195-1196

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indikator ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antagandet af en mängd vigtiga lagar samt en ansenlig
utvidgning af jernvägsnätet, anläggandet af frihamn
vid Köpenhamn m. m. Det var ock han, som förnämligast
förberedde och utverkade det s. k. »forliget» 1894
(se Danmark. Suppl., sp. 400), hvarefter han gick
öfver till den nya ministerèn Reedtz-Thott. Han dog
d. 20 April 1896. Sedan Jan. 1894 förestod han endast
kommunikationsväsendet och de offentliga arbetena,
då inrikesministeriet i öfrigt hade egen minister.
E. Ebg.

Ingersoll [i’ngör-], Robert, nord-amerikansk
fritänkare, f. 1833, advokat i Washington och öfverste
sedan inbördeskriget, har med betydande talang såsom
talare och författare dragit i härnad mot den bibliska
kristendomen, som han skådar genom en tämligen flack
rationalisms synglas. Två samlingar af hans föredrag
och afhandlingar utgåfvos i sv. öfvers. under titeln
»Fria tankar» 1884 och 1885.

Ingjald, svensk sagokonung. Se Yngve.

*Ingleby, Cl. M., afled 1886 i London.

Inglefield [ingölfīld], Sir Edward Augustus, britisk amiral
och polarfarare, f. 1820, d. 1894, tjenstgjorde på
flottan i Syd-Amerika, Vestindien och Syrien samt
företog 1852–54 tre arktiska färder för Franklinska
expeditionens uppsökande. I. blef 1853 kapten, 1875
Viceamiral, 1879 amiral och tog 1885 afsked. Han
författade bl. a. A summers search for sir John
Franklin
(1853).

*Inglis. 2. J. E. W. L föddes 1814 i Nova Scotia.

Ingluvin. Se Enzym. Suppl.

*Ingolstadt hade 20,321 innev. 1895.

Ingram [i’ngröm] John Kells, irländsk nationalekonom,
f. 1823, f. d. professor i grekiska vid Dublins
universitet och till 1896 president för Royal irish
academy, har författat bl. a. det ansedda arbetet
History of political economy (1883, »Nationalekonomiens
historia», 1892) och History of slavery and serfdom
(1895).

*Ingrid, helgon, var syster till Birger Peterssons
förste svärfader och räknades af äldre genealoger
till slägten Ängel (se d. o.).

Inguen, Lat. Se Ljumske.

*Ingunar-Freyr. Se Ynglingaätten, sp. 105.

*Ingå, socken, tillhör sedan 1897 Borgå stift.

Inhambane, stad i portugisiska Öst-Afrika, i
ett vackert, men osundt läge vid I.-viken under
23° 50’ s. br., har en god hamn samt drifver
handel med kautsjuk, kopal, vax, kokos- och
jordnötter. Omkr. 2,000 innev. deraf ett 50-tal hvita.

In Jehovah sors mea, ipse faciet, Lat., »i Gud mitt
öde, Han skall göra det», konungarna Karl X Gustafs
och Karl XI:s valspråk.

*Injektor. Jfr äfven Körtings
strålapparater
.

Injunktiv. Se Modus, sp. 171.

*Inka var namn ej blott på dynastien i det forna
Perù utan ock på den herskande stammen. Se om
denna Amerikanska fornlemningar, sp. 622, och Perù,
sp. 1125–27.

Inkabaden. Se Mendoza. 1.

Inkandescensljus. Se Ljus, sp. 1563.

*Inklarera. Se vidare Klareringsrätt.

*Inkomstskatt. Under de senaste åren hafva vigtiga
reformer i åtskilliga staters lagstiftningar
angående inkomstskatt egt rum. Allmän inkomstskatt
(sp. 669) förefinnes f. n. i Preussen, Sachsen,
Baden och en mängd tyska småstater, Norge (der
inkomstskatt infördes 1892), Österrike samt de
schweiziska kantorerna Basel och Solothurn; i
flertalet öfliga kantoner samt i Nederländerna
förefinnas kombinationer mellan förmögenhets-
och inkomstskatt, hvilka dock i grunden verka såsom
allmänna inkomstskatter. Englands inkomstskattesystem
är väsentligen oförändradt. En mycket inbringande
och synnerligen betungande partiel inkomstskatt
(å inkomst, som icke härflyter från fast egendom)
eger Italien. Äfven Nord-Amerikas Förenta stater
hafva nyligen gjort försök med en inkomstskatt för
unionen. — Typiskt för en modern allmän inkomstskatt
är, att vid den beskattningsbara inkomstens beräknande
skola dels medräknas alla den skattskyldiges inkomster
(således äfven bostad i eget hus, resp. produkter
af eget jordbruk m. m.), dels afdrag ske ej blott
för alla omkostnader för ifrågavarande inkomsters
förvärfvande, utan ock för alla skuldräntor och andra
räntor, som den skattskyldige har att betala. Men
i några lagstiftningar framträder en sträfvan att
med inkomstskatt träffa ej blott inkomst i egentlig
bemärkelse, utan ock vissa kapitalförvärf. Preussen
och Österrike beskatta sålunda såsom inkomst
vinster å enstaka spekulationsaffärer i fastighet,
värdepapper m. m. Bremen, Lübeck och Basel beskatta
hvarje kapitalförvärf med undantag endast af
arf, testamente, hemgift och gåfva såsom inkomst,
således äfven lotteri- och spelvinster, hvilka också
beskattas såsom inkomst i Österrike, Nord-Amerikas
Förenta stater och Sverige (enligt praxis). — Det
skattefria existensminimum utgör i Sachsen 400 mark,
Baden 500 mark, Preussen 900 mark, England 160 pd,
Zürich 500 frcs. I Bern och Italien är existensminimum
olika för olika slags inkomster. I Norge, Preussen,
Vaud växer existensminimum med antalet barn,
resp. andra personer, som den skattskyldige har att
försörja. I samma riktning gående bestämmelser finnas
i Österrike. I Basel är existensminimum 1,200 frcs för
ogift person, 1,500 frcs för gift person och enkling
med icke vuxna barn samt 1,800 frcs för enka med
icke vuxna barn. — Den progressiva skatteprincipen
har vunnit i utbredning, om ock progressionen ej är
stark. Sålunda finnes f. n. progressiv inkomstskatt
i Preussen, Baden, Österrike, Zürich, Basel. I Norge
blir skatten svagt progressiv, ity att skattefritt
afdrag medgifves från alla inkomster, huru stora
dessa än äro; detta afdrag vexlar bl. a. med antalet
barn och vissa andra personer, som den skattskyldige
har att försörja. — Olika skattefot för fonderad
och icke fonderad inkomst har införts i åtskilliga
lagstiftningar dels direkt (så i Italien och
Norge), dels indirekt genom en sårskild
förmögenhetsskatt (i Preussen, Basel, Solothurn;
liknande resultat vinnas i åtskilliga andra
kantoner genom kombinationer af förmögenhetsskatt
med inkomstskatt å inkomster ur andra källor än
förmögenhet). — Med afseende å utrönandet af
skattskyldigs inkomster äro typiska drag uti
de moderna lagstiftningarna: samverkan mellan
statstjenstemän och nämnder, framgångna ur kommunala val

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free