Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksgäldskontoret 1884–88 och alltsedan 1892, senast
(1896) vald för 3 år. Han var led. af 1893 års
bevillningskomité. Under hans ledning, på uppdrag af
Riksgäldsfullmäktige, utarbetades 1881–93 Sakregister
till Rikets ständers protokoll med bihang 1809–1866
(tryckt i 2 bd folio 1893), för hvilket kostnaden
steg till omkr. 70,000 kr., och han leder f. n. ett
likartadt registerverk till riksdagsprotokollen
för tiden 1867–96. Han har vidare af trycket
utgifvit Ekonomiska uppgifter ang. de treklassiga
läroverken (till läroverkskomitén 1884), Försvar och
grundskatter (1884), Noraskog (1884–87), anteckningar
och bidrag till Örebro läns historia och topografi,
Noraskogs arkiv (3 bd, 1889–97), bergshistoriska
samlingar och anteckningar, Bidrag till Karlskoga
krönika (1895), Statens vinst af kyrkan inom Nerike
genom reformationen (i »Medd. från Örebro läns
fornminnesför.», 1896) och Vikers-Ekestubbe-slägten
(1897). Han har vidare skrifvit artiklar i Nordisk
Familjebok och Hist. tidskr., redigerat afd. 5,
Riksdagen 1896, af »Svenskt porträttgalleri» (1896)
samt utgifvit det af honom tillökade och afslutade, af
G. Lindberg 1895 påbörjade arbetet Karlskoga bergslag,
historia och beskrifningar (1897). Sedan 1895 är
J. korresponderande led. af Vitt. hist. o. ant. akad.
Johansson, Gustaf, finsk teolog, biskop, född
d. 10 Jan. 1844 i Ylivieska, blef student 1861
och filos. kandidat 1868, bedref teol. studier
i utlandet, bl. a. under prof. Becks ledning i
Tübingen, prestvigdes 1871 samt blef teol. kandidat
1874, licentiat 1875, docent s. å. samt professor i
teologi och moral 1877. Såsom universitetslärare
verkade han i bibel-teologisk riktning. Ännu
betydelsefullare blef hans personliga inflytande,
sedan han 1884 blifvit vald till biskop i Kuopio
stift och 1896 i det nybildade Nyslotts stift. J. är
en produktiv skriftställare. Såsom akademiska
afhandlingar utgaf han Pantheismens inflytande på de
dogmatiska grundbegreppen i R. Rothes spekulativa
teologi (1875) och Det kristliga samvetsbegreppet och
dess historik (1876). Mot laestadianismen vände han
sig på finska språket i Laestadiolaisuus (1892). För
öfrigt har han utgifvit finska predikningar och på
finska språket behandlat särskilda teologiska och
kyrkliga frågor. Han var presteståndets vice talman
vid 1885, 88, 91 och 94 års landtdagar och dess talman
1897. Med oförfärad öfvertygelse förfäktande sitt
kyrkliga och konservativa åskådningssätt, har han i en
mängd frågor afgörande inverkat på ståndets hållning.
M. G. S.
Johansson, Frans August, teolog, universitetslärare,
f. i Elmeboda, Kronobergs län, d. 10 Juni 1850,
blef student i Lund 1875, teol. kandidat 1885,
prestvigd 1886 och docent i Lund s. å. Efter
kortare professorsförordnanden utnämndes han 1892
till e. o. professor i dogmatik och moralteologi
vid Upsala universitet samt kyrkoherde i Hagby
och Ramsta prebendepastorat. Han fick 1894 andra
rummet på förslaget till biskop i Vexiö stift,
blef 1895 e. o. professor i exegetisk teologi samt
kyrkoherde i Näs’ prebendepastorat och 1896, efter
teol. fakultetens kallelse, professor i exegetisk
teologi vid Lunds universitet samt kyrkoherde i Stora
Uppåkra med Flackarp
prebendeförsamling. 1893 blef J. teol. doktor. Af
trycket har J. utgifvit Den heliga skrifts lära om
menniskans rättfärdighet inför Gud (1886), Under
hvilken grundförutsättning kan en gammaltestamentlig
skrift anses ega kanoniskt värde? (Lunds Univ:s
årsskrift, tom. XXIV), Om inspirationen (1889), Om
samvetet (1891), Profeten Daniel (1893). I förening
med R. Sundelin och O. Qvensel uppsatte J. 1895
»Kyrklig tidskrift», i hvilken han skrifvit flere
uppsatser. J. P.
Johansson, Karl August, uppfinnare,
f. vid Åmmeberg, Nerike, 1855, d. 1890, var länge
kroppsarbetare, men vann 1888 ett namn som mekaniker
genom konstruktionen af extraktorn (se d. o. Suppl.).
Johansson, Aron, arkitekt, f. i Ryssby, Kronobergs
län, d. 11 Jan. 1860, genomgick Chalmersska
institutet 1876–80 och Konstakademien 1881–84,
der han belönades med kungl. medaljen, och företog
1884–89 en studieresa till Tyskland, Frankrike,
Spanien och Italien, de tre sista åren på statens
resestipendium. J. har sedan 1884 varit anställd
som arkitekt i Öfverintendentsämbetet och sedan
1890 vid riksdags- och riksbanksbyggnaderna på
Helgeandsholmen, hvilka uppföras efter J:s 1892
uppgjorda och något förändrade förslag. Bland hans
öfriga arbeten märkas Stockholms stads sparbank
vid Rödbotorget (af granit och slätputsadt tegel
i en synnerligen ädel florentinsk renaissance),
sparbanksbyggnad i Gefle (under utförande)
samt riksbankskontoren i Karlstad och Örebro.
J. K–e.
Johansson, Karl Ferdinand, språkforskare,
universitetslärare, född d. 16 Sept. 1860 i
Misterhults socken, Kalmar län, blef student
i Upsala 1880, filos. doktor 1886 och docent i
jämförande indo-europeisk språkforskning s. å. Han
utnämndes 1893 till e. o. professor i sanskrit
och jämf. indo-europeisk språkforskning vid Upsala
universitet. J. har under upprepade resor i Tyskland
studerat indisk epigrafik och framlagt en del af
sina forskningsresultat i det prisbelönta verket
Der dialekt der sogenannten Shāhbāzgarhi-Redaktion
der vierzehn edikte des königs Açōka (1893). Han
var en af sekreterarna vid orientalistkongressen i
Stockholm 1889. Till in- och utländska tidskrifter
och andra publikationer, bl. a. Nordisk Familjebok,
har J. författat en mängd om vidsträckt beläsenhet
och idérikedom vittnande lingvistiska uppsatser i
synnerhet rörande indiska och grekiska språken.
*John, Eugenie (»E. Marlitt»), afled i Arnstadt d. 22
Juni 1887. Hennes Gesammelte romane und novellen
utgåfvos i 10 bd 1888–90.
*John, R. E., afled 1889 i Göttingen.
*Johnson, Samuel, religionshistoriker (sp. 1280),
dog 1882.
*Johnson, G. K., afled i Tönsberg d. 17 Juli
1894. »Theol. tidsskr.» började utgifvas 1857.
Johnsonska donationsfonden, en af generalkonsuln i
Alexandria Josef Vilhelm Johnson genom testamente
af d. 22 April 1888 »till förmån för svenska
staten» donerad fond (behållning vid 1896 års slut
191,346 kr.), som, enl. K. br. d. 30 Nov. 1888,
förvaltas af Statskontoret och af hvars räntor genom
Utrikesdepartementet årligen utdelas ett stipendium
å 4,000 kr. för studium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
