Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indikator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(dervid de förra tilldelats vigtiga funktioner
äfven i afseende å det förberedande arbetet),
deklarationsskyldighet för skattskyldige med något
större inkomst samt stränga påföljder (straff) för
underlåtenhet att afgifva deklaration (eller för
afgifvande af falsk sådan). — Hvad Sverige beträffar
hafva bestämmelserna om den allmänna bevillningen
undergått åtskilliga ändringar, hvilka dock icke
andråt denna skatts karakter. En reform af denna
skatt har dock länge stått på dagordningen. En för
denna fråga tillsatt komité af gaf d. 4 Nov.
1894 ett betänkande, som innebar åtskilliga vigtiga
principiella ändringar. Förslaget underkastades en
skarp kritik af såväl Kammarrätten som en
1895 tillsatt granskningskomité. Dessa försök hafva
icke ledt till något resultat, bl. a. på grund
af det hinder, som ligger i det intima samband,
som enligt gällande kommunala författningar
förefinnes mellan allmänna bevillningen och den
kommunala beskattningen. För att förbereda
undanrödjandet af detta hinder tillsattes år 1897
en komité, sedan en kungl. proposition vid
1897 års riksdag ang. bl. a. införande af
bestämmelser om obligatorisk sjelfdeklaration uti
bevillningsförordningen afslagits. De väsentliga
ändringar, som bevillningsförordningen undergått,
äro: inkomst af jordbruksrörelse är visserligen
fortfarande fri från inkomst-bevillning, men i
stället är fastighetsbevillningen numera större
för jordbruksfastighet än för annan fastighet
(6 öre resp. 5 öre för hvarje fulla 100 kr. af
fastighetens taxeringsvärde) — en ändring,
som genomfördes 1892 i samband med beslutet
om grundskatternas afskrifvande. Uppgift
ang. skattskyldigs inkomst kan numera infordras
ej blott af bevillningsberedningarnas ordförande
(en befogenhet, af hvilken dessa i allmänhet
icke begagnat sig), utan ock af kronans
ombud vid taxerings- och pröfningsnämnderna.
Jfr D. Davidson: »Öfversigt af den i utlandet
gällande lagstiftningen ang. inkomstskatt» (1893).
D. D.
Inkorporerande språk. Se Polysyntetiska språk.
*Inkunabler. Antalet kända inkunabler är f. n. öfver
22,000. Till L. Hains »Repertorium bibliographicum»
har W. A. Copinger börjat utgifva ett suppl. (bd I,
1895, innehåller omkr. 7,000 rättelser och tillägg)
och K. Burger publicerat ett register (1891). Ett
ypperligt verk är A. Castan: »Catalogue des incunables
de la bibliothèque publique de Besançon» (1893;
med inledning af L. Delisle). — Öfver Sveriges
inkunabel-literatur ega vi ett förträffligt verk
i G. E. Klemmings »Sveriges bibliografi 1481–1600»
hvars 1:sta häfte (1889), omfattande tiden 1481–1501,
upptog 32 tryckta arbeten för tiden t. o. m. år
1500, alla tillhörande Sveriges literaturhistoria,
ehuru flere äro tryckta utomlands, deribland de två
äldsta, två uppl. af »Die Bürde der Welt» (Nürnberg
1481 och Augsburg 1482), hvilka bestå af utdrag af
hel. Birgittas uppenbarelser i tysk öfvers. efter
»Onus mundi». R. G.
Inlands domsaga, i Göteborgs och Bohus län, omfattar
följande Inlands fyra härad. 1,034 qvkm. 31,401
innev. (1898). — I. Fräkne härad. 22,033 har. 5,961
innev. (1896). – I. Nordre härad, 35,255 har. 11,335
innev. (1896). — I. Södre härad, omfattar ej vidare
någon del af Rödbo. 25,775 har. 9,036 innev. (1896). —
I. Torpe härad. 20,356 har. 5,069 innev. (1896).
Inledningskonsten, konsth. Se
Frontalitetslagen. Suppl.
In magnis et voluisse sat est, Lat., »när det
gäller stora ting, är det vackert så att hafva velat»,
ett yttrande i Propertius’ elegier (II; 10, v. 6)
In manum conventio, Rom. rätt. Se Manus.
Inmar, gudomlighet hos votjakerna (se d. o.).
*Inmuta. Om vissa förändringar i fråga om inmutning
se Gruflagstiftning. Suppl.
In-mäten, innan-mäten. Se Inelfvor.
Innehållsestetik. Se Estetik. Suppl.
Innerbrant, detsamma som eskarp (se d. o.).
Innervation (Lat), fysiol., i allmänhet det
inflytande, som genom nervsystemet utöfvas på kroppens
olika organ och dessas förrättningar.
Innerörat. Se Hörselorgan.
*Innsbruck hade 23,320 innev. 1890, med de tillstötande
förstäderna Wilten, Hötting, Mühlau och Pradl 33,681
innev. På berget Isel s. om staden aftäcktes 1893 en
staty af Andr. Hofer.
Innstadt, förstad till Passau (se d. o. 1).
Innviertel [-fīrtel], en del af Öfre Österrike,
emellan Donau, Inn och Salzach.
*Ino. Rad 8–9 står Paloimon läs Palaimon.
In originali, Lat., i urskrift, i urbild;
lifslefvande.
Inos. Se Enos.
*Inosit är enligt senare undersökningar
ett derivat af det cykliska kolvätet
hexametylen,(C6H12) eller C6H6(OH)6.
P. T. C.
*Inowrazlaw hade 20,687 innev. 1895. Inqvartering. Med
1890 års slut upphörde på grund af lag d. 21
Febr. s. å. den egare och innehafvare af vissa
hemman tillkommande frihet från skyldigheten att
lika med öfriga deltaga i utgörande af inqvartering;
de, som åtnjuta de genom presterskapets privilegier
förunnade förmåner, deltaga dock ej i vidsträcktare
mån än som med samma privilegier är förenligt.
Den i hufvudart. omnämnda brist på lagstiftning om
reqvisitioner för militära ändamål har afhjelpts genom
Lag af d. 24 Maj 1895. Se derom Reqvisition. Suppl.
Inriggare, skeppsb. Se Utriggare 2.
Inrikes tidningar. Se Post- och Inrikes tidningar,
sp. 101.
Insania catatonica, Lat. Se Katatoni.
*Insektblommor, bot. Se äfven Pollination.
Insjö-öring, zool. Se Laxslägtet, sp. 930.
Inskrifning, krigsv., kallas enligt
värnpligtslagen af år 1885 (med deri sedermera
gjorda ändringar) den förrättning, genom hvilken
det värnpligtiga manskapet införes i krigsmaktens
rullor. Denna förrättning verkställes af en
inskrifningsnämnd inom hvarje bataljonsområde
och pröfvas af en inskrifningsrevision inom hvarje
infanteriregementes inskrifningsområde. Vid eller
efter inskrifningsförrättningen erhåller den inskrifne
ett inskrifningsnummer och en inskrifningsbok,
i hvilken hans tjenstgöring m. m. antecknas. Hela
inrättningen benämnes vanligen inskrifningsväsende.
C. O. N.
Inskära, sjöv. Se Iskära.
Inslag. Se Väfnad, tekn.
*Insolation. Jfr Solbad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
