Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernvägsassuransföreningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för sin oppositionella skrift Drill oder erziehung
1883 i samma egenskap till Linz och miste 1887
sin tjenst för inblandning i den bulgariska
tronföljarefrågan. Han afsade sig 1889 sina
värdigheter och antog namnet Johann Orth samt blef
kapten på ett kofferdifartyg, men omkom 1891 vid dess
förlisning vid Syd-Amerikas sydkust. De följande
åren gingo obestyrkta rykten om att han skulle lefva
i Chile. J. uppträdde jämväl såsom skriftställare
och kompositör.
Johan af Fidanza. Se Bonaventura.
Johan Kristiernsson, riksråd. Se Vasa-ätten, sp. 336.
Johan Månsson till Göksholm, riksråd. Se Natt och
Dag 8.
Johanna, ö. Se Anjouan. Suppl.
*Johannes, Sankt. 1. Socken i endast Lösings
härad. 3,761 har. 2,318 innev. (1896). — 2. Kyrka i
Stockholm. Se Jakobs församling (äfven i Suppl.).
*Johannes, kejsare af Abessinien (sp. 1258). Se vidare
Abessinien. Suppl.
Johannes Bothvidi. Se Bothvidi.
Johannesburg, grufstad i Syd-Afrikanska republiken,
100 km. s. om Pretoria, 1,700 m. öfver hafvet,
midt i det beryktade guldfältet Witwatersrand,
genom jernvägar förenadt med den 1,620 km. aflägsna
Kapstaden och med Delagoaviken. Den uppstod i
Sept. 1886 med anledning af guldupptäckterna och
hade vid folkräkningen d. 15 Juli 1896 inom en
omkrets med 4,8 km. radie 102,078 innev., af hvilka
50,907 hvita af nästan alla nationaliteter, ehuru
det britiska elementet, med 34,020 pers., är det
förherskande; skandinaverna voro 311. Af befolkningen
voro 78 proc. män och 22 proc. qvinnor; endast 1,5
proc. egde politiska rättigheter. Såsom förstäder
betraktas byarna Marschalswijk, Doomfontein,
Natalwijk, Jeppeswijk, Fordsburg, Branfontein
och Boysenswijk. Guldstaden (»the golden city»),
som på tio år blifvit Syd-Afrikas största stad,
är mycket regelbundet anlagd, med rymliga torg och
bulevarder samt röda tegelstenshus och har till sitt
förfogande civilisationens alla beqvämligheter. Den
har hotell och restauranter, banketablissement och
butiker, teatrar och klubbar, spårvägar, droskor
och elektrisk belysning o. s. v. Ångspårväg
går bl. a. till kolgrufvorna vid Boksburg. Från
Witwatersrand-guldfälten erhölls 1888 guld för 14,5
mill. kr., 1892 för 77,35 och 1894 för 121 mill. kr.
Johannes Döparens dag. Se Midsommardagen.
Johannesen, Karen Lucie, norsk skådespelerska. Se
Wolf. 2, sp. 1322.
Johannes Håkansson. Se Jöns Håkansson.
*Johanneskristna. Se vidare Mandéer.
Johannes Petrus, psevdonym. Se Wallin, J. P.
Johannes Physiophilus, psevdonym. Se Born, I. von
Johannes von Dewall, psevdonym. Se Kühne, A.
Johannis, Sankt (F. Johannes), socken af Stranda
härad och domsaga, Viborgs län, Finland. Areal
219 qvkm. 5,853 pers. (1895), uteslutande
finsktalande. Konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Viborgs prosteri, Nyslotts stift.
*Johannishus innehafves f. n. af f. d, landshöfdingen
grefve H. Wachtmeister.
Johannit, miner. Se Uranvitriol.
Johannit-kors. Se Kors.
Johannsen, Gustav, slesvigsk patriot, född
d. 2 Aug. 1840 i Angel, blef 1861 skollärare
derstädes, men aflägsnades i Mars 1864 af de tyske
maktinnehafvarna. Då det vägrades honom att hålla
privat skola i Flensborg, öfvertog han 1867 den
danska bokhandeln derstädes (hvilken han sålde 1874),
och 1869 omdanade han en tysk tidning till »Flensborg
Avis», var 1874–82 dess redaktör och måste tre gånger
utstå fängelsestraff för sina frimodiga yttranden. Han
var äfven i både kommunala och kyrkliga frågor det
danska partiets representant i Flensborg. Såsom
ledamot af tyska riksdagen 1881–84 och sedan
1886 samt derjämte (sedan 1888) af preussiska
deputeradekammaren har han väckt uppmärksamhet
för sitt djerfva och kraftiga uppträdande. 1891
blef han direktör för en sparbank i Flensborg.
E. Ebg.
Johansen, Viggo, dansk målare, född d. 3 Jan. 1851
i Köpenhamn, utbildade sig vid konstakademien till
figurmålare och har utställt i Köpenhamn (sedan 1876),
Paris och München samt der vunnit medaljer. 1886
fick han utsällningsmedaljen för Ett aftonsamqväm,
1887 blef han medlem af akademirådet och 1888 lärare
i målningskonst vid konstskolan för qvinnor. Utom
porträtt målar han genretaflor, dels skämtsamma
skildringar ur barnens lif, dels aftonsamqväm vid ljus
m. m. Han målar äfven landskap med god färgverkan.
Ph. W.
Johanson, Karl Oskar, operasångare, f. i Stockholm
d. 21 Jan. 1865, engagerades vid Vasateatern 1887,
vid Operan 1889 och vid Dramatiska teatern 1896. Ehuru
begåfvad med endast obetydlig röst, har J. genom sin
goda uppfattning och mångsidiga dramatiska talang
förträffligt uppburit en mängd maktpåliggande
baritonpartier, sådana som Alfonso i »Leonora»,
Lorden i »Fra Diavolo», Bazil i »Barberaren», Hertigen
i »Skrifvarekungen», Juliano i »Svarta Dominon»,
Jean i »Jeannettes bröllop», Barnaba i »Gioconda»,
Pathelin, Sven Orädd m. fl. A. L.
*Johansson, Lars (Lucidor), föddes 1638.
*Johansson, Martin, utnämndes 1888 till biskop i Hernösands
stift. Han bevistade kyrkomötet äfven 1888
och 1893. Med 1889 års slut upphörde han utgifva
»Teol. tidskr.».
*Johansson, Johan, riksdagsman, har ständigt återvalts
(senast 1896) till led. af Andra kammaren för
Nora domsaga och öppnade såsom ålderspresident
1897 kammarens förhandlingar. Han var led. af
bevillningsutskottet äfven 1884–86, Majriksdagen 1887
samt 1891–95 (1892–95 utskottets vice ordförande),
led. af konstitutionsutskottet 1887 (Januaririksdagen)
samt led. och vice ordf. i bankoutskottet 1897. Vid
Landtmannapartiets sprängning 1888 slöt J. sig
till den frihandelsvänliga delen, det s. k. Gamla
landtmannapartiet, men medverkade 1895 till de
bägge partigruppernas återförening och har varit
medlem af såväl Gamla som nuv. Landtmannapartiets
förtroenderåd. Efter att 1882–84 hafva varit förste
suppleant har han varit fullmäktig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
