Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Folkräkningen i Dec. 1895 gaf ett resultat af 52,279,901
pers. (af hvilka 486,190 utländingar), utvisande
en årlig ökning sedan 1890 af 11,21 pro mille,
d. v. s. 5,3 pers. pr qvkm. Ökningen skulle varit
ännu större, om hela födelseöfverskottet, 3,300,241,
kommit slutsumman till godo, men utvandringen under
perioden öfversteg invandringen med 448,810 pers.;
den transmarina utvandringen var 402,567. Mot
10,000 män kommo 1895 10,373 qvinnor. Liksom
engelsmännen hafva tyskarna i detta årh. utbredt
sig till främmande verldsdelar. Enligt de senaste
folkräkningarna är antalet tyskar i Tyskland
48,909,960, i Österrike 8,461,580, i Nord-Amerikas
förenta stater 2,784,894, i Ungern 2,107,577, i
Schweiz 2,083,047, i Europeiska Ryssland 1,882,371,
i Brasilien 250,000, i Frankrike 83,333, i Australien
och Nya Zeeland 53,672, i Storbritannien 53,591,
i Rumänien 50,000, i Belgien 47,338, i Danmark
31,107, i Nederländerna 28,767, i Canada 27,752,
i Argentina 26,000 samt i öfriga land 56,000, så att
antalet tyskar kan anslås till närmare 67 mill. Med
afseende på befolkningens sysselsättning (sp. 1142)
synes, enligt den census, som 1895 företogs, den
jordbruksarbetande och af jordbruk, ladugårdsskötsel
etc. lefvande befolkningen hafva minskats till 35,4
proc., medan den industriidkande ökats till 38,7
proc. och den handelsidkande till 11,4 proc.; de
följande 3 grupperna innehöllo resp. 1,7, 5,4 och
6,4 proc. Jordbrukets afkastning har på 1890-talet
varit icke obetydligt större än under 1885–88;
så skördades i medeltal 1893–96 3 mill. ton hvete,
6,86 mill. ton råg, 30,3 mill. ton potates och 10,8
mill. ton sockerbetor. Antalet underhållna kreatur
1892 var 3,84 mill. hästar, 17,55 mill. nötkreatur,
13,6 mill. får, 12,17 mill. svin och 3 mill. getter. I
1,756 bergverk arbetade 1896 440,000 pers., hvilka
uppfordrade 126,3 mill. ton bergverksprodukter (till
ett värde af 777,2 mill. mk), deraf 85,69 mill. ton
stenkol, 26,8 mill. t. brunkol, 9,4 mill. t. jernmalm,
0,73 mill. t. zinkmalm, 0,7 mill. t. kopparmalm,
0,76 mill. t. bergsalt, 0,9 mill. t. kainit, 0,9
mill. t. andra kalisalter o. s. v. Antalet hytteverk
var 380, med 47,653 arbetare, och hytteprodukternas
värde 440,8 mill. mk, deraf tackjern 5,58 mill. t. —
1896–97 funnos i gång 399 betsockerfabriker, 51
sockerraffinaderier och 6 melass-sockerfabriker med
en sammanlagd tillverkning af 1,738,885 ton råsocker
och 342,320 ton melass. S. å. tillverkades 61,6
mill. hl. öl (deraf 23,26 mill. hl. i de sydtyska
staterna) och 3,1 mill. hl. ren alkohol.
Handel och kommunikationer. Värdet af införda varor 1897
var 4,680,7 mill. mk, deraf råvaror för industrien
2,100,i mill. mk, fabrikat 965,9 och närings- och
njutningsmedel 1,614,7 mill. mk, hvartill kommo ädla
metaller, mynt o. s. v. för 183,9 mill. mk. Värdet
af utförda varor s. å. var 3,634,9 mill. mk, hvaraf
råvaror för industrien 814,8, fabrikat 2,304,5
samt närings- och njutningsmedel 515,6 mill. mk.,
hvartill kommo mynt och ädla metaller för 151,3
mill. mk. Tullen å införda varor under 1896–97
uppgick till 463,8 mill. mk, i det närmaste 10
proc. af importens hela värde. I hamnarna inlöpte 1896
3,490 fartyg, om 15,6 mill. tons, deraf under
tysk flagg 53,108, om 8,14 mill. tons. Tyska
rikets handelsflotta räknade d. 1 Jan. 1898 3,693
fartyg, om 1,555,371 tons, deraf 1,171 ångfartyg, om
969,800 tons. Antalet flod-, kanal- och kustfartyg
var vid 1892 års slut 21,318 segelfartyg och 1,530
ångfartyg; 21,168 af de förra hade en drägtighet
af 2,7 mill. tons och 1,210 af de senare 71,957
tons. Jernvägarna hade i April 1898 en längd af 48,645
km., af hvilka 44,321 km. tillhörde staten och 4,324
km. enskilda bolag (men af hvilka 190 km. stodo under
statens förvaltning). Statstelegraflinierna hade 1897
en längd af 141,068 km. (deraf 16,309 km. i Bajern och
5,431 km. i Würtemberg); antalet byråer var 22,150
(2,363 i Bajern och 746 i Würtemberg). Antalet
postanstalter s. å. var 34,463 (2,390 i Bajern och
997 i Würtemberg), och s. å. befordrades 4,344,3
mill. postförsändelser och värdeförsändelser
med ett åsatt värde af 29,442 mill. mk. Postens
och telegrafens inkomster 1897–98 voro 367,8
mill. mk. (29,3 mill. i Bajern och 13,7 mill. i
Würtemberg) och utgifter 328 mill. (25,67 mill. i
Bajern och 11,44 mill. i Würtemberg). Telefonväsendet
förfogade 1896 öfver 236,712 km. ledningar och 151,100
apparater (hvilket antal motsvarar 28,7 apparater på
10,000 innev., mot 112,8 i Sverige).
Försvarsväsendet har ytterligare fullkomnats genom
införandet år 1893 af tvåårig tjenstgöringstid vid
fottrupperna i sammanhang med fredsstyrkans ökande och
genom den nämnda år skedda ökningen af infanteriet
och artilleriet. Genom denna och den 1897 skedda
ombildningen har vid hvarje armékår tillkommit
en infanteribrigad. Infanteriet utgöres numera
af 175 regementen på 3 bataljoner, 40 reg. på 2,
bat. och 19 jägarebat., kavalleriet, såsom förut,
af 93 regementen jämte 7 sqvadroner hästjägare,
fältartilleriet af 43 reg., med 447 åkande och
47 ridande batt., fotartilleriet af 2, reg. på 3
bat., 15 reg. på 2 bat. och 1 fristående bataljon,
pioniererna af 23 bat. (1 på 6, 3 på 5, de öfriga på 4
kompanier), jernvägstrupperna af 3 reg. på 2 bat. och
1 fristående bat. jämte luftseglaredetaschementet,
trängen af 21 bat. (3 på 4, 1 på 2, de öfriga på 3
kompanier). Efter de förändringar, hvilka beslötos af
riksdagen i Mars 1899 och skola vara genomförda 1903,
ökas infanteriet med 1 reg. på 2 bat., men minskas
med 1 jägarebat., ökas kavalleriet med 3 reg. (på 4
sqv.), men minskas med 2 hästjägaresqv., hvarjämte
fältartilleriet ökas till 46 brigader med 94 reg.,
alla på 6 batterier, och för hela armén dessutom
10 ridande batterier. Vid fotartilleriet tillkomma
1 bataljon, vid pioniererna 1 1/2 bataljon, vid
trängen 5 kompanier och 2 bataljonsstaber. Jernvägs-
och luftseglaretrupperna ingå i 11 bataljoner
»Verkehrstruppen», af hvilka en del förenas i 3
reg. och 1 brigad. De högre enheterna ökas med 3
armékårs- och 3 divisionsförband. — Arméns fredsstyrka
beräknas intill d. 1 April 1899 till 479,229 manskap,
hvartill komma omkr. 19,000 officerare och 78,100
underbefäl. Intill år 1903 ökas den småningom till
495,500 manskap, med närmare 20,000 officerare och
82,000 underbefäl. — Rekryteringen är oförändrad, men
större antal rekryter än förut upptages årligen för
att vid fottrupperna bibehållas 2 år i tjenstgöring
och derefter intill 7:de tjänsteårets slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
