- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1657-1658

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moss Side ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Munkedal. Munkedalselfven är ett tillflöde till
Qvistrumsån.

Munkfors, ett Uddeholms aktiebolag tillhörigt jernverk
vid Klarelfven. Se Uddeholmsverken.

Munkpeppar. Se Vitex Agnus Castus.

Munkrabarber. Se Rheum.

*Murtksjö, som 1873 genom köp öfvergick
till O. Ljungqvist, ombildades 1891 till ett
aktiebolag. Bruket, som 1897 sysselsatte omkr. 500
arbetare, har 9 pappersmaskiner och tillverkade
1896 5,291,379 kg. papper och papp samt 1,296,432
qvm. asfalterade pappsorter till ett sammanlagdt
värde af 1,507,373 kr.

Munkskalle. bot. Se Blåmunk. Suppl.

*2. Munktell, J. T., dog i Eskilstuna d. 2 Juli 1887.

4. Munktell, Helene Mathilda, tonsättarinna, dotter
af M. 3, f. i Stora Kopparbergs församling d. 24
Nov. 1852, elev af Norman, Dente och Godard, har
komponerat operetten I Firenze, en orkestersvit,
pianostycken och sånger. A. L.

*Munktorp. 1. Kontrakt. 80,548 har. 17,094
innev. (1896). — 2. Socken. 11,538 har. 3,323
innev. (1896).

Munlack. Se Oblat.

*Munsterhjelm, M. H., blef 1897 led. af svenska
Konstakademien.

*Munsö. 2,846 har. 687 innev. (1896).

Munter, Jeremias. Se Fornell, B. E.

*4. Munthe, H. M. Se Rättelser, bd 18, sp. 849.

*8. Munthe, L., afled i Düsseldorf d. 30 Mars
1896. Sedan 1893 var han kungl. preussisk professor.
O. A. Ö.

9. Munthe, Gerhard Peter Frantz Vilhelm,
norsk målare, f. i Elfverum, Österdalen, d. 19 Juli
1849, blef student 1868, var elev vid Eckersbergs
och Bergsliens målareskola i Kristiania 1870–74,
studerade i Düsseldorf 1874–76, i München 1877–82
och återvände sedan till Norge. Han har varit
kommissarie vid flere utställningar. Af hans många
förträffliga landskap må nämnas Vinterbild (1885),
Afton i Eggedal (1888), Från Aal i Hallingdal
(1890), Från Ullensvang (1891). M. har inlagt
mycken förtjenst om norsk husflit och konstindustri.
O. A. Ö.

10. Munthe, Holm, norsk arkitekt, den föregåendes
svåger, son till M. 7, f. 1850, studerade 1875–78
vid polytekniska skolan i Hannover och var sedan 1897
stadsarkitekt i Kristiania. M. har återinfört den
nationelt norska träarkitekturen från medeltidens
byggnadsstil, t. ex. i flere Kristiania kommun
tillhöriga förlustelseställen samt, efter uppdrag
af kejsar Vilhelm II, i jagtslottet och stafkyrkan
vid Rominten äfvensom i åtskilliga hus
vid Potsdam. Död i Kristiania d. 22 Maj 1898.
O. A. Ö.

Munthelius, Johannes. Se Lagercrona, A.

Muola, finsk namnform för Mohla (se d. o.).

Muradabad (Eng. Moradabad). 1. Distrikt i divisionen
Rohilkand, Nordvestprovinserna, kejsaredömet Indien,
mellan Ganges’ venstra strand och vasallstaten
Rampur. 5,910 qvkm. 1,179,398 innev. (1891), af hvilka
omkr. 400,000 muhammedaner och 3,300 kristna. —
2. Hufvudstad i nämnda distrikt vid Ramganga och
Audh-Rohilkandjernvägen. 72,921 innev. (1891).

Muraenidae, zool. Se Ålfiskarna.

Muralqvadrant, detsamma som murqvadrant (se
d. o.). Jfr Qvadrant 2.

*Muravjev. — 2. M. N., furst M., föddes 1794. —
3. A. N. M., föddes 1806. — 4. N. N., grefve
M., föddes 1803 och dog 1881. — 6. Michail
Nikolajevitj,
grefve, diplomat, sonson af M. 2,
f. 1845, inträdde 1864 på den diplomatiska banan,
var legationssekreterare i Stockholm 1866–68 och
1873–74, blef förste ambassadsekreterare i Paris
1880, ambassadråd i Berlin 1885, envoyé i Köpenhamn
1893 och, efter furst Lobanov-Rostovskij, i Jan. 1897
utrikesminister. M. tillhör det s. k. moskovitpartiet,
d. v. s. är föga vesteuropeiskt sinnad.

Murcia, Rom. mytol. Se Venus.

Murdock l. Murdoch [mö’rdöck], William, skotsk
mekaniker och uppfinnare, f. 1754, anställdes
1777 vid Boulton & Watts jernverk i Soho nära
Birmingham och vardt delegare i affären, sedan han
genom uppfinningen af sliden och excenterskifvan
väsentligt bidragit till fullkomnandet af Watts’
ångmaskin. 1784 konstruerade M. en högtrycksmaskin
och 1803 en ångkanon, hvarjämte han uttänkte olika
användningar af komprimerad luft m. m. samt lyckades
genom torrdestillering af stenkol framställa lysgas
(enligt vanlig uppgift 1792, men sannolikt först
1795–96), hvaraf uppfinnareäran således tillkommer
honom. M. dog 1839. Han skref An account of the
application of the gas from coal to economical purposes

(1808).

*Murén, Per, dog i Gefle d. 2 Maj 1888. Han donerade
bl. a. till borgareskolan i Gefle 300,000 kr.,
till en pensionsfond för dess lärare 50,000 kr.,
till folkskolan i Gefle 25,000 kr., till andra
institutioner i Gefle stad och Gefleborgs län 210,000
kr., hvarjämte han i sitt testamente förordnade att
om, sedan samtliga donationer utbetalts, öfverskott
skulle uppstå, detta skulle tillfalla Gefle stad.

*Murena. Rad 6 nedifr. står Dedius läs Vedius.

Murgeckon, zool. Se Gecko-ödlorna.

Murole kanal. Se Näsijärvi.

*Murray, engelsk bokförläggarefamilj. — 2. John M.,
dog 1892.

*Murum. 2,700 har. 543 innev. (1896).

Murzuk. Se Mursuk.

Musa, Djebel. 1. Ett 856 m. högt berg (forntidens
Abyla) i Marokko midt emot Gibraltar (forntidens
Kalpe), med hvilket det utgjorde »Herkules’ stoder». —
2. Berg på Sinaihalfön (2,285 m.), af det närbelägna
Katarinaklostrets munkar och andra betraktadt som
det berg, på hvilket Mose erhöll lagens taflor.

Muscardine [myskardi’n], La, Fr., en svampsjukdom
hos silkesmasken (se Silkesodling, sp. 1066).

Muséum d’histoire naturelle [mysēom diståār natyre’l],
Fr. Se Jardin des Plantes.

*"Musikaliska akademien. Teaterelevskolan stängdes
1888. På akademiens stat uppfördes 1894 ett årligt
anslag å 6,000 kr., afsedt dels till stipendier åt
yngre svenska musikidkare, dels till belöning åt
inhemska tonsättare. Akademien hade vid 1897 års slut
73 svenska och norska ledamöter, 23 utländska och 17
associerade. Lärarnas antal 1898 var 23; elevernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0837.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free