Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moss Side ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
183 (108 manliga, 75 qvinliga). Häradshöfding Axel
Lundvall (född d. 3 Jan. 1838, död d. 12 Maj 1898)
testamenterade till akad. 100,000 kr., hvaraf räntan
må användas till bekostande af större musikverks
uppförande i hufvudstaden.
*Musivguld. Se vidare Tenn.
Muskegon [möskigön], stad i nord-amerik. staten
Michigan, vid floden M:s utlopp i en vik
af Michigansjön. 22,702 innev. (1890). Stor
sågverksindustri.
Muskelatroff. Se under Progressiv.
Muskelreumatism. Se Reumatism.
*Muskö, socken. 4,142 har. 475 innev. (1896). Ön
M. har en areal af 2,995 har.
*Muspratt, J. S. Hans fader, James, dog 1886.
Mussar (Mustasaari). Se Vasa, sp. 328.
*Musset. 2. L. C. A. de. Hans Les caprices de
Marianne (»Mariannas nycker»; öfvers. af N. Personne)
uppfördes 1897 på Dram. teatern. Se S. Söderman:
»Alfred de Musset, hans lif och verk» (1894).
Mustaghata, bergstopp. Se Tagharma.
*Mustiala består nu af en högre landtbruksafdelning
för utbildande af agronomer och en
kreatursskötareskola, hvardera med 2-årig kurs,
samt en mejeriafdelning med 1-årig kurs.
Mustio, finsk namnform på Svartå (se d. o.).
Muta Nzige. Se Luta Nzige.
Muther, Richard, tysk konsthistoriker, f. 1860, sedan
1895 professor i konsthistoria vid universitetet i
Breslau, är bekant företrädesvis genom sin Geschichte
der malerei im 19. jahrhunderts (I–III, 1893–94).
Mutilla europaea, zool. Se Bimyra.
Mutinheim. Se Seligenstadt.
Mutsu-Hito, mikado af Japan, född d. 3 Nov. 1852,
mikado 1867 efter sin fader, Komei-Tenno, tvang i
spetsen för daimioerna taikunen att 1868 nedlägga
sin värdighet och flyttade s. å. residenset till
Jedo (Tokio). M. afskaffade med den 1869 inkallade
rådplägande församlingens bifall feodalväsendet,
kastindelningen o. s. v. Han har infört postväsende,
allmän värnpligt, ypperliga krigsskolor, en
vetenskapligt bildad generalstab m. m., omdanat
sjöväsendet och (1889) infört en efter europeiskt
mönster bildad två-kammarerepresentation. Hans
reformarbete har varit af en genomgripande art. Äfven
Japans makt utåt har under honom vunnit en ansenlig
tillväxt, genom det lyckosamma kriget emot Kina
1894–95. Se vidare Japan. Suppl.
Muurla [mūr-], kapellförsamling. Se Uskela.
*Mücke, K. H. A., 1844–68 lärare i anatomi vid
akademien i Düsseldorf, dog 1891.
*Mühlhausen. 1. Stad i Preussen, hade 30,113
innev. 1895.
*Mülhausen, stad i Elsass-Lothringen, hade 83,040
innev. 1895.
*Mülheim (M. an Rhein), stad i preuss. reg.-området
Köln, hade 36,000 innev. 1895).
Mülheim (M. an der Ruhr), stad i preuss. reg.-området
Düsseldorf (Rhenprovinsen), vid Ruhr, tätt vid
Duisburg. 31,431 innev. (1895). Stor tackjerns-,
rör- och maskintillverkning, valsverk, läderindustri
och stenkolsgrufvor.
*2. Müller (sp. 553), K. L., afled d. 6 Sept. 1891.
*3. Müller (sp. 553), S., blef 1892 direktor för
nationalmuseets ena afdelning. Utom flere afhandlingar
rörande arkeologiska spörsmål, i hvilka han trädt i
Worsaaes fotspår, har han utgifvit ett planschverk,
Ordning af danske oldsager (3 bd, 1888–95), och
Vor oldtid, Danmarks forhistoriske archæologi,
almenfattelig fremstillet (1897). 1897 blef M. led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. E. Ebg.
*Müller (sp. 554). 2. F. Max-M. föreläste 1888 och
följ. år vid Glasgows universitet och utgaf i tryck
sina föreläsningar: Natural religion (1889),
Physical religion (1891), Anthropological religion
(1892) och Theosophy or physichological religion
(1893). Han valdes till förste president för den
ariska sektionen vid orientalistkongressen i Stockholm
1889 och till president för orientalistkongressen i
London 1892. Han har fortsatt »The sacred books of
the East» med en 2:dra serie (25 bd, 1886–95) och
1894 påbörjat en 3:dje (med understöd af konungen
af Siam), som innehåller buddhistiska verk. Sitt
1897 utgifna arbete Contributions of the science of
mythology, hvilket han anser för sitt lifs förnämsta
verk, tillegnade han konung Oskar II. I Auld lang
syne (1898) meddelar han personliga minnen och
intryck. Sedan 1896 är M. ledamot af Privy council.
*Müller (sp. 556), Gebrüder. Af den yngre qvartetten
dogo Hugo 1886 och Wilhelm 1897.
*Müller (sp. 559). 1. Andreas J. J. H., professor i
Düsseldorf 1855–82, dog 1890. — 2. Karl M., dog 1893.
*Müller (sp. 561), Charles Louis, dog 1892.
*Müller (sp. 561), Otto, dog i Stuttgart 1894.
*Müller (sp. 561), C. A., afled i Kristiania d. 21
Aug. 1893.
*Müller (sp. 561), H. F. W. Karl, dog 1889.
*Müller (sp. 562), Ferdinand von, dog 1896.
*Müller (sp. 563), Friedrich, dog 1898.
*Müller (sp. 563). — 2. Johannes Eduard M., dog i
Rom 1895.
*Müller (sp. 563), J. W., afled i Kristiania d. 11
Jan. 1889. Bland hans skrifter må vidare nämnas
Medicinsk-kemisk practicum (tills. med J. G. Otto;
1884) och Lærebog i blodets og lymfens fysiologi
(tills. med J. G. Otto; 1886). O. A. Ö.
*Müller (sp. 564), E. F. H. L., dog 1898.
Müller, Henrik Jakob, norsk sjöofficer, f. i
Vestre Slidre, Valdres, d. 4 Dec. 1821,
1846–48 i britisk örlogstjenst, 1854–69 lärare vid
sjökadettsinstitutet, 1882 kommendör och 1883
chef för den »Sömilitære korps», död d. 25
Aug. 1886, riktade den norska literaturen med en
mängd förträffliga öfversättningar af förnämligast
vetenskapliga och populärvetenskapliga arbeten. Af
hans originalarbeten nu nämnas Fremstilling af
sökrigshistoriens vigtigste begivenheder (1863)
och Sökrigen i Amerika 1861–65 (1868). O. A. Ö.
Müller, Joseph, skolman, författare, född d. 16
Sept. 1841 i Stockholm, lemnade jämte sina föräldrar
tidigt Sverige, afslutade sina skolstudier i
Frankrike, blef 1865 bachelier es lettres i Paris
och, efter aflagda examina, filos. doktor i Leipzig
1871. Anställd såsom lärare i franska språket vid
Sjökrigsskolan (1867), utnämndes han 1879 till lektor
derstädes. Han var derjämte privatsekreterare samt
sedermera bibliotekarie (1873) och handsekreterare
(1875) hos enkedrottning Josefina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
