NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga
Redaktionskommitté:
Leche, V., professor vid Stockholms högskola
Meijer, B., fil. doktor
Nyström, J. F., lektor vid högre realläroverket i Stockholm
Warburg, K., professor, bibliotekarie vid Svenska Akademiens Nobel-institut
Westrin, Th., arkivarie i Riksarkivet, kommitténs ordförande
Huvudredaktör: Bernhard Meijer
FÖRSTA BANDET
A - ARMATI
Stockholm 1904
Nordisk familjeboks förlags aktiebolag
Iduns Kungl. Hofboktryckeri
Förord till den elektroniska upplagan
Detta är 1:a bandet av andra utgåvan ("uggleupplagan") av Nordisk familjebok. Bandet presenteras här
som en faksimilutgåva i svartvitt. Planscher ur bandet redovisas inte
separat, utan finns tillgängliga som PDF-filer i färg från respektive
faksimilsida.
Några intressanta artiklar ur detta band:
Afrika,
Amerika,
Arabien,
Arbetarbostäder,
Arbetarfrågan.
The above contents can be inspected in scanned images:
smutstitel, titelsida, titelbladets baksida
Korrstapel / Proof bar for this volume
Innehåll / Table of Contents
Titel och innehåll -
smutstitel,
titelsida,
titelbladets baksida
Ordinarie medarbetare -
v,
vi,
vii
Tillfälliga medarbetare i detta band -
vii
I detta band förekomma signerade artiklar af följande bland den första upplagans ej ofvan nämnde medarbetare -
vii
Signering af artiklarna -
vii
Uttalsbeteckning -
vii
Förteckning öfver illustrationer i första bandet -
viii,
ix
Förkortningar -
x,
xi
Rättelser -
xii
A
A är den första bokstafven -
1-2,
3-4
A, latinsk preposition. Se Ab. -
3-4
À, fr. (lat. ad), för, till -
3-4
Aa, namn på en mängd floder -
3-4
aa l. aa, på recept -
3-4
a. a., förkortning af lat. ad acta. Se Acta. -
3-4
A A A., förkortning för Amalgam (se d. o.). -
3-4
Aabenraa, ty. Apenrade, stad i Schleswig (Slesvig) -
3-4
A. a. C., förkortning för Anno ante Christum natum -
3-4
Aach. Se Aa. -
3-4
Aachen. 1. Regeringsområde i preussiska Rhenprovinsen -
3-4
Aachen. 2. Hufvudort i nyssnämnda område -
3-4,
5-6
Aachen, Hans von -
5-6
A. a. C. n., förkortning för Anno ante Christum natum -
5-6
A. ær. vulg., förkortning för Anno ærae vulgaris -
5-6
Aagaard, Karl Frederik -
5-6
Aagesen, Andreas -
5-6
Aagesön, Svend (lat. Sveno Agonis) -
5-6
Aak -
5-6
Aakirkeby l. Åkirkeby, stad på Bornholm -
5-6
Aalbæk-bukten, på Jyllands östra kust -
5-6
Aalberg, Ida Emilia -
5-6
Aalborg, stad i norra Jylland -
5-6,
7-8
Aalborg, Niels Mikkelsen -
7-8
Aalborg amt, på halfön Jylland -
7-8
Aalborg stift -
7-8
Aalesund l. Ålesund, stad i Norge -
7-8
Aalholm -
7-8
Aall, ansedd norsk familj -
7-8
Aall. 1. Niels A. -
7-8
Aall. 2. Jörgen A. -
7-8
Aall. 3. Jakob A. -
7-8
Aall. 4. Hans Jörgen Kristian A. -
7-8,
9-10
AA. LL. M. l. AA. M., förkortning för Artium liberalium magister (se d. o.). -
9-10
Aallotar, finsk myt. -
9-10
Aalst l. Aelst, fr. Alost -
9-10
AA. M. Se AA. LL. M. -
9-10
Aanrud, Hans -
9-10
Aar l. Aare -
9-10
Aarau -
9-10
Aarburg -
9-10
Aare, flod i Schweiz. Se Aar. -
9-10
Aarestrup, Karl Ludvig Emil -
9-10
Aarflot, norsk bondesläkt. -
9-10
Aarflot. Sivert Knudsen A. -
9-10
Aarflot. Berthe Canutte A. -
9-10
Aarflot. Rasmus Sivertsön A. -
9-10
Aarflot. Mauritz Andreas Rasmussen A. -
9-10
Aargau -
9-10,
11-12
Aargletscherna -
11-12
Aarhus -
11-12
Aarhus amt -
11-12
Aarhus stift -
11-12
Aarni, äfven Haarni, finsk myt. -
11-12
Aaron, Moses' broder. Se Aron. -
11-12
Aars. 1. Jakob Jonatan A. -
11-12
Aars. 2. Sophus Christian Munk A. -
11-12
Aars. 3. Kristian Birch-Reichenwald A. -
11-12
Aarsleff, Karl Vilhelm Olaf Peter -
11-12
Aarö, liten ö i Lilla Belt -
11-12
Aas l. Ås, Norges landtbrukshögskola -
11-12,
13-14
Aas, Ingeborg, norsk sångerska. Se Björnson. -
13-14
Aasen, Ivar Andreas -
13-14
Aasgaardsstrand (Åsgårdsstrand), ladested i Jarlsbergs fogderi -
13-14
Aasi. Se El Asi. -
13-14
A. a. U. C., förkortning för Anno ab urbe condita -
13-14
Aavasaksa, ett berg nära polcirkeln -
13-14
A. B., förkortning för artium baccalaureus -
13-14
A. b., förkortning för Aurea bulla -
13-14
Ab, lat. prep. -
13-14
Ab, kaldéernas namn på årets första månad -
13-14
Aba (Abba, Abbats, Abbajehs), ett slags groft, brunt tyg -
13-14
Ababde, folkstam i Öst-Afrika -
13-14
Ab (Ex) absurdo (lat.), från det orimliga -
13-14
Abaca. Se Manilhampa. -
13-14
Abach. Se Abbach. -
13-14
Abacist. Se Abacus. -
13-14
Abactio partus (lat.), fosterfördrifning. -
13-14
Abacus (lat.; grek. abax). 1. Hos greker och romare: i allmänhet en fyrkantig skifva -
13-14
Abacus. 2. Bygnk. -
13-14
Abaddon (hebr.) 1. I Gamla testamentet: undergång, afgrund -
13-14
Abaddon 2. I Nya testamentet namn på "afgrundens" ängel -
13-14
Abadie, Paul -
15-16
Abaditerna. Se Abbadiderna. -
15-16
Abadsjer l. Abadsecher, tjerkessisk folkstam (ej att förväxla med abchaser). Se Tjerkesserna. -
15-16
Abai, det i Abessinien brukliga namnet på Bahr-el-asrak l. Blå Nilen. -
15-16
Abailard, Pierre (äfven Abeilard och Abélard; lat. Petrus Abælardus) -
15-16
Abajour, fr. Se Abat-jour. -
15-16
Abakan-tatarer. Se Tatarer. -
15-16
Abalienation -
15-16
Abalienera -
15-16
Abaliget-grottan (också kallad Paplika) -
15-16
A ballata (it.), mus., i balladstil. -
15-16
Abalus -
15-16
Abandon, fr. -
15-16
Abandonnera (fr. abandonner) -
15-16
Abaned, riktigare Abnet (hebr.), lifgördel -
15-16,
17-18
Abano -
17-18
Abano, Pietro d'A., äfven kallad Petrus de Padua -
17-18
Abanterna -
17-18
Abaptiston (af grek. nekande a och baptizein, nedsänka). Se Trepanation. -
17-18
Abarbanel. Se Abravanel. -
17-18
À bas, fr., ned med, bort med. - À bas les tyrans! Ned med tyrannerna! -
17-18
Abas, persisk pärlvigt = 0.1458 gr. -
17-18
Abascal, José Fernando, markis af Concordia -
17-18
Abasi (af grek. nekande a och basis, gång), oförmåga att gå. Se vidare Astasi-abasi. -
17-18
Abasî (Abassi, Abbasi), persiskt silfvermynt -
17-18
Abasie, landskap i Kaukasus. Se Abchasien. -
17-18
Abasso (it.), eg. ned; hand., prisfall. -
17-18
Abate (it.), ung andlig. Se Abbate. -
17-18
Abate (Abbate), Niccolò dell' -
17-18
Abat-jour l. Abajour, fr., takfönster -
17-18
Abaton (grek.), "det otillgängliga" -
17-18
Abat-sons, fr. Se Abat-vent. -
17-18
Abattant, fr., ett slags fäll-lucka för bodfönster. -
17-18
Abattoir, fr., slakthus. -
17-18
A battuta, it. ("efter taktslaget", af battere, slå), mus., strängt efter taktbeteckningen. -
17-18
Abat-vent l. Abat-sons, fr., snedt tak öfver fönster och dörrar -
17-18
Abauj. Se Abauj-Torna. -
17-18
Abauj-Torna -
17-18
Abazia. Se Abbazia. -
17-18
Abb., mus., förkortning för Abbassamento (se d. o.). -
17-18
Abba -
17-18
Abbach l. Abach -
17-18
Abbadiderna (Abaditerna), arabisk dynasti -
17-18
Abbadie, Jacques -
17-18
d'Abbadie, Antoine Thompson -
19-20
Abbadona -
19-20
Abbandonatamente -
19-20
Abbas -
19-20
Abbasi. Se Abasi. -
19-20
Abbasiderna, afkomlingarna af Abbas -
19-20
Abbas Mirsa -
19-20
Abbas pasja. 1. A., vice-konung i Egypten -
19-20
Abbas pasja. 2. A., kediv af Egypten -
19-20
Abbassamento (it.), "sänkning" -
19-20
Abbate (it.), äfven Abate -
19-20
Abbate, Niccolo dell'. Se Abate. -
19-20
Abbazia (Abazia), kurort i Istrien -
19-20
Abbe, Ernst -
19-20
Abbé, fr., prästerlig titel (jfr Abbot) -
19-20,
21-22
Abbé***, d. v. s. Abbé trois étoiles -
21-22
Abbedissa, föreståndarinna i ett nunnekloster -
21-22
Abbekås. Se Abekås. -
21-22
Abbellimento (it.), mus., prydnad, fioritur -
21-22
Abbema, Wilhelm von -
21-22
Abbeokuta (Abeokuta), hufvudstad i Egbariket -
21-22
Abbeska apparaten. Se Abbe och Belysningsapparat. -
21-22
Abbeville. 1. Förr befäst stad i Frankrike -
21-22
Abbeville. 2. Distrikt i Syd-Carolina, Förenta staterna -
21-22
Abbiategrasso l. Abbiagrasso, befäst stad i Italien -
21-22
Abborfors, by vid västligaste grenen af Kymmene älf -
21-22
Abborre l. Aborre, Perca fluviatilis Lin., zool. -
21-22,
23-24
Abborrnate, bot. Se Potamogeton. -
23-24
Abbot (jfr Abba), en hederstitel -
23-24
Abbot. 1. George A. -
23-24
Abbot. 2. Robert A. -
23-24
Abbot, Charles, lord Colchester. Se Colchester. -
23-24
Abbotgrefve. Se Abbot. -
23-24
Abbotsford, en liten by i skotska grefskapet Roxburgh -
23-24
Abbotstift. Se Abbot. -
23-24
Abbott, Francis Lemuel -
23-24
Abbott, Charles -
23-24
Abbott. 1 Jacob A. -
23-24
Abbott. 2. John Stevens Cabot A. -
23-24
Abbott, Edwin -
23-24
Abbreviation l. Abbreviering (af lat. brevis, kort), förkortning. -
23-24
Abbreviator, påflig kansliskrifvare -
23-24
Abbreviatur, förkortning i skrift -
23-24
Abbreviera, förkorta -
23-24
Abbuna, riktigare Abuna. Se Abba. -
25-26
A-B-C-code, eng., hand. Se Chiffer. -
25-26
Abcdarius l. Abcdarie, en som håller på att lära sig alfabetet -
25-26
Abchaserna, som själfva kalla sig abssua -
25-26
Abchasien l. Abasien, fruktbart land i västra Asien -
25-26
Abctuorium l. Abgatorium -
25-26
Abd, ett arabiskt ord, som betyder "tjänare", "slaf" -
25-26
Abdallah, "Guds tjänare". 1. A., Muhammeds fader -
25-26
Abdallah. 2. A., farbroder till de båda förste kaliferna -
25-26
Abdallah. 3. A.-ben-Jasin -
25-26
Abdallah. 4. Se Kalifat. -
25-26
Abd al-latif. Se Abd-ul-latif. -
25-26
Abd al-mumin. Se Abd-ul-mumin. -
25-26
Abd al-vahhab. Se Abd-ul-vahhab. -
25-26
Abd-ar-rahman (Abd-ur-rhaman). 1. Arabisk fältherre -
25-26
Abd-ar-rahman. 2. Den ende af omaijadernas dynasti, som undkom -
25-26
Abd-ar-rahman. 3. Sultan i Marocko 1823-59 -
25-26
Abd-ar-rahman. 4. Emir af Afganistan -
25-26
Abd-el-kader, berömd arabhöfding -
25-26,
27-28
Abdera, stad på Traciens kust -
27-28
Abderit, person, som tänker eller handlar förvändt. Se Abdera. -
27-28
Abderitisk. Se Abdera och Abderit. -
27-28
Abdest (pers.), namn på muhammedanernas religiösa tvagningar -
27-28
Abdikation, afsägelse eller nedläggande af ett ämbete -
27-28
Abdikera (se Abdikation), afsäga sig eller nedlägga ett ämbete -
27-28
Abdomen. 1. Anat. Buk, isterbuk. Se Buk. -
27-28
Abdomen. 2. Zool. Den bakre delen af leddjurens kropp. Se Leddjur. -
27-28
Abdominal, hörande till abdomen (se d. o.). -
27-28
Abdominal-bihang, zool. -
27-28
Abdominales, Bukfeniga, zool. -
27-28
Abdominal-fötter, zool. -
27-28
Abdominalplethora, blodöfverflöd i underlifvet. -
27-28
Abdominal-tyfus, med. Se Tyfoidfeber. -
27-28
Abdominoskopi, undersökning af underlifvet. -
27-28
Adbon, "tjänare", en af Israels domare -
27-28
Abducens, fysiol. Se Hjärnnerver -
27-28
Abducera, bortleda -
27-28
Abduktion, en muskelverkan -
27-28
Abduktor, anat. -
27-28
Abd-ul-asis, emir. Se Vahhabiterna. -
27-28
Abd-ul-asis, turkisk sultan -
27-28,
29-30
Abd-ul-hamid turkiska sultaner. 1. A. I -
29-30
Abd-ul-hamid. 2. A. II. -
29-30
Abd-ul-kerim, pasja, turkisk general -
29-30
Abd-ul-lah ibn Seijid-Muhammed, kalif -
29-30
Abd-ul-latif (Abd al-latif), arabisk författare -
29-30
Abd-ul-medjid, turkisk sultan -
29-30,
31-32
Abd-ul-mumin (Abd al-mumin), grundläggare af almohadernas dynasti, sultan i Marokko -
31-32
Abd-ul-vahhab (Abd al-vahhab), stiftare av vahhabiternas sekt, f. 1691, d. 1787 -
31-32
Abd-ur-rhaman. Se Abd-ar-rahman -
31-32
A'Beckett, engelska skriftställare. Gilberg Abbot A. -
31-32
A'Beckett. Gilbert Arthur A. och Arthur William A. -
31-32
Abeele, Peter van -
31-32
Abegg, Julius Friedrich Heinrich -
31-32
Abeilard. Se Abailard -
31-32
Abeille, Johann Christian Ludwig -
31-32
Abekås (Abbekås), stort fiskeläge i Skifarps socken -
31-32
Abel, Adams andre son -
31-32
Abel, konung i Danmark -
31-32
Abel, Karl Friedrich -
31-32
Abel, Josef -
31-32
Abel, Karl von -
31-32
Abel, Niels Henrik -
31-32,
33-34
Abel, Heinrich Friedrich Otto -
33-34
Abel, sir Frederick -
33-34
Abélard. Se Abailard -
33-34
Abel de Pujol, Alexandre Denis -
33-34,
35-36
Abelia R. Br., bot. Se Linnæa -
35-36
Abelianer. Se Abeliter -
35-36
Abelin, eg. Abele (lat. Abelinus), Johan Philipp -
35-36
Abelin, svensk släkt. 1. Hjalmar August A. -
35-36
Abelin. 2. Gustaf Rudolf A. -
35-36
Abelin. 3. Rudolf A. -
35-36
Abeliter (äfven Abelonier, Abelianer och Abeloniter). 1. Kristen sekt -
35-36
2. Abeliter kallades i midten af 18:de årh. ett ordenssällskap (Abels-orden) -
35-36
Abella (no Avella vecchia), fordom stad i Kampanien -
35-36
Abellinum. Se Avellino 2 -
35-36
Abelmoschus, bot. -
35-36,
37-38
Abelonier, Abeloniter. Se Abeliter -
37-38
Abels apparat, för undersökning af eldfarliga oljor. Se Bergolja -
37-38
Abels-orden. Se Abeliter 2 -
37-38
Abekaniks, en nu nästan utdöd nordamerikansk indianstam -
37-38
Abendberg, berg i Schweiz -
37-38
A bene placito, it., mus. -
37-38
Aben-Esra, judisk lärd. Se Ibn-Esra -
37-38
Abensberg, liten stad i Nieder-Baiern -
37-38
Abenserragerna, högättad morisk familj -
37-38
Abeokuta, stad i Afrika. Se Abbeokuta -
37-38
Aber, keltiskt ord -
37-38
Aber (ty.), men (prep.); fig. invändning, hinder -
37-38
Aberayron, hamnstad i Wales -
37-38
Aberbrothock eller Arbroath, hamnstad i Skottland -
37-38
Aberconway. Se Conway -
37-38
Abercorn, adelstitel för en gren af den skotska ätten Hamilton (se d. o.) -
37-38
Abercrombie, John -
37-38
Abercromby. 1. Sir Ralph A. -
37-38
Abercromby. 2. James A. -
37-38
Aberdare, stad i engelska grefsk. Glamorgan (Wales) -
37-38
Aberdare, Henry Austin Bruce -
37-38
Aberdare-bergen, Lord Aberdare range -
37-38
Aberdeen. 1. Grefskap på Skottlands östra kust -
37-38
Aberdeen. 2. Hufvudstad i grefskapet -
37-38
Aberdeen, George Hamilton Gordon, earl of A. -
37-38,
39-40
Abergavenny, stad i England -
39-40
Abernethy, by i Skottland -
39-40
Aberratio ictus (lat.), "slagets afvikning", l. Aberratio delicti l. criminis, jur. -
39-40
Aberration (lat. aberratio), afvikning från en bestämd riktning. 1. Astron. -
39-40
Aberration. 2 Fys. Sfärisk aberration och Kromatisk aberration. Se Lins -
39-40
Aberrera (lat. aberrare), förirra sig -
39-40
Abersychan, stad i England -
39-40
Abert, Johann Joseph -
39-40
Aberystwith, hamnstad i Wales -
39-40
Abesje l. Abesjr, hufvudstad i Wadai -
39-40
Ab esse ad posse valet, a posse ad esse non valet consequentia (lat.), log. -
39-40
Abessinien (äfven Abyssinien), arabiska Habesch -
39-40,
41-42,
43-44,
45-46
Abessinisk brunn, äfven Nortorns brunn l. Rörbrunn -
45-46
Abessivus, en kasus i finskan -
45-46
Abeville, vanligen Abbeville (se d. o.) -
45-46
Abgar (lat. Abgarus), namn på flera konungar -
45-46
Abgatorium. Se Abctuorium -
45-46
Abgeordneter (ty.), deputerad -
45-46
Abgregation, afsöndring från ett sällskap -
45-46
Abguss (ty.), afgjutning -
45-46
Ab hinc (lat.), härifrån -
45-46
Abhorrers (eng.), "de som känna afsky", partinamn i England -
45-46
Abib ("axmånad", senare kallad Nisan), första månaden i året -
45-46
Abich, Wilhelm Hermann -
45-46
Abies, bot., växtsläkte af klassen Coniferæ L. -
45-46,
47-48
Abietineæ, bot., familj inom växtklassen Coniferæ -
47-48
Abietinsyra. Se Terpentin -
47-48
Abigajil. 1. Den rike Nabals hustru -
47-48
Abigajil. 2. En styfsyster till Daniel -
47-48
Abijá, Abijáhu l. Abijám. 1. Konung af Juda -
47-48
Abijá. 2. En son af Samuel -
47-48
Abijá. 3. En son af Jerobeam I -
47-48
Abijá. 4. En af släkthufvudmännen -
47-48
Abijá. 5. En sonson af Benjamin -
47-48
Abijá. 6. Namn äfven på kvinnor -
47-48
Abild, socken i Hallands län -
47-48
Abildgaard, gammal dansk, nu utdöd adlig ätt. Tyge A. -
47-48
Abildgaard. 1. Sören A. -
47-48
Abildgaard. 2. Peder Kristian A. -
47-48
Abildgaard. 3. Nikolai Abraham A. -
47-48
Abimelek. 1. Konung i Gerar -
47-48
Abimelek. 2. Konung i Gat -
47-48
Abimelek. 3. Gideons härsklystne och grymme son -
47-48
Abimelek. 4. En präst -
47-48
Abiner. Se Abner -
47-48
Abingdon. 1. Stad i England -
47-48
Abingdon. 2. Stad i Förenta staterna, Väst-Virginien -
47-48
Ab initio (lat.), från början -
47-48
Ab intestato (lat.). jur. -
47-48
Abiogenesis, lefvande varelsers omedelbara uppkomst ur liflösa kroppar. Se Uralstring -
47-48
Abiologi, detsamma som anorganologi (se d. o.) -
47-48
Abiponer, argentinsk indianstam -
47-48
Abisalom. Se Absalom -
47-48
d'Abisbal, spansk general. Se O'Donnell -
47-48
Abiturient, lärjunge, som är färdig att lämna ett läroverk -
47-48
Abjatar, son af öfversteprästen Ahimélek -
47-48,
49-50
Abjuration, afsvärjande -
49-50
abl., förkortning för ablativ -
49-50
Ablaktera, afhålla från modersmjölken -
49-50
Ablast, bot. -
49-50
Ablation, geol. -
49-50
Ablations-teori, jur. -
49-50
Ablativ, en kasus i nominas deklination -
49-50
Ablaut (ty.), språkv., afljud -
49-50
Ablefari, saknad af ögonlock -
49-50
Ablegat, sändebud -
49-50
Ablesimov, Aleksandr Onisimovitj -
49-50
Abluentia, rensande, afförande medel -
49-50
Abluera, aftvätta, skölja -
49-50
Ablution, tvagning -
49-50
Abner l. Abiner, Sauls syskonbarn och härförare -
49-50
Abnet. Se Abaned -
49-50
Abnorm, afvikande från det lagbundna -
49-50
Abnormitet (jfr Abnorm), afvikelse från det lagbundna -
49-50
Abnorm-skola, läroanstalt för abnorma barn -
49-50
Abo l. Ibu, stad i Afrika -
49-50
Aboa, latinska namnet på Åbo -
49-50
Abodriter. Se Obotriter -
49-50
Abolera, afskaffa -
49-50
Abolition, jur. -
49-50
Abolitionister -
49-50,
51-52
Abomasus l. Abomasum (lat.), anat., löpmage. Se Idisslare -
51-52
Abome l. Abomi, hufvudstad i det ena af de två vasallriken -
51-52
Abomi. Se Abome -
51-52
Abominabel, afskyvärd -
51-52
Abongo, Obongo l. Babongo, ett litet afrikanskt folk -
51-52
Abonnemang, fr. abonnement, beställning -
51-52
Abonnent, en, som på förhand betingat sig eller betalt något -
51-52
Abonnera, på förhand betinga sig eller betala -
51-52
Aboral, från munnen (vänd) -
51-52
Abordabel, tillgänglig -
51-52
Ab origine, från början -
51-52
Aborigines, ur-invånare -
51-52
Aborras. Se Chabur -
51-52
Aborre. Se Abborre -
51-52
Abort. 1. Bot. -
51-52
Abort. 2. Med. -
51-52
Abortera, framföda för tidigt -
51-52
Abortiv, fosterfördrifvande -
51-52
Abortivform af en sjukdom -
51-52
Abortivkur, en kraftkur som afser att kväfva en sjukdom redan i dess början -
51-52
Abortivmedel, fosterfördrifvande medel -
51-52
Abouchouchou, ett slags groft ylletyg -
51-52
About, Edmond François Valentin -
51-52
Ab ovo, "från ägget" -
51-52,
53-54
A. Br., i naturvetenskapliga namn förkortning för botanisten Alexander Braun -
53-54
Abrabanel. Se Abravanel -
53-54
Abrachia, armlöshet. Jfr Missbildning -
53-54
Abraham, urspr. Abram -
53-54
Abraham a Sancta Clara, klosternamnet på augustin-munken Ulrik Megerle -
53-54
Abraham Brodersson, danskt riksråd -
53-54
Abrahamiter, medlemmarna af en deistisk sekt i Böhmen -
53-54
Abrahamsbuske. Se Agnus castus -
53-54
Abrahamsfrön. Se Vitex Agnus castus -
53-54
Abrahamson, Verner Hans Frederik -
53-54
Abrahamson. 1. August A. -
53-54
Abrahamson. 2. Eufrosyne A. -
53-54,
55-56
Abrahamsson, Petter -
55-56
Abrahamstrup, den forna benämningen på det å Själland belägna slottet Jægerspriis -
55-56
Abrahamus Andreæ Angermannus -
55-56,
57-58
Abrakadabra -
57-58
Abram. Se Abraham -
57-58
Abramidopsis Leuckartii, zool. Se Mört -
57-58
Abramis, Braxen-släktet, zool. -
57-58
Abranchiata, lat, zool., gällösa (maskar och snäckor) -
57-58
Abrantes, befäst stad i Portugal -
57-58
Abrantès, Andoche Junot d'A. och Laure Junot d'A. Se Junot -
57-58
Abrányi, Kornel -
57-58
Abrasion, geol. -
57-58
Abrastol, farm. Se Asaprol -
57-58
Abravanel (Abarbanel, Abrabanel), Don Isaac ben Jehudah -
57-58
Abraxas-stenar l. Abraxas-gemmer -
57-58,
59-60
Abrégé, fr., förkortning -
59-60
Abrenuntiation (af lag. abrenuntiare, afsäga sig) -
59-60
Abrial, André Joseph -
59-60
Abrin, kem. farm., ett giftigt ämne -
59-60
Abrogation, afskaffande, upphäfvande -
59-60
Abrolhos. 1. (S:t Barbaras öar) -
59-60
Abrolhos. 2. Grupp af klippor -
59-60
Abroma, bot. -
59-60
A. Brong., i naturvetenskapliga namn förkortning för botanisten A. T. Brongniart -
59-60
Abronia Juss., bot. -
59-60
Abrudbanya, bergstad i Siebenbürgen -
59-60
Abrupt, tvärt afbruten -
59-60
Abrus precatorius L., bot. -
59-60
Abruzzerna, försvenskadt namn på det italienska landskapet Abruzzo -
59-60
Abruzzo, landskap i mellersta Italien -
59-60,
61-62
Absalom l. Abisalom, Davids tredje son -
61-62
Absalon, dansk prelat -
61-62,
63-64
Absalon Pederssön, norsk författare. Se Beyer -
63-64
Abscess, kir. -
63-64
Abschatz, Hans Assmann von -
63-64
Abscissa l. Abskissa, mat. -
63-64
Absence, fr., frånvaro -
63-64
Absenspenningar -
63-64
Absentera sig, aflägsna sig -
63-64
Absentism, egentl. frånvaro från en ort -
63-64
Absider, astron. Se Apsider -
63-64
Absidial, bygnk., halfcirkelformig. Jfr Apsis -
63-64
Absint, en med malört tillredd likör -
63-64
Absinthium. Se Malört -
63-64
Absis, bygnk., rättare Apsis (se d. o.) -
63-64
Absit, vare det fjärran -
63-64
Absit omen, må häri icke ligga något dåligt förebud! -
63-64
Absjeron l. Apsjeron, en i Kaspiska hafvet från väster utskjutande halfö -
63-64
Abskissa. Se Abscissa -
63-64
Absolon, John -
63-64
Absolut, adj. -
63-64
Absoluta enheter, fys. -
63-64,
65-66
Absoluta nollpunkten. Se Nollpunkt -
65-66
Absolut elektrometer. Se Elektrometer -
65-66
Absolut fuktighet. Se Atmosfär -
65-66
Absolution, lösande, frigörande, frikännelse; theol. -
65-66
Absolutism. 1. Den styrelseform -
65-66,
67-68
Absolutism. 2. Fullkomlig afhållsamhet från rusdrycker, helnykterhet -
67-68
Absolutist, anhängare af den absolutistiska styrelseformen; person, som af grundsats afhåller sig -
67-68
Absolut konstruktion, språkv. -
67-68
Absolut musik, mus. -
67-68
Absolut rörelse, mek. -
67-68
Absolut tal, mat. -
67-68
Absolut temperatur, temperatur räknad från absoluta nollpunkten -
67-68
Absolut värde. Se Modyl -
67-68
Absolvent, i vissa delar af Tyskland benämning på hvad i allmänhet kallas abiturient -
67-68
Absolvera, frigöra -
67-68
Absorbentia, uppsugande medel -
67-68
Absorbera, egentl. uppsupa, insuga -
67-68
Absorptiometer, instrument för angifvande af vätskors förmåga att upptaga gaser -
67-68
Absorption. 1. Fys. kem. -
67-68
Absorption. 2. Fysiol. -
67-68
Absorption. 3. Fys. Ljusets och värmets absorption -
67-68,
69-70,
71-72
Absorption. 4. Landtbr. Jordarternas absorptionsförmåga -
71-72
Absorptionshygrometer, fys. Se Hygrometer -
71-72
Absorptionskoefficient, enligt Bunsens definition -
71-72
Absorptionsspektrum. 1. Kem. Se Spektralanalys -
71-72
Absorptionsspektrum. 2. Fys. Se Absorption -
71-72
Abssua. Se Abchaserna -
71-72
Abstergentia, med. -
71-72
Abstinens, återhållsamhet. -- Abstinens-symtom -
71-72
Abstractum, det innehållsfattiga; språkv. -
71-72
Abstrahera, se bort från något -
71-72,
73-74
Abstrakt. Se Abstrahera -
73-74
Abstrakter, mus. -
73-74
Abstrakt frihet. Se Moralisk -
73-74
Abstraktion -
73-74
Abstrus, dunkel, svårfattlig -
73-74
Absurd, orimlig -
73-74
Absurditet, orimlighet -
73-74
Absurdum (lat.). Se Ad absurdum -
73-74
Absyrtos, äfven Apsyrtos, grek. myt. -
73-74
Abt, Franz -
73-74
Abts kuggstångssystem, järnv. Se Kuggstångsbana -
73-74
Abu (arab.), "fader" -
73-74
Abuam, handelsplats i oasen Tafilet i Marokko -
73-74
Abu-arisch, vattenfattigt landskap i Arabien -
73-74
Abu-bekr, en rik och ansedd man af kureisjiternas stam -
73-74
Abu-djafar (El-Mansur), kalif -
73-74
Abu-Fazl. Se Abu-l-fasl -
73-74
Abukir (det forna Kanopos), by och hamn i Nedre Egypten -
73-74
Abu Klea, ort i Egypten -
73-74
Abu-l-abbas, kalif 750-754. Se Kalifat -
73-74
Abu-l-chair, Abu Said, sufismens stiftare. Se Sufism -
73-74
Abu-l-faradsch, Gregor A. Ben-el-arun, äfven kallad Barhebräus -
73-74
Abu-l-fasl (Abu-Fazl), stormogol Akbars storvesir och historieskrifvare -
73-74
Abu-l-fida, Ismael -
73-74
Abu-l-ghazi Bahadur, tatarisk kan -
73-74,
75-76
Abu-l-Hassan. Se Jehuda ha-Levi -
75-76
Abuli, psyk. -
75-76
Abu Musa Djabir, arabisk kemist. Se Geber -
75-76
Abuna. Se Abba -
75-76
Abundantia (lat.), en personifikation af öfverflödet -
75-76
Abu-nuvas, arabisk skald -
75-76
Ab urbe condita (lat.), från stadens (Roms) grundläggning -
75-76
Abu-rôf, den förnämsta nomadiserande arabstammen på Sennaars stäpper -
75-76
Abury. Se Avebury -
75-76
Abu Said Abu-l-chair. Se Sufism -
75-76
Abu-simbel, ort på vänstra Nilstranden inom Nubien -
75-76
Abusir. Se Busiris -
75-76
Abusjer l. Busjir, hamnstad i en fullkomligt öde trakt i Persien -
75-76
Abusus (lat.), missbruk -
75-76
Abuta Aubl., bot. -
75-76
Abu-temam (l. -temmam), berömd arabisk skald -
75-76
Abutilon Gärtn., bot. -
75-76
Abydos. 1. Stad vid Hellesponten -
75-76
Abydos. 2. Stad i det fornegyptiska landskapet Thebais -
75-76
Abyssinien. Se Abessinien -
75-76
Abyssisk, geol. -
75-76
Abyssisk aflagring, geol. -
75-76
Abyssisk bergart l. Djupbergart, geol. -
75-76
Abyssodynamisk. Se Abyssos -
75-76
Abyssus, afgrund -
75-76
Ac., förkortning för academia (lat.), akademi -
77-78
A. C., förkortning för Anno Christi (lat.), "under Kristi år" -
77-78
a. c., förkortning för anno currente -
77-78
Acacia Willd., Akasia, bot. -
77-78
Academia Stockholmensis (lat.), en af Johan III år 1576 upprättad högskola i Stockholm -
77-78
Académie, fr. Se Akademi -
77-78
Académie des félibres, fr. Se Félibreförbundet -
77-78
Acadia, Akadien (fr. Acadie), forna namnet på de nuvarande provinserna Nova Scotia och New Brunswick i brittiska Nord-Amerika -
77-78
Acadiska bergssystemet, eng. Acadian mountains -
79-80
Acajou, bot. -
79-80
Acalephæ, zool., maneter. Se Coelenterater -
79-80
Acanthaceæ, Akantacéer, bot. -
79-80
Acanthia lectularia, Vägglus, zool. -
79-80,
81-82
Acanthias vulgaris, zool. Se Pigghaj -
81-82
Acanthis, zool. Se Finksläktet -
81-82
Acanthocephali, zool. Se Rundmaskar -
81-82
Acantholabrus, zool. Se Grässnultran -
81-82
Acanthopterygil, Taggfeniga fiskar, zool. -
81-82
Acanthosicyos Welw., bot. -
81-82
Acanthus, Björnkloört, bot. Se Acanthaceæ -
81-82
A capella, mus., riktigare a cappella (se d. o.) -
81-82
A cappella (it.), mus. -
81-82
A capriccio, it., mus. -
81-82
Acapulco, hamnstad i Mexico -
81-82
Acardiacus (lat.), Se Akardi -
81-82
Acari, zool. Se Spindeldjur -
81-82
Acarocecidier, bot., zool. Se Gallbildning -
81-82
Acarodomatier, bot., zool. Se Domatier -
81-82
Acca, stad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d') -
81-82
Accademia d'Arcadia. Se Arcadia -
81-82
Acca Larentina (Larentia), hjältinnan i åtskilliga romerska sagor -
81-82
Accaparement, fr., hand. -
81-82
Accelerando, it., mus. -
81-82
Acceleration, påskyndande, tilltagande hastighet. 1. Astron. -
81-82
Acceleration. 2. Mek. Se Fallrörelse -
81-82
Accelerera, påskynda, forta sig -
81-82
Accent. 1. Språkv. -
81-82,
83-84,
85-86
Accent. 2. Mus. -
85-86
Accentor, Järnsparf, zool. Se Järnsparf -
85-86
Accentuation (se Accent) l. Accentuering, betoning -
85-86
Accentuera (se Accent), betona -
85-86
Accentus (lat.), "accent", kallas en del af den katolska ritualsången -
85-86
Accepisse, eg. att hafva emottagit -
85-86
Accept, jur., hand. -
85-86,
87-88
Acceptabel, som kan antagas -
87-88
Acceptant, den person, på hvilken en växel är dragen -
87-88
Acceptation, antagande -
87-88
Acceptera, erkänna -
87-88
Acceptilation. 1. Jur. -
87-88
Acceptilation. 2. Dogm. -
87-88
Acceptprovision, den ersättning, som köpmän pläga beräkna -
87-88
Access, tillträde -
87-88
Accessibel, lätt tillgänglig -
87-88
Accessibilitet, tillgänglighet -
87-88
Accession, tillökning, förvärf. -- 1. Jur. -
87-88
Accession. 2. Statsr. -
87-88
Accessionsfördrag (-traktat). Se Accession -
87-88
Accessions-katalog, förteckning öfver ett biblioteks eller arkivs successive tillkomna förvärf -
87-88
Accessit, "han har kommit nära" -
87-88
Accessoire, fr., bihang, tillbehör -
87-88
Accessorisk, som utgör bihang -
87-88
Accessoriska organ l. Biorgan, bot. -
87-88
Accessorium (lat.), Se Accessoire -
87-88
Accessorius (lat.), fysiol. Se Hjärnnerver -
87-88
Acciaccatura, it., mus., kort för-slag -
87-88
Acciajoli l. Acciajouli, berömd florentisk familj -
87-88
Acciajoli. 1. Niccolò A. -
87-88
Acciajoli. 2. Donato A. -
87-88
Acciajoli. 3. Zanobi A. -
87-88
Accidens. 1. Filos. -
87-88
Accidens. 2. Boktr. -
87-88
Accidental l. Accidentell (se Accidens), tillfällig, oväsentlig -
87-88
Accidentalia (lat.) l. Accidentalier, tillfälligheter; mus. -
87-88
Accidentier (se Accidens), tillfälliga egenskaper -
89-90
Accipitres, zool. Se Roffåglarna -
89-90
Accis, en benämning på vissa skatter -
89-90
Accismedel, ersättning till staten -
89-90
Accisrätt, en domstol -
89-90
Accius (Attius), Lucius -
89-90
Accolade, fr. Se Ackolad -
89-90
Accolti, toskansk släkt. 1. Benedetto A. -
89-90
Accolti. 2. Francesco A. -
89-90
Accolti. 3. Bernardo A. -
89-90
Accolti. 4. Pietro A. -
89-90
Accomp., mus. -
89-90
Accompagnato, it., mus. -
89-90
Accorso. Se Accursius -
89-90
Accouchement. fr., förlossning, nedkomst -
89-90
Accoucheur. Se Ackuschör -
89-90
Accrescens-rätt, lat. jus accrescendi, jur. -
89-90
Accrington, stad i engelska grefsk. Lancashire -
89-90
Accursius (it. Accorso), Franciscus -
89-90
Accusativus. Se Ackusativ -
89-90
Accusticus (lat.), fysiol. Se Hjärnnerver -
89-90
Acefal l. Akefal, hufvudlös -
89-90
Acefalisk, hufvudlös, utan början -
89-90
Acefalocysta. Se Hydatidsjukdom -
89-90
Acephala, Musslor, zool. Se Blötdjur -
89-90
Acer, bot. Se Lönn -
89-90
Aceraceæ, bot. -
89-90
Acerbi, Giuseppe -
89-90,
91-92
Acerina, zool. Se Gärssläktet -
91-92
Acerocare Angelin. paleont., trilobitsläkte -
91-92
Acerra, urgammal stad i Italien -
91-92
Acervus (lat.) l. Sorites (grek.), "hop", "hög" -
91-92
Acet., förkortning för acetum -
91-92
Acetabulum, eg. ättikkärl -
91-92
Acetal, kem. -
91-92
Acetanilid, farm., dets. som antifebrin -
91-92
Acetat, kem. -
91-92
Acetometer, ättikmätare -
91-92
Aceton, kem. -
91-92
Acetonemi, närvaro af aceton i blodet -
91-92
Acetonuri, närvaro af aceton i urinen -
91-92
Acetum, förkortadt Acet., ättika -
91-92
Acetyl, kem. Se Ättiksyra -
91-92
Acetylen, en vid vanlig temperatur och tryck gasformig förening af kol och väte -
91-92,
93-94
Acetylin-gasverk -
93-94,
95-96
Achab. Se Ahab -
95-96
Achæer, forngrekisk folkstam. Se Akéer -
95-96
Achæmenider. Se Akemenider -
95-96
Achæus, grek. myt. Se Achaios -
95-96
Achaios, grek. myt. -
95-96
Achaja, forngrekisk stat -
95-96
Achal Tekke, oas och krets i det ryska, 1883 upprättade transkaspiska distriktet -
95-96
Achalzik l. Achiska, befäst stad i asiatiska Ryssland -
95-96
Achamot, ett gnostiskt ord -
95-96
Achard, Franz Karl -
95-96
Achard, Louis Amédée Eugène -
95-96
Acharius, Erik -
95-96
Acharius, pseudonym för F. V. Scholander -
95-96
Acharnar, stjärna af första storleken. Se Eridanus och Stjärna -
95-96
Achates, grek. myt. -
95-96
Achatina, zool. -
97-98
Achaz. Se Ahas -
97-98
Acheiropita. Se Akeiropoiet -
97-98
Acheiropoiet. Se Akeiropoiet -
97-98
Acheloos, nu Aspropotamo, Greklands mest betydande flod -
97-98
Achem (Atjem), malajiskt rike och stad i norra delen af Sumatra. Se Atjsin -
97-98
Achen, Georg Nikolaj -
97-98
Achenbach. 1. Andreas A. -
97-98
Achenbach. 2. Oswald A. -
97-98
Achenbach, Heinrich von -
97-98
Achenium, bot., skalfrukt -
97-98
Achensee, sjö i nordöstra Tyrolen, 950 m. öfver hafvet -
97-98
Achenwall, Gottfried -
97-98
Acheron, d. ä. suckarnas flod -
97-98
Acherontia atropos, zool., en aftonfjäril, kallad dödskallefjäriln (se d. o.) -
97-98
Acherusia, namn på flere sjöar i det gamla Grekland och Italien -
97-98
Acheson, sir Archibald, engelsk guvernör i Canada. Se Gosford -
97-98
Acheta, Syrsa, zool. Se Syrsa -
97-98
À cheval, fr., till häst -
97-98
Achillea L., bot. -
97-98
Achillein. Se Millefolium -
97-98
Achilles. Se Akilles -
97-98
Achilleus Tatios, grekisk författare från Alexandria -
97-98,
99-100
Achillini, Alessandro -
99-100
Achimeleh. Se Ahimelek -
99-100
Achimenes R. Br., bot. -
99-100
Achiska. Se Achalzik -
99-100
Achitofel. Se Ahitofel -
99-100
Achlath, stad i Armenien. Se Aklath -
99-100
Achlya prolifera Nees ab Es., bot. -
99-100
Achmed (Ahmed), turkiska sultaner. 1. A. I -
99-100
Achmed. 2. A. II -
99-100
Achmed. 3. A. III -
99-100
Achmed (Ahmed) Sjah, grundläggare af afganernas l. duranernas rike -
99-100
Achmed (Ahmed) Wefik pasja -
99-100
Achmim, stad i öfre Egypten -
99-100
Achorion, bot. och med. Se Favus och Skorf -
99-100
a. Chr. och a. Chr. n., förkortningar -
99-100
Achras L., bot. -
99-100
Achrelius, Acrelius l. Akrelius, en gammal svensk prästsläkt. Ericus Helsingius -
101-102
Achrelius, Daniel -
101-102
Achrelius, Abraham -
101-102
Achro-. Se Akro- -
101-102
Achsjarumov, Nikolaj Dmitrievitj -
101-102
Achté. 1. Emmy Charlotta A. -
101-102
Achté. 2. Aino A. -
101-102
Achtermann, Wilhelm -
101-102
Achterwal. Se Aru-öarna -
101-102
Achtschellinck, Lucas -
101-102
Achtuba. Se Volga -
101-102
Achtyrka, befäst stad i Ryssland -
101-102
Achyranthes L. Se Alternanthera och Iresinæ -
101-102
Acid., förkortning för acidum -
101-102
Acid-albuminat, farm. Se Albuminat -
101-102
Acidifiering, metod för framställandet af stearin (se d. o.) -
101-102
Acidimetr l. Syrmätning, kem. Se Analys -
101-102
Acidit, petr. Se Basit -
101-102
Aciditet, kem. -
103-104
Acidum, förkortadt Acid., kem., latinska namnet på syra -
103-104
Acipenser, Stör, zool. Se Störfiskar -
103-104
Aci Reale, hamnstad på Siciliens östra kust -
103-104
Acis, grek. myt. Se Akis -
103-104
ack., förkortning för ackusativ -
103-104
Acka (vanl. skrifvet Akka), dvärgfolk i Central-Afrika -
103-104
Ackablera (fr. accabler), betunga, nedtrycka -
103-104
Ackad. Se Akkad -
103-104
Acker, ty. (egentl. åker, teg) -
103-104
Ackermann, Konrad Ernst. Hans hustru, Sophie Charlotte A. -
103-104
Ackermann, Louise Victorine, född Choquet -
103-104
Ackja l. Akja, gammal svensk benämning på de af lapparna brukade åkslädarna -
103-104
Acklamation, ljudeligt bifallsrop -
103-104
Acklimatisation, äfven Acklimatisering -
103-104,
105-106
Acklimatisera, vänja vid ett främmande luftstreck -
105-106
Acklinga, socken i Skaraborgs län -
105-106
Ackolad, egentl. omarmning af någons hals -
105-106
Ackommodation, lämpande efter någons bekvämlighet. 1. I teologisk betydelse -
107-108
Ackommodation. 2. Fysiol. -
107-108
Ackommodationsobligation, hand. -
107-108
Ackomodationsteorien. Se Ackomodation 1. -
107-108
Ackommodationsväxel, hand. -
107-108
Ackommodera (jfr Ackommodation), anpassa -
107-108
Ackompanjera l. Ackompagnera, fr. accompagner, beledsaga, mus. -
107-108
Ackord, öfverensstämmelse. 1. Jur. -
107-108
Ackord. 2. Kam. -
107-108
Ackord. 3. Krigsv. -
107-108
Ackord. 4. Mus. -
107-108,
109-110
Ackordera (se Ackord), öfverensstämma, passa; jur. och hand. -
109-110
Ackordion, mus., dragharmonika -
109-110
Ackordsafsägelse, kam. -
109-110
Ackordsamortering, en åtgärd, som vid tjänsteköpens definitiva afskaffande blef nödvändig -
109-110
Ackordsarbete, betings-arbete, i motsats till arbete för daglön -
109-110
Ackordsränta. Se Ackordsamortering -
109-110
Ackordsumma -
109-110
Ackreditera, anförtro -
109-110
Ackreditiv. Se Ackreditera -
109-110
Ackumulation. Se Ackumulera -
109-110
Ackumulationsterrass, geol. Se Terrass -
109-110
Ackumulator (se Ackumulera), fys., kallas ett slags galvaniska element -
109-110,
111-112
Ackumulatorbatteri, tekn. -
111-112
Ackumulera, hopa, uppstapla -
111-112
Ackurat, adj. -
111-112
Ackuratess, noggrannhet -
111-112
Ackusativ, namn på en kasus i nominas deklination -
111-112
Ackusatorisk process, jur. Se Brottmålsprocess -
111-112
Ackuschör, konstförfaret manligt biträde vid förlossning -
111-112,
113-114
Ackuschörska, kvinnligt förlossningsbiträde. Se Barnmorska -
113-114
Ackvisition, förvärf -
113-114
Ackvisitum, plur. Ackvisita, förvärfvad egendom -
113-114
Acocanthera G. Don., bot. -
113-114
Acoka. Se Asoka -
113-114
Acolhuacan. Se Tezcuco -
113-114
Acollas, Emile -
113-114
Aconcagua. 1. Bergig, i dalarna fruktbar provins i republiken Chile -
113-114
Aconcagua. 2. Stad i provinsen A. -
113-114
Aconcagua. 3. Amerikas högsta berg -
113-114
À condition l. A kondition, villkorligt -
113-114
Aconitum L., Stormhatt, bot. -
113-114
A conto (it.) l. A konto, hand. -
113-114
Acores. Se Azorerna -
113-114
Acorus. Se Kalmusrot -
113-114
d'Acosta, José -
113-114
Acosta, Gabriel (l. Uriel) -
113-114,
115-116
A costi l. Costì, it., hand. -
115-116
Acotyledoneæ, Akotyledoner, bot. -
115-116
Acqua, Césare Dell' -
115-116
Acqui, stad i Italien -
115-116
Acquit, fr., hand. -
115-116
Acquit à caution, fr., hand. -
115-116
Acrania, zool. Se Lansettfisken -
115-116
Acraspeda, zool. Se Coelenterater -
115-116
Acre l. Acre of land, eng., engelskt och nordamerikanskt ytmått -
115-116
Acre, fr., äldre franskt ytmått -
115-116
Acre, S:t Jean d', nu vanligen kalladt Akka, bibelns Akko, en starkt befäst sjöstad -
115-116
Acre, sydamerikanskt område. Se Acre-området -
115-116
Acredula, zool., stjärtmessläktet -
115-116
Acrel (se Achrelius). 1. Olof A., adlad af Acrel -
115-116,
117-118
Acrel. 2. Johan Gustaf A. -
117-118
Acrelius, släkt. Se Achrelius -
117-118
Acrelius (jfr Achrelius), Israel -
117-118
Acre-området, ett till omfång och gränser omtvistadt område väster om Madeirafloden -
117-118
Acria (lat.), skarpt retande läkemedel -
117-118
Acridioidea, zool. Se Gräshoppor -
117-118
Acridium, zool., ett släkte gräshoppor -
117-118
Acrisius (grek. myt.). Se Akrisios -
117-118
Acroclinium A. Gray. bot. Se Helipterum -
117-118
Acrogeneæ, bot. -
117-118
Acrolein, kem. Se Akrolein -
117-118
Act, handling, bann. Se Akt -
117-118
Act, i engelskt och nordamerikanskt lagspråk hvarje beslut af en offentlig myndighet -
117-118
Acta, urkunder -
117-118
Acta apostolorum (se Acta), det lantiska namnet på Apostlagärningarna -
117-118
Acta diurna, lat., "Dagens tilldragelser" -
117-118,
119-120
Actæa, Trolldrufva, bot. -
119-120
Actæon, grek. myt. Se Aktaion -
119-120
Acta eruditorum (se Acta), lat., titeln på Tysklands äldsta tidskrift -
119-120
Acta mathematica, internationell matematisk tidskrift -
119-120
Acta Pilati, lat., en apokryfisk berättelse om Jesu dom och död -
119-120
Act. apost., förkortning för Acta apostolorum -
119-120
Acta sanctorum l. martyrum -
119-120
Acta senatus l. patrum, lat., "Senatens förhandlingar" -
119-120
Acta societatis regiæ scientiarum upsaliensis -
119-120
Acta societatis scientiarum fennicæ -
119-120
Actia Nicopolis. Se Nikopolis -
119-120
Actinia, Aktinier, Hafsrosor l. Sjöanemoner, zool. -
119-120,
121-122
Actinocamax Mill., paleont. -
121-122
Actinomyces, bot. Se Aktinomyklos -
121-122
Actinonema rosæ Fr., bot. -
121-122
Actinozoa, zool. Se Coelenterater -
121-122
Actiska spelen. Se Aktinska spelen -
121-122
Actitis, zool. Se Drillsnäppsläktet -
121-122
Actium, stad och udde. Se Aktion -
121-122
Activa, hand. Se Aktiv -
121-122
Acton. 1. Sir John Francis Edward A. -
121-122
Acton. 2. Charles Januarius Edward A. -
121-122
Acton. 3. John Emerich Edward Dalberg-A. -
121-122
Actor (lat.). Se Aktor -
121-122
Actu (lat.), filos. -
121-122
Actum, det skedda -
121-122
Actus, handling -
121-122
Aculeata, zool. -
121-122
Acumincum. Se Peterwardein -
121-122
Acuta, den skarpa -
121-122
Acyanoblepsi. Se Akyanoblepsi -
121-122
Acykliska blommor, bot. -
121-122
A. D., förkortning för anno Domini -
121-122
a. D., efter tyska titlar -
121-122
a. d., förkortning för a dato (se d. o.) -
121-122
Ad (lat.), prep., till -
121-122
Ad (In) absurdum (lat.), till det orimliga -
121-122
Ad acta. Se Acta -
121-122
Adad, förut kallad Ramman, babylonisk-assyrisk regn- och åskgud. Se Babylonien -
121-122
Adæqvat, öfverensstämmande. Se Adekvat -
121-122
Adagietto, it., mus. -
121-122
Adagio, it., mus. -
121-122
Adagiolog och Adagiologi. Se Adagium -
121-122
Adagissimo, it., mus. -
121-122
Adagium (lat.), ordspråk -
121-122
Adair, Sir Robert -
121-122,
123-124
Adak, ö. Se Aleuterna -
123-124
Adal l. Adel, öde kustlandskap i östra Afrika -
123-124
Adalbero, ärkebiskop af Hamburg-Bremen -
123-124
Adalbert l. Adelberg, Magdeburgs förste ärkebiskop -
123-124
Adalbert af Prag, helgon -
123-124
Adalbert, ärkebiskop af Hamburg-Bremen -
123-124
Adalbert, Henrik Vilhelm, prins af Preussen -
123-124
Adaldag, ärkebiskop i Hamburg och Bremen -
123-124
Adalhard, abbot -
123-124
Adalhending (isl.), metr. Se Assonans -
125-126
Adalja, Adalia l. Antalja (l. Satalieh), stad i asiatiska Turkiet -
125-126
Adalkona (da. Adelkone), i gamla svenska och danska lagar uttrycket för "äkta hustru" -
125-126
Adalstein. Se Ethelstan -
125-126
Adalvard. Tvenne biskopar. 1. A. den äldre -
125-126
Adalvard. 2. A. den yngre -
125-126
Adam (hebr. adam, människa). Så benämnes i bibeln den första människan -
125-126
Adam, Lamberg Sigisbert -
125-126
Adam, Robert -
125-126
Adam. 1. Louis A. -
125-126
Adam. 2. Adolphe Charles A. -
125-126
Adam, bajersk konstnärsfamilj. Albrecht A. -
125-126,
127-128
Adam, Jean Victor -
127-128
Adam, Juliette, född Lamber (mest benämnd madame Edmond Adam) -
127-128
Adam, Paul -
127-128
Adam af Bremen -
127-128,
129-130
Adamante. Se Segelsten -
129-130
Adamantius. Se Origenes -
129-130
Adamaua, fordom Fumbina, land i mellersta Afrika -
129-130
Adam de la Hale l. Halle, kallad le bossu d'Arras -
129-130
Adamellit, petrogr. -
129-130
Adamello, en af tonalit uppbyggd bergsgrupp -
129-130
Adam Homo, ett ironisk-satiriskt epos af Fr. Paludan-Müller -
129-130
Adamiter, namn på åtskilliga sekter. 1. En gnostisk sekt i 2:dra årh. -
129-130
Adamiter. 2. En sekt i Österrike -
129-130
Adamiter. 3. Picarderna, vilda svärmare -
129-130
Adamiter. 4. Ett parti, som 1849 uppträdde i Böhmen -
129-130
Adamitisk, som har afseende på Adam -
129-130
Adamo, Max -
129-130
Adams, en nordamerikansk släkt. 1. Samuel A. -
129-130
Adams. 2. John A. -
129-130,
131-132
Adams. 3. John Quincy A. -
131-132
Adams. 4. Charles Francis A. -
131-132
Adams. 5. Charles Francis A. j:r -
131-132,
133-134
Adams. 6. Henry A. -
133-134
Adams. 7. Herbert Baxter A. -
133-134
Adams, John Couch -
133-134
Adams, Charles Kendall -
133-134
Adams-Acton, John -
133-134
Adams bok -
133-134
Adamsbron (af bramanerna kallad Ramas bro) -
133-134
Adams pik, eng. Adams Pike, bergstopp på Ceylon -
133-134
Adamsäpple. 1. Bot. Paradisäpple -
133-134
Adamsäpple. 2. Anat. -
133-134
Adamus Bremensis. Se Adam af Bremen -
133-134
Adan l. Edan. Se Mueddin -
133-134
Adana, hufvudstad i vilajetet A. i sydöstra Mindre Asien -
133-134
Adans., förkortning för botanisten M. Adanson -
133-134
Adanson, Michel -
133-134,
135-136
Adansonia, bot. -
135-136
Adapa, "den vise från Eridu" -
135-136
Adaptabel, användbar -
135-136
Adaption, anpassning. Fysiol. -
135-136
Adaptera, lämpa efter -
135-136
Adar (hebr.), tolfte månaden -
135-136
Adar (Ninib), en assyrisk gud -
135-136
Adaraj, Adari. Se Hárar -
135-136
Ad arma (lat.), till vapen! -
135-136
Adarmamalik. Se Adrammelek -
135-136
Adarme, en äldre spansk och spansk-amerikansk guld-, silfver- och myntvikt -
135-136
A dato (äfven Dato), förkortadt a. d., från denna dag. Jfr Datum -
135-136
Adaua. Se Adua -
135-136
Adauctus, den helige, katolskt helgon -
135-136
Ad bene placitum (lat.), efter behag -
137-138
Ad calendas græcas (lat.) Se Calendæ -
137-138
Adcitant. Se Adcitation -
137-138
Adcitat. Se Adcitation -
137-138
Adcitation, jur. -
137-138
add., på recept förkortning för adde l. addatur (se d. o.) -
137-138
Adda (lat. Addua), biflod till Po -
137-138
Addatur (lat.), "det må tilläggas" -
137-138
Addax, zool. Se Mendes-antilopen -
137-138
Adde-namma-kastates. Se Lapsk mytologi -
137-138
Addenda (lat.), tillägg, bilagor -
137-138
Addender (sing. Addend), mat. -
137-138
Ad depositum, till laga förvar -
137-138
Addera, mat. -
137-138
Adderley, engelsk statsman. Se Norton -
137-138
Adder-maskin. Se Räknemaskin -
137-138
Addington, Henry, engelsk statsman. Se Sidmouth -
137-138
Addio (it.), adjö. Jfr Adjö -
137-138
Addis-Abeba, den mest betydande staden i Sjoa, Abessinien -
137-138
Addison, Joseph -
137-138,
139-140
Addison, Thomas -
139-140
Addisons sjukdom, med. -
139-140
Additatment, tillägg -
139-140
Addition, mat. -
139-140
Additional l. Additionell, som tillägges -
139-140
Additional-aktein, den författning, hvilken Napoleon I utfärdade 22 apr. 1815 -
139-140
Additionell (se Addition), som tillägges -
139-140
Additionella artiklar, jur. -
139-140
Additionella rotskott, bot. -
139-140
Additionsteorem. Se Abel, N. H. -
139-140
Additiv, som kan tilläggas -
139-140
Additiv egenskap, fys. och kem. -
139-140
Addled parliament, det "tomma" l . "ofruktbara" parlamentet -
139-140
Addua, rom. namn på floden Adda (se d. o.) -
139-140
Adduktor, anat. Se Abduktor -
139-140
Adeciduata, zool. Se Däggdjur -
139-140
À decouvert, fr., obetäckt -
139-140
Adefagi, glupskhet -
139-140
Adekvat, log., follt passande -
139-140
Adel, samhällsklass eller stånd -
139-140,
141-142,
143-144,
145-146,
147-148
Adel, kuststräcka i östra Afrika. Se Adal -
147-148
Adelaer l. Adeler, Kort Sivertsen -
147-148
Adelaide, hufvudstad i Syd-Australien -
147-148
Adelaide, Eugénie Louise af Bourbon, prinsessa af Orléans -
147-148
Adelaide-öarna. Se Patagonien -
147-148
Adelantado (sp.), ståthållare i en provins -
147-148
Adelbert. Se Adalbert -
147-148
Adelborg, Eva Ottilia -
147-148
Adelcrantz, svensk adlig ätt -
147-148
Adelcrantz. 1. Göran Josuæ A. (urspr. Törnquist) -
147-148,
149-150
Adelcrantz. 2. Karl Fredrik A. -
149-150
Adeler, dansk amiral. Se Adelaer -
149-150
Adeler, Max, pseudonym för nordamerikanske humoristen Ch. H. Clark -
149-150
Adelersborg, baroni i Odsherred i norra Själland -
149-150
Adelfi, bot. -
149-150
Adelheid, tysk kejsarinna -
149-150
Adelheidsquelle (Adelheidskällan), mineralkälla vid byn Ober-Heilbrunn -
149-150
Adelhus. Se Borg -
149-150
Adélies land. Se Polarland -
149-150
Adelkone. Se Adalkona -
149-150
Adelsberg-grottan, en vid by Adelsberg, mellan Triest och Laibach belägen, mycket besökt grotta -
149-150
Adelsbetjänte. Se Betjänte -
149-150
Adelsfana kallades från Gustaf I:s tid hvar och en af de ryttarefanor -
149-150,
151-152
Adelskaldener. Se Adelsmatrikel -
151-152
Adelsköld, svensk adlig ätt. Klas (Claes) Adolf A. -
151-152
Adelsmatrikel, förteckning öfver de till ett lands adel hörande personer -
151-152
Adelsmöte -
151-152,
153-154
Adelsnäs, till 1777 kalladt Näs, frälse säteri i Åtvids socken, Linköpings län -
153-154
Adelsprivilegier -
153-154,
155-156
Adelstitlar -
155-156,
157-158
Adelswärd, Sveriges enda baroni -
157-158
Adelswärd, svensk adlig ätt -
157-158
Adelswärd. 1. Johan A. -
157-158
Adelswärd. 2. Erik Reinhold A. -
157-158,
159-160
Adelswärd. 3. Georg Nicolaus A. -
159-160
Adelswärd. 4. Renauld Oscar d'A. -
159-160
Adelsö, socken i Stockholms län -
159-160
Adelung, Johann Christoph -
159-160
Adelöf, socken i Jönköpings län -
159-160
Adémar. Se Adhémar -
159-160
Ademption, fråntagande -
159-160
Aden, engelsk stad och befästning på Arabiens södra kust, i Jemen -
159-160
Adenin, kem. -
161-162
Adenit, med. -
161-162
Adenoid, med. -
161-162
Adenoida vegetationer. Se Nässjukdomar -
161-162
Adenom. Se Tumör -
161-162
Adenophora Fisch., bot. -
161-162
Adenos, sjöbomull -
161-162
Adenoskleros, med. -
161-162
Aden-viken, den del af Arabiska hafvet -
161-162
Adeodatus, påfve -
161-162
A deo rex, a rege lex, från Gud konungen, från konungen lagen -
161-162
Adeps, fett -
161-162
Adept, under medeltiden: en som föregaf sig hafva funnit "de vises sten" -
161-162
Aderbejdjan, provins i Persien. Se Aserbejdjan -
161-162
Aderer l. Adrar, ett af berber och araber bebodt bergland i västra Sahara -
161-162
Aderno, stad på Sicilien -
161-162
Adersbach-klipporna -
161-162
Aders telefon, en hörtelefon, utmärkt af en ringformad stålmagnet -
161-162
Adessivus, en kasus i finskan -
161-162
Adesso (it.), hand., strax -
161-162
A detto l. Ditto (it.), hand. -
161-162
À deux, på tu man hand -
161-162
À deux crayons. Se Handteckning -
161-162
À deux mains, fr., mus., för två händer -
161-162
À deux usances. Se À usance -
161-162
Ad extremum (lat.), till det yttersta; slutligen -
161-162
Ad futuram memoriam (lat.), till framtida erinran -
161-162
Adhatoda, bot. Se Justicia -
161-162
Adhémar l. Adémar, biskop -
161-162
Adhémar, Alphonse Joseph -
161-162
Adherbal, konung i Numidien, mördad 112 f. Kr. Se Jugurtha -
161-162
Adherens, med. -
161-162
Adherera, hänga vid; vidhålla -
161-162
Adhesion, fys. -
161-162,
163-164
Adhesionsbana, sådan järnväg -
163-164
Adhesionsprocess, jur. -
163-164
Adhesiv, vidhängande, vidhäftande -
163-164
Ad hominem (lat.), log. Se Argument -
163-164
Ad honorem (lat), till ära för (någon) -
163-164
Adhärens. Se Adherens -
163-164
A di (it.), hand. -
163-164
Adiabatisk, fys. -
163-164
Adiabene (grek.) l. Hadjab, urspr. området mellan två östliga bifloder till Tigris -
163-164
Adiafan, ogenomskinlig -
163-164
Adiafon, mus. -
163-164
Adiafora, likgiltiga ting -
163-164
Adiaforister och Adiaforistisk. Se Adiafora -
165-166
Adiantum L., bot. -
165-166
Adiaterman, fys. -
165-166
A die (lat.), hand. -
165-166
Adieu, fr. Se Adjö -
165-166
Adige, ty. Etsch, flod -
165-166
Adige (Adighe), inhemskt namn på tjerkesserna -
165-166
Adils, sveakonung -
165-166
Ad inferos. Se Inferi -
165-166
Ad (In) infinitum (lat.), "till det oändliga", i oändlighet, utan ända -
165-166
Adinol Hausmann, petrogr. -
165-166
Ad interim (lat.), tills vidare. Jfr Interim -
165-166
Adipin-syra, kem. -
165-166
Adipocire, fr., fettvax l. likvax -
165-166
Adipos, allmän hypertrofi i fettväfnaden -
165-166
Adipös, fet, smörjig -
165-166
Adire. Se Rio Volta -
165-166
A dirittura l. A drittura, hand. 1. Vid transport af gods -
165-166
A dirittura. 2. Betecknar i växelaffärer, att en växel blifvid direkt utställd -
165-166
Adirondacks. Se New York -
165-166
À discretion, fr., efter godtfinnande på nåd och onåd -
165-166
A ditto (it.), hand. Se A detto -
165-166
Adityas. Se Varuna -
165-166
adj., förkortning för adjektiv, adjunkt eller adjutant -
165-166
Adjan. Se Ajan -
165-166
Adjanta. Se Ajanta -
165-166
Adjectivus (lat.), i finskan -
167-168
Adjektiv. 1. Språkv. -
167-168
Adjektiv. 2. Tekn. Adjektiv färg. Se Färgning -
167-168
Adjmir. Se Ajmere-Merwara -
167-168
Adjoint, fr., medhjälpare -
167-168
Adjudikation, tillerkännande genom dom -
167-168
Adjungera, tillfälligt uppltaga någon som biträde -
167-168
Adjunkt, biträde -
167-168
Adjunktion, förordnande -
167-168
Adjunktur, en adjunkts befattning eller tjänst -
167-168
Adjuration, beedigande -
167-168
Adjurera, beediga -
167-168
Adjust-. Se Ajust- -
167-168
Adjutant (af lat. adjutare, hjälpa) -
167-168
Adjutantfågel, Ciconia (Leptoptilus) argala, zool. -
167-168
Adjutantur. Se Adjutant -
167-168
Adjutor (lat.), medhjälpare. Se Officium -
167-168
Adjuvantia, farm. -
167-168
Adjö, farväl! -
167-168
Ad latus. Se Legat -
167-168
Adler, Jakob Georg Kristian -
167-168
Adler, Johan Gunder -
167-168
Adler, David Baruch -
167-168,
169-170
Adler, Friedrich -
169-170
Adler, Bror Viktor -
169-170
Adler, Guido -
169-170
Adlerberg, bergsträcka. Se Arlberg -
169-170
Adlerberg, en ursprp. svensk ätt -
169-170
Adlerberg. 1. Edvard Ferdinand (Vladimir Fedorovitj) A. -
169-170
Adlerberg. 2. Nikolaj A. -
169-170
Adlerbeth, svensk adlig ätt -
169-170
Adlerbeth. 1. Gudmund Jöran (Georg) A. -
169-170,
171-172
Adlerbeth. 2. Jakob A. -
171-172,
173-174
Adlercreutz, svensk adlig ätt -
173-174
Adlercreutz. 1. Karl Johan A. -
173-174
Adlercreutz. 2. Axel Gustaf A. -
173-174,
175-176
Adlerfelt, svensk adlig ätt -
175-176
Adlerfelt. 1. Gustaf A. -
175-176
Adlerfelt. 2. Per A. -
175-176
Adlerfelt. 3. Karl Maximilian Emanuel Johan A. -
175-176
Adlerfelt. 4. Karl A. -
175-176
Adler Salvius, Johan -
175-176,
177-178
Adlersfeld, Eufemia von, född grefvinna Ballestrem -
177-178
Adlersparre, svensk adlig ätt -
177-178
Adlersparre. 1. Karl A. -
177-178,
179-180
Adlersparre. 2. Georg A. -
179-180,
181-182
Adlersparre. 3. Axel A. -
181-182
Adlersparre. 4. Sofia Adolfina A. -
181-182
Adlersparre. 5. Karl August A. -
181-182
Adlersparre. 6. Axel A. -
181-182
Adlersparre. 7. Karin Sofie A., född Leijonhufvud -
181-182,
183-184
Adlerz, Gottfrid Agaton -
183-184
Ad libitum (lat.), förkortadt Ad lib., mus., efter behag. Jfr A piacere -
183-184
Adlie l. Adlin, ett äldre turkiskt silfvermynt -
183-184
Ad literam (lat.), efter bokstafven -
183-184
Adlumia, bot. -
183-184
Ad (In) majorem Dei gloriam, "till Guds större ära" -
183-184
Ad mand., förkortning för ad mandatum -
183-184
Ad manus (lat.), till handa -
183-184
Ad marginem (lat.). Se Marginal -
183-184
Admetos, grek. myt. -
183-184
Administration, förvaltning -
183-184
Administrativ, som har afseende på förvaltning -
183-184
Administrator l. Administratör, person, som leder förvaltningen -
183-184
Administrera, förvalta; jur. -
183-184
Admirabel, beundransvärd -
183-184
Admiralitetet, ett 1660 upprättadt danskt regeringskollegium -
183-184
Admiralitets-öarna l. Amiralitets-öarna, en grupp öar i Stora oceanen -
183-184
Admiranterna l. Amiratnerna, en grupp små skogbevuxna korallöar i Indiska oceanen -
183-184
Admiration, beundran -
183-184
Admiratör, beundrare, tillbedjare -
183-184
Admirera, beundra -
183-184
Admissibel, möjlig att lämnas tillträde, antaglig -
183-184
Admission, tillträde -
183-184
Admittera, lämna företräde åt -
183-184
Admittitur (lat.), han framsläppes. Se Examensbetyg -
183-184
Ad modum Minellii. Se Minell -
183-184
Admonition, påminnelse -
183-184
Admonitör, påminnare -
183-184
Admont, köping i Österrike -
183-184,
185-186
Ad notam, "till anteckning" -
185-186
Ad notitiam, till underrättelse -
185-186
Ado, lärd benediktinermunk -
185-186
Adoa. Se Adua -
185-186
Adobe, sp., soltorkadt byggnadstegel -
185-186
Ad oculos, för ögonen -
185-186
Adolf, namn på 8 grefvar af Holstein -
185-186
Adolf, herti af Slesvig-Holstein-Gottorp -
185-186
Adolf, Wilhelm August Karl Friedrich, hertig af Nassau -
185-186
Adolf af Nassau, tysk konung -
185-186
Adolf Fredrik, församling i Stockholm -
185-186
Adolf Fredrik, hertig af Mecklenburg -
187-188
Adolf Fredrik, konung af Sverige -
187-188,
189-190
Adolfin, namn på ett svenskt mynt -
189-190
Adolf Johan. 1. A. J., pfalzgrefve vid Rhen, hertig till Stegeborg -
189-190
Adolf Johan. 2. A. J., den förres äldste son, pfalzgrefve, hertig till Stegeborg -
189-190
Adolfsberg, hälsobrunn, belägen 3 1/2 km. söder om Örebro -
189-190
Adolfsborg, en i k. br. af 14 febr. 1614 förekommande benämning på staden Jönköping -
189-190
Adolfsd'or uppgifves hafva varit ett guldmynt i svenska Pommern -
189-190
Ad omnia paratus (lat.), beredd till allt -
189-190
Adonaj (hebr.), af ordet adonim -
189-190
Adonidin, kem. farm. -
189-190
Adonija (hebr., "Jahve är herre"), Davids fjärde son -
189-190
Adonis, grek. myt. -
189-190,
191-192
Adonis L., bot. -
191-192
Adonisk vers, versslag -
191-192
Adoptera, utvälja, upptaga såsom egen -
191-192
Adoptianer kallades anhängarna af den s. k. adoptianismen -
191-192
Adoptianism. Se Adoptianer -
191-192
Adoption, upptagande såsom egen -
191-192
Adoptiv-, som genom adoption kommit i förhållande till någon -
191-192
Adorabel, tillbedjansvärd, dyrkansvärd -
191-192
Adoral, i närheten af munnen -
191-192
Adorant, bedjare; konstverk, föreställande en bedjande -
191-192
Adoration, tillbedjan, dyrkan. 1. I romersk-katolska kyrkan -
191-192
Adoration. 2. I lutherska kyrkan -
191-192
Adoratör, tillbedjare (särskildt en kvinnas) -
191-192
Adorera, tillbedja, dyrka -
193-194
Adour, lat. Aturus, flod i södra Frankrike -
193-194
Adova. Se Adua -
193-194
Adoxa L., Myskört, bot. -
193-194
Ad perpetuam memoriam, till ständig åminnelse -
193-194
Adpertinens l. Appertinens, tillbehör -
193-194
Ad pias causas (lat.) l. Ad pios usus (lat.), till fromma ändamål -
193-194
Ad protocollum, till protokollet -
193-194
adr., förkortning för adress -
193-194
Adra, stad i Spanien -
193-194
Adragantin, detsamma som bassorin -
193-194
Adramiti l. Edremit, hamnstad på Mindre Asiens västra kust -
193-194
Adrammelek l. Adarmalik (hebr.). 1. En af de assyriske kolonisterna i Samarien dyrkad gud -
193-194
Adrammelek. 2. En son af den assyriske konungen Sanherib -
193-194
Adramyttion. Se Adramiti -
193-194
Adrar, distrikt i västra Sahara. Se Aderer -
193-194
Adrasteia, grek. myt. -
193-194
Adrastos, konung i Argos -
193-194
Adrastus. Se Adrastos -
193-194
Ad referendum (lat.). Se Referendum -
193-194
Ad rem (lat.), log. Se Argument -
193-194
Adrenalin, kem. farm. -
193-194
Adress. 1. Anvisning om hvar man kan träffa eller finna en person eller sak -
193-194
Adress. 2. Skrift, som innehåller flere personers lyckönskan -
193-194
Adress. 3. På statslifvets område: ett uttalande -
193-194,
195-196
Adressant, afsändare -
195-196
Adressat, den, till hvilken ett bref eller en skrifvelse är ställd -
195-196
Adressbyrå l. Adresskontor, anvisningskontor -
195-196
Adressera, gifva anvisning på en person eller ett ställe -
195-196
Adresskalender, anvisningsbok -
195-196
Adresskontor. Se Adressbyrå -
195-196
Adrett. Se Adrätt -
195-196
Adria, stad i den italienska provinsen Rovigo -
195-196
Adriaenssen, Alexander -
195-196
Adrian, stad i nordamerikanska staten Michigan -
195-196
Adrian, den helige -
195-196
Adrian, namn på flere påfvar. Se Hadrianus -
195-196
Adranopel (turk. Edrene), hufvudstad i turk. vilajetet Adrianopel -
195-196
Adrianopelrödt, tekn., dets. som turkiskt rödt -
195-196
Adrianus. Se Hadrianus -
195-196
Adriatiska hafvet, en vik af Medelhafvet -
195-196,
197-198
A drittura (it.), hand. Se A dirittura -
197-198
Adrätt (ty. adrett, af fr. adroit, flink, behändig), tillrop till hund -
197-198
Adschmir. Se Ajmere-Merwara -
197-198
Adscriptus glebæ (lat.), "till torfvan hörande" (bunden), lifegen -
197-198
Adsel, fordom befäst slott i Livland -
197-198
Adser. Se Asser Svensson -
197-198
Adsjanta. Se Adjanta -
197-198
Adsjur, rysk flottstation i Kaspiska hafvets sydöstra hörn -
197-198
Adsorption, fys. kem., "tillsugning" -
197-198
Adspersorium l. Aspersorium (lat., af adspergere, bestänka), vigvattenskärl -
197-198
Adstriktion, sammandragning -
197-198
Adstringerande medel l. Sammandragande medel, farm. -
197-198
Adua (Adoa, Adova, Adaua), hufvudstad i abessinska landskapet Tigre -
197-198
Aducera, förljufva, mildra -
197-198
Aducering, metall. -
197-198,
199-200
A due (it.), mus. -
199-200
Adula, bergsgrupp i schweiziska kantonen Grisons -
199-200
Adular, ett mineral. Se Fältspat -
199-200
Adulation, smicker -
199-200
Adulis, i forntiden en af egyptierna grundlagd sjöstad i Etiopien -
199-200
Adullam, urgammal kanaanitisk stad i Juda -
199-200
Adullamiter, öknamn på de liberaler af den palmerstonska fraktionen -
199-200
Adulterium, äktenskapsbrott -
199-200
A dur, mus. -
199-200
Adustion, förbränning -
199-200
Ad usum, till bruk -
199-200
Ad utrumque paratus, beredd till bäggedera -
199-200
adv., förkortning för adverb -
199-200
Advaita (ind.), "icke-dualism", monism -
199-200
Ad valorem, "efter värde" -
199-200
Advent kallas i den kristna kyrkan den tid, hvarmed kyrkoåret börjar -
199-200
Adventister l. Milleriter -
199-200
Adventiv, senare tillkommande. Se Biknopp -
199-200
Adventsrim. Se Julsånger -
199-200
Adverb l. Adverbium, språkv. -
201-202
Adverbial, språkv. -
201-202
Adverbium. Se Adverb -
201-202
Adversativ, språkv. -
201-202
Advocatus Dei och Advocatus diaboli, (lat.) -
201-202
Advocatus diaboli (lat.) Se Advocatus dei -
201-202
Advocatus ecclesiæ (lat.), "en kyrkans försvarare" -
201-202
Advocera, lämna biträde vid rättegångar -
201-202
Advokat, jur. -
201-202,
203-204
Advokat-fiskal, en ämbetsman i hofrätterna, Kammarkollegium och Kammarrätten -
203-204
Advokatorisk, beteende sig som en advokat -
203-204
Advokat-päron. Se Persea -
203-204
Advokatträdet. Se Persea -
203-204
Advokat-tvång, jur. -
203-204
Advokatur, rättegångars utförande -
203-204
Advokatyr. Se Advokatur -
203-204
Adye, Sir John Miller -
203-204
Adynamandrisk, bot. -
203-204
Adynami, med., kraftlöshet -
203-204
Adyton (grek.) l. Adytum (lat.), det innersta, blott för prästerna tillgängliga rummet i ett tempel -
203-204
A. E., förkortning för Archiepiscopus (lat.), ärkebiskop -
203-204
Æa, grek. myt. Se Aia -
203-204
Æaciderna. Se Aiakos -
203-204
Æacus, grek. myt. Se Aiakos -
203-204
Aeby. Se Äby -
203-204
Æchmea R. et P., bot. -
203-204
Æcidium, bot. -
203-204,
205-206
Ædesius och Frumentius, tvänne grekiska ynglingar från Tyrus -
205-206
Ædil, ett slags ämbetsman i Rom. Se Edil -
205-206
Aedon, grek. myt. -
205-206
Æduer l. Hæduer, galliskt folkslag -
205-206
Æetes, grek. myt. Se Aietes -
205-206
Ægadiska öarna. Se Egadiska öarna -
205-206
Ægæ. Se Aigai -
205-206
Ægæon, grek. myt. Se Aigaion -
205-206
Ægeiska hafvet. Se Egeiska hafvet -
205-206
Ægeus, grek. myt. Se Aigeus -
205-206
Ægialea, geogr. Se Aigialeia -
205-206
Ægid, Zeus' och Athenes sköld. Se Egid -
205-206
Ægidius, den helige (fr. Gilles, ty. Gilgen, Gilijen, Ilgen, sv. Ilian) -
205-206
Ægidius a Columnis l. Egidio de Colonna (äfven kallad Æ. Romanus efter sin hemstad Rom) -
205-206
Ægidius de Columna, latinsk form för Guido de Columna, italiensk författare från 1200-talet -
205-206
Ægilops, bot. Se Triticum -
205-206
Ægina. Se Egina -
205-206
Æginetisk konst. Se Eginetisk konst -
205-206
Ægion. Se Aigion -
205-206
Ægir. Se Ägir -
205-206
Ægirin, miner. Se Akmit -
205-206
Ægisthus, grek. myt. Se Aigisthos -
205-206
Ægle Correa, bto. -
205-206
Ægopodium L., bot. -
205-206
Ægospotamos, geogr. Se Aigospotamoi -
205-206
Ægusa. Se Egadiska öarna -
205-206
Ægyptus, grek. myt. Se Aigyptos -
205-206
A. E. I. O. U. Se Austria -
205-206
Aeken, Hieronymus van. Se Bosch -
205-206
Ælfric. 1. Æ., ärkebiskop af Canterbury -
205-206
Ælfric. 2. Æ., ärkebiskop af York -
205-206
Ælfric. 3. Æ. Grammaticus -
205-206
Ælfric. 4. Æ. Bata -
205-206
Ælia capitolina, romersk koloni -
205-206
Aëllo, grek. myt., en af harpyorna. Se Harpyor -
205-206
Aelst, stad i Belgien. Se Aalst -
205-206
Æelst, Willem (Guillielmo) van -
205-206
Æmilianus, Marcus Julius -
205-206
Æmilius Paullus, Lucius -
207-208
Ænaria, det latinska namnet på ön Ischia -
207-208
Æneas, grek.-rom. myt. -
207-208
Æneas-råttan, Didelphis murina Lin., zool. -
207-208
Æneas Sylvius. Se Pius II -
207-208
Æneiden, lat. Æneis, berömdt fornromerskt epos. Se Æneas och Vergilius -
207-208
Æoler. Se Eoler -
207-208
Æolipil. Se Eolipil -
207-208
Æolisk. Se Eolisk -
207-208
Æolus, grek. myt. Se Aiolos -
207-208
Æon (grek.). Se Eon -
207-208
Æpyornis. Se Æpyornithes -
207-208
Æpyornithes, zool. -
207-208
Æqu-. Se Ekv- -
207-208
Æquer, ett öster om latinerna bosatt fornitaliskt bergsfolk -
207-208
Æquitas, rom. myt. -
207-208
Æra (lat.), tidräkning; tidehvarf -
207-208
Ærarii, i det forntida Rom, den lägsta klassen af medborgare -
207-208,
209-210
Ærarium (lat.), romarnas offentliga skattkammare -
209-210
Aërera, kem., impregnera med en luftart -
209-210
Aërides Lour., bot. -
209-210
Aërius, presbyter -
209-210
Aërob l. Aërobiont, varelse, som lefver i luften -
209-210
Aërobat, luftspringare, lindansare -
209-210
Aërobiont. Se Aërob -
209-210
Aërobomb, en med brännbara ämnen fylld bomb, som lyftes upp af en luftballong -
209-210
Aërodensimeter, instrument för mätning af luftens täthet. Jfr Densimeter -
209-210
Aërodynamik, fys. -
209-210
Aërofobi, afsky för (frisk) luft -
209-210
Aërofon, en af Edison konstruerad signalapparat -
209-210
Aërofor, en luftväxlingsapparat -
209-210
Aërofyt, i luften aflad och utvecklad organism -
209-210
Aërogamer, bot. -
209-210
Aërogen, geol. -
209-210
Aërografi, luftbeskrifning -
209-210
Aërogram, "luftskrift", telegram genom telegrafering utan tråd -
209-210
Aërokarp, "med luftfrukt", bot. -
209-210
Aëroklinoskop, en i Holland använd semafor -
209-210
Aërolit, ur luften nedfallen sten. Se Meteorsten -
209-210
Aërologi, läran om luften och företeelserna där -
209-210
Aëromanti, "luftspådomskonst" -
209-210
Aëromekanik, fys. -
209-210
Aëromekanisk, som har afseende på aëromekaniken -
209-210
Aëromel, honungsdagg, manna -
209-210
Aërometri, "luftmätning" -
209-210
Aëronaut, luftseglare -
209-210
Aëronautik, luftseglingskonst -
209-210
Aëronautiska sällskapet. Se Svenska aëronautiska sällskapet -
209-210
Aëronef, luftskepp -
209-210
Aëroplan, mek., en flygmaskin -
209-210,
211-212
Aërostat, luftballong -
211-212
Aërostatik, fys. -
211-212
Aërostatisk, som har afseende på aërostatiken -
211-212
Aërostatiska lampan -
211-212
Aërostatiska pressen -
211-212
Aërostier, fr., luftseglare -
211-212
Aërozoer, detsamma som aërober -
211-212
Aerschot, stad i belgiska prov. Brabant -
211-212
Aertsen, Pieter -
211-212
Ærugo nobilis l. Patina, ädel-ärg -
211-212
Ærö. Se Ärö -
211-212
Æs (lat.), koppar, brons. -- Æs cyprium, koppar -
211-212
Æschines. Se Aischines -
211-212
Æschna, zool., ett släkte trollsländor. Se Sländor -
211-212
Æschylus. Se Aischylos -
211-212
Æschynanthus, bot. Se Trichosporum -
211-212
Æschynomene L., bot. -
211-212
Æsculapius, grek. myt. -
213-214
Æsculin, farm. Se Eskulin -
213-214
Æsculus, Kastanje, bot. -
213-214
Æson, grek. myt. Se Aison -
213-214
Æsopus. Se Aisopos -
213-214
Æsthetik. Se Estetik -
213-214
Æstivation, bot. -
213-214
Æstuarium (Estuarium), plur Æstuarier l. Negativt deltaland -
213-214
Æth. Se Ath -
213-214
Æthalium septicum, bot. Se Fuligo -
213-214
Aethelberht, Aethelflæd, Aethelred, Aethelstan, Aethelwulf. Se Ethelbert o. s. v. -
213-214
Æther, kem. Se Eter -
213-214
Ætheroleum, farm. -
213-214
Æthionema R. Br., bot. -
213-214
Æthiopien, Æthiopier, Æthiopisk. Se Etiopien, Etiopier, Etiopisk -
213-214
Æthiops, en gammal farmaceutisk benämning -
213-214
Æthrioskop, fys. Se Etrioskop -
213-214
Æthusa L., bot. -
213-214
Æthyl, kem. Se Etyl -
213-214
Æthyl-æther, kem. Se Etyl-eter -
213-214
Æthylen, kem. Se Etylen -
213-214
Aëianer, anhängare af presbytern Aëtius -
213-214
Aëtion, berömd grekisk målare -
213-214
Aëtius. 1. A., kallad ateisten -
213-214,
215-216
Aëtius. 2. Romersk fältherre och statsman -
215-216
Aëtius. 3. A., från Armida i Mesopotamien -
215-216
Ætna, berg på Sicilien. Se Etna -
215-216
Ætoler. Se Etoler -
215-216
Ætolien. Se Etolien -
215-216
Aëtomorphæ, zool., roffåglar (Huxley) -
215-216
Aëtosaurus Fraas, paleont. -
215-216
a. f., förkortning af anni futuri, det kommande årets -
215-216
Afagi, oförmåga att svälja -
215-216
Afaki, frånvaro af linsen i ögat -
215-216
Afanasiev, Aleksandr Nikolajevitj -
215-216
Afanit, miner. -
215-216
Afart, hvarje sådan form af en hufvudart, som icke eger några så beständiga eller väsentliga kännetecken -
215-216
Afasi, med. -
215-216,
217-218
Afasisk, som har afseende på afasi (se d. o.); som har förlorat talförmågan -
217-218
Afbarkning, skogsh. -
217-218
Afbladning, trädg. -
217-218
Afbländare, astron. Se Bländglas -
217-218
Afboga, Boga ut, sjöv. -
217-218
Afbränning, tekn. 1. Afbränning (gulbränning) af mässing eller tombak -
217-218
Afbränning. 2. Den förlust i mängd, som en produkt lider -
217-218
Afbröstning, krigsv. -
217-218
Afbön, jur. -
217-218
Afdankning. Se Aftackning -
219-220
Afdelning, afdelande; del af ett helt. 1. Krigsv. -
219-220
Afdelning. 2. Sjöv. -
219-220
Afdelning. 3. Tekn. -
219-220
Afdelning. 4. Skogsv. -
219-220
Afdelning. 5. Vid Helsingfors universitet -
219-220
Afdikning, landtbr. -
219-220
Afdrag, boktr. -
219-220
Afdrift. 1. Krigsv. -
219-220
Afdrift. 2. Sjöv. -
219-220
Afdriftskvadrant. Se Pejlkvadrant -
219-220
Afdrifva. 1 Metall. kem. -
219-220,
221-222
Afdrifva. 2. Skogsh. Detsamma som afverka -
221-222
Afdrifva. 3. Jaktt. Afdrifva en mark -
221-222
Afdunstning l. Evaporation. 1. Fys. -
221-222
Afdunstning. 2. Tekn. -
221-222
Afdunstningsmätare, Atmidometer, Atmometer eller Evaporometer, meteor. -
221-222,
223-224
Afdunstningsvärme, fys. -
223-224
Afemi, med. Se Afasi -
223-224
Affabel, "som gärna låter tala med sig" -
223-224
Affabilitet, vänlighet, tillgänglighet, nedlåtenhet -
223-224
Affall. 1. Landtbr. -
223-224
Affall. 2. Tekn. -
223-224
Affall. 3. Bergsv. -
223-224
Affall. 4. Sjöv. Se Affallning 2 -
223-224
Affall. 5. Skogsh. -
223-224
Affall. 6. I urmakeriet -
223-224
Affall. 7. I bildlig bemärkelse -
223-224
Affallning. 1. Krigsv. -
223-224
Affallning. 2. Sjöv. -
223-224
Affatta, skogsh. -
223-224
Affekt, sinnesrörelse -
223-224
Affektation, konstladt, antaget sätt, tillgjordhet -
223-224
Affektera, gifva sig sken af -
223-224
Affektion, öfver hufvud en förändring i själens eller kroppens tillstånd -
223-224
Affektionerad, tillgifven, bevågen -
223-224
Affektionsvärde, jur. -
223-224
Affenthal, by i Baden -
223-224
Affettuoso, it., mus. -
223-224
Affiche, fr. Se Affisch -
223-224
Afficiera, göra intryck på -
223-224
Affidavit, i eng. rättsspråket: skriftlig handling, hvars innehåll är edligen bekräftadt -
223-224
Affiliation (lat.). Se Affiliera -
223-224
Affiliera, "upptaga såsom barn" -
225-226
Affin, besläktad. Se Affinitet -
225-226
Affinering l. Affinage, kem. tekn. -
225-226
Affinitet, fränskap. 1. Fys. och kem. -
225-226
Affinitet. 2. Bot. och zool. -
225-226
Affinitet. 3. Mat. -
225-226
Affirmation, stadfästelse, bekräftelse -
225-226
Affirmativ, jakande, bekräftande -
225-226
Affirmera, jaka -
225-226
Affisch, anslag eller tillkännagifvande om konstföreställningar o. d. -
225-226,
227-228
Affischera l. Affisjera, anslå -
227-228
Affischör l. Affisjör, kringbärare, uppklistrare af affischer -
227-228
Affix, språkv. -
227-228
Affiktiva straff, benämning på vissa slags straff -
227-228
Affnaholm. Se Agneholm -
227-228
Afforma. Se Gjutning -
227-228
Affricino, it. Se Africus -
227-228
Affrico, it. Se Africus -
227-228
Affrikata, språkv. -
227-228
Affront, fr., förolämpning, skymf, skam -
227-228
Affånga (ty. abfangen), jaktv. -
227-228
Affär, handelsföretag, uppgörelse om köp eller försäljning; göromål -
227-228
Affärsbyrå, inrättning för ombesörjande af köp, försäljningar -
227-228
Affärsministär. Se Expeditionsministär -
227-228
Afförande medel, med. -
227-228
Afganistan (Afghanistan), d. v. s. "afganernas land" -
227-228,
229-230,
231-232,
233-234,
235-236
Afgjutning, en genom gjutning i form åstadkommen afbildning af ett föremål. Se Gjutning -
235-236
Afgrening. Se Elektriska ledningar -
235-236
Afguderi, dyrkan eller hyllning -
235-236
Afgångsbetyg. Se Betyg -
235-236
Afgångsexamen. Se Examen -
235-236
Afgångsprocent, hand. -
235-236
Afgäld, kam. -
235-236
Afgärdaby (fsv. afgærdhis byr), på gammal bys mark afgärdad, genom gärdesgård afstängd, nyare by -
235-236
Afhandling. 1. Skrift, som söker på vetenskapligt sätt utreda ett ämne -
235-236
Afhandling. 2. Statsr. Öfverenskommelse, fördrag -
235-236
Afhysa, kam. -
235-236
Afhåll, sjöv. -
235-236
Afhållning, sjöv. -
235-236
Afhållsamhetssaken. Se Nykterhetsrörelsen -
235-236
Afifi, etnogr. Se Acka -
235-236
Afinger, Bernhard -
235-236
Afium-kara-hisar ("opium-svart-borg"), turkisk stad -
235-236
Afkamma, krigsv. -
235-236
Afklapp, boktr. Se Afklappning -
235-236
Afklappning, boktr. 1. (Afklapp) Aftryck -
235-236
Afklappning. 2. Förfärdigandet af matriser vid stereotypering -
235-236
Afklatschning, boktr. -
235-236
Afknipning, trädg. -
235-236
Afknytning, med. -
235-236
Afknäckning, tekn. -
235-236
Afkok. Se Dekokt -
237-238
Afkoppla l. Frånkoppla ("slå ifrån"). 1. Tekn. Frigöra maskindelar -
237-238
Afkoppla. 2. Elektrot. -
237-238
Afkoppla. 3. Sjötekn. Frigöra sidohjul eller propeller från maskinaxeln -
237-238
Afkortadt anfall, krigsv. -
237-238
Afkortning, kam. -
237-238
Afkortningslängd, kam. -
237-238
Afkortningsting, kam. -
237-238
Afkylning, fys. -
237-238
Aflagring, geol. -
237-238
Aflagringsbassäng -
237-238,
239-240
Aflat l. Indulgens (lat. indulgentia) -
239-240
Afledande medel, med., äfven kallade Derivantia -
239-240,
241-242
Afledare l. Afvisare, skpsb. -
241-242
Afledning. 1. Gramm. -
241-242
Afledning. 2. Tekn. Elektricitetens läckning -
241-242
Afledningsdike, landtbr. -
241-242
Aflelse, teol. 1. Kristi syndfria aflelse -
241-242
Aflelse. 2. Jungfru Marie obefläckade aflelse -
241-242
Aflinge, jur. -
241-242
Afljud (ty. ablaut), språkv. -
241-242
Aflopp, landtbr. -
241-242,
243-244
Afloppsdike l. Floddike, landtbr. -
243-244
Afloppsgas, metall. -
243-244
Aflossning, geol. -
243-244
Aflägg, trädg. Se Afläggare -
243-244
Aflägga, boktr. -
243-244
Afläggare (Aflägg), trädg. -
243-244
Afläggning. 1. Boktr. Se Aflägga. -- 2. Se Bi -
243-244
Aflöpning l. Sjösättning, skpsb. -
243-244
Aflösning. 1. Teol. -
243-244
Aflösning. 2. Krigsv. -
243-244
Afmagnetisering. Se Magnetisering -
245-246
Afmagringskur. Se Fettsot -
245-246
Afmarsch, krigsv. -
245-246
Afmönstring, sjöv. Se Mönstring -
245-246
Afnötning, tekn. -
245-246
Afnötningsmätare, järnv. -
245-246
Af- och tillträdesdag, dets. som fardag (se d. o.) -
245-246
Af- och tillträdessyn, jur. Se Husesyn -
245-246
À fond, fr., i grunden, till botten -
245-246
Afoni, med., den högsta graden af heshet -
245-246
Aforism, lösryckt sats -
245-246
Aforistisk, afbruten, lösryckt -
245-246
Afplattning, Jordens -
245-246
Afpollettera, sjöv. -
245-246
Afprickning, skogsh. -
245-246
Afrad. 1. Årlig afgift -
245-246
Afrad. 2. Afkastning -
245-246
Afrad. 3. I flere svenska landskapsmål -
245-246
Afragola, stad i Italien -
245-246
Afrancesados ("förfranskade") l. Josefinos -
245-246,
247-248
Afranius, Lucius -
247-248
Africano, italiensk benämning på en af de marmorarter -
247-248
Africus, "den afrikanska", sydvästvinden. Se Vind -
247-248
Afrifning, med våta lakan, med. -
247-248
Afrigga l. Aftackla, sjöv. -
247-248
Afrika -
247-248,
(blank),
Afrika. Flod- och bergssystem.,
Afrika. Flod- och bergssystem. (forts.),
(blank),
249-250,
251-252,
253-254,
255-256,
257-258,
259-260,
(blank),
Afrikanska folk.,
Afrikanska folk. (forts.),
(blank),
261-262,
263-264,
(blank),
Afrika. Politisk öfversikt.,
Afrika. Politisk öfversikt. (forts.),
(blank),
265-266,
267-268,
Afrikanska kulturföremål.,
(blank),
269-270,
271-272,
273-274,
275-276,
277-278,
279-280,
281-282,
283-284
Afrikander (holl. afrikaander), i Syd-Afrika född hvit -
283-284
Afrikander-Bond (Afrikander-förbundet, ofta kalladt endast "the Bond"), en politisk sammanslutning -
283-284
Afrikanska fornlämningar. Se Fornlämningar -
283-284
Afrikanska (handels)kompaniet. Se Afrikanska kompaniet -
283-284
Afrikanska jägare (fr. Chasseurs d'Afrique). Se Jägare -
283-284
Afrikanska kompaniet (Guinea-kompaniet), ett på Louis De Geers initiativ bildadt svenskt handelskompani -
285-286
Afrikanska språken -
285-286
Afrikanska sällskap, föreningar, som gjort Afrikas undersökning till sin uppgift -
285-286,
287-288
Afrikas stjärna, Kongostatens orden. Se Ordnar -
287-288
Afrinning, den del af nederbörde, som från ett visst område afrinner genom öppna vattendrag -
287-288
Afrodisi l. Afrodisiasm, sjukligt stegrad könsdrift -
287-288
Afrodisia, grek. myt., fester till Afrodites ära. Se Afrodite -
287-288
Afrodisiaka, medel, afsedda att stegra könsdriften -
287-288
Afrodisiasm. Se Afrodisi -
287-288
Afrodit, individ, hos hvilken könsorganen så förkrympts -
287-288
Afrodit Berlin, miner. -
287-288
Afrodite, grek. myt., "kärlekens gudinna" -
287-288,
Afrodite.,
(blank),
289-290
Afroditism. Se Afrodit -
289-290
Afrusta. 1. Sjöv. -
289-290
Afrusta. 2. Krigsv. Se Broslagning -
289-290
Afräkning, hand. -
289-290
Afrättning. Se Dödsstraff -
289-290
Afrösa, skogsv. -
289-290
Afrösningsjord, jur. -
289-290
Afsked, entledigande. 1. Statsr. -
289-290
Afsked. 2. Förv. -
289-290
Afskedsbetyg. Se Legohjon -
289-290
Afskrifning. Se Afskrifva och Grundskatt -
289-290
Afskrifva, taga afskrift af något; hand. -
289-290
Afskrotning, tekn. -
289-290
Afskräckningsteori, jur. -
289-290
Afskrädeshög, arkeol. Se Kjökkenmödding -
291-292
Afskärning. 1. Geol. -
291-292
Afskärning. 2. Krigsv. -
291-292
Afskärningsdike, landtbr. -
291-292
Afkärningslinje, mat. -
291-292
Afslag. 1. Jur. -
291-292
Afslag. 2. Med. -
291-292
Afslamma. 1. Geol. Se Slamma -
291-292
Afslamma. 2. Tekn. -
291-292
Afsmalning, skogsv. -
291-292
Afsmältningsgrus och Afsmältningsmorän, geol. Se Morän och Morängrus -
291-292
Afsprång, jaktv. -
291-292
Afsticka, gammalt uttryck för utstaka -
291-292
Afstånd, krigsv. -
291-292
Afståndsbedömning, krigsv. och sjöv. -
291-292
Afståndsflagga, sjöv. -
291-292
Afstånds-kvadrant, sjöv. -
291-292
Afståndsmärke, järnv. -
291-292
Afståndsmätning (Distansmätning). 1. Geod. -
291-292,
293-294
Afståndsmätning. 2. Krigsv. -
293-294,
295-296
Afståndsmätning. 3. Astron. -
295-296
Afståndssignal. Se Signal -
295-296
Afståndstelegraf, sjöv. -
295-296
Afstämning. Se Telegrafering (utan tråd) -
295-296
Afstängare. Se Strömbrytare -
295-296
Afstängning (för vatten), tekn. -
295-296
Afsugning, trädg. Se Förädling -
295-296
Afsuttet kavalleri -
295-296
Afsvalning, fys. dets. som afkylning (se d. o.) -
295-296
Afsvampning, landtbr. -
295-296
Afsätta. 1. Sjöv. -
295-296
Afsätta. 2. Geol. -
295-296
Afsättning. 1. Geol. -
295-296
Afsättning. 2. Jur. -
295-296,
297-298
Afsöndring. 1. Fysiol. -
297-298,
299-300
Afsöndring. 2. Geol. -
299-300
Afsöndring. 3. Jur. Afsöndring af jord. Se Jordafsöndring -
299-300
Aftackla, sjöv. Se Afrigga -
299-300
Aftackning, krigsv. -
299-300
Aftafsa, sjöv. Se Tafsa -
299-300
Aftal, jur. -
299-300,
301-302,
303-304
Aftartodoketer. Se Ftartolatrer och Monofysiter -
303-304
Aftenbladet, norsk daglig tidning -
303-304
Aftenbladet, norsk politisk daglig tidning -
303-304,
305-306
After, gammaltysk prepos. -
305-306
After, bergsv. -
305-306
Afterkristaller. Se Pseudomorfoser -
305-306
Afthonios, grekisk sofist och retor -
305-306
Aftit, en till prydnadsföremål använd, guldliknande legering -
305-306
Aftonbladet, en i Stockholm utgifven daglig politisk tidning -
305-306,
307-308
Aftonbön. Se Morgon- och aftonbön -
307-308
Aftonfalk, Falco vespertinus, zool. -
307-308,
309-310
Aftonfjärilar l. Skymningsfjärilar, Crepuscularia, zool. -
309-310
Aftongi, en af kramp i lungan härrörande oförmåga att tala -
309-310
Aftonit, miner. Se Fahlerz -
309-310
Aftonposten, en tidning. Se Dalman -
309-310
Aftonpunkt (Västpunkt), astron. -
309-310
Aftonrodnad, meteor. Se Skymning -
309-310
Aftonskola, skola, där undervisning meddelas om aftnarna -
309-310
Aftonstjärna, astron. Se Venus -
309-310
Aftonstjärnor, bot. Se Ornithogalum -
309-310
Aftonsång kallas den eftermiddagsgudstjänst -
309-310
Aftroppa, krigsv. -
309-310
Aftrumma, skogsh., med yxa eller såg afskära trädstammar -
309-310
Aftryck. 1. Boktr. -
309-310
Aftryck. 2. Tekn. -
309-310
Aftryck. 3. Geol. -
309-310
Aftryckare, del af en affyrningsinrättning -
309-310
Afträde. Se Klosett och Renhållning -
309-310
Afträdesgödsel. Se Latrin -
309-310
Afträdessyn. Se Byggnadsskyldighet och Husesyn -
309-310
Aftumma, skogsh. -
309-310
Aftös -
309-310
Afveckling, hand. -
309-310
Afvelscentrum, ladugårdsbesättning -
309-310
Afvelsförening, husdjursk. -
309-310,
311-312
Afvenbok, bot. Se Annbok -
311-312
Afverkning. Se Skogsafverkning och Skogslagstiftning -
311-312
Afvikning l. Afvikelse. 1. Mek. -
311-312
Afvikning. 2. Sfärisk afvikning, fys. Se Lins -
311-312
Afvikning. 3. deklination och deviation -
311-312
Afviknignsvinkel, krigsv. -
311-312
Afvinkelknä l. Järnknä, skpsb., trubbvinkligt timmer -
311-312
Afvisande växel, järnv. Se Växel -
311-312
Afvisare. 1. Vid en byggnads hörn -
311-312
Afvisare. 2. Skpsb. Se Afledare -
311-312
Afvita, jur. -
311-312
Afvittra. 1. Jur. -
311-312
Afvittra. 2. Förv. -
311-312,
313-314
Afvittringsinstrument. 1. Jur. -
313-314
Afvittringsinstrument. 2. Förv. -
313-314
Afvittringsrätt, domstol -
313-314
Afvägning. Se Nivellering -
313-314
Afvänjning, med. -
313-314
Afväntningsbref, försäkran om ett afväntningsgods -
313-314
Afväntningsgods l. Expektatansgods -
313-314
Afväxlande, bot. -
313-314
Afz., i växtnamn förkortning för Adam Afzelius -
313-314
Afze, signatur för A. J. Afzelius -
313-314
Afzelia Sm., bot. -
313-314
Afzelius, gammal svensk släkt -
313-314
Afzelius. 1. Adam A. -
313-314,
315-316
Afzelius. 2. Johan A. -
315-316
Afzelius. 3. Pehr von A. -
315-316
Afzelius. 4. Anders Erik A. -
315-316
Afzelius. 5. Arvid August A. -
315-316,
317-318
Afzelius. 6. Fredrik Georg A. -
317-318
Afzelius. 7. Anders Johan A. -
317-318
Afzelius. 8. Johan Fredrik Ivar A. -
317-318,
319-320
Afzelius. 9. Jon Arvid A. -
319-320
Afzelius. 10. Davida A., född Larsson -
319-320
Ag, förkortning för argentum (se d. o.) -
319-320
Ag, bot. -
319-320
Ag., i botaniska namn förkortning för K. A. Agardh, i zoologiska för Agassiz -
319-320
Aga, jur. -
319-320
Aga (turk.), herre, chef, titel för militärer och hoftjänstemän i Turkiet -
319-320
Agabus, en kristen profet -
319-320
Agacera, reta, förtreta -
319-320
Agaceri. Se Agacera -
319-320
Agada, detsamma som Hagada (se d. o.) -
319-320
Agade, nordbabylonisk stad med okändt läge -
319-320
Agades, hufvudstad i oasen Aïr l. Asben i Sahara -
319-320
Agadir, hamnstad i Marokko -
319-320
Agag, titel på amalekiternas konung -
319-320
Agalakti, mjölkbrist hos barnsängskvinnor -
319-320
Agallocha, Aloe-ved, bot. -
319-320
Agalmatolit, miner. -
319-320
Agam, bot. -
319-320
Agama, zool. Se Agamidæ -
319-320
Agamedes och Trofonios, grek. myt. -
319-320,
321-322
Agamemnon, grek. myt. -
321-322
Agami, Trumpetfågel l. Sprakfågel, zool. -
321-322
Agamidæ, Agamider, zool. -
321-322,
323-324
Agamo-genesis (jfr Agam och Genesis), könlös fortplantning -
323-324
Agamonoeci, bot. -
323-324
Aga Muhammed, persisk härskare. Se Persien -
323-324
Agan, zool. Se Amfibier -
323-324
Agaña, stad på västra kusten af ön Guajan (Guam) bland Marianerna -
323-324
Aganippe, grek. myt. -
323-324
Aganippiska brunnssällskapet -
323-324
Agapanthus L'Hér., bot. -
323-324,
325-326
Agaper, kärleksmåltider -
325-326
Agapetus. 1. Ett af den romersk-katolska kyrkans helgon -
325-326
Agapetus. 2. Namn på tvenne påfvar -
325-326
d'Agar, Jacob -
325-326
Agar, konstnärsnamn för den franska skådespelerskan Florence Léonide Charvin -
325-326
Agar-agar, tekn. -
325-326
Agardh, en från Holstein härstammande svensk släkt -
325-326
Agardh. 1. Karl Adolf A. -
325-326,
327-328,
329-330
Agardh. 2. John Mortimer A. -
329-330
Agardh. 3. Jakob Georg A. -
329-330,
331-332
Agaricin, rättare Agaricinsyra, farm. -
331-332
Agaricineæ, bot. -
331-332
Agaricus L., bot. -
331-332
Agasias, Dositheos' son, bildhuggare från Efesos -
331-332,
333-334
Agass., i naturvetenskapliga namn förkortning för Agassiz -
333-334
Agassiz. 1. Louis A. -
333-334
Agassiz. 2. Alexander A. -
333-334
Agassiz-sjön, geol. -
333-334
Agat, miner. -
333-334,
335-336
Agata, den heliga -
335-336
Agatha narbonensis. Se Agde -
335-336
Agatharchos, grekisk målare från Samos -
335-336
Agathias, med tillnamnet Scholastikos -
335-336
Agathis Salisb., bot. -
335-336,
337-338
Agatho, påfve -
337-338
Agathokles, envåldshärskare i Syrakusa -
337-338
Agathon, grekisk tragediförfattare -
337-338
Agathosma Willd., bot. -
337-338
Agatodemon, grek. myt. -
337-338
Agatologi, läran om det goda -
337-338
Agatsch (pers. farsang, af parasang, turkisk mil -
337-338
Agattu, ö. Se Aleuterna -
337-338
Agau. Se Abessinien och Hamitiska språk -
337-338
Agaunum. Se Saint-Maurice -
337-338
Agave L., Aloe, bot. -
337-338
Agde, hamnstad i franska depart. Hérault -
337-338,
339-340
Agdenes, utklippa i Norge -
339-340
Agder är det gamla namnet på landskapen längs Norges södra kust -
339-340
Agdistis, grek. och rom. myt., det i Frygien förekommande namnet på Kybele -
339-340
Aged, eng., "åldrad", förk. a., sportt. -
339-340
Ageladas, grekisk bildhuggare -
339-340
Agelena domestica, zool., en vanlig husspindel. Se Spindeldjur -
339-340
Agen, hufvudstad i franska depart. Lot et Garonne -
339-340
Agence Havas. Se Telegrambyrå -
339-340
Agenda, egentl. "hvad som bör göras"; minnesbok, anteckningsbol. -- Teol. -
339-340
Agendicum. Se Sens. -
339-340
Agenesi, uteblifven utveckling af kroppsdelar -
339-340
Agennum. Se Agen -
339-340
Agenor, grek. myt. 1. Konung i Fenicien -
339-340,
341-342
Agenor, grek. myt. 2. En af trojanernas tappraste hjältar -
341-342
Agens (lat.), egentl. "verkande", kem. och fys. -
341-342
Agent. 1. I allmänhet -
341-342
Agent. 2. Språkv. -
341-342
Agent provocateur, fr., person, som genom förställning lockar eller uppfordrar -
341-342
Agents minéralisateurs, fr., kallade Elile-de-Beaumont ur magman frigjorda -
341-342
Agentur, en agents affärsverksamhet och uppdrag. Se Agent -
341-342
Agenzia Stefani. Se Telegrambyrå -
341-342
Ager (lat.), åker -
341-342
Agera, handla -
341-342
Ageratum L., Lefverbalsam, bot. -
341-342
Agersborg (Aggersborg), socken i Vendsyssel i norra Jylland -
341-342
Ager's code, eng., hand. Se Chiffer -
341-342
Agersö, liten ö i Stora Belt -
341-342
Agerön, en af de i Norge om kr. 20 km. s. om Frederiksstad liggande Hvalöarna -
341-342
Agesander. Se Agesandros -
343-344
Agesandros, bildhuggare från Rhodos -
343-344
Agesilaos, konung i Sparta -
343-344
Ageusi, minskning i eller upphäfvande af smakförmåga -
343-344
Agger-kanalen. Se Agger-Tange -
343-344
Aggersborg. Se Agersborg -
343-344
Aggershus. Se Akershus -
343-344
Agger-Tange, en smal och lågländt, 13 km. lång, nu genombruten landremsa -
343-344,
345-346
Agglomerat, geol. -
345-346
Agglomeratlava, geol. -
345-346
Agglomerera, sammanhopa -
345-346
Agglutinantia, vidhäftande, klibbande ämnen -
345-346
Agglutination, hoplimning, hophäftning -
345-346
Agglutinera, vidhäfta, sammanklibba -
345-346
Agglutinerande språk, sammanfogande språk -
345-346
Agglutinin, med. -
345-346
Aggravation, försvårande -
345-346
Aggravera, försvåra, förvärra -
345-346
Aggregat, i allm. sammanhopning af ämnen -
345-346
Aggregatæ, bot. -
345-346
Aggregation. 1. Bot. -
345-346
Aggregation. 2. Kem. Se Aggregationstillstånd -
345-346
Aggregationstillstånd, fys. kem. -
345-346
Aggregera. Se Agré -
345-346
Aggression, angrepp, anfall -
345-346
Aggressiv, angripande, anfallande -
345-346
Aggripärlor, ett genom ålder och stor spridning märkligt slags pärlor af glas eller sten -
345-346
Aghrim l. Aughrim, by i Irland -
345-346
Agilolfingerna, bajrarnas äldsta hertigsläkt -
345-346
Agilulf, hertig af Turin -
345-346
Agincourt, by i franska depart. Pas de Calais. Se Azincourt -
345-346
d'Agincourt, fransk konsthistoriker och tecknare. Se Seroux d'Agincourt -
345-346
Aginnum. Se Agen -
345-346
Agio, hand. -
345-346,
347-348
Agioskop, en apparat för frambringande af dimbilder -
347-348
Agiotage, fr., handel -
347-348
Agiotera, drifva handel med mynt och värdepapper -
347-348
Agiotör, ockrare med växlar, värdepapper o. s. v. -
347-348
Agira, stad uti ital. prov. Catani på Sicilien -
347-348
Agis, namn på flere konungar i Sparta -
347-348
Agitation. Se Agitera -
347-348
Agitato l. Con agitatzione (it.), mus. -
347-348
Agitator. Se Agitera -
347-348
Agitera, sätta i rörelse; ifrigt bearbeta, uppvigla -
347-348
Aglabider, arabisk dynasti i norra Afrika -
347-348
Aglaia, grek. myt. -
347-348
Aglaia Lour., bot. -
347-348
Aglauros, "den glänsande" -
347-348
Agliardi, Antonio -
347-348
Aglossa, zool., "utan tunga". 1. ett släkte mott-fjärilar -
347-348
Aglossa. 2. En afdelning inom grodornas ordning -
347-348
Aglossi, tunglöshet -
347-348
Agn. 1. Bot. -
347-348
Agn. 2. Fiskerit. -
347-348
Agnadello, ort i Lombardiet -
347-348
Agnano, fordom en märkvärdig sjö i Italien -
347-348
Agnar, nord. sag., Ragnar Lodbroks yngre son -
347-348
Agnater, jur. -
347-348,
349-350
Agnatisk succession. Se Tronföljd -
349-350
Agnblad l. Fästefjäll, bot. -
349-350
Agnborst, bot. -
349-350
Agne, nord. sag. -
349-350
Agnefit, "Agnes strandäng". Se Agne -
349-350
Agneholm (Ampnaholm, Amnaholm, Affnaholm), fordom befäst slott i Västergötland -
349-350
Agnel, franskt guldmynt -
349-350
Agneni, Eugenio -
349-350
Agnes l. Agneta, den heliga (it. Santa Agnese) -
349-350
Agnes af Poitiers -
349-350
Agnes af Meran. 1. Franske konungen Filip Augusts gemål. Se Filip -
349-350
Agnes af Meran. 2. Sagofigur. Se Hvita frun -
349-350
Agnes af Brandenburg -
349-350
Agnesberg, järnvägs-, post- och telegrafstation i Angereds socken -
349-350
Agnesi, Maria Gaëtana -
349-350,
351-352
Agnes Sorel. Se Sorel -
351-352
Agnetorp, socken i Skaraborgs län -
351-352
Agnhammar, bruksegendom i Grums socken -
351-352
Agni, ind. myt. -
351-352
Agnoeter, en monofysitisk sekt -
351-352
d'Agnolo, Baccio -
351-352
Agnomen (lat.). Se Cognomen -
351-352
Agnone, stad i södra Italien -
351-352
Agnosticism, filos. -
351-352
Agnostiker (se Agnosticism), som omfattar agnostiska åsikter -
351-352
Agnostisk, till agnosticismen hörande -
351-352
Agnostus Brongn., paleont. -
351-352
Agnotozoisk, tillhörande urbergstiden -
351-352
Agnus castus, Kyskhetsträd, Abrahamsbuske, bot. -
351-352
Agnus Dei (lat.), "Guds lamm". 1. Benämning på Jesus Kristus -
351-352
Agnus Dei. 2. I rom.-katolska kyrkan benämning -
351-352
Agnus Dei. 3. Namn på en i slutet af 7:e årh. i den katolska liturgien införd bön -
351-352
Agnus Dei. 4. I den grekiska kyrkan -
351-352,
353-354
Agnus scythicus, ett blodstillande medel -
353-354
Agobard, ärkebiskop af Lyon -
353-354
Agogik, mus. -
353-354
Agometer. Se Volt-agometer -
353-354
Agomfiasis, tändernas lossnande -
353-354
Agon, täflingsstrid -
353-354
Agon, fys. Agoniska linjer -
353-354
Agonaltempel l. Festtempel, ett sådant forngrekiskt tempel -
353-354
Agoni, dödsarbete, dödskamp -
353-354
Agoniska linjer l. Agoner, linjer -
353-354
Agonistik, kroppens systematiska öfning -
353-354
Agonistiker, en religiös sekt. Se Donatister -
353-354
Agonus, zool. Se Skäggsimpsläktet -
353-354
Agora, folkförsamling; plats, där denna hölls, torg -
353-354
Agoracritus. Se Agorakritos -
353-354
Agorafobi, med. -
353-354
Agorakritos, grekisk bildhuggare -
353-354
Agosta (Augusta), starkt befäst hamnstad -
353-354
Agostino da Siena och Angelo da Siena, italienska bildhuggare -
353-354
d'Agoult, Marie Cathérine Sophie, grefvinna, född de Flavigny -
353-354,
355-356
Agout, biflod till Tarn. 180 km. -
355-356
A. Gr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Asa Gray -
355-356
Agra, latinska namnet på floden Eger (se d. o.) -
355-356
Agra. 1. Division i engelska Ostindien -
355-356
Agra. 2. Distrikt i divisionen -
355-356
Agra. 3. Stad (muhammedanernas Akbarabad), hufvudstad i samma distrikt -
355-356
Agrafa, oskrifna utsagor -
355-356
Agraff, spänne, häkta -
355-356
Agrafi, oförmåga att skrifva; med. -
355-356
Agram. 1. Komitat -
355-356
Agram. 2. Hufvudstad i nämnda komitat och konungariket Kroatien-Slavonien -
355-356
Agrammatism, detsamma som akatafasi (se d. o.) -
355-356
Agrandera, förstora -
355-356
Agrarer l. Agrarier, benämning på medlemmar af vissa partier och föreningar -
355-356,
357-358
Agrarförening. Se Agrarer -
357-358
Agrarförfattning. Se Agrarpolitik -
357-358
Agrarisk, som hänför sig till jorden, jordbruket -
357-358
Agrarmeteorologi, meteorologiens användning i åkerbrukets tjänst -
357-358
Agrarpolitik -
357-358,
359-360
Agrarprotektionister, de skyddstullsvänner -
359-360
Agrate, Marco -
359-360
Agrarulos, grek. myt. Se Aglauros -
359-360
Agraviados (sp.), "missnöjda" -
359-360
Agré, Agreé l. Agreerad, en titel -
359-360
Agreabel. Se Agré -
359-360
Agreera. Se Agré -
359-360
Agrégé, fr., i Frankrike namn på e. o. lärare. Jfr Agré -
359-360
Agrell, Johan -
359-360
Agrell, Olof -
359-360
Agrell, Karl Magnus -
361-362
Agrell, Alfhild Teresia -
361-362
Agremang. Se Agré -
361-362
Agria, latinska namnet på Erlau (se d. o.) -
361-362
Agricola, zool., åkersork -
361-362
Agricola, Cnejus Julius -
361-362
Agricola, Rudolf, egentl. Rolef Huysmann -
361-362
Agricola, Martin -
361-362
Agricola, Georg -
361-362,
363-364
Agricola, Johann (egentl. Scheider) -
363-364
Agricola. 1. Mikael A. -
363-364
Agricola. 2. Sven A., den förres sonsons son, adlad Leijonmarck. Se Leijonmarck -
363-364
Agri decumates, "tiondelandet" -
363-364
Agrigentum, stad vid Siciliens södra kust -
363-364
Agrikultur, den odlade jordens bearbetning. Se Landtbruk -
363-364
Agrikulturfysik, landtbruksfysik, fysikens tillämpning på landtbruket och dess binäringar -
365-366
Agrikulturkemi. Se Landtbrukskemi -
365-366
Agrikulturkemisk, som hänför sig till agrikulturkemien -
365-366
Agrikulturkemisk försöksanstalt l. försöksstation -
365-366
Agrikulturkemist, Landtbrukskemist -
365-366
Agrikultursystem, det statshushållningssystem, som finner hufvudkällan för en nations välstånd i jorden och dess afkastning -
365-366
Agrimensor (lat.), "landtmätare" -
365-366
Agrimonia L., bot. -
365-366
Agrinion (förr Vrachori), stad i grek. nomarkien Akarnanien-Etolien -
365-366
Agrion, zool. Se Sländor -
365-366
Agrionia, en nattlig fest -
365-366
Agriotes, zool. Se Insektshärjningar och Skalbaggar -
365-366
Ágrip, "utdrag" (nämligen af Norges historia) -
365-366,
367-368
Agrippa, Menenius -
367-368
Agrippa, Marcus Vipsanius -
367-368
Agrippa, namn på tvenne judiska konungar. Se Herodes -
367-368
Agrippa, Heinrich Cornelius A. af Nettesheim -
367-368
Agrippina. 1. A. d. ä. -
367-368
Agrippina. 2. A. d. y. -
367-368
Agrippina partus (lat.), "agrippinsk förlossning", ett fosters framfödande med fötterna före -
367-368
Agrologi, läran om markens uppkomst -
367-368
Agroman, person, som vurmar för landtbruk -
367-368
Agronom, en, som är kunnig i landtbrukets teori -
367-368,
369-370
Agronomi, landtbruksvetenskap -
369-370
Agropyrum Gärtn., bot. -
369-370
Agrostemma, bot. -
369-370
Agrostideæ, bot. -
369-370
Agrostis L., bot. -
369-370
Agrostologi, läran om gräsen -
369-370
Agrotis, zool. Se Fjärilar och Insekthärjningar -
369-370
Agrypni, sömnlöshet -
369-370
Agrypnokoma, sömnlöshet oaktadt stor sömnighet -
369-370
Agtelek, by i Ungern -
369-370
Agua (Volcano de A., "vattenvulkan"), en numera overksam vulkan i staten Guatemala -
369-370
Aguado, Alexandre Maria -
369-370
Aguas Calientes. 1. Stat i republiken Mexico -
369-370
Aguas Calientes. 2. Hufvudstad i nämnda stat -
369-370
d'Aguesseau, Henri François -
369-370
Aguilar, stad i spanska prov. Cordova -
369-370
Aguilar, Grace -
369-370
Aguilas, San Juan de las, hamnstad i spanska prov. Murcia -
369-370
Aguilera, Ventura Ruiz -
369-370,
371-372
Aguillon, François -
371-372
Aguiló y Fuster, Tomás -
371-372
Aguinaldo y Famo, Emilio -
371-372
Agulhas, Kap A., Nåludden, udde på Kaplandet -
371-372
Agunnaryd, socken i Kronobergs län -
371-372
Aguti, dasyprocta, Guldhare, zool. -
371-372
Agvaldsnäs l. Avaldsnäs, gammal norsk kungsgård på Karmön -
371-372
Agynisk, honlös -
371-372
Agyrion. Se Agira -
371-372
Agön, ö i Bottniska viken -
371-372,
373-374
A. H., förk. för Anno hegiræ (se d. o.) -
373-374
Ahab l. Achab ("faders broder"), Omris son, Israels sjunde konung -
373-374
Ahaggar, landskap i mellersta Sahara -
373-374
Ahanta, fordom själfständigt, sedermera till Asjanti lydpliktigt negerrike -
373-374
Ahas l. Achaz, konung i Juda rike -
373-374
Ahasverus var benämningen på två i Gamla testamentet omtalade konungar -
373-374
Aha-teorien, språkv. Se Vov-vov-teorien -
373-374
Ahausen. Se Auhausen -
373-374
Ahimelek l. Achimeleh hette den öfverstepräst, som gaf den flyktande David skådebröden att äta -
373-374
Ahir, en hinduisk samhällsklass. Se Indien -
373-374
Ahitofel (Achitofel, Akitofel), en insiktsfull rådgifvare och vän till konung David -
373-374
Ahkionlaks kanal, mellan sjöarna Maaninga och Onkivesi i Kuopio län -
373-374
Ahl, geol. Se Al -
373-374
Ahlainen, det finska namnet på Hvittisbofjärd -
373-374
Ahlbeck, badort på Usedom i Pommern -
373-374
Ahlberg, D. Se Edelcreutz -
373-374
Ahlborn, Lea, född Lundgren -
373-374
Ahlden, köping i preuss. regeringsomr. Lüneburg -
373-374,
375-376
Ahlefeld, gammal holsteinsk adelssläkt -
375-376
Ahlefeldt (ej Ahlefeld), Charlotte Sophie Louise Wilhelmine von, född von Seebach, tysk romanförfattarinna, mest känd under pseudonymen Elise Selbig -
375-376
Ahlenius, Karl Jakob Mauritz -
375-376
Ahlfeld, Johann Friedrich -
375-376
Ahlgren, Ernst, pseudonym för författarinnan Viktoria M. Benedictsson -
375-376
Ahlgrensson, Fritz August -
375-376
Ahl-i-hadis, de indiske vahhabiterna (se d. o.) -
375-376
Ahlman, Per Zacharias -
375-376
Ahlman, Martin Erik -
375-376,
377-378
Ahlmann, Nikolaj -
377-378
Ahlqvist. 1. Abraham A. -
377-378
Ahlqvist. 2. Alfred Gustaf A. -
377-378
Ahlqvist, August Engelbrekt -
377-378,
379-380
Ahlsell, Adolf Ludvig -
379-380
Ahlstedt, August Fredrik -
379-380
Ahlstrand, Johan August -
379-380,
381-382
Ahlström, Jakob Niklas -
381-382
Ahlström, Johan Alfred -
381-382
Ahlwardt. 1. Theodor Wilhelm A. -
381-382
Ahlwardt. 2. Hermann A. -
381-382
Ahmadabad (Ahmedabad). 1. Distrikt i engelska Ostindien -
381-382
Ahmadabad. 2. Hufvudstad i nyssnämnda distrikt -
381-382
Ahmed, arabiskt namn -
381-382
Ahmedabad. Se Ahmadabad -
381-382
Ahmednagar. 1. Distrikt i engelska Ostindien -
381-382
Ahmednagar. 2. Stad i nyssnämnda distrikt -
381-382
Ahmed Sjah. Se Achmed Sjah -
381-382
Ahmed Wefik. Se Achmed Wefik -
381-382
Ahn, Johann Franz -
381-382
Ahnfelt, svensk släkt. 1. Nils Otto A. -
381-382
Ahnfelt. 2. Paul Gabriel A. -
381-382,
383-384
Ahnfelt. 3. Oskar A. -
383-384
Ahnfelt. 4. Arvid Wolfgang Nathanael A. -
383-384
Ahnfelt. 5. Otto Nathanael Theophilus A. -
383-384,
385-386
Aho, Juhani. Se Brofeldt -
385-386
Ahom, en till Tai l. Shanfolken hörande folkstam -
385-386
Ahr, biflod till Rhen -
385-386
Ahraman. Se Ahriman -
385-386
Ahrenberg, Johan Jakob -
385-386
Ahrens, Heinrich -
385-386
Ahriman (pers.), "ond ande" (äfven Ahraman, Ahrima) -
385-386
Ahrweiler, stad i preuss. reg.-området Koblenz -
385-386
Ahti l. Ahto, finsk myt. -
385-386
Ahtobarnen l. Ahtoskaran, finsk myt. -
385-386
Ahtola, finsk myt. Se Ahti -
385-386
Ahtoskaran, finsk myt. Se Ahtobarnen -
385-386
Ahu, zool. -
385-386
Ahuramasda (pers. Ahura mazdao), detsamma som Ormusd. Se Zoroaster -
385-386
Ahvas, en obetydlig ort i persiska prov. Kusistan -
385-386
Ahvenanmaa, finska namnet på Åland -
385-386
Ahvenanmeri, finska namnet på Ålands haf -
385-386
a. i., förkortning för ad interim (lat.), tills vidare -
385-386
Aia l. Gaia, "land", "jord", grek. myt. -
385-386
Ai-Ai (äfven Aj-Aj l. Aye-Aye), Chriomys madagascariensis, zool. -
385-386,
387-388
Aiakos, grek. myt. -
387-388
Aias, två grekiska kämpar vid Troja. 1 A., son af Oileus -
387-388
Aias. 2. A., son af konung Telamon på Salamis -
387-388
Aibugir. Se Aralsjön -
387-388
Aicard, François Victor Jean -
387-388
Aichach, gammal stad i Bajern -
387-388
Aichmetall, tekn. -
387-388
Aidan, den northumbriska kyrkans grundläggare -
387-388
Aïde, Hamilton -
387-388
Aide de camp, fr., egentl. "fältbiträde", adjutant -
387-388
Aide-major, fr., bataljonsläkare, regementsadjutant -
387-388
Aide-toi et le ciel t'aidera, fr., "Hjälp dig själf, så hjälper dig Gud" -
387-388
Aidin. 1. Vilajet i Asiatiska Turkiet -
387-388
Aidin. 2. Hufvudstad i vilajetet af samma namn -
387-388,
389-390
Aietes, grek. myt. -
389-390
Aigai, stad i macedoniska landskapet Emathia -
389-390
Aigaion, grek. myt. -
389-390
Aigeus, grek. myt. -
389-390
Aigialeia, geogr. Se Achaja -
389-390
Aigina. Se Egina -
389-390
Aigion, fordom berömd stad i det gamla Achaja -
389-390
Aigisthos, grek. sag. -
389-390
Aigle l. Aelen, stad i schweiziska kantonen Vaud -
389-390
Aigner, Joseph Matthäus -
389-390
Aigospotamoi, "get-floden" -
389-390
Aigrette, fr., Ägrett, egentl. ett slags häger -
389-390
Aigues-Mortes, lat. Aquæ mortuæ, stad i franska depart. Gard -
389-390
Auguille, fr. ("nål"), kallas i de franska alperna, i synnerhet i Savojen, en brant och hög bergstopp -
389-390
Aiguillette, fr., l. Ägiljett (ty. fangschnüre) -
389-390
Aiguillon, Emmanuel-Armand de Vignerot Duplessis Richelieu -
389-390,
391-392
Aigun l. Sakalin Ula Koton l. Ho-lungkiang, kinesisk stad i Mandsjuriet -
391-392
Aigyptos, grek. myt. -
391-392
Aikin. 1. Anna Lætitia A., engelsk författarinna. Se Barbauld -
391-392
Aikin. 2. Lucy A. -
391-392
Ailana, det grekiska namnet på Elat (se d. o.) -
391-392
Ailanthus Desf., bot. -
391-392
Ailekes-olmak. Se Lapsk mytologi -
391-392
d'Ailli, Pierre (lat. Petrus de Alliaco) -
391-392
Ailuroidea (Ailuridæ), zool. Se Rofdjur -
391-392
Ailurus fulgens, Kattbjörnen l. Pandan, zool. -
391-392
Aimabel l. Ämabel, intagande -
391-392
Aimak, äfven Eimak, en i Afganistan boende folkstam -
391-392
Aimard, Gustave -
391-392
A. in., förkortning för Anno ineunte (se Anno) -
391-392
Ain. 1. Flod i östra Frankrike -
391-392
Ain. 2. Departement i östra Frankrike -
391-392
Aina, signatur för finska författarinnan edit Teodora Forssman -
391-392
Ainé, fr., äldre. Motsats: cadet (se d. o.) -
391-392
Aineias. Se Æneas -
391-392
Ainemolo, Vincenzo -
391-392
Ainikki, finsk sag., Lemminkäinens syster -
393-394
Ainmüller (Ainmiller), Max Emanuel -
393-394
Aino, finsk sag. -
393-394
Aino (Ainoerna) l. Ainu -
393-394
Ain Sefra, befäst stad i Algeriet -
393-394
Ainsworth. 1. William Harrison A. -
393-394,
395-396
Ainsworth. 2. William Francis A. -
395-396
Aintab l. Antab, stad i norra Spanien -
395-396
Ainu. Se Aino -
395-396
Aioler, en af grekernas hufvudstammar. Se Eoler -
395-396
Aiolis, Eolien, det af eoler bebodda landskapet i Mindre Asien. Se Eoler -
395-396
Aiolos, grek. myt., vindarnas härskare -
395-396
Aion, världsolder. Se Eon -
395-396
Aipim, bot. Se Manihot -
395-396
Air, fr., l. Är, egentl. luft; min, hållning -
395-396
Aïr l. Asben, oasland i södra delen af Sahara -
395-396
Aira L., bot. -
395-396
Airak, en kirgisisk rusdryck -
395-396
Aird. 1. Thomas A. -
395-396
Aird. 2. Sir Benjamin -
395-396
Airdrie, fabriksstad i det skotska grefskapet Lanark -
395-396
Aire. 1. Stad i franska depart. Landes -
395-396
Aire. 2. Aire sur la Lys, befäst stad i franska depart. Pas de Calais -
395-396
Airol, kem. farm. -
395-396
Airolo, ty. Eriels, ort i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) -
395-396
Airy, sir George Biddel -
395-396
Aischines. 1. Grekisk talare -
395-396,
397-398
Aischines. 2. A., med binamnet Sokratikern -
397-398
Aisch-kul. Se Ala-kul -
397-398
Aischylos, berömd grekisk sorgespelsdiktare -
397-398,
399-400
Aisja. Se Ajesja -
399-400
Aisne. 1. Flod i Frankrike -
399-400
Aisne. 2. Departement i norra Frankrike -
399-400
Aisne-kanalen. Se Frankrike -
399-400
Aisne-Marne-kanalen. Se Frankrike -
399-400
Aison, konung uti Iolkos i Tessalien, fader till Iason -
399-400
Aisopos, den förnämste företrädaren för fabeldiktningen -
399-400
Aiss, mus. -
399-400
Aistulf, konung öfver langobarderna (se d. o.) -
399-400
Ait., i naturvetenskapliga namn förkortning för den skotske botanisten Will. Aiton -
399-400
Aitchison. 1. George A. -
399-400
Aitchison. 2. Sir Charles Umpherstone A. -
399-400
Aitolia. Se Etolien -
399-400
Aitolos, grek. sag. -
399-400
Aiton, William -
399-400
Aitonia, bot. Se Aiton -
399-400
Aitzema, Lieuwe van -
399-400,
401-402
Aivalyk, hamnsad vid Adramyttiviken -
401-402
Aivasovski. Se Ajvazovskij -
401-402
Aix l. Aix en Provence. Stad i franska depart. Bouches-du-Rhône -
401-402
Aix, Ile d', en till franska depart. Charente-inférieure hörande ö -
401-402
Aix-la-Chapelle, franska namnet på Aachen (se d. o.) -
401-402
Aix les Bains, stad och badort i franska depart. Savoie -
401-402
Aizelin, Eugène -
401-402
Aizoaceæ (Aizoacéer), bot. -
401-402
Aja (it.), hofmästarinna, uppfostrarinna -
401-402
Aja, flod. Se Allia -
401-402
Ajaccio, hufvudstad på ön Corsica -
401-402
Aj-Aj, zool. Se Ai-Ai -
401-402
Ajalon, rättare Ajjalon, fordom stad i Palestina -
401-402
Ajan, rättare Adjan, fordom namnet på östra kusten af Afrika söder om Kap Guardafui -
401-402
Ajanta l. Ajunta (Adjanta, Adsjanta), by i nordvästra hörnet af Haidarabad i Indien -
401-402
Ajas. 1. Nu hamnstad, fordom viktig kustfästning, i turkiska vilajetet Adana i Mindre Asien -
403-404
Ajaslik l. Ajasoluk. Se Efesos -
403-404
Ajax, grek. sag. Se Aias -
403-404
Ajazzo, stad. Se Ajas -
403-404
Ajdukiewicz, Tadeusz -
403-404
Ajesja (Aisja), en af Muhammeds hustrur -
403-404
Ajjalon. Se Ajalon -
403-404
Ajmere-Merwara (Ajmir, Adjmir, Adschmir), provins i Radjputana -
403-404
Ajmir. Se Ajmere-Merwara -
403-404
Ajn-djedi. Se En-gedi -
403-404
À jour, fr. 1. Hand., för dagen -
403-404
À jour. 2. För dagern, för dagsljuset -
403-404
Ajournera, fr. ajourner, uppskjuta -
403-404
Ajovan-olja -
403-404
Ajuda. Se Whyda -
403-404
Ajudja (Ajuthia), äfven kalladt Krung-khao, en af Siams gamla hufvudstäder -
403-404
Ajuga L., bot. -
403-404
Ajunta. Se Ajanta -
403-404
Ajustement, fr., jämkning -
403-404
Ajustera, fr. ajuster; bringa i ordning -
403-404
Ajuthia. Se Ajudja -
403-404
Ajvazovskij. 1. Gavriil Konstantinovitj A. -
403-404
Ajvazovskij. 2. Ivan Konstantinovitj A. -
403-404
Ak (turk.), hvit -
403-404
Aka, folkstam. Se Hrusso -
403-404
Akaa (fi.). Se Akkas -
403-404
Akaba, turkisk hamnplats -
403-404
Akaba-viken, den östligaste af de tvenne vikar, som i norra delen af Röda hafvet omsluta Sinais halfö -
403-404
Akacia (Akasia), bot. Se Acacia och Robinia -
403-404
Akademi -
403-404,
405-406,
407-408,
409-410,
411-412
Akademien för de fria konsterna (i Stockholm). Se Konstakademien -
411-412
Akademiet for de skönne kunster, Det kongelige danske -
411-412,
413-414
Akademi-fogde, en Upsala universitets tjänsteman -
413-414
Akademihemman, kam. -
413-414
Akademiker, benämning på lärare vid akademier -
413-414
Akademiklubben ("A. K.") -
413-414
Akademi-räntmästare. Se Räntmästare -
413-414
Akademi-sekreterare, chefen för kansliet vid universiteten i Upsala och Lund. Han tillsättes af k. m:t -
413-414
Akademisk -
413-414
Akademiska föreningen, vid Lunds universitet -
413-414,
415-416
Akademist -
415-416
Akadien, geogr. Se Acadia -
415-416
Akaiska förbundet. Se Akéer -
415-416
Akaja. Se Achaja -
415-416
Akajer, dets. som akéer (se d. o.) -
415-416
Akalefer, maneter. Se Coelenterater -
415-416
Akamaru, en af Gambier-öarna (se d. o.) -
415-416
Akantaceer. Se Acanthaceæ -
415-416
Akantit, miner. -
415-416
Akantokefaler, zool., rundmaskar -
415-416
Akantopterygier, detsamma som Acanthopterygii (se d. o.) -
415-416
Akantus, Acanthus. Se Acanthaceæ -
415-416
Akardi, patol. -
415-416
Akarnanien, det nordvästligaste landskapet i det gamla Hellas -
415-416
Akarocecidie, bot. och zool. -
415-416
Akaroidharts, harts af det nyholländska grästrädet -
415-416
Akasia, bot. Se Acacia och Robinia -
415-416
Akatafasi l. Agrammatism, oförmåga att i satser ordna ord -
415-416
Akatalektisk, metr., fullständig. Se Katalektisk och Vers -
415-416
Akatarsi, förorening (särskildt af blodet) -
415-416
Akatastatisk, ostadig, oregelbunden -
415-416
Akatoliker, "icke-katoliker" -
415-416
Akbar, eg. Djelal-eddin Muhammed -
415-416,
417-418
Akbarabad. Se Agra 3 -
417-418
Ak-Dengis ("Hvita hafvet"), tartariskt namn på såväl Balkasj-sjön som Kaspiska hafvet -
417-418
Aké, ruinstad i Yucatan. Se Yucatan -
417-418
Akébia Dcsn., bot. -
417-418
Akebäck, socken i Gottlands län -
417-418
Akee, bot. Se Blighia -
417-418
Akéer (Achæer, stundom Akajer), en grekisk folkstam -
417-418
Akefaler (Acefaler). 1. Zool. Se Blötdjur -
417-418
Akefaler. 2. Teol. Se Monofysiter. Jfr Acefal -
417-418
Akeiropoiet, äfven Acheiropoiet l. Acheiropita, en på öfvernaturligt sätt tillkommen afbildning af Kristus eller af Maria -
417-418
Akemenider (Achæmenider), persisk dynasti -
419-420
Aken, Franz Joakim von -
419-420
Akenside, Mark -
419-420
Aker, allmänt gårdsnamn i Norge -
419-420
Akergarn, hamn, nu kallad S:t Olofsholm, i Helvi socken på Gottlands nordöstra kust -
419-420
Akerman, geogr. Se Akjerman -
419-420
Akers-Douglas, Aretas -
419-420
Akerselven. Se Aker -
419-420
Akershus (Aggershus), någon gång i äldre tider benämndt Akersborg, fästning vid Kristiania -
419-420,
421-422
Akhai. Se Marokko -
421-422
Akhissar ("hvita borgen"). 1. Stad i västra delen af Mindre Asien -
421-422
Akhissar. 2. Stad i europ. Turkiet. Se Kroja -
421-422
Akiander, Matthias -
421-422
Akiba, Ben Josef -
421-422
Akilles, grek. sag. -
421-422,
423-424
Akilles, log., ett bevis, genom hvilket den eleatiske filosofen Zeno sökte ådagalägga all rörelses omöjlighet -
423-424
Akilles-häl, en persons sårbara punkt. Se Akilles -
423-424
Akilles-sena, anat. -
423-424
Akines l. Akinesi, motorisk förlamning -
423-424
Akis, grek. myt. -
423-424
Akitofel. Se Ahitofel -
423-424
Akja. Se Ackja -
423-424
Akjab l. Akyab, fordom Tset-Tve, hamn- och hufvudstad i engelsk-burmanska prov. Arakan -
423-424
Akjerman l. Akerman, befäst hamnstad i ryska prov. Besarabien -
423-424
Akka. Se Finsk mytologi och Lapsk mytologi -
423-424
Akka. Se Acka och Acre (S:t Jean d') -
423-424
Akkad l. Ackad (i babyloniska konungatiteln "konung af Sumer och Akkad") -
423-424
Akkaler, en afdelning af druserna (se d. o.) -
423-424
Akkas (fi. Akaa), socken i södra Tavastland -
423-424,
425-426
Akkavare, fjällmassa med glaciär i Lule lappmark -
425-426
Akko, hamnstad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d') -
425-426
Akkra l. Accra (af infödingarna kalladt N'kran), stad på Guldkusten i Väst-Afrika -
425-426
Aklastisk, fys. -
425-426
Aklath (Achlath), urgammal stad i asiatiska Turkiet, Armenien -
425-426
Akleja, bot. Se Aquilegia -
425-426
Aklin l. Nullisoklin -
425-426
Akloropsi, grönblindhet -
425-426
Akmedsjid (turk.). Se Simferopol -
425-426
Akmit, miner. -
425-426
Akmolinsk. 1. Den nordöstligaste och största provinsen i ryska Central-Asien -
425-426
Akmolinsk. 2. Stad i nämnda provins -
425-426
Akne (Acne), med. Se Finne -
425-426
Akoimeter, medlemmarna af en grekisk munkorden -
425-426
Akolasi, fråsseri -
425-426
Akolast (se Akolasi), fråssare -
425-426
Akoluter kallades sedan 3:e årh. biskoparnas och presbyternas tjänande följeslagare -
425-426
A kondition, hand. Se À condition -
425-426
Akonitin, farm. kem. -
425-426
Akonitsyra. Se Citronsyra -
425-426
Akontit, miner. -
425-426
A konto, hand. Se A conto -
425-426
Akori l. Aplesti, oförmåga att känna sig mätt -
425-426
Akosmi, oording -
425-426
Aksomism, filos. -
425-426
Akotyledoner. Se Acotyledoneæ -
425-426
Akragas, det grekiska namnet på Agrigentum -
425-426
Akrai, fornstad på Sicilien. Se Palazzolo -
425-426
Akranier, zool., djur utan kranium. Se Lansettfisken -
425-426
Akrasi, dålig blandning -
425-426
Akrati, brist på själfbehärskning; svaghet -
425-426
Akratoterm, hälsobrunn med indifferent mineralvatten -
427-428
Akrel. 1. Fredrik A. -
427-428
Akrel. 2. Karl Fredrik A., den förres son. Se Akrell -
427-428
Akrelius, släkt. Se Achrelius -
427-428
Akrell (se Akrel 2), Karl Fredrik -
427-428
Akreyri. Se Akureyri -
427-428
Akribometer, instrument för uppmätning af mycket små föremål -
427-428
Akridin, kem. -
427-428
Akrisios, grek. myt. -
427-428
Akroamatisk, som åhöres -
427-428
Akrobat, yrkesgymnastisk konstmakare -
427-428,
429-430
Akroblast, bot. -
429-430
Akrocerauniska bergen, bergskedja i nordvästra delen af den forna grekiska provinsen Epirus -
429-430
Akrodonta säges kräldjurens tänder vara -
429-430
Akrografi, konstt. -
429-430
Akroinon, ort i Frygien -
429-430
Akroit, miner., färglös, manganförande turmalin. Se Turmalin -
429-430
Akrokarpa mossor, bot. -
429-430
Akrolein, kem. -
429-430
Akrolit, inom den grekiska konsten en bildstod -
429-430
Akroma l. Akromasi, med. -
429-430
Akromasi. Se Akroma -
429-430
Akromat, fys. Se Akromatism -
429-430
Akromatisk, fys. Se Akromatism -
429-430
Akromatism, "färgfrihet", fys. -
429-430
Akromatopsi, färgblindhet -
429-430
Akromegali, med. -
429-430,
431-432
Akromonogram, dikt -
431-432
Akromonosyllabikon, dikt -
431-432
Akron, stad i staten Ohio -
431-432
Akronyktisk, som inträffar vid nattens början -
431-432
Akropetal, bot., uppstigande -
431-432
Akropol, försvenskning af akropolis -
431-432
Akropolis, högt belägen borg vid de gamla grekiska städerna -
431-432,
Akropolis, tänkt i rekonstrueradt skick.,
(blank),
433-434,
435-436
Akros, sockerart -
435-436
Akrostikon, dikt -
435-436
Akroterion, bygnk., de på en gafvels trenne hörn anbragta små fotställ -
435-436,
437-438
Akrylsyra, kem. Se Akrolein. -
437-438
Aksakov, rysk släkt -
437-438
Aksakov 1. Sergéj Timofejevitj, rysk skriftställare -
437-438
Aksakov 2. Konstantin Sergejevitj, rysk publicist -
437-438
Aksakov 3. Ivan Sergejevitj, rysk publicist -
437-438
Aksakov 4. Aleksandr Nikolajevitj, rysk spiritist -
437-438,
439-440
Aksjer, stad i Mindre Asien -
439-440
Aksu, stad i östra Turkestan -
439-440
Akt, handling -
439-440
Akt, skriftlig handling -
439-440
Akt, en genom dom fastställd fredlöshet -
439-440
Aktaion, grek. myt., en dotterson af konung Kadmos i Tebe -
439-440
Akter, sjöv., bakre delen af ett fartyg eller en båt -
439-440
Akterbevakning, sjöv., de fartyg som bevakar akter om en förflyttande sjöstyrka -
439-440
Akterbrassar, sjöv., gemensam benämning på alla brassar -
439-440
Akterdurk, sjöv. Se Durk -
439-440
Akterförtöjning, sjöv., kabel eller tåg -
439-440
Akterhand, sjöv., de som arbeta bakom eller under ledning af andra deltagare -
439-440
Akterkant, sjöv., aktre sidan af ett föremål ombord -
439-440
Akterklys, sjöv., ett akterut å ett fartyg befintligt klys -
439-440
Akterpik, sjöv., den aktersta, skarpa delen af ett fartygs lastrum. -
439-440
Akterrodd, sjöv., den akterligast sittande hälften af roddarna i en båt -
439-440
Aktersegel, sjöv., gemensam benämning på segel -
439-440
Akterskarp, sjöv., den nedre, skarpa delen af ett fartygs botten längst akterut -
439-440
Akterskepp, sjöv., aktre delen af ett fartyg -
441-442
Akterspegel, sjöv., den aktre väggen af ett fartyg -
441-442
Aktersta män, sjöv., de två aktersta roddarna i en roddbåt -
441-442
Akterstäf, sjöv., kölens förlängning uppåt längst akterut -
441-442
Akterända, sjöv., tågända fastgjord akterut i en båt -
441-442
Aktfigur, konstt. Se Akt -
441-442
Akt för slag, sjöv., varningsrop från riggen -
441-442
Aktie 1. Insats eller andel i ett af flere personer sammanskjutet kapital -
441-442
Aktie 2. (Aktie-bref) intyg som angifver vunnen andel i den årliga vinsten -
441-442
Aktiebolag, jur. Se Bolag -
441-442
Aktiebolagsregister. Se Handelsregister -
441-442
Aktie-bref. Se Aktie -
441-442
Aktie-kupong, de små tryckta kvitton som åtfölja ett aktiebref -
441-442
Aktinier, zool. Se Actinia -
441-442
Aktinisk, som härrör från ljusstrålarna i fråga om dessas kemiska verkningar -
441-442
Aktino-elektricitet, fys., elektricitet som genom ljus- och värmestrålar framkallas i vissa kristaller -
441-442
Aktinograf, fys., den själfregistrerande aktinometern -
441-442
Aktinografi, läran om ljusstrålarna -
441-442
Aktinogram, fotografi som erhållits genom inverkan af Röntgen-strålar -
441-442
Aktinolit. Se Strålsten -
441-442
Aktinometer, fys., strålningsmätare, särskildt solstrålning -
441-442,
443-444
Aktinomorf, bot., del af en växt som eger flere symmetriplan -
443-444
Aktinomykom, af strålsvamp orsakad svulst -
443-444
Aktinomykos, en hos människor och djur sjukdom som orsakas af bakterien Actinomyces -
443-444
Aktinozoer, zool. Se Coelenterater -
443-444
Aktion, handling -
443-444
Aktion, stad och udde i nordvästligaste hörnet af grekiska Akarnanien -
443-444
Aktionator (se Aktion), åklagare -
443-444
Aktionera (se Aktion), jur., å statens vägnar väcka åtal mot en ämbets- eller tjänsteman -
443-444
Aktionsradie, sjöv., väglängd som ett örlogsfartyg kan tillryggalägga under ekonomisk fart -
443-444
Aktionsström. Se Djurelektricitet och Muskel -
443-444
Aktionsturbin, mek., turbin vid hvilken hela den verksamma fallhöjden omsättes i hastighet -
443-444
Aktionär. Se Aktie -
443-444
Aktiska spelen, på udden Aktion firad fest -
443-444
Aktisteter, ett parti bland monofysiterna -
443-444
Aktiv, handlande -
443-444
Aktiva. Se Aktiv -
443-444
Aktiv form, språkv. Se Verb -
443-444
Aktiv handel, ett lands ut- och införsel -
443-444
Aktivitet (se Aktiv), verksamhet -
443-444
Aktiv kroppsrörelse, vid sjukgymnastik -
443-444
Aktiv syrgas. Se Ozon -
443-444
Aktiv tjänst, krigsv., tjänstgöring vid trupp -
443-444
Aktivtrupp, krigsv., fälttrupp -
443-444
Aktivum, språkv. Se Verb -
443-444
Aktor, jur., förordnande att föra talan emot någon för brott anklagad person -
443-444
Aktris, skådespelerska. Se Aktör -
443-444
Aktstudie, konstt. Se Akt -
443-444
Aktualisera (jfr Aktualitet), bringa till verklighet -
443-444
Aktualiter (jfr Aktualitet), i verkligheten -
443-444
Aktualitet, verklighet -
443-444
Aktualitets-teorien, psyk. -
443-444
Aktuarie, tjänsteman i -
443-444,
445-446
Aktuell, verklig. Se Aktualitet -
445-446
Aktör, skådespelare -
445-446
Akumeter, hörselmätare, för uppmätning af människans hörselförmåga -
445-446
Akupressur, kir., en öfvergifven metod att stilla blödning -
445-446
Akupunktur, en förr använd kirurgisk operation -
445-446
Akureyri l. Akreyri, stad vid Öfjorden på Islands norra kust -
445-446
Akusjaspråket. Se Hyrkaniska språket -
445-446
Akustik, fys., gren af fysiken som behandlar ljudet och tonerna -
445-446
Akustisk, som angår ljudet eller läran om ljudet -
445-446
Akustiska sirenen, fys., instrument för att bestämma tonernas svängningstal -
445-446,
447-448
Akustisk telegraf, fys., en anordning för signaler genom ljud -
447-448
Akut, skarp -
447-448
Akut accent. Se Accent -
447-448
Akut sjukdom, med., en sjukdom som varar endast en kort tid -
447-448
Akvafortist, ganska vanlig benämning på etsare -
447-448
Akvamarin, miner., en blåaktigt grön varietet af beryll -
447-448
Akvapult, tekn., apparat för uppfordring af vatten -
447-448
Akvarell, vattenfärg; med vattenfärg utförd målning -
447-448
Akvarellist, akvarellmålare -
447-448
Akvarell-måleri, målning med färger rifna i vatten -
447-448
Akvarier, benämning på fornkyrkliga sekter -
447-448,
449-450
Akvarium, vattenbehållare för vattenväxter och vattendjur -
449-450
Akvatint, detsamma som akvatinta-gravyr -
449-450
Akvatinta, tusch, bister eller sepia upplöst i vatten -
449-450
Akvatinta-gravyr l. Ton-etsning, ett af etsningsteknikens förfaringssätt -
449-450
Akvatinta-lavyr, ett modernt etsningssätt -
449-450
Akvatinta-skrapning, ett mezzotinto-manér -
449-450
Akvatinta-teckning, teckning utförd i tusch, bister eller sepia -
449-450
Akvavit, brännvin -
449-450
Akvedukt, brobyggnad som leder ett vattendrag öfver en dalgång -
449-450,
451-452
Akvitanien, i Romarriket sydvästra Gallien mellan Loire och Pyrenéerna -
451-452
Akyab, stad i Indien. Se Akjab -
451-452
Akyanoblepsi l. Acyanoblepsi, blåblindhet -
451-452
Al, en arabisk artikel -
451-452
Al, äfven Ahl, en gulbrun sandsten, som förekommer på hedar -
451-452
Al, bot., växtsläkte -
451-452,
453-454
Al., det kemiska tecknet för aluminiums atomvikt -
453-454
Ala., förkortning för staten Alabama -
453-454
A la, "på samma sätt som" -
453-454
Ala 1. Bygnk. Två till atrium gränsande sidorum -
453-454
Ala 2. Rom. hist. Flygel af en här -
453-454
Ala 3. Bot. "Vingarna" i ärtväxternas blomkrona -
453-454
Ala, socken i Gottlands län -
453-454
Ala, stort ångsågverk i Gäfleborgs län -
453-454
À la baisse, hand., uppgöra handelsplaner med beräkning på prisfall -
453-454
Alabama 1. Stat i Nord-Amerikas förenta stater -
453-454,
455-456
Alabama 2. Flod i staten Alabama -
455-456
Alabama 3. Se Alabamafrågan -
455-456
Alabamafrågan, stridsfråga emellan Förenta staterna och England -
455-456
Alabandin, miner., detsamma som manganblände, MnS -
455-456
Alabandism, kludderi (i fråga om konst) -
455-456
Alabaster, miner., hvit eller gul kalksinter -
455-456
Alabaster-glas, en ogenomskinlig, alabasterlik glassort -
455-456
Alabaster-papper, detsamma som ispapper -
455-456
À la bonne heure, fr., i rätt tid -
455-456
À la carte, fr. Se Table -
455-456
Alacoque, Marguerite Marie, franskt helgon -
455-456
Alactaga jaculus, zool. Se Springråttor -
455-456
Ala-dag l. Ala-tag 1. Bergsträcka i Armenien -
455-456
Ala-dag 2. Turkarnas benämning på Taurus-berget -
455-456
À la daube, fr. Se Aladåb -
455-456
à la Daumont, sportv., fyrspann som styres af två jockejer -
455-456
Aladdin, hjälten i en arabisk saga -
455-456,
457-458
Ala-dengis, tatariskt namn på Balkasj-sjön -
457-458
Aladja (Aladsja), ett i Mindre Asien brokigt tyg -
457-458
Aladja dag, berg i Armenien -
457-458
Aladsja. Se Aladja -
457-458
Aladåb, maträtt af kokt kött, fisk etc som är inlagd i gelé -
457-458
Ala-ed-din Khilji, medeltida härskare i Indien -
457-458
à la fin, fr., till slut -
457-458
Alafors. 1. Bomullsspinneri i Älfsborgs län -
457-458
Alafors. 2. Ångsåg i Västernorrlands län -
457-458
À la française, fr., på franskt sätt -
457-458
Alagoas, stat i östra Brasilien -
457-458
Alagon, flod i Spanien -
457-458
Alagreck, "på grekiskt sätt". Se Meander -
457-458
À la grecque. Se Alagreck -
457-458
À la guerre l. Guerre, fr., ett slags biljardspel -
457-458
À la hausse, hand., uppgöra handelsplaner med beräkning på prisstegring -
457-458
Alahärmä, konsist. pastorat af 3:e kl. i Vasa län -
457-458
Alai-bergen, bergskedjor i Fergana -
457-458
Alain de Lille. Se Alanus -
457-458
Alais, stad i franska departementet Gard -
457-458
Alajuela. 1. Provins i Costa Rica -
459-460
Alajuela. 2. Stad i provinsen Alajuela -
459-460
Alajärvi, imperiellt pastorat af 2:a kl. i Vasa län -
459-460
Alaknanda (Alakananda), en af Ganges’ bägge källfloder -
459-460
Ala-kul, tvenne sjöar i ryska prov. Semirjetsjensk -
459-460
Alali, oförmåga att frambringa artikulerade ljud -
459-460
Alamán, Lucas, mexikansk politiker -
459-460
Alamani, flod. Se Hellada -
459-460
Alamanner, germanskt folkslag. Se Alemanner -
459-460
Alamanni, Luigi, italiensk skald -
459-460
Alambik, ett retort -
459-460
Alameda. I Spanien vanligt namn på offentliga parker -
459-460
À la mode, fr., på modet -
459-460
Alamos l. Real de los Alamos, stad i mexikanska staten Sonora -
459-460
Alander, Per Gustaf, historisk författare -
459-460
Alaner, folknamn -
459-460,
461-462
À l’anglaise, fr., på engelskt sätt -
461-462
Alant, äfven kallad "Ålandsrot", bot. Se Inula. -
461-462
Alantstärkelse. Se Inulin -
461-462
Alanus, namn på flera bland 1100-talets teologiske skriftställare -
461-462
Alanäs, socken i Jämtlands län, Hammerdals tingslag -
461-462
Alaotra-sjön, den största insjön på Madagaskar -
461-462
Alapajevsk, bergstad i ryska guvernementet Perm -
461-462
Alapurin, handelsnamn på ullfett -
461-462
Alaque, en sämre sort Alicante-vin -
461-462
Alarcón, Pedro Antonio de, spansk skald -
461-462
Alarcón y Mendoza, Juan Ruiz de, spansk teaterförfattare -
461-462
Alard, Jean Delphin, fransk violinvirtuos -
461-462
Alaria Grev., bot., släkte bruna alger -
461-462,
463-464
Alarik. 1. A. I, västgotisk konung -
463-464
Alarik. 2. A. II, konung i västgoternas rike i Spanien och södra Frankrike -
463-464
Alarm, signal eller kallelse att rycka ut eller fatta vapen -
463-464
Alarmapparat, har till uppgift att under viss förutsättning afgifva signaler -
463-464,
465-466
Alarmera, gifva signal att rycka ut -
465-466
Alarmtermometer. Se Alarm-apparat -
465-466
Alas, Leopoldo, pseud. Clarin, spansk författare -
465-466
Alasjer, stad i västra Mindre Asien -
465-466
Alaska, stundom Aljaska, territorium i Nord-Amerikas förenta stater -
465-466
Alassio, hamnstad i ital. prov. Genova -
465-466
Alastaro, imperiellt pastorat af 3:e kl. i Åbo och Björneborgs län -
465-466
À la suite. Se Suite -
465-466
Ala-tag. Se Ala-dag -
465-466
Ala-tau, namn på fyra bergskedjor i prov. Semirjetsjensk i Central-Asien -
465-466,
467-468
À la tête, fr., i spetsen för -
467-468
Alatri, stad i italienska prov. Roma -
467-468
Alauda, Lärka, zool. Se Lärkfåglar -
467-468
Alauniska höjden. Se Valdaibergen -
467-468
Alaux, Jean, fransk historiemålare -
467-468
Alaux, Jules Émile, fransk filosofisk skriftställare -
467-468
Alava, spansk provins -
467-468
Alava, Miguel Ricardo de, spansk general -
467-468
Alavieska, konsist. pastorat af 3:e kl. i Uleåborgs län -
467-468
Alavo (fi. Alavus). 1. Imperiellt pastorat af 3:e kl. i Vasa län -
467-468
Alavo. 2. Domsaga under Vasa hofrätt -
467-468
d’Alayrac, Nicolas, fransk tonsättare -
467-468
Alb. Se Alp -
467-468
Alba, morgonsång, en provensalsk diktform -
467-468
Alba. 1. Hvit dopdräkt -
467-468
Alba. 2. Ett fotsid mässkjorta af hvitt linne -
467-468
Alba. 1. Stad i den italienska provinsen Cuneo -
467-468,
469-470
Alba. 2. Alba l. Albe, urgammal stad i italienska prov. Aquila -
469-470
Alba, Macrino d’, italiensk målare -
469-470
Alba l. Alva, Fernando Alvarez de Toledo, spansk fältherre -
469-470
Albacete. 1. Provins i Spanien -
469-470,
471-472
Albacete. 2. Hufvudstad i provinsen Albacete -
471-472
Alba de Tormes, stad i spanska prov. Salamanca -
471-472
Alba Julia, latinska namnet på siebenbürgska staden Karlsburg -
471-472
Alba longa, enligt sagan den äldsta staden i Latium -
471-472
Alban, S:t, helgon, Englands förste kristne martyr -
471-472
Albanagium, Albinagium, Albinatus, jur., hemfall -
471-472
Albanenser, ett i Albanien i 10:e årh. uppträdande parti bland katarerna -
471-472
Albaner-bergen och Albaner-sjön. Se Albano-bergen -
471-472
Albaneser, ett folk bland indo-européerna -
471-472,
473-474
Albani, en från Albanien härstammande romersk släkt -
473-474
Albani. 1. Giovanni Francesco A., påfve Klemens XI -
473-474
Albani. 2. Annibale A., biskop i Urbino -
473-474
Albani. 3. Alessandro A., kardinal -
473-474
Albani, Francesco, italiensk målare -
473-474
Albani. 1. Matthias A., berömd violinfabrikant -
473-474
Albani. 2. Matthias A., berömd violinfabrikant -
473-474
Albani, konstnärsnamn för Marie Louise Cecilia Emma Lajeunesse, engelsk sångerska -
473-474
Albania. 1. Kustlandskap, begränsat af Kaukasus, Kaspiska hafvet, Iberia och floden Araxes -
473-474
Albania. 2. Medeltidsnamn på Skottland -
473-474
Albanien, landskap i europeiska Turkiet -
473-474,
475-476
Albano (A. Laziale), stad i italienska prov. Roma -
475-476
Albano, signatur för K. A. Adlersparre -
475-476
Albano-bergen, äfven Albaner-bergen, en vulkanisk bergsgrupp -
475-476
Albano-sjön. Se Albano-bergen -
475-476
Albano-sten. Se Albano-bergen -
475-476
Albans, S:t, stad i England, Hertfordshire -
475-476
Albany. 1. Hufvudstad (från 1797) i staten New York -
475-476
Albany. 2. Distrikt i östra delen af Kap-kolonien -
475-476
Albany. 3. Flod i brittiska Nord-Amerika -
475-476
Albany. 1. Grefven af A. Se Karl Edvard -
475-476
Albany. 2. Luise Maximiliane Karoline -
475-476
Albany, engelsk hertigtitel -
475-476
Albany-kongressen, sammankomst af delegerade från Englands nordamerikanska kolonier -
475-476,
477-478
Al Baradai. Se Baradæus -
477-478
Alba regia, latinska namnet på ungerska staden Stuhlweissenburg -
477-478
Al-Batani. Se Bettani -
477-478
Albatross, zool., den största bland stormfåglarna -
477-478
Alba Ödegård, pseudonym för författarinnan Rosalba Maria Cederman -
477-478
Albe, stad i Italien. Se Alba 2 -
477-478
Albedo, fys. och astron., en kropps ytas reflektion -
477-478
d’Albedyhll, svensk adlig ätt -
477-478
d’Albedyhll. 1. Gustaf d’A., friherre, diplomat -
477-478
d’Albedyhll. 2. Eleonora Charlotta d’A., författarinna -
477-478,
479-480
Albemarle, den största af Galapagosöarna -
479-480
Albemarle, engelsk hertigtitel inom släkterna Monk och Keppel -
479-480
Albemarle-sundet, en vik i staten Nord-Carolina -
479-480
Albendorf, vallfärdsort i Schlesien -
479-480
Albenga, stad i italienska prov. Genova -
479-480
Alberdingk-Thijm, Josephus Albertus, nederländsk skriftställare -
479-480
Alberg (urspr. Ahlborg), Albert, svensk-engelsk skådespelare -
479-480
Albergata (Albergati), Niccolo, påflig legat -
479-480
Albergati, påflig legat. Se Albergata -
479-480
Albergati Capacelli, Francesco, markis, italiensk lustspelsförfattare -
479-480
Albergo, härbärge -
479-480
Alberi, Eugenio, italiensk historieskrifvare -
479-480
Alberik (Alberich), en trollkunnig dvärg och vapensmed -
479-480
Alberik (Alberich). 1. A. I, en lombardisk adelsman -
479-480
Alberik. 2. A. II, "furste och alla romares senator" -
481-482
Alberoni, Giulio, kardinal och spansk premiärminister -
481-482
Albert, flod i norra delen af Queensland -
481-482
Albert. Vissa namn skrifves omväxlande Albert och Albrekt. Se under bägge namnen -
481-482
Albert (Albrekt), biskop af Riga, stiftare af Svärdsriddarorden -
481-482,
483-484
Albert, grefve af Orlamünde -
483-484
Albert af Stade, abbot i ett benediktinkloster -
483-484
Albert, grefve af Bollstädt. Se Albertus -
483-484
Albert (l. Alberti), Heinrich, tysk skald och tonsättare -
483-484
Albert (Albrekt) Kasimir, hertig af Sachsen-Teschen -
483-484
Albert (Frans Karl August A. Emanuel), drottning Viktorias gemål -
483-484
Albert (Fredrik August Albert), konung af Sachsen -
483-484
Albert, egentl. Alexandre Martin, fransk politiker -
483-484,
485-486
Albert, Joseph, tysk fotograf -
485-486
Albert, Paul, fransk skald och litteraturhistoriker -
485-486
Albert, Eduard, österrikisk läkare och skriftställare -
485-486
d’Albert, Eugen Francis Charles, tysk pianist och tonsättare -
485-486
Albert, Gustaf, målare -
485-486
Alberta, ett distrikt i Dominion of Canada -
485-486
Albert Edvard, prins af Wales. Se Edvard VII -
485-486
Albert Edvard Njansa l. Mwutan Nzige, sjö i Central-Afrika -
485-486
Albert-föreningen, en kvinnoförening i konungariket Sachsen -
485-486
Alberti, Leon Battista, italiensk arkitekt -
485-486,
487-488
Alberti, Heinrich. Se Albert -
487-488
Alberti, Konrad, pseudonym för tyske författaren K. Sittenfeld. -
487-488
Alberti. 1. Karl Kristian A., dansk politiker -
487-488
Alberti. 2. Peter Adler A., dansk politiker -
487-488
Albertina, hertig Alberts af Sachsen-Teschen konstsamling; universitetet i Königsberg. -
487-488
Albertinelli, Mariotto, italiensk målare -
487-488
Albertiner, myntv. Se Albertus-thaler -
487-488
Albertinska linjen, linje af det sachsiska furstehuset -
487-488
Albert Njansa (Nyanza), sjö i Central-Afrika -
487-488
Albertotypi, förr benämning på ljustryck -
487-488
Albertrandy, Jan Baptist, polsk historieskrifvare -
487-488
Albertus (Albert), grefve af Bollstädt -
487-488,
489-490
Albertus-thaler 1. Albertiner, ett större silfvermynt -
489-490
Alberus, Erasmus, tysk poet och teolog -
489-490
Albi, hufvudstad i franska depart. Tarn -
489-490
Albien l. Albien-etagen, geol. Se Kritsystemet -
489-490
Albigenser, åtskilliga antikyrkliga sekter -
489-490
Albin, miner. Se Apofyllit -
489-490
Albinæus. Se d’Aubigné, Th. A. -
489-490
Albinagium. Se Albanagium -
489-490
Albinatus. Se Albanagium -
489-490
Albiner. Se Albinism -
489-490
Albinsm, hvitsjuka -
489-490,
491-492
Albinos. Se Albinism -
491-492
Albinovanus, Cajus Pedo, romersk riddare -
491-492
Albinus, Clodius Septimius, romersk kejsare -
491-492
Albinus, Bernhard Sigfrid, holländsk anatom -
491-492
Albion, den äldsta benämningen på det nuvarande England och Skottland -
491-492
Albion-metall l. Alb-metall, tekn., med tenn pläteradt bly -
491-492
Albionpress, boktr., en handpress -
491-492
Albis. 1. En smal bergskedja i kantonen Zürich -
491-492
Albis. 2. Det latinska namnet på floden Elbe -
491-492
Al bisogno, it., i nödfall -
491-492
Albit, miner., ett till fältspatsgruppen hörande mineral -
491-492
Albium Ingaunum. Se Albenga -
491-492
Albizzia lophanta, bot., detsamma som Acacia lophanta. Se Acacia -
491-492
Albo härad, i Kristianstads län -
491-492
Alboga, socken i Älfsborgs län -
491-492
Alboid, förnicklad britanniametall -
491-492
Alboin (Albuin), grundläggare af det langobardiska riket i Italien -
491-492
Alboni, Marietta, italiensk sångerska -
491-492
Albo och Gärds domsaga. Se Gärds och Albo domsaga -
491-492
Albo och Jerrestads kontrakt, i Lunds stift -
491-492
Al-borak, ärkeängeln Gabriels vingade häst -
491-492
Albornoz, Gil Alvarez Carillo, spansk prelat -
491-492,
493-494
Albors, Elburs l. Elbrus, bergskedja i Asien -
493-494
Albov, Michail Nilovitj, rysk författare -
493-494
Albrecht. Se Albrekt -
493-494
Albrechtsberger, Johann Georg, tysk-österrikisk tonsättare -
493-494
Albrechtsfolket, en metodistisk sekt -
493-494
Albrecht von Scharfenberg, medelhögtysk diktare -
493-494
Albreda, engelsk nederlagsplats i Senegambien -
493-494
Albrekt af Mecklenburg, konung i Sverige -
493-494,
495-496
Albrekt, tyska konungar -
495-496
Albrekt. 1. Albrekt I, Rudolf I:s af Habsburg äldste son -
495-496
Albrekt. 2. Albrekt II, tysk konung -
495-496
Albrekt, brandenburgska furstar -
495-496
Albrekt. 1. Albrekt I (Björnen), son af grefve Otto den rike -
495-496
Albrekt. 2. Albrekt III, med tillnamnet Achilles, kurfurste af Brandenburg -
495-496
Albrekt. 3. Albrekt, kallad Alcibiades, markgrefve af Brandenburg-Baireuth -
495-496
Albrekt, hertigar af Mecklenburg -
495-496
Albrekt. 1. Albrekt II, den svenske konung Albrekts fader -
495-496
Albrekt. 2. Albrekt VII, son af hertig Magnus II -
495-496,
497-498
Albrekt, prinsar af Preussen -
497-498
Albrekt. 1. A. Fredrik Henrik, fjärde sonen af konung Fredrik Vilhelm III -
497-498
Albrekt. 2. A. Fredrik Vilhelm Nikolaus, hertigdömet Braunschweigs regent -
497-498
Albrekt, ärkehertigar af Österrike -
497-498
Albrekt. 1. Albrekt VII, ståthållare öfver Nederländerna -
497-498
Albrekt. 2. Albrekt Fredrik Rudolf, general -
497-498
Albrekt, kardinal -
497-498
Albrekt, Tyska ordens siste högmästare -
497-498
Albrekt, biskop af Riga. Se Albert -
497-498
Albrekt I, hertig af Braunschweig -
497-498
Albrekt III, den djärfve, hertig af Sachsen -
497-498,
499-500
Albrektsorden, namn på en sachsisk och en anhaltsk orden -
499-500
Albrektsunds kanal, farled i Marstrands skärgård -
499-500
Albret, franskt vicegrefskap i Gascogne -
499-500
Albret. 1. Charles, "sire" af A., konnetabel af Frankrike -
499-500
Albret. 2. Jean d’A., konung i Navarra -
499-500
Albret. 3. Jeanne d’A., drottning af Navarra -
499-500
Albrizzi, Teotochi Isabella, grefvinna -
499-500
Albroke, gottländskt, och Albräckt, bohuslänskt namn på strandskatan -
499-500
Albuca L., bot., växtsläkte -
499-500
Albuen, landremsa -
499-500
Albuera, by i spanska prov. Badajoz -
499-500
Albufera l. Albuhera, flere kustsjöar i Spanien -
499-500
Albuhera. Se Albufera -
499-500
Albuin. Se Alboin -
499-500
Albula, bergskedja i Rätiska alperna -
499-500
Album, hos romarna en hvit tafla för offentliga kungörelser -
499-500
Albumen, ägghvita, fröhvita -
499-500
Album græcum, farm., torra hundexkrementer -
499-500
Albumin, kem. Se Ägghvita -
499-500
Albuminat, ägghvitekroppar -
499-500,
501-502
Albuminförfarande, sättet att kopiera fotografiska negativ på albuminpapper -
501-502
Albuminoider, olikartade grupper af kväfvehaltiga ämnen -
501-502
Albuminpapper, ett med saltad ägghvita öfverdraget papper -
501-502
Albuminuri, med., afsöndring af ägghvitehaltig urin -
501-502
Albumin-ämnen, kem. Se Ägghvitartade ämnen -
501-502
Albumoider, kem. farm., i neutrala vätskor fullständigt olösliga ämnen -
501-502
Albumoser, produkter som bildas vid digestion, af ägghviteämnen -
501-502
Albuquerque. 1. Befäst stad i spanska provinsen Badajoz -
501-502
Albuquerque. 2. Stad i den nordamerikanska staten Nya Mexico -
501-502
Albuquerque. 3. Brasiliansk hamn vid floden Paraguays öfre lopp -
501-502
d’Albuquerque, Affonso, portugisisk krigare -
501-502,
503-504
Alburnum, bot. tekn. Se Hvitved -
503-504
Alburnus maior, romarnas namn på Vöröspatak -
503-504
Albus, ett mynt. Se Witten -
503-504
Alby, järnvägs-, post- och telegrafstation i Västernorrlands län -
503-504
Alböke, socken i Kalmar län -
503-504
Alca, Alksläktet, zool., ett fågelsläkte -
503-504,
505-506
Alcæisk vers, metr. Se Alkaisk vers -
505-506
Alcæus. Se Alkaios -
505-506
Alcalá, namn på flere spanska städer -
505-506
Alcalá. 1. A. de Guadaira, stad i prov. Sevilla -
505-506
Alcalá. 2. A. de Henares, stad i prov. Madrid -
505-506
Alcalá. 3. A. la Real, stad i prov. Jaen -
505-506
Alcalá, Galiano Antonio, spansk statsman -
505-506
Alcalde, namn på styresmannen i de spanska städerna och byarna -
505-506
Alcamenes. Se Alkamenes -
505-506
Alcamo, stad i prov. Trapani på Sicilien -
505-506
Alcañiz, stad i spanska prov. Teruel -
505-506
Alcanna, farm. Se Alkanna -
505-506
Alcantara. 1. Stad i spanska prov. Caceres -
505-506
Alcantara. 2. Förstad till Lissabon -
505-506
Alcantara. 3. Hamnstad i brasilianska staten Maranhão -
505-506
Alcantara-orden, en af Spaniens tre äldsta andliga riddarordnar -
505-506
Alcantarinernas förening. Se Minoriter -
505-506
Alcaraz, gammal stad i spanska prov. Albacete -
505-506
Alcaraz, Sierra de, spansk bergskedja -
505-506
Alcarraza, vattenkylare -
505-506
Alcazar, spansk benämning på palats, slott och borgar -
505-506,
507-508
Alcazar de San Juan, stad i spanska prov. Ciudad-Real -
507-508
Alcazar Quivir, stad i Marokko -
507-508
Alcea, bot. Se Stockros -
507-508
Alcedo, zool. Se Kungsfiskare -
507-508
Alces, zool. Se Älg -
507-508
Alceste (Alkestis), grek. myt. Se Admetos -
507-508
Alceste, pseudonym för den finske författaren Hj. J. Runeberg -
507-508
Alcester, baron. Se Seymour 7 -
507-508
Alchemilla, bot., växtsläkte -
507-508
Alchornea Sw., bot., växtsläkte -
507-508
Al-chwarismi (Al-chwarizmi). Se Chwarazmi. -
507-508
Alcibiades. Se Alkibiades -
507-508
Alciden, eg. "Alkaios’ ättling", -
507-508
Alcinous. Se Alkinoos -
507-508
Alciphron. Se Alkifron -
507-508
Alcira, stad i spanska prov. Valencia -
507-508
Alclyde, fordom skotskt rike. Se Skottland -
507-508
Alcmæon. Se Alkmaion -
507-508
Alcmæoniderna. Se Alkmaioniderna -
507-508
Alcman. Se Alkman -
507-508
Alcmene. Se Alkmene -
507-508
Alcobaça, liten stad i portugisiska prov. Estremadura -
507-508
Alcock, Sir Rutherford, engelsk diplomat -
507-508
Alcoforado, Marianna (Syster M.), portugisisk nunna -
507-508
Alcohol, alkohol -
507-508
Alcolea, liten ort i spanska prov. Jaen -
507-508
Alcor, astron., stjärna i Karlavagnen -
507-508
Al corso, hand., till dagens pris -
507-508
Alcott, Louisa May, amerikansk författarinna -
507-508
Alcoy, stad i spanska prov. Alicante -
507-508,
509-510
Alcudia, befäst hamnstad på Mallorca -
509-510
Alcudia, hertig af. Se Godoy -
509-510
Alcuin. Se Alkuin -
509-510
Alcyonaria, zool., polyper -
509-510
Alcyone, astron., stjärna i gruppen Plejaderna -
509-510
Alcyone, grek. myt. Se Halkyone -
509-510
Alcyonella, zool., ett mossdjur -
509-510
Alcyonium, Kork-korall, zool., ett polypsläkte -
509-510
Aldabra-gruppen, några små bördiga öar i Indiska hafvet -
509-510
Aldafader, ett af Odens många binamn -
509-510
Aldan, flod i Sibirien -
509-510
Aldebaran, astron., ögat i stjärnbilden Oxen -
509-510
Aldebaran, pseudonym för M. G. L. Oxenstierna -
509-510
Aldegonde. Se Marnix -
509-510
Aldegrever, Heinrich, tysk kopparstickare och målare -
509-510
Aldehyd, riktigare Acetaldehyd, kem., en syrsättningsprodukt af alkohol -
509-510
Aldehydblått, Aldehydgrönt, kem. Se Anilinfärger -
509-510
Aldeigja. Se Aldeigjuborg -
509-510
Aldeigjuborg (Aldeigja), fornnordiska namnet på staden Ladoga -
509-510
Aldén, Gustaf Alfred, skolman -
509-510
Aldenhoven, köping i regeringsområdet Aachen -
509-510
Alder, bot., provinsnamn för gråalen -
509-510
Alderman, kallades hos angelsachserna förmän för skrån -
509-510,
511-512
Alderney, den nordligaste af de normandiska öarna -
511-512
Aldershot, ett i grefskapet förlagdt stående läger af engelska trupper -
511-512
Aldhelm, angelsachsisk diktare -
511-512
Aldier. Se Langobarder -
511-512
Aldiner, böcker -
511-512
Aldobrandini, gammal florentinsk adelssläkt -
511-512
Aldobrandiniska bröllopet, en antik freskomålning -
511-512
Aldrich, Thomas Bailey, nordamerikansk skald -
513-514
Aldridge, Ira, nordamerikansk skådespelare -
513-514
Aldringen (Aldringer, Altringer), Johann v., kejserlig tysk fältmarskalk -
513-514
Aldrovandi, Ulisse, italiensk naturforskare -
513-514
Aldrovandia vesiculosa L., bot., växtart -
513-514
Aldus Manutius, veneziansk boktryckare. Se Manutius -
513-514
Ale, nord. myt., en af asagudarna. Se Vale -
513-514
Ale härad, i Älfsborgs län -
513-514
Ale, eng., ett slags öl -
513-514
Alea jacta est (lat.), "tärningen är kastad" -
513-514
Aleander, Hieronymus, italiensk humanist -
513-514,
515-516
Aleardi, Aleardo (eg. Gaetano), grefve, italiensk skald -
515-516
Aleatico, ett sött, rödt muskatellvin -
515-516
Aleatorisk, som beror på tärningskast -
515-516
Alecsandrescu (Alexandrescu), Grigore, rumänisk skald och politiker -
515-516
Alecsandri (Alexandri), Vasile, rumänisk skald -
515-516
Alecto, grek. myt. Se Alekto -
515-516
Aleholmstraktaten, fördrag ingånget år 1366 -
515-516
Aleik es-selam. Se Selam -
515-516
Aleipterion, frotteringsrummet vid de grekiska baden -
515-516
Aleko (A. pasja), turkisk statsman -
515-516
Alektisk. Se Alexi -
515-516
Alekto, grek. myt., en af erinyerna -
515-516
Alektoromanti l. Alektryomanti, konsten att spå efter tuppars galande -
515-516
Alektryomanti. Se Alektoromanti -
515-516
Aleman, Mateo, spansk romanförfattare -
515-516
Alemanner l. Alamanner, en germansk folkförening -
515-516,
517-518
Alemannien. Se Alemanner och Schwaben -
517-518
d’Alembert, Jean le Rond, fransk matematiker, filosof och skriftställare -
517-518
Alembik. Se Alambik -
517-518
Alembrotsalt, kem., förening af kvicksilfverklorid och salmiak -
517-518
Alemtejo, provins i Portugal -
517-518
Alencar, José Martiniano de, brasiliansk författare -
517-518
Alençon, hufvudstad i franska depart. Orne -
517-518,
519-520
Alentaka, landskap i Ingermanland -
519-520
Alentejo. Se Alemtejo -
519-520
Alepin, ett slags fint, kypradt tyg -
519-520
Aleppi l. Alleppi, hufvudhamnen i vasallstaten Travancore -
519-520
Aleppo. 1. Vilajet i asiatiska Turkiet -
519-520
Aleppo. 2. Stad i vilajetet Aleppo -
519-520
Aleppo-nötter, den bästa sorten pistacier -
519-520
Aleppotall, Pinus halepensis Mill., bot. -
519-520
Aler, Paul, jesuit, skolman -
519-520
Alert, vaken, pigg -
519-520
Alerze, bot., den röda kärnveden af Fitz-Roya patagonica -
519-520
Alesia, fordom mandubiernas hufvudstad i Gallia lugdunensis -
519-520
Ale-Sköfde, socken i Älfsborgs län -
519-520
à l’espagnol, fr., på spanskt sätt -
519-520
Alessandri, Alessandro, italiensk humanist -
519-520
Alessandria. 1. Provins i Italien -
519-520
Alessandria. 2. Hufvudstad i provinsen Alessandria -
519-520
Alessi, Galeazzo, italiensk arkitekt -
519-520,
521-522
Alessio (Lesch, Ljesch), stad i turkiska Albanien -
521-522
Al estofádo (sp.), måladt i naturlig färg -
521-522
À l’estompe, fr., teckning utförd med stomp -
521-522
Aletheia, grek. myt. Se Veritas -
521-522
Alethopteris Sternb., paleont., växtsläkte -
521-522
Aletsch-gletscher, Alpernas största jökel -
521-522
Aleurites moluccana, bot. Se Euphorbiaceæ -
521-522
Aleuromanti, spådom genom rådfrågande af offermjölet -
521-522
Aleurometer, apparater för undersökning af mjöls duglighet -
521-522
Aleuron-korn, Glutenmjöl -
521-522
Aleuroskop. Se Aleurometer -
521-522
Aleuterna l. Aleutiska öarna, en grupp öar tillhörande Alaska -
521-522
Alexander, kallad den store -
521-522,
523-524,
Alexander den stores rike.,
(blank),
525-526
Alexander, namn på åtta påfvar -
525-526
Alexander. 1. Alexander I, påfve -
525-526
Alexander. 2. Alexander II, påfve 1061-73 -
525-526
Alexander. 3. Alexander III, påfve 1159-81 -
525-526
Alexander. 4. Alexander IV, påfve 1254-61 -
525-526
Alexander. 5. Alexander V, påfve 1409-1410 -
525-526,
527-528
Alexander. 6. Alexander VI, påfve 1492-1503 -
527-528
Alexander. 7. Alexander VII, påfve 1655-67 -
527-528
Alexander. 8. Alexander VIII, påfve 1689-91 -
527-528
Alexander från Afrodisias, grekisk filosof -
527-528
Alexander, patriark i Alexandria -
527-528
Alexander af Hales, skolastisk tänkare -
527-528
Alexander, ryska kejsare -
527-528
Alexander. 1. Alexander I Pavlovitj -
527-528,
529-530
Alexander. 2. Alexander II Nikolajevitj -
529-530,
531-532
Alexander. 3. Alexander III Alexandrovitj -
531-532,
533-534
Alexander I, konung af Serbien -
533-534,
535-536
Alexander, konungar af Skottland -
535-536
Alexander. A. I, konung 1107-24 -
535-536
Alexander. A. II, konung 1214-49 -
535-536
Alexander. A. III, konung 1249-86 -
535-536
Alexander, prins af Hessen -
535-536
Alexander I, furste af Bulgarien -
535-536
Alexander, Sir William, earl of Stirling, skotsk diktare -
535-536
Alexander, Sir James Edward A. of Westerton, engelsk militär -
535-536
Alexander, Mrs., pseudonym för den engelska författarinnan Annie Hector -
537-538
Alexander-arkipelagen l. Tlinkit-öarna, en ögrupp i Alaska -
537-538
Alexander-bergen, bergskedja i ryska prov. Semirjetsjensk och Sir Darja -
537-538
Alexanderbron, en uppförd bro öfver Seine -
537-538
Alexander Jannai, judisk konung och öfverstepräst -
537-538
Alexander Johan I, furste af Rumänien. Se Kusa -
537-538
Alexander Karageorgevitj, furste af Serbien. Se Karageorgevitj. -
537-538
Alexander Nevskij, rysk storfurste -
537-538,
539-540
Alexander-Nevskij-klostret, i Petersburg -
539-540
Alexander-Nevskij-orden. Se Ordnar (Ryssland) -
539-540
Alexander-orden. Se Ordnar (Bulgarien) -
539-540
Alexander-sagan -
539-540
Alexander-sarkofagen, antik marmorsarkofag -
539-540
Alexandersbad, kurort i Oberfranken i Bajern -
539-540
Alexander Severus. Se Severus 2 -
539-540
Alexander-slaget, antik mosaikbild -
541-542
Alexanderson, Aron Martin, klassisk filolog -
541-542
Alexandersuniversitetet, Kejserliga. Se Hälsingfors universitet -
541-542
Alexander-tåget. Se Thorvaldsen -
541-542
Alexandra, grek. myt. Se Kassandra -
541-542
Alexandra (Karoline Maria Charlotte Louise), engelsk drottning -
541-542
Alexandra Feodorovna, ryska kejsarinnor. Se Nikolaus I och Nikolaus II -
541-542
Alexandra-land, del af Australiens mellersta fastland -
541-542
Alexandra-Nil, det största tillflödet till Victoria Njansa -
541-542
Alexandra Pavlovna, dotter af ryske storfursten -
541-542,
543-544
Alexandre, Rabbi Aaron, schackspelare -
543-544
Alexandre, Arsène, fransk konsthistorisk skriftställare -
543-544
Alexandre de Bernay, fransk trouvère på 1100-talet -
543-544
Alexandrescu. Se Alecsandrescu -
543-544
Alexandrette, hamnstad på Syriens kust -
543-544
Alexandri. Se Alecsandri -
543-544
Alexandria. 1. Stad i Egypten -
543-544,
545-546
Alexandria. 2. Stad i Virginia -
545-546
Alexandria. 3. Stad i Ryssland, i guvern. Cherson -
545-546
Alexandria. 4. A. ad Issum. Se Alexandrette -
545-546
Alexandrin, metr., ett versslag -
545-546
Alexandrinska bibelöfversättningen. Se Bibelöfversättningar -
545-546
Alexandrinska biblioteket -
545-546
Alexandrinska bildningen -
545-546
Alexandrinska codex. Se Codex -
545-546
Alexandrinska kateketskolan -
545-546,
547-548
Alexandrinska museet. Se Museum -
547-548
Alexandrinska skolan, ett uttryck -
547-548
Alexandrinska tidsåldern -
547-548
Alexandrinsk konst -
547-548
Alexandrister, aristoteliske filosofer i Italien -
547-548
Alexandrit, miner., en varietet af krysoberyll -
547-548
Alexandropol, stad i ryska guvern. Erivan -
547-548
Alexandrovsk. 1. Stad i ryska guvern. Jekaterinoslav -
547-548
Alexandrovsk. 2. (Alexandrovski Post) Rysk koloni på Sibiriens östra kust -
547-548
Alexandrovsk. 3. (Jekaterinahamn) Rysk hamnstad vid Kolahalfön -
547-548
Alexej (Aleksej). 1. A. Michailovitj, rysk tsar -
547-548
Alexej. 2. A. Petrovitj, den föregåendes sonson -
547-548,
549-550
Alexejev, Jevjenij Ivanovitj, rysk amiral -
549-550
Alexi, med., serums förmåga att döda mikroorganismer -
549-550
Alexi, med., förlust af förmågan att uppfatta det skrifna ordet -
549-550
Alexianer l. Celliter, en förening af fromma lekmän -
549-550
Alexifarmakon, farm., skyddsmedel mot gift -
549-550
Alexinatz, stad i serbiska kretsen Krusjevatz -
549-550
Alexiner, med., okända, förmodligen ägghviteartade ämnen -
549-550
Alexios, namn på 5 östromerska (bysantinska) kejsare -
549-550
Alexios, grundläggare af kejsardömet Trabezon -
549-550
Alexis, attisk lustspelsförfattare -
549-550
Alexis, Wilibald, pseudonym för tyske romanförfattaren Wilhelm Häring -
549-550
Alexis, Paul, fransk författare -
549-550,
551-552
Alexisbad, kuranstalt i Selkedalen på Harz -
551-552
Alexiterium, motgift mot bett eller sting af giftigt djur -
551-552
Alexius den helige, alexianernas (lollardernas) skyddshelgon -
551-552
Alexy, Karl, ungersk bildhuggare -
551-552
Alf, landtbr., jordlagret närmast under matjorden -
551-552
Alfa, första bokstafven i grekiska alfabetet -
551-552
Alfa l. Halfa-gräs, "esparto-gräset" -
551-552
Alfabet -
551-552,
553-554,
555-556
Alfabetiska sånger, strofernas begynnelsebokstäfver följa hvarandra i alfabetisk ordning -
555-556
Alfalfa. Se Lucern -
555-556
Alf Alreksson, nord. sag., sveakonung af ynglingaätten -
555-556
Al-Farabi. Se Farabi -
555-556
Alfaro, signatur för Anna Roos. -
555-556
Alfa-separator. Se Separator -
555-556
Alfeios, den största floden på Peloponnesos -
555-556
Alfenid, galvaniskt försilfradt nysilfver. Se Nysilfver -
555-556
Alfer, naturväsenden -
555-556
Alf Erlingsson af Thornberg, en norsk storman och sjökrigare -
555-556
Alfhem, alfernas boning. Se Alfer -
555-556
Alfhemmen, kustlandet emellan Glommen och Göta älf -
555-556
Alfhild, hervararsagans namn på Ivar Vidfamnes dotter Öd -
555-556
Alfieri. 1. Vittorio A., grefve, italiensk dramaturg -
555-556,
557-558
Alfieri. 2. Cesare A., sardinsk statsman -
557-558
Al fine, it., mus., till slutet -
557-558
Alfit, gottländskt namn på skärfläckan -
557-558
Alf Knutsson af Tre rosor, stor norsk jordegare -
557-558
Alfkors eller Älfkors, vidskepligt tecken -
557-558
Alf-luckrare, landtbr., åkerbruksredskap -
557-558
Alfons, män som underhållas af prostituerade kvinnor -
557-558
Alfons. Konungar af Aragonien och Navarra -
557-558
Alfons. 1. Alfons I -
557-558
Alfons. 2. Alfons V, den ädelmodige -
557-558,
559-560
Alfons. Konungar af Asturien och Kastilien (Leon, Galicien) -
559-560
Alfons. 1. Alfons III, den store, konung af Asturien, Leon och Galicien -
559-560
Alfons. 2. Alfons VI, konung i Leon, Kastilien och Galicien -
559-560
Alfons. 3. Alfons VII, konung af Asturien, Kastilien, Leon och Galicien -
559-560
Alfons. 4. Alfons VIII, konung af Kastilien -
559-560
Alfons. 5. Alfons X, den vise, "filosofen" och "astronomen", konung af Kastilien och Leon -
559-560
Alfons. 6. Alfons XI, konung af Kastilien och Leon -
559-560
Alfons I, af huset Este. Se Este -
559-560
Alfons. Konungar af Portugal -
559-560
Alfons. 1. Alfons I, eröfraren (conquistador) -
559-560
Alfons. 2. Alfons V, afrikanen -
559-560
Alfons. 3. Alfons VI, af huset Braganza -
559-560
Alfons, konungar af Spanien -
559-560
Alfons. 1. A. XII -
559-560,
561-562
Alfonsia, bot. Se Elæis -
561-562
Alfonsino, spanskt guldmynt -
561-562
Alfonsinska tabellerna, astron., astronomiska tabeller -
561-562
Alfonso. Se Alfons -
561-562
Alforer. Se Alfurer -
561-562
Alfort, by i franska depart. Seine -
561-562
Alfplog, landtbr., åkerbruksredskap -
561-562
Alfred, den store, angelsachsernas konung -
561-562,
563-564
Alfred Ernst Albert, prins af Storbritannien -
563-564
Al fresco (it.). Se Freskomåleri -
563-564
Álfr úr Króki, en norsk riddare -
563-564
Alfshög, socken i Hallands län -
563-564
Alfsol, jylländsk konungadotter -
563-564
Alfta, socken i Gäfleborgs län -
563-564
Alfthan, Georg von, finsk statsman -
563-564
Alfurer, Alforer l. Haraforer, ur-invånarna i Celebes och på Molukkerna -
563-564
Alfva, socken i Gottlands län -
563-564
Alfvar, geol., midtlandet på Öland -
563-564
Alfvarmo, geol., kalkhaltig fin vittringsjord -
563-564
Alfvén, Hugo, tonsättare -
563-564,
565-566
Alfver, oriktig form för alfer -
565-566
Alfvesta (Alfvestad), järnvägsstation i Småland -
565-566
Alfågel, Bucephala glacialis, zool., en nordisk dyk-and -
565-566
Alföld, den stora ungerska slätten. Se Ungern -
565-566
Alförrädare, Fuligula dispar, zool., dyk-and -
565-566
Alg, bot. Se Alger -
565-566
Algali, kir., kateter -
565-566
Algarbien. Se Algarve -
565-566
Algardi, Alessandro, italiensk bildhuggare och arkitekt -
565-566
Algaritm, Algoritm l. Algorism, mat., positions-aritmetiken -
565-566
Algarobia, bot. Se Prosopis -
565-566
Algarot-pulver, kem., ett antimonpreparat -
565-566
Algarotti, Francesco, grefve, italiensk skriftställare -
565-566
Algarovilla, bot. Se Pithecolobium -
565-566
Algarrobo, bot. Se Prosopis -
565-566
Algarve (Algarbien), Portugals minsta och sydligaste provins -
565-566,
567-568
Al Gassali l. Algasel, arabisk filosof -
567-568
Algau, Algäu l. Allgau, del af Bajern -
567-568
Algau-boskap l. Allgau-boskap, nötboskapsras -
567-568
Algaute Gautreksson, nord. sag., konung i Götaland -
567-568
Algebra -
567-568
Algebraiker, person som sysslar med algebra -
567-568
Algebraisk, som har afseende på algebra -
567-568
Algebraiska tecken. Se Matematiska tecken -
567-568
Algeciras l. Algeziras, stad i spanska prov. Cadiz -
567-568
Algemeen handelsblad, Amsterdams inflytelserikaste politiska tidning -
567-568
Algenib, astron., stjärna i stjärnbilden Perseus -
567-568
Alger, bot. -
567-568,
569-570,
571-572,
573-574,
575-576
Alger. 1. Fransk besittning i Afrika. Se Algeriet -
575-576
Alger. 2. Det mellersta departementet i Alger -
575-576
Alger. 3. Hufvudstad för departementet och för hela Algeriet -
575-576
Alger, Russel Alexander, nordamerikansk politiker -
575-576
Algérienne, fr., bomulls- eller ylleväfnad med brokiga tvärstrimmor -
575-576
Algeriet, Frankrikes viktigaste besittning -
575-576
Algeriet. Läge, storlek, naturförhållanden -
575-576
Algeriet. Klimat -
575-576
Algeriet. Naturalster -
575-576,
577-578
Algeriet. Befolkningen -
577-578
Algeriet. Handel -
577-578
Algeriet. Förvaltning -
577-578
Algeriet. Historia -
577-578,
579-580
Algeriska Sahara. Se Algeriet -
579-580
Algeriska viner -
579-580
Algerisk metall. Se Britanniametall -
579-580
Algeriskt pass. Se Sjöpass -
579-580
Algesi, fysisk smärta -
579-580
Algeziras. Se Algeciras -
579-580
Alghero, hamnstad i prov. Sassari -
579-580
Algi. Se Algesi -
579-580
Algier, tysk benämning på Alger -
579-580
Alginsyra, ett ägghviteliknande ämne -
579-580
Algoa-bay, en hafsvik på sydöstra kusten af Kaplandet -
579-580
Algodonales, bukt i norra Chile -
579-580
Algol, astron., variabel stjärna i Perseus -
579-580
Algolog l. Fykolog, den som studerar algerna -
579-580
Algologi, vetenskapen om algerna -
579-580
Algonk l. Algonkiska systemet, geol., sedimentära aflagringar -
579-580,
581-582
Algonkin-indianer. Se Indianer -
581-582
Algonkisk, geol., tillhörande algonk -
581-582
Algorism, mat. Se Algaritm -
581-582
Algoritm. Se Algaritm -
581-582
Algotssönerna, stormannasläkt i Västergötland -
581-582
Algrafi, litografiskt förfaringssätt -
581-582
Algreen-Ussing, Tage, dansk politiker. Se Ussing -
581-582
Algrena, järnverk i Örebro län -
581-582
Algslem. Se Karagin -
581-582
Alguacil, guvernör i en spansk provinsstad -
581-582
Algubbe, zool., namn på alfågelhannen -
581-582
Algumin, ett sällsynt träslag -
581-582
Algutsboda, socken i Kronobergs län -
581-582
Algutsrum, socken på Öland -
581-582
Algutsrums härad, på Öland -
581-582
Algutstorp, socken i Älfsborgs län -
581-582
Algäu. Se Algau -
581-582
Alhagi maurorum. bot., Alhagibuske, Äkta mannaklöfver -
581-582
Alhama, namn på flere spanska badorter -
581-582
Alhambra, den forna moriska konungaborgen vid Granada -
581-582,
583-584,
585-586
Alhambra-vaser, keram., praktvaser af fajans -
585-586
Alhazen, arabisk fysiker. Se Fysik -
585-586
Alheden, en stor hed i norra Jylland -
585-586,
587-588
Al henna l. Henna, farm. Se Alkanna -
587-588
Alhidad (Alidad), astron., del af ett mätinstrument -
587-588
Ali, ett arabiskt ord nyttjadt både som namn och hederstitel -
587-588
Ali, den fjärde kalifen (656-661) -
587-588
Ali (A. bej), sultan af Egypten -
587-588
Ali (A. pasja), regent i Janina -
587-588
Ali (Muhammed Emin A. pasja), turkisk statsman -
587-588
Alias (lat.), annars -
587-588
Alibaud, Louis, en degraderad fransk korporal -
587-588
Alibert, Jean Louis, fransk läkare -
587-588
Alibi, jur. -
587-588
Alicante. 1. Provins i Spanien -
587-588
Alicante. 2. Hufvudstad i prov. Alicante -
587-588
Alicata l. Licata, handelsstad i prov. Girgenti -
589-590
Alice Maud Mary, storhertiginna af Hessen -
589-590
Alicudi (Alicuri), en af Lipariska öarna -
589-590
Alidad, fys. Se Alhidad -
589-590
Alider, ättlingar af Muhammeds måg Ali -
589-590
Alienation, försäljning -
589-590
Alien bill, engelsk författning angående främlingar -
589-590
Alieni juris homo, jur., en omyndig person -
589-590
Alien office, eng., främlingsbyrå -
589-590
Alifatiska föreningar, kem., organiska föreningar -
589-590
Aligarh l. Kol, hufvudstad i distriktet Aligarh -
589-590
Alighieri. Se Dante Allighieri -
589-590
Alignement, den genom två punkter bestämda riktningen af en rät linje -
589-590
d’Aligny, Claude Félix Théodore Caruelle, fransk landskapsmålare -
589-590
Alika, zool., sydsvensk benämning på kajan -
589-590
Alikvant, mat. -
589-590
Alikvot, mat. -
589-590
Alikvotpiano. Se Pianoforte -
589-590
Alikvot-toner, Öfvertoner -
589-590
Alima, flod i franska Kongo -
589-590
Aliment l. Alimentation, underhåll -
589-590
Alimentation. Se Aliment -
589-590
Alin, Oskar Josef, historieskrifvare -
589-590,
591-592,
593-594
Alinea, boktr., ny rad -
593-594
Alingsås, uppstad i Västergötland -
593-594
Alingsås landsförsamling, i Älfsborgs län -
593-594
Alingsås manufakturverk -
593-594,
595-596
Aliquid in omnibus, nihil in toto, ordspråk: "litet i hvarje, intet i det hela". -
595-596
Alisarin l. Alizarin, kem., krapprotens röda färgämne -
595-596
Alisarin-bläck. Se Bläck -
595-596
Aliscamps l. Aliscans, detsamma som Alyscamps. Se Arles -
595-596
Alise. Se Alesia -
595-596
Alishan, Leon, armenisk skald och skriftställare -
595-596
Alisma L., bot., växtsläkte -
595-596
Alismataceæ, Alismacéer, bot., en liten naturlig familj -
595-596,
597-598
Aliso, romerskt fäste vid floden Lippe -
597-598
Alison. 1. Sir Archibald A., engelsk jurist och historiker -
597-598
Alison. 2. Sir Archibald A., engelsk general -
597-598
À livre ouvert, mus., från bladet -
597-598
Alix, Pierre Marie, fransk kopparstickare -
597-598
Alizarin. Se Alisarin -
597-598
Alizé l. Vent alizé, meteor., passadvind -
597-598
Aljaska, halfö i Nord-Amerika. Se Alaska -
597-598
Aljbov, Michail Nilovitj, rysk novellist -
597-598
Aljubarrota, by i portugis. distriktet Leiria -
597-598
Alka, zool. Se Alca -
597-598
Alkahest, ett lösningsmedel -
597-598
Alkaios, grek. myt. -
597-598,
599-600
Alkaios, lyrisk skald -
599-600
Alkaisk l. Alcæisk strof, ett versslag -
599-600
Alkald. Se Alcalde -
599-600
Alkali, kem. -
599-600
Alkali-albuminat. Se Albuminat -
599-600
Alkaliblått, en grupp af blåa tjärfärger -
599-600
Alkali-metaller, kem., metaller hvilkas oxider benämnas alkalier -
599-600
Alkalimetri, kvantitativt bestämma myckenheten alkali -
599-600
Alkaliska jordarter, kem., oxiderna till metallerna kalcium, strontium, barium -
599-600
Alkalisk luft, kem., ett fordom brukligt namn på ammoniakgas -
599-600
Alkalisk reaktion, kem. -
599-600
Alkalisk smak, frätande smak -
599-600
Alkaliskt bad. Se Lutbad -
599-600
Alkaloider, kem., farm., växtbaser -
599-600,
601-602
Alkaluretika, läkemedel -
601-602
Alkamenes, grekisk bildhuggare i Aten -
601-602
Alkan, Charles Valentin Morhange, fransk musiker -
601-602
Alkanna, farm., ört -
601-602
Alkannarot, farm. Se Alkanna -
601-602
Alkanna-rödt, farm. Se Alkanna -
601-602
Alkannin, detsamma som alkanna-rödt -
601-602
Alkarraza. Se Alcarraza -
601-602
Alkavare, fjälltopp på Kölen -
601-602
Alkazar. Se Alcazar -
601-602
Alkeknott. Se Alkekungsläktet -
601-602
Alkekungsläktet, Mergulus, zool. -
601-602
Alkemi, konsten att sammansätta de vises sten -
601-602,
603-604
Alkemist, person, som sysslar med alkemi -
603-604
Alkermes, ett slags likör -
603-604
Alkestis, grek. myt. Se Admetos -
603-604
Alkibiades, en atenare af gammal adlig släkt -
603-604,
605-606
Alkifron, grekisk retor -
605-606
Alkinoos, grek. myt., konung öfver faiakerna -
605-606
Alkkula, finska namnet på Öfver-Torneå -
605-606
Alkmaar l. Alkmar, stad i prov. Nord-Holland -
605-606
Alkmaion, grek. sag., en son af Amfiaraos -
605-606
Alkmaioniderna (Alkmeoniderna), en atensk ätt -
605-606
Alkman, grekisk skald från Sardes -
605-606
Alkman, Edvard Petrus, tidningsman -
605-606
Alkmar. Se Alkmaar -
605-606
Alkmene, grek. sag., dotter af konung Elektryon -
605-606
Alkmeoniderna. Se Alkmaioniderna -
605-606
Alkohol, den flyktiga beståndsdelen i jästa drycker -
605-606
Alkohol. 1. Kem. -
605-606,
607-608
Alkohol. 2. Farm. -
607-608,
609-610
Alkohol-amblyopi. Se Ögonsjukdomar. -
609-610
Alkoholat, metallsalt af en alkohol -
609-610
Alkoholförgiftning. Se Alkoholism -
609-610
Alkoholism l. Alkoholsjukdom -
609-610,
611-612
Alkoholist, på dryckenskap begifven person -
611-612
Alkoholisthem, anstalt för alkoholister -
611-612
Alkoholometer, fys., en procent-areometer -
611-612,
613-614
Alkoholometri, fys., mätning af en vätskas alkoholhalt -
613-614
Alkoholsjukdom. Se Alkoholism -
613-614
Alkoran. Se Koran -
613-614
Alkov, en hvälfd och af sängplats upptagen nisch -
613-614
Alksläktet. Se Alca -
613-614
Alkufvan. Se Karpfiskar -
613-614
Alkuin (Alcuin, Alcuinus), Karl den stores förtrogne rådgifvare -
613-614
Alkussan, zool., ett fisksläkte. Se Ålkussan. -
613-614
Alkyl, kem., kolväterest -
613-614
Alkyone, grek. myt. Se Halkyone -
613-614
Alkärr, landtbr., trakt bevuxen med klibbal -
613-614
All., i naturvetenskapliga namn förkortning for Carlo Allioni -
613-614
Alla breve, mus., de större notvalörerna skola utföras såsom närmast mindre -
613-614
Alla cappella (it.), mus. Se Alla breve -
613-614
Allagit, miner., mineral med öfvervägande mangankisel -
613-614
Allah, den muhammedanska religionens högsta namn på Gud -
613-614
Allahabad. 1. Provins (division) i Nordvästprovinserna i Indien -
613-614
Allahabad. 2. Hufvudstad i Nordvästprovinserna och i nämnda provins -
613-614
Alla helgons dag, en romersk-katolsk fest -
613-614
Allain-Targé, François Henri René, fransk politiker -
613-614,
615-616
Allamanda L., bot., växtsläkte -
615-616
Alla marcia, it, mus. Se Marcia -
615-616
Alla martyrers dag, grekisk kyrkofest -
615-616
Allan, William, skotsk historiemålare -
615-616
Allanblackia Oliv., bot., växtsläkte -
615-616
Allanit, miner. Se Ortit -
615-616
Allan-linjen, ångbåtsförbindelse emellan Nord-Amerika och England -
615-616
Allanstyrning. Se Slidreglering -
615-616
Allantiasis 1. Botulismus, köttförgiftning -
615-616
All’ antico (it.), mus., i antik stil -
615-616
Allantoin, kem., ett urinämnederivat -
615-616
Allantois, embr., blåsformig bildning -
615-616
Alla pezza (it.), hand. Se Al pezzo -
615-616
Alla polacca (it.), mus., i polonäsens stil och takt -
615-616
Alla prima -
615-616
Allard (Allart), L. N. von. Se Hallart -
615-616
Allard. 1. Jean François A., fransk officer -
615-616
Allard. 2. Paul A., fransk kyrkohistoriker -
615-616
Allargando (it.), mus., småningom långsammare -
615-616
Alla russa (it.), mus., i rysk stil -
615-616
Allasch, kumminbrännvin -
617-618
Alla siciliano (it.), mus., i siciliansk stil -
617-618
Alla själars dag, romersk-katolsk kyrkofest -
617-618
Allasotoniska rörelser, rörelser af växtdelar -
617-618
Allas-sundet, ett sund mellan öarna Lombok och Sumbava -
617-618
Alla stretta (it.), mus., sammanträngdt -
617-618
Alla tedesca (it.), mus., i tysk stil -
617-618
Allativus, en kasus i finskan -
617-618
Alla turca (it.), mus., i turkisk stil. -
617-618
Alla zingara (it.), mus., i zigenarstil -
617-618
Alla zoppa (it.), mus., i synkoperad stil -
617-618
Allbo. 1. Härad i Kronobergs län -
617-618
Allbo. 2. Kontrakt i Växjö stift -
617-618
Alldeutscher verband, förening för de tysk-nationella intressena -
617-618
Allé, väg eller gång omgifven af träd -
617-618
Allée couverte, fr., hällkista -
617-618
Allegat, ordagrant citat ur en skrift -
617-618
Allegera, åberopa en skrift -
617-618
Alleghany, flod i Pennsylvania -
617-618
Alleghany-bergen l. Appalacherna, en bergsträckning -
617-618,
619-620
Alleghany-city l. Allegheny city, fabriksstad i Pennsylvania -
619-620
Allegiance, eng., en tro- och huldhetsed -
619-620
Allegori, abstrakta begrepp begåfvas med personligt lif -
619-620
Allegorisera, göra allegorier -
619-620
Allegorisk, som hör till en allegori -
619-620
Allegorisk utläggning -
619-620
Allegramente (it.), mus., ett annat uttryck för allegro -
619-620
Allegretto, it., mus., rätt lifligt -
619-620
Allegri, Antonio. Se Correggio -
619-620
Allegri, Gregorio, italiensk tonsättare -
619-620
Allegro, mus., raskt, lifligt -
619-620
Allehanda för folket, veckotidning -
619-620
Allemagne, franska namnet på Tyskland -
619-620
Alle man, sjöv., hela besättningen -
619-620,
621-622
Allemand, Louis d’ (Ludovicus Alamandi), fransk prelat -
621-622
Allemand, Fritz L’, österrikisk bataljmålare. Se L’Allemand -
621-622
Allemande. 1. tysk dans i långsam valstakt -
621-622
Allemande. 2. ett par tyska nationaldanser -
621-622
Allemande. 3. Ett tonstycke i långsammare tempo -
621-622
Allemane, Jean. Se Allemanister -
621-622
Allemanister, revolutionär grupp -
621-622
Allen. 1. Bog of Allen, stor torfmosse i Kildare -
621-622
Allen. 2. Lough Allen, insjö i Leitrim -
621-622
Allen, William, engelsk teolog -
621-622
Allen, Ethan, nordamerikansk krigare -
621-622
Allen, William, amerikansk skriftställare -
621-622,
623-624
Allen, William, nordamerikansk politiker -
623-624
Allen, Karl Ferdinand, dansk häfdatecknare -
623-624
Allen, Charles Grant Blairfindie, engelsk skriftställare -
623-624
Allena saliggörande kyrkan, teol. -
623-624
Allenstein, stad i preuss. reg.-omr. Königsberg -
623-624
Allentando (it.), mus., detsamma som rallentando -
623-624
Allentown, stad i Pennsylvania -
623-624
Alleppi. Se Aleppi -
623-624
Aller, en af Wesers bifloder -
623-624,
625-626
Aller, Karl. Se Allers familj-journal -
625-626
Allers, Christian Wilhelm, tysk tecknare -
625-626
Allers familj-journal, en illustrerad veckotidning -
625-626
Allersheim, by i Schwaben -
625-626
Allerum, socken i Malmöhus län -
625-626
Alles mit massen (ty.), allt med måtta -
625-626
Allez, fr., ur vägen -
625-626
Allfader, nord. myt., Oden -
625-626
Allgau. Se Algau -
625-626
Allgemeine zeitung, en tidning i München -
625-626
Allgunnen, sjö. Se Alsterån -
625-626
Allhelgona. 1. Socken i Östergötlands län -
625-626
Allhelgona. 2. Socken i Södermanlands län. Se Helgona -
625-626
Allhelgona. 3. I Lunds stad nybyggd kyrka -
625-626
Allhelgonadag. Se Alla helgons dag -
625-626
Allhelgona-hjälpen, ett fattigunderstöd -
625-626
Allhelgona-viken, en vik vid Brasiliens östkust -
625-626
Allia, förr namn på en biflod till Tiber -
625-626
Alliage, metallblandning, särskildt guld eller silfver -
625-626
Alliance, fr. Se Allians -
625-626
Alliance française, en förening för franska språket -
625-626
Alliance israélite universelle, en förening af judar från alla länder -
625-626
Allians. 1. Förening, förbund -
625-626
Allians. 2. Ett slags kortspel -
625-626
Allians-maskin, en induktionsmaskin -
625-626
Alliansvapen, her. Se Vapen -
625-626
Alliaria Adans., bot. Se Hvitlöksört -
625-626
Allibone, Samuel Austin, nordamerikansk bibliograf -
627-628
Allier. 1. Flod i mellersta Frankrike -
627-628
Allier. 2. Departement -
627-628
Alliera, förena -
627-628
Alligations-räkning, mat., ett räknesätt -
627-628
Alligator, zool. Se Krokodildjur -
627-628
Alligator-sköldpadda, zool., ett släkte kärr-sköldpaddor -
627-628
Alligator swamp l. Dismal swamp, ett träsk i Nord-Carolina, -
627-628
All’ improvista (it.), mus., oförberedt -
627-628
Allinge, stad på Bornholm -
627-628
Allingham. 1. William A., engelsk skald, irländare -
627-628
Allingham. 2. Helen A., engelsk målarinna -
627-628
Allioli, Joseph Franz, tysk katolsk teolog -
627-628
Allison, William Boyd, nordamerikansk politiker -
627-628
Allitteration , metr., uddrim l. stafrim -
627-628,
629-630
Allium, Lök, bot. Se Lök och Löksläktet -
629-630
Allm., i naturvetenskapliga namn förkortning för Allman -
629-630
Allman, George James, engelsk zoolog -
629-630
Allmannagjá. Se Almannagjá -
629-630
Allmers, Hermann, tysk skald -
629-630
Allmoge, bondfolk -
629-630
Allmogedräkt. Se Nationaldräkt -
629-630
Allmogemål. Se Landsmål -
629-630
Allmosa, gåfva, som frivilligt gifves åt fattiga eller nödlidande -
629-630
Allmoseutdelare -
629-630
Allmän bevillning, förv., en skatt -
629-630,
631-632
Allmän farled. Se Farled -
631-632
Allmän flottled. Se Flottled -
631-632
Allmän klagodag. Se Klagodag -
631-632
Allmänna arbeten, ingenjörsarbeten för det allmännas räkning -
631-632
Allmänna barnbördshuset, i Stockholm -
631-632
Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm -
631-632,
633-634
Allmänna besvär. Se Besvär -
633-634
Allmänna besvärsdeputationen. Se Deputation -
633-634
Allmänna besvärs- och ekonomi-utskottet, ett af de 6 ständiga utskotten -
633-634
Allmänna beväringsfonden, för beväringsinrättningens utbildning -
633-634
Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet, i Stockholm -
633-634,
635-636
Allmänna diskontverket. Se Diskont -
635-636
Allmänna exportföreningen. Se Sveriges allmänna exportförening -
635-636
Allmänna flickskolemöten. Se Läraremöten -
635-636
Allmänna försvarsföreningen -
635-636
Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm -
635-636
Allmänna hospitals- och barnhusfonden, en fond -
635-636
Allmänna hus, byggnader det åligger socknen eller häradet att bygga och underhålla -
635-636
Allmänna hypoteksbanken, bankinrättning för jordbruksnäringen -
635-636
Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer -
635-636,
637-638
Allmänna indragningsstaten -
637-638
Allmänna institutet för döfstumma. Se Manilla -
637-638
Allmänna journalen, en tidskrift -
637-638
Allmänna kartverket. Se Rikets allmänna kartverk -
637-638
Allmänna kronofisken, förv. Se Fiske -
637-638
Allmänna kronohemman. Se Kronohemman -
637-638
Allmänna läroverk. Se Skolväsende -
637-638
Allmänna magasinsdirektionen. Se Magasinsstaten -
637-638
Allmänna magasinsinrättningen. Se Magasinsstaten -
637-638
Allmänna och sahlgrenska sjukhuset. Se Sahlgrenska sjukhuset -
637-638
Allmänna postföreningen. Se Postväsende -
637-638
Allmänna sköldemärken, her., de sköldemärken som föreställa föremål -
637-638
Allmänna svenska boktryckareföreningen -
637-638
Allmänna svenska elektriska aktiebolaget -
637-638
Allmänna svenska folkskoleläraremöten. Se Läraremöten -
637-638
Allmänna svenska läkareföreningen -
637-638,
639-640
Allmänna svenska läraremöten. Se Läraremöten -
639-640
Allmänna svenska prästföreningen -
639-640
Allmänna sångföreningen. Se Sångföreningar -
639-640
Allmänna tacksägelsedagar. Se Bönedagar -
639-640
Allmänna tidningar, ett i lagen förekommande namn på Post- och inrikes tidningar -
639-640
Allmänna utskylder. Se Onus -
639-640
Allmänna änke- och pupillkassan i Stockholm -
639-640
Allmänning -
639-640,
641-642
Allmänning. Norge -
641-642
Allmänning. Danmark -
641-642
Allmänning. Finland -
641-642
Allmänningsbönder. Se Bonde -
641-642
Allmänningsfiske, jur. -
641-642
Allmänningsgäld. Se Allmänningsöre -
641-642
Allmänningsrannsakning -
641-642
Allmänningsskog, en menighets samfällda skog. Se Allmänning -
641-642
Allmänningsöre, en gammal skattebenämning -
641-642
Allmän rådstuga, jur. -
641-642,
643-644
Allmän rösträtt. Se Rösträtt -
643-644
Allmänt arbete, arbete för det allmännas räkning -
643-644
Allmänt frälse. Se Frälse -
643-644
Allmänt kyrkomöte. Se Kyrkomöte 2 -
643-644
Allmän väg -
643-644
Allmän värnplikt. Se Värnplikt -
643-644
Allmän åklagare, jur. Se Åklagare -
643-644
Allo, mus., förkortning för allegro -
643-644
Alloa, hamnstad i grefsk. Clackmannan -
643-644
Allobroger, ett keltiskt folk -
643-644
Allocutio. Se Allokution -
643-644
Allod l. Alod, den inom släkten ärftliga egendomen -
643-644
Allodialjord, odaljord. Se Allod -
643-644
Allodialrätt. Se Allod -
643-644
Allodifikation. Se Allod -
643-644
Allodium. Se Allod -
643-644
Allogami, bot. Se Autogami -
643-644
Allogen l. Allotigen, som uppkommit på annat ställe -
643-644
Allograf, handskrift af annan hand -
643-644
Allokroisk, färgväxlande, skimrande -
643-644
Allokroism, färgväxling -
643-644
Allokroit, miner., en varietet af granat -
643-644
Alloktoner, härstammande från annat land -
643-644,
645-646
Alloktona, geol., vissa stenkolslager -
645-646
Allokution, tilltal, tal -
645-646
Allombrados. Se Alombrados -
645-646
Allomorf, detsamma som heteromorf -
645-646
Allonge, hand., ett stycke papper hvars baksida är fullskrifven med endossement -
645-646
Allongeperuk, ett slags yfvig peruk -
645-646
Allons, låtom oss gå -
645-646
Allopati. Se Homöopati -
645-646
Allori, Christofano, italiensk målare -
645-646
Allosorus crispus Bernh., bot. Se Krusbräken -
645-646
Allotigen. Se Allogen -
645-646
Allotment-system, föreslaget system -
645-646
Allotria, ej hörande till saken -
645-646
Allotriofag, person som har ett sjukligt begär att förtära saker som äro äckliga -
645-646
Allotriomorf, petrogr. -
645-646
Allotropa blommor, bot., äro anpassade till insekter med korta mundelar -
645-646
Allotropi, kem., elements förmåga att uppträda med olika egenskaper -
645-646
All’ ottava (it.), mus., "i oktaven" -
645-646
Allou, Édouard, fransk advokat -
645-646
Allowance-system, eng. Se Arbetshus -
645-646
Allra heligaste. 1. Den innersta delen af Salomos tempel i Jerusalem -
645-646,
647-648
Allra heligaste. 2. I den katolska kyrkan den invigda och i monstransen utställda hostian -
647-648
Allra kristligaste konung l. majestät, en hederstitel för Frankrikes konungar -
647-648
Allra trognaste konung l. majestät, en titel -
647-648
All right. eng., allt väl! -
647-648
Allshärjarting -
647-648
Allston, Washington, amerikansk målare -
647-648
Allstot, jaktv., jägarerop -
647-648
Allsvinn, nord. myt., en af de hästar som draga solens vagn -
647-648
Allting, Islands lagstiftande församling -
647-648,
649-650
Alludera, anspela på -
649-650
All’ unisono (it.), mus. Se Unisono -
649-650
Allure, fr., gång, sätt att gå (särskildt om en häst) -
649-650
Allusion, anspelning, hänsyftning -
649-650
Allusorisk, anspelande, hänsyftande -
649-650
Alluvial, geol., förd med vatten till en annan plats -
649-650
Alluvial-bildning, geol. Se Alluvium -
649-650
Alluvial-lera och Alluvial-sand, geol., svämlera och svämsand -
649-650,
651-652
Alluvial-sand. Se Alluvial-lera -
651-652
Alluvion, jur., ett egoområde utvidgas genom uppgrundning af stranden -
651-652
Alluvium l. Alluvialbildning, geol., aflagring -
651-652
Allvar, rättare alfvar -
651-652
Allvin, Jonas, topograf -
651-652
Allvis, en dvärg som friar till Tors dotter -
651-652
Allvismal, en af de mytiska sångerna i den äldre Eddan -
651-652
Allyl, kem., en organisk radikal -
651-652
Allyl-alkohol, kem., allyls förening med hydroxyl -
651-652
Alm, Ulmus montana Sm., bot., ett vanligen medelstort träd -
651-652,
653-654
Alm. Skogsh. -
653-654
Alm. Paleont. -
653-654
Alm, märgel -
653-654
Alm, Axel och Sofia. Se Almska stiftelsen -
653-654
Alma l. Almud, turkiskt våtvarumått = 5,2 l -
653-654
Alma, liten flod på Krim -
653-654
Almacks, eng., en sällskapslokal i King’s street i London -
653-654
Almada, en stad i portugisiska prov. Estremadura -
653-654
Almaden, bergstad i spanska prov. Ciudad-Real -
653-654
Almagest, ett arbete af den grekiske astronomen Ptolemaios -
653-654
Almagro, gammal stad i spanska prov. Ciudad-Real -
653-654
Almagro, Diego, spansk eröfrare -
653-654
Almahera. Se Djilolo -
653-654
Almalii l. Elmalu, stad vid floden Myra -
653-654
Almalonga, stad i Guatemala -
653-654
Alma mater (lat.), hedersnamn för högskolor användt uttryck -
653-654
Al-Mamun, kalif af abbasidernas dynasti -
653-654
Almanach de Gotha, en årlig genealogisk-statistisk kalender -
655-656
Almanack, äfven Almanacka -
655-656,
657-658
Almandin, miner., en järn-lerjordsgranat -
657-658
Almannagjá, en 7-8 km. lång lavaklyfta -
657-658
Almansa, stad i spanska prov. Albacete -
657-658
Al-Mansur, den andre kalifen af abbasidernas dynasti -
657-658
Al-Mansur, riksföreståndare i kalifatet Cordoba -
657-658
Al marco (it.), hand., efter vikt -
657-658
Almare Stäke. 1. Sund vid inloppet från Mälaren till fjärden Skarfven -
657-658
Almare Stäke. 2. Berustadt säteri i Stockholms-Näs socken -
657-658,
659-660
Almás, en mängd orter i Ungern och Siebenbürgen -
659-660
Alma-Tadema, Lourens, holländsk-engelsk målare -
659-660
Almati, artistnamn för operasångerskan Alma Adèle Fich -
659-660
Almaty, fordom namn på staden Vjernoje. -
659-660
Almby, socken i Örebro län -
659-660
Alme, Almeh, Almé, sångerskor i orienten -
659-660
Almebergen. Se Dalarna -
659-660
Almedal, fabriksanläggning i Örgryte socken -
659-660,
661-662
Almeh. Se Alme -
661-662
Almeida, stark gränsfästning mot Spanien -
661-662
d’Almeida, Francisco, portugisisk krigare -
661-662
d’Almeida-Garrett, João Baptista da Silva Leitão, portugisisk skald -
661-662
Almeidan (arab.), marknadsplats, basar -
661-662
Almén, August Teodor, kemist -
661-662,
663-664
Almeria. 1. Spansk provins -
663-664
Almeria. 2. Befäst hufvudstad i provinsen Almeria -
663-664
Almesåkra, socken i Jönköpings län -
663-664
Almesåkra-gruppen, geol., en aflagring -
663-664
Almesåkra-sandsten, geol., sandsten tillhörande Almesåkra-gruppen -
663-664
Almfelt, adlig ätt -
663-664
Almfelt. 1. Lorens Peter A., öfverste för Jämtlands regemente -
663-664
Almfelt. 2. Lorens Axel Fredrik A., figurtecknare och kopparstickare -
663-664
Almgren. 1. Knut August A., politiker -
663-664
Almgren. 2. Oskar Maurits A., riksdagsman -
663-664
Almkvist, Herman Napoleon, språkforskare -
663-664,
665-666
Almlöf. 1. Nils Vilhelm A., skådespelare -
665-666
Almlöf. 2. Karl Anders Knut A., skådespelare -
665-666,
667-668
Almlöf. 3. Hedvig Kristina Elisabet (Betty) A., skådespelerska -
667-668
Almnäs, gods i Västergötland -
667-668
Almohader, muhammedansk sekt och dynasti -
667-668,
669-670
Almonacid, by i spanska prov. Toledo -
669-670
Almondbury, fabriksstad i grefsk. York -
669-670
Almonde, Phillip van, holländsk amiral -
669-670
Almonte, Juan Nepomuceno, mexikansk statsman -
669-670
Almoravider, arabisk sekt och dynasti -
669-670
Almosa. Se Allmosa -
669-670
Almquist (ej Almqvist), släkt från Almunge socken -
669-670,
671-672
Almquist. 1. Erik Jonas A., teolog -
671-672
Almquist. 2. Erik Abraham A., teologisk och filosofisk forskare -
671-672
Almquist. 3. Karl Jonas Love (Lovis, Ludvig) A., författare -
671-672,
673-674,
675-676,
677-678,
679-680
Almquist. 4. Gustaf Fridolf A., generaldirektör och chef för fångvården -
679-680,
681-682
Almquist. 5. Erik Viktor A., riksdagsman -
681-682
Almquist. 6. Sigfrid Oskar Immanuel A., skolman, botanist -
681-682
Almquist. 7. Ernst Bernhard A., läkare -
681-682
Almquist, Bror Edvard (af värmländsk släkt), arkitekt -
681-682,
683-684
Almqvist, släkt som härstammar från Ölmsta socken i Småland -
683-684
Almqvist. 1. Johan Magnus A., teolog, riksdagsman -
683-684
Almqvist. 2. Ludvig Teodor A., president i Svea hofrätt -
683-684
Almqvist. 3. Ester Dorotea A., landskapsmålarinna -
683-684
Almqvist, en från Småland härstammande släkt -
683-684
Almqvist. 1. Per Vilhelm A., teknolog -
683-684,
685-686
Almqvist. 2. Herman Napoleon A., språkforskare. Se Almkvist -
685-686
Almroth, Nils Vilhelm, kemist, teknolog -
685-686
Almska stiftelsen (off. Axel och Sofia Alms stiftelse) -
685-686
Almström, Adolf Fredrik Robert, industriidkare, politiker -
685-686
Almud, ett spansk-portugisiskt rymdmått för våta och torra varor -
685-686
Almukantarat, astron., med horisonten parallell cirkel -
685-686
Almundsryd, socken i Kronobergs län -
685-686
Almuñecar, sjöstad i spanska prov. Granada -
685-686
Almunge, socken i Stockholms län -
685-686
Almvik, lastningsplats i Törnfalls socken -
685-686
Aln, en måttbestämning -
685-686,
687-688
Alnæs, Eyvind, norsk tonsättare -
687-688
Alnander, Samuel Johansson, teolog -
687-688
Alnarp, landtbruks- och mejeriinstitut i Lomma socken -
687-688,
689-690
Alne, ångsåg i Västernorrlands län -
689-690
Al numero (it.), hand., efter antalet -
689-690
Alnus, bot. Se Al -
689-690
Alnwick, stad i Northumberland -
689-690
Alnö. 1. Ö i Bottniska viken -
689-690
Alnö. 2. Socken -
689-690
Alnöit, petrogr., en eruptiv-bergart -
689-690
Aloaderna (Aloeiderna l. Aloiderna), grek. myt., två jättar -
689-690,
691-692
Alocasia Schott, bot., växtsläkte -
691-692
Alod. Se Allod -
691-692
Aloe L. 1. Bot. Ett artrikt växtsläkte -
691-692
Aloe. 2. Farm. Den intorkade saften ur bladen af vissa aloearter -
691-692
A. L. O. E., pseudonym. Se Tucker -
691-692
Aloe-hampa, bladfibrer af åtskilliga aloe-arter -
691-692
Aloeiderna, grek. myt. Se Aloaderna -
691-692
Aloepurpur, tekn., oren aloetinsyra -
691-692
Aloeus, grek. myt. Se Aloaderna -
691-692
Aloe-ved. Se Agallocha -
691-692
Aloger, sekt -
691-692
Alogisk, stridande mot förnuftet -
691-692
Aloi, fr., laglig halt af ett mynt -
691-692
Aloiderna, grek. myt. Se Aloaderna -
691-692
Aloin. Se Aloe -
691-692
Alombrados (sp., lat. Illuminati), en mystisk sekt i Spanien -
691-692,
693-694
Alompra (Alaungpaya), grundläggaren af den sista regerande dynastien i Burma -
693-694
Alonsoa R. et Pav., bot., växtsläkte -
693-694
Alopæiska papperen, en samling dagboksanteckningar -
693-694
Alopæus, stor präst- och ämbetsmannasläkt i Finland -
693-694
Alopæus. 1. Magnus Jakob A., finsk biskop -
693-694
Alopæus. 2. Magnus (i Ryssland Maxim) A., rysk diplomat -
693-694
Alopæus. 3. David A., rysk minister i Würtemberg -
693-694
Alopeci, hårlöshet. Se Hårsjukdomar -
693-694
Alopecias vulpes, zool., en haj-art -
693-694
Alopecurus pratensis, bot., ängskafle. Se Ängskafle -
693-694
à l’ordinaire, fr., vanligtvis -
693-694
Alosa, zool. Se Sillfiskar -
693-694
Alost, belgisk stad. Se Aalst -
693-694
Aloysius den helige, italienskt helgon -
693-694,
695-696
Alp (Alb), äfven Rauhe Alp och Schwäbische Alp -
695-696
Alpacca. Se Alpacka -
695-696
Alpacka (Alpacca). 1. Auchenia paco, zool., en lama-art. Se Kameldjuren -
695-696
Alpacka. 2. Ullen af lama-arten -
695-696
Alpacka-silfver, åtskilliga nysilfverlegeringar -
695-696
Alpargatas, ett af espartotåga flätade sandaler -
695-696
Alpari l. Pari, hand., af lika värde -
695-696
Alp Arslan, en af seldsjukernas furstar -
695-696
Alpbana. Se Alpvägar och Bergbana -
695-696
Alpena, stad i Michigan -
695-696
Alpenglühen, Alpglöd, meteor. Se Skymning -
695-696
Alperna. Allmän öfversikt -
695-696,
697-698
Alperna. I. Väst-alperna -
697-698
Alperna. II. Öst-alperna -
697-698,
699-700
Alperna. Klimatet -
699-700,
701-702
Alperna. Befolkning -
701-702
Alperna. Geologi -
701-702,
703-704
Alpes, tre franska departement -
703-704
Alpes. 1. Basses-Alpes -
703-704
Alpes. 2. Hautes-Alpes -
703-704
Alpes. 3. Alpes maritimes -
703-704
Alpes maritimes. Se Alpes -
703-704
Al peso (it.), hand., efter vikt -
703-704
Al pezzo l. Alla pezza (it.), hand., efter stycke -
703-704
Alpflora, bot. Se Alpväxter och Fjällflora -
703-704
Alpföreningar l. Alpklubbar -
703-704,
705-706
Alpgeten, zool. Se Gemsen -
705-706
Alpglöd. Se Skymning -
705-706
Alpgräs, en art starrgräs -
705-706
Alpha. Se Alfa -
705-706
Alphand, Jean Charles Adolphe, fransk ingenjör och arkitekt -
705-706
Alphard l. Hydras hjärta, astron., en stjärna i stjärnbilden Hydra -
705-706
Alpheus. Se Alfeios -
705-706
Alphonse, fr. Se Alfons -
705-706
Alphorn, ett träblåsinstrument -
705-706
Al piacere. Se A piacere -
705-706
Alpin, som tillhör eller har afseende på Alperna -
705-706
Alpine club, eng. Se Alpföreningar -
705-706
Alpini, Prosper, italiensk botanist och läkare -
705-706
Alpinia L., bot., växtsläkte -
705-706
Alpinist, alp- l. fjällbestigare, alpkännare -
705-706
Alpjägare, de af Garibaldi uppsatta frivilliga trupperna -
705-706
Alpklocka, bot. Se Soldanella -
705-706
Alpklubbar. Se Alpföreningar -
705-706
Alpkråkan, Fregilus graculus, zool., en fågelart -
705-706
Alplärkan, detsamma som sandlärkan. Se Lärkor -
705-706
Alpnach l. Altnach, by i Unterwalden ob dem wald -
705-706
Alporama, fjäll-utsikt -
705-706
Alpros, Rhododendron ferrugineum och hirsutum -
705-706
Alprosbältet. Se Alpväxter -
705-706
Alpsalamander, zool. Se Amfibier -
705-706
Alptafjörður, fjord å Islands sydöstra kust -
705-706
Alptanes , liten halfö söder om Reykjavik -
705-706
Alpujarras, de många på södra sidan af Sierra Nevada liggande dalarna -
705-706
Alpviol, bot. Se Cyclamen -
705-706
Alpvägar och Alpbanor -
705-706,
707-708
Alpväxter, bot., växter som hafva sitt hem på Alperna -
707-708,
709-710
Alpörtbältet. Se Alpväxter -
709-710
Alqueire, ett förr i Portugal och Brasilien rymdmått för torra varor -
709-710
Alquier, Charles Jean Marie, fransk politiker och diplomat -
709-710
Alquifoux, fr., pulveriserad blyglans -
709-710
Alrek, nord. sag., konung af ynglingaätten -
709-710
Al rigore (del tempo), it., mus., strängt i takt -
709-710
Alrun l. Alruna, kvinnor som sysselsatte sig med spådomskonst -
709-710,
711-712
Alrun l. Alruna, Mandragora officinarum Vis. -
711-712
Alrutz. 1. Axel Otto A., ingenjör -
711-712
Alrutz. 2. Sydney Gustaf Louis Reinhold A., psykolog -
711-712
Als (ty. Alsen), ö nära Schleswigs östra kust -
711-712,
713-714
Als, Peder, dansk porträttmålare -
713-714
Alsace, det franska namnet på Elsass -
713-714
Alsatia, nylatinskt namn på Elsass -
713-714
Al secco (it.), seckomåleri. Se Freskomåleri -
713-714
Alseda (Alsheda), socken i Jönköpings län -
713-714
Al segno, it., mus., omtagas blott tills tecknet * möter -
713-714
Alsen, socken i Jämtlands län -
713-714
Alsen, det tyska namnet på ön Als. -
713-714
Alsen, Karl von, pseudonym för den tyske författaren K. B. H. Esmarch -
713-714
Al sgraffito (it.). Se Sgraffito -
713-714
Alsheda, socken i Jönköpings län. Se Alseda -
713-714
Alsike, socken i Stockholms län -
713-714
Alsikeklöfver, Trifolium hybridum L., bot., en klöfverart -
713-714
Alsineæ, Stjärnblomstriga växter, bot., afd. af fam. Caryophyllaceæ -
713-714
Al-siska, Fringilla linaria magnirostris, zool., en stornäbbad varietet af grå-siska -
713-714
Alskog, socken i Gottlands län -
713-714
Alsloot, Denijs van, flamsk målare -
713-714
Alsnö, det äldre namnet på ön och socknen Adelsö -
713-714
Alsnöstadgan, en omkr. 1280 utfärdad förordning -
713-714
Alsó, ung., "nedre", ofta i sammansatta ungerska ortnamn -
715-716
Alsol, en förening af aluminium-acetat och -tartrat -
715-716
Alsophila R. Br., bot., växtsläkte -
715-716
Alstad, två socknar i Malmöhus län. Se Fru Alstad och Västra Alstad. -
715-716
Alstahoug, namn på tvenne gårdar i Norge -
715-716
Alstenö, ö vid Norges västkust -
715-716
Alster, bot. Se Benved -
715-716
Alster, socken i Värmlands län -
715-716
Alster, betydande vattenkvarn i Karlstads landsförsamling -
715-716
Alster, biflod till Elbe -
715-716
Alsterfors, glasbruk i Älghults socken -
715-716
Alstern. Se Alsterån -
715-716
Alsterån, vattendrag i Kronobergs och Kalmar län -
715-716
Alstonia R. Br., bot., växtsläkte -
715-716
Alstrin, Erik, biskop -
715-716
Alstringslinje l. Generatris, mat., en linje genom hvars rörelse i rymden en yta hafva uppkommit -
715-716,
717-718
Alstroemeria L., bot., ett sydamerikanskt växtsläkte -
717-718
Alströmer, svensk adlig ätt -
717-718
Alströmer. 1. Jonas A. -
717-718,
719-720
Alströmer. 2. Patrik A., direktör vid Ostindiska kompaniet -
719-720
Alströmer. 3. Klas A. -
719-720
Alströmer. 4. Johan A. -
719-720
Alströmer. 5. Karl Jonas Oskar A., ämbetsman -
719-720
Alt, mus., den djupa kvinno- och goss-rösten -
719-720,
721-722
Alt, biflod till Donau. Se Aluta -
721-722
Alt. 1. Jakob A., tysk litograf och landskapsmålare -
721-722
Alt. 2. Rudolf von A., akvarellist -
721-722
Altai, ett bergsystem i Central-Asien -
721-722
Altair, astron., en stjärna. Se Atair -
721-722
Altaiska språk. Se Ural-altaiska språk -
721-722
Altai-tatarer l. Altajer. Se Tatarer -
721-722
Altamira, Rafael, spansk skriftställare -
721-722
Altamura, stad i italienska prov. Terra di Bari -
721-722
Altan, högt uppburen hvilo- och utsiktsplats -
721-722
Altappen, lastageplats i Neder-Luleå socken -
721-722
Altar. Se Altare -
721-722
Altar de los Collanes l. Capac-Urcù, en vulkan -
721-722
Altarduk, en linneduk som betäcker altarskifvan -
721-722
Altare l. Altar, offerhärd, offerbord -
721-722,
723-724,
(blank),
Till art. Altare.,
Till art. Altare. (forts.),
(blank),
725-726
Altarets sakrament. Se Nattvarden -
725-726
Altarhafre, gammal utskyld -
725-726
Altarkläde, broderadt kläde -
725-726
Altarläge, en prästen tillkommande skatt eller afgift -
725-726
Altarmat, frivilliga gåfvor af matvaror till prästerskapet -
725-726
Altarnisch. Se Apsis -
725-726
Altaroche, Durand Marie Michel, fransk skriftställare -
725-726
Altarsedel, af präst utfärdadt intyg att någon begått nattvarden -
725-726
Altarskrud. Se Kyrkoskrud -
725-726
Altarskåp. Se Altare -
725-726
Altartafla. Se Altare -
725-726
Altasapakte-fjället -
725-726
Altazimut. Se Astronomiska instrument -
725-726
Altbasun. Se Basun -
725-726
Alt-Breisach. Se Breisach -
725-726
Altdamm, stad. Se Damm 1 -
725-726
Altdorf, stad i Schweiz. Se Altorf -
725-726
Altdorfer, Albrecht, tysk målare -
725-726
Altdorf-Weingarten. Se Weingarten -
725-726
Altea-rot, farm. Se Althæa -
725-726
Altefähr, fiskläge på Rügen -
725-726
Alte land (Das alte land), fruktbar landsträcka på Elbes vänstra strand -
725-726
Alten, den fruktbaraste delen af Finnmarken -
725-726,
727-728
Altén, Mårten, öfversättare -
727-728
Alten, Karl August, grefve, hannoveransk general -
727-728
Altena, fabriksstad i preussiska prov. Westfalen -
727-728
Altenberg. 1. Bergstad i sachsiska reg.-omr. Dresden -
727-728
Altenberg. 2. Det tyska namnet på Moresnet (se d. o.) -
727-728
Altenburg. 1. Tyskt hertigdöme. Se Sachsen-Altenburg -
727-728
Altenburg. 2. Hufvud- och residensstad i hertigdömet Sachsen-Altenburg -
727-728
Altenburg. 3. Stad i Ungern. Se Ungarisch-Altenburg -
727-728
Altenessen, landskommun i preuss. reg.-området Düsseldorf -
727-728
Altenfjord, den västligaste af Finnmarkens stora fjärdar -
727-728
Altengård. Se Alten -
727-728
Altenhus. Se Alten -
727-728
Altenkirchen, by i preuss. prov. Rhenprovinsen -
727-728
Alten-Oetting (-Ötting), köping i Bajern. Se Altötting -
727-728
Altenstein, slott på södra sluttningen af Thüringerwald -
727-728
Altenstein, Karl, friherre von Stein zum A., preussisk statsman -
727-728
Alten-älfven, flod i Finnmarken -
727-728
Alterabel, föränderlig -
729-730
Altera pars (lat.), den andra delen -
729-730
Alteration, sinnesrörelse -
729-730
Alter ego (lat.), andra jag -
729-730
Alterera, förskräcka -
729-730
Altereradt ackord, mus., ett dur- eller mollackord hvari någon ton kromatiskt förändrats -
729-730
Alternanthera Forsk., bot., ett växtsläkte -
729-730
Alternaria, bot., svampsläkte -
729-730
Alternat, inom diplomatien -
729-730
Alternativ, som går i tur -
729-730
Alternator, elektrot., detsamma som växelströmgenerator -
729-730
Alternatvinklar, mat. -
729-730
Alternera, göra något växelvis -
729-730
Alterum tantum, en gång till så mycket -
729-730
Altesse, fr., titel för vissa furstliga personer -
729-730
Alte vand, en långsträckt fjällsjö i Bardo härad -
729-730
Alte Veste, "gamla fästet", öde slott nära Nürnberg -
729-730
Altfiol, ett musikinstrument. Se Viola 1 -
729-730
Altflöjt. Se Flöjt -
729-730
Althæa L., bot., farm., växtsläkte -
729-730,
731-732
Althaia, konung Oineus’ i Kalydon maka -
731-732
Althorn. Se Saxhorn -
731-732
Althorp, viscount, engelsk statsman. Se Spencer, J. Ch. -
731-732
Althusius, Johannes, tysk rättslärd -
731-732
Altichiero da Zevio, italiensk målare -
731-732
Altieri, gammal romersk adelssläkt -
731-732
Altilik, turkiskt silfvermynt, = omkr. 90 öre -
731-732
Altimeter, höjdmätare -
731-732
Altimetri, höjdmätning -
731-732
Altin, ryskt kopparmynt, = 3 kopek -
731-732
Altingia Nor., bot., växtsläkte -
731-732
Altior adversis, upphöjd öfver vedervärdigheterna -
731-732
Altist (jfr Alt), mus., person som utför en altstämma -
731-732
Al-tita, zool., en art af stjärtmessläktet (se d. o.) -
731-732
Altitud, astron., himlakropps höjd öfver horisonten -
731-732
Altklarinett, mus. Se Klarinett -
731-732
Altmark. 1. Provins i det forna Kurmark -
731-732,
733-734
Altmark. 2. Kyrkby nära staden Stuhm i prov. Preussen -
733-734
Altmühl, biflod till Donau -
733-734
Altnach. Se Alpnach -
733-734
Alto, mus. Se Alt -
733-734
Alto Amazonas, stat i Brasilien. Se Amazonas -
733-734
Altobasso (it.), mus., ett äldre venezianskt instrument med tarmsträngar -
733-734
Alto-cumuli, meteor. Se Moln -
733-734
Alto Douro, landsträcka i Portugal längs floden Douro -
733-734
Altomünster, köping i bajerska reg.-området Ober-Bayern -
733-734
d’Alton. 1. Johann Wilhelm Eduard d’A., tysk anatom, arkeolog -
733-734
d’Alton. 2. Johan Samuel Eduard d’A., tysk anatom -
733-734
Altona, handelsstad i preussiska prov. Schleswig-Holstein -
733-734
Alton-tragedien, ett mord -
733-734
Altoona, stad i Pennsylvania -
733-734
Altorf l. Altdorf, hufvudort i kantonen Uri -
733-734
Alto rilievo, konstt. Se Relief -
733-734
Altranstädt, by i preussiska provinsen Sachsen -
735-736
Altringer, österrikisk general. Se Aldringen -
735-736
Altringham, stad i grefsk. Cheshire -
735-736
Altruism, filos. -
735-736
Altruist, anhängare af altruismen (se d. o.) -
735-736
Altruistisk, som öfverensstämmer med altruismen -
735-736
Alt-Ruppin, stad. Se Ruppin -
735-736
Altsohl (ung. Zólyom), stad i ungerska komitatet Sohl -
735-736
Alt-Strelitz, stad. Se Strelitz -
735-736
Altsträng, mus., 2:a strängen på violinen och 1:a på altfiolen -
735-736
Altstämma, mus. Se Alt -
735-736
Altum silentium (lat.), djup tystnad -
735-736
Altuna, socken i Västmanlands län -
735-736
Altwasser, by i preuss. reg.-området Breslau -
735-736
Altwasser (ty.), smala, bågformiga sjöar i en flodbädd -
735-736
Altvater-bergen [-fater]. Se Sudeterna -
735-736
Altötting l. Alten-Ötting, köping och vallfärdsort i Bajern -
735-736
Aludel (sp.), tekn., päronformigt, i båda ändarna öppet kärl -
735-736
Alumbrados (sp.), mystisk sekt. Se Alombrados -
735-736
Alum-cake, tekn., en blandning af aluminiumsulfat och kiselsyra -
735-736
Alumen (lat.), alun -
735-736
Aluminat, kem., salter af aluminiumhydrat med baser -
735-736
Aluminium, kem., en hvit metall -
735-736,
737-738,
739-740
Aluminiumbrons, kem., en legering af aluminium och koppar -
739-740
Aluminiumcell, elektrot., en cell af en aluminium- och en blyplatta nedsatta i svafvelsyra -
739-740
Aluminiumklorid. Se Aluminiumsalter -
739-740
Aluminiumlegering, metall., en legering hvari aluminium ingår -
739-740
Aluminiummässing. Se Aluminiumlegering -
739-740
Aluminium-oxid, kem., lerjord. Se Aluminium. -
739-740
Aluminiumsalter, kem. -
739-740
Aluminiumsilfver, metall., en legering. Se Aluminiumlegering -
739-740
Aluminiumsulfat, svafvelsyrad lerjord. Se Aluminiumsalter och Alun -
739-740
Aluminokoll, kem. tekn., massa som användes till limning af papper -
739-740
Aluminotermi, kem. tekn., åstadkomma hög och koncentrerad temperatur -
739-740,
741-742
Alumn, skyddsling; lärjunge -
741-742
Alumnat l. Alumneum, i Tyskland läroverk, i hvilka lärjungarna få kost och bostad (internat) -
741-742
Alumneum. Se Alumnat -
741-742
Alumnol är [beta]-naftolsulfonsyrans aluminiumsalt -
741-742
Alun kallas ett dubbelsulfat af kalium och aluminium -
741-742,
743-744
Alunda, socken i Upsala län -
743-744
Alunera, kem. tekn., behandla med alunlösning -
743-744
Alunit, ett vattenhaltigt sulfat af kalium och aluminium -
743-744
Alunjord l. Alunlera, geol., en lera -
743-744
Alunlim, alunhaltigt lim. Användes vid hoplimning af papper -
743-744
Alunmjöl, alun i form af mycket små kristaller -
743-744
Alunno, Niccolo (oriktigt kallad så), italiensk målare -
743-744
Alunskiffer, geol., en lerskiffer -
743-744
Alunsten, geol., en trakytisk tuffbergart -
743-744
Al uso (it.), efter bruket -
743-744
Aluta l. Alt, biflod till Donau -
743-744
Alva, hertig af A. Se Alba -
743-744
Alvaldsnuten, ddn högsta bergstoppen vid Aakre-fjorden i Söndhordland -
743-744
Alvaneu l. Alveneu, liten badort i kant. Graubünden -
743-744
Alwar, en radjputstat i engelska Ostindien -
743-744
Alvarado, Pedro de, en eröfrare -
743-744
Alvarenga, Pedro Francesco da Costa, portugisisk läkare -
743-744
Alvarez, Don José, spansk bildhuggare -
743-744,
745-746
Alvarez Quintero, J. och S., spanska teaterförfattare. Se Quintero -
745-746
Alvarez y Catala, Luis, spansk målare -
745-746
Alvargrim (Regnpiparen), zool. Se Pipare-släktet -
745-746
Alvastra. 1. Alvastra gård, fordom kungsgård -
745-746
Alvastra. 2. Alvastra kloster -
745-746,
747-748
Alvend, berg i Persien. Se Elvend -
747-748
Alveneu. Se Alvaneu -
747-748
Alvensleben, Albrecht von, grefve, preussisk statsman -
747-748
Alvensleben. 1. Gustav von A., preussisk general -
747-748
Alvensleben. 2. Konstantin von A., preussisk general -
747-748
Alveol, hålighet -
747-748
Alveolar. 1. Språkv. Språkljud, som bildas med tungspetsen mot tandhålan -
747-748
Alveolar. 2. (Alveolär), hålig -
747-748
Alveolar-ektasi, detsamma som lung-emfysem -
747-748
Alveolarplasma, bot. Se Cell, bot. -
747-748
Alveolär, hålig -
747-748
Alverstone, Richard Everard Webster, baron A., engelsk jurist -
747-748
Alves, Francisco de Paula Rodrigues, president i Brasilien -
747-748,
749-750
Alvik, egendom i Bromma socken -
749-750
Alviks-selet (Älgviks-selet), Ångermanälfvens fagraste sel -
749-750
Alvinczy, Joseph, friherre v. Barberek, österrikisk general -
749-750
Alyattes, konung af Lydien -
749-750
Alyscamps. Se Arles -
749-750
Alyssum L., bot., växtsläkte -
749-750
Alytes, zool. Se Amfibier -
749-750
Alzamento (it.), ena handens förflyttning öfver den andra -
749-750
Alzey, stad i hessiska prov. Rheinhessen -
749-750
Al-zonen, geol., det öfversta lagret i de skånska och danska torfmossarna -
749-750
Am, kemiskt tecken för radikalen ammonium (N.H4) -
749-750
A. M., förkortning för Artium magister (se d. o.) -
749-750
A. M. (a. m.), förkortning för lat. anno mundi -
749-750
Ama, ett pluralprefix i kaffrernas språk -
749-750
Amabile (it.), mus., älskligt, smekande -
749-750
Amadeo, Giovanni Antonio, italiensk bildhuggare och arkitekt -
749-750
Amadeo, medlemmar af huset Savojen. Se Amadeus -
749-750
Amadeus (Amadeo), namn på flera grefvar, furstar och konungar af huset Savojen -
749-750
Amadeus. 1. Amadeus V, den store, stamfader för dynastien Savojen, -
749-750
Amadeus. 2. Amadeus VIII, den fridsamme, sedermera påfve under namn af Felix V -
749-750
Amadeus. 3. Amadeus (Ferdinand Maria), konung af Spanien -
749-750,
751-752
Amadeus-sjön, saltsjö i det inre Australien -
751-752
Amadisromaner är namnet på en hel följd af spanska medeltidsromaner -
751-752
Amador de los Rios, José, spansk författare -
751-752
Ama-fengu. Se Kaffrer -
753-754
Amagasaki, sjöstad i Japan -
753-754
Amager, en liten ö i Öresund -
753-754
A majori ad minus, lat., från det större till det mindre -
753-754
Amalar (Amalarius) af Metz, liturgisk författare -
753-754
Amalarik, konungar af Jerusalem. Se Jerusalem -
753-754
Amalarius. Se Amalar -
753-754
Amalasunta, östgotisk drottning -
753-754
Amalekiter, ett nomadfolk s. v. om Döda hafvet -
753-754
Amaler, goternas förnämsta furstesläkt -
753-754
Amalfi, stad i ital. prov. Salerno -
753-754
Amalgam l. Amalgama, blandning. Förkortas AAA. -
753-754
Amalgam. 1. Kem. En legering af kvicksilfver med annan metall -
753-754,
755-756
Amalgam. 2. Miner. Naturligt amalgam -
755-756
Amalgam. 3. Fig. En mekanisk, oorganisk blandning af olikartade ämnen -
755-756
Amalgamation, blandning. Se vidare Amalgam och Amalgamera -
755-756
Amalgamera. 1. Tekn. Blanda kvicksilfver med annan metall -
755-756
Amalgamera. 2. Fig. Hopblanda (mest om olikartade ämnen) -
755-756
Amalgamist, person, som sysslar med amalgamering -
755-756
Amalia (Marie-Amélie), fransk drottning. Se Ludvig Filip. -
755-756
Amalia, drottning af Grekland. Se Otto, konung af Grekland -
755-756
Amalia (Amelia) Elisabet, landtgrefvinna af Hessen-Kassel -
755-756
Amalia, Anna A., hertiginna af Sachsen-Weimar-Eisenach -
755-756
Amalia, Maria A. Fredrika Augusta, hertiginna af Sachsen, dramatisk författarinna -
755-756
Amalie Heiter, pseudonym för hertiginnan Amalia af Sachsen -
755-756
Amalienborg kallas fyra palats i Köpenhamn -
755-756,
757-758
Amalrik af Bena, panteist -
757-758
Amaltheia, grek. myt., en get, som närde den nyfödde Zeus -
757-758
Amand les Eaux. Se Saint-Amand les Eaux -
757-758
Amand Mont Rond. Se Saint-Amand Mont Rond -
757-758
Amandus, helgon, Belgiens apostel -
757-758
Amang, älskare. Jfr Amant -
757-758
Amanita muscaria, bot. Se Flugsvamp -
757-758
Amanitin, kem. farm. Se Flugsvamp -
757-758
Aman-Jean, Edmond François, fransk målare -
757-758
Amant, fr., älskare -
757-758
Amanuens, biträde -
757-758
Amanvillers, ty. Amanweiler, by i Lothringen -
757-758
Amapala, stad på södra kusten af Honduras -
757-758
Amara, farm. Se Bittermedel -
757-758
Amara George, pseudonym för författarinnan Mathilde Kaufmann. Se Kaufmann -
757-758
Amara-koça, sanskritisk ordbok -
757-758
Amarant, bot., växt -
757-758
Amarantaceæ R. Br., Amarantacéer, bot., en familj -
759-760
Amarantfärg, tekn., röd färg -
759-760
Amarant-orden. 1. En hof-orden vid drottning Kristinas hof 1653-54 -
759-760
Amarant-orden. 2. En sällskaps-orden i Stockholm -
759-760
Amarant-trä, en från ett sydamerikanskt träd härrörande trä-sort -
759-760
Amarantus L., bot., växtsläkte -
759-760
Amarapura, den forna residensstaden i konungariket Burma -
759-760
Amareller, mindre brukligt namn på olika slags surkörsbär -
759-760
Amari. 1. Michele A., italiensk statsman och historieskrifvare -
759-760
Amari. 2. Emerico A., italiensk rättslärd och politiker -
759-760
Amarna (Tell el-Amarna), by i norra Egypten -
759-760,
761-762
Amaru, indisk lyriker -
761-762
Amaru-çataka. Se Amaru -
761-762
Amaryllidaceæ, Amaryllidéer, bot., växtfamilj -
761-762
Amaryllis L., bot., växtsläkte -
761-762
Amasia, stad i vilajetet Sivas i Mindre Asien -
761-762
Amasig, ett europeiskt namn på berber-folket i-mosjar -
761-762
Amasirger. Se I-mosjar -
761-762
Amasis, konung i Egypten. Se Egypten -
761-762
Amasja l. Amasjahu, konung i Juda rike 838-809 f. Kr. -
761-762
Amasoner, grek. myt., krigiskt sagofolk af idel kvinnor -
761-762
Amasonfloden (Rio das Amazonas) l. Marañon, jordens största flod -
761-762,
763-764,
765-766
Amasonsköld, halfcirkelformig skifva med tvenne halfcirkelformiga inskärningar -
765-766
Amasonsten, ett slags fältspat (se d. o.) -
765-766
Amat, en i det holländska Indien förekommande vikt = 2 pikul -
765-766
Ama-tembu. Se Kaffrer. -
765-766
Amathus (Amathunt), forntida stad på södra kusten af Cypern -
765-766
Amati, den äldsta af tre i Cremona bosatta familjer, berömda för sin tillverkning af violiner -
765-766
Amatitlan. 1. Sjö i Guatemala -
765-766
Amatitlan. 2. Stad vid Amatitlan-sjön -
765-766
Ama-tojâ, te beredt af Hortensia Thunbergii -
765-766
Ama-tonga, en kafferstam, bosatt i Tongaland -
765-766
Amatorius musculus (lat.), "kärleksmuskeln", bildar en grop i kinden -
765-766
Amatris, skämtsam eller nedsättande benämning på kvinnlig amatör -
765-766
Amatör, person, som sysslar med eller utöfvar konst, utan att hafva den till yrke -
765-766
Amauros, med. Se Starr -
765-766
Amaury-Duval, Eugène Emmanuel, fransk målare -
765-766
Amaxichi, hufvudstad på den grekiska ön Santa Maura (Leukadia) -
765-766
Ama-xosa, stam bland kaffrerna. Se Kaffrer -
765-766
Amazon. Se Amason -
765-766
Amazonas. 1. (Alto A.). Största staten i Brasilien -
765-766,
767-768
Amazonas. 2. Departement i nordöstra delen af Peru -
767-768
Amazonfloden. Se Amasonfloden -
767-768
Amazonsköld. Se Amasonsköld -
767-768
Amazonsten. Se Amasonsten -
767-768
Amb, dubbelträff i lotteri -
767-768
Amba, de i Abessinien förekommande, branta, isolerade klipporna -
767-768
Ambak-trädet (Ambatsch-trädet), Æschynomene elaphroxylon, bot. Se Æschynomene -
767-768
Ambala l. Stånglack, handelsnamn på renad gummilacka -
767-768
Ambala (Umballa). 1. Distrikt i Punjab -
767-768
Ambala. 2. Hufvudstad i distriktet Ambala -
767-768
Ambalema, stad i Columbia -
767-768
Ambarvalierna, en fornitaliensk bondefest för Ceres -
767-768
Ambassad, diplomatisk beskickning af högsta rangen -
767-768
Ambassadör. Se Ambassad -
767-768
Ambatsch, bot. Se Æschynomene -
767-768
Ambe due pedali, it., mus., båda pedalerna skola samtidigt användas -
767-768
Amberg, stad i Bajern -
767-768
Amberg, Wilhelm, tysk genremålare -
767-768
Amberger, Christoph, tysk porträttmålare -
767-768
Amberley, viscount. Se Russell 4 -
767-768
Ambidexter, en som kan använda vänstra handen lika väl som den högra; väderhane -
767-768
Ambiorix, gallisk furste och frihetskämpe -
767-768
Ambition, ärelystnad -
767-768
Ambitionera. Se Ambition -
767-768
Ambitiös. Se Ambition -
767-768
Ambitus, rom. fornk., kringgående för att värfva valmäns röster -
767-768
Ambjörnarp, socken i Älfsborgs län -
767-768
Amblode (Amblodhe). Se Hamlet -
767-768
Ambloma (grek.), missfall -
767-768
Amblotica, fosterfördrifvande medel -
767-768
Amblygonit Breith., miner., ett mineral -
767-768
Amblyopi, med. Se Ögonsjukdomar -
767-768
Amblyopsis, zool., en mjukfenig fisk från Mammutgrottan i Kentucky -
767-768,
769-770
Amblypoda, zool. Se Ungulata -
769-770
Amblyrhynchus, zool., ett ödlesläkte -
769-770
Amblystegium De Not., bot., släkte pleurokarpa mossor -
769-770
Amblystoma l. Ambystoma, zool., släkte af stjärtamfibier -
769-770,
771-772
Ambo l. Ambon -
771-772
Amboëlla. Se Ambuella -
771-772
Amboina. 1. Ett af de två residentskap, i hvilka Molukkerna l. Kryddöarna äro indelade -
771-772
Amboina. 2. (Ambon) Ö i nämnda residentskap -
771-772
Amboise, gammal stad i franska depart. Indre et Loire -
771-772
d'Amboise, George -
771-772
Ambon. Se Ambo -
771-772
Ambon, geogr. Se Amboina -
771-772
Ambra kallades en i forntiden mycket prisad parfym -
771-772
Ambrakia, en betydande stad i det forna Epirus -
771-772
Ambras l. Amras, kejserligt bergsslott i Tyrolen -
771-772
Ambriz, portugisiskt område på södra delen af Guineakusten -
771-772,
773-774
Ambroid, ett slags sämre bärnsten -
773-774
Ambros, August Wilhelm -
773-774
Ambrosi, Ferdinand -
773-774
Ambrosia, grek. myt. -
773-774
Ambrosia artemisiæfolia L., Bitterambrosia, bot. -
773-774
Ambrosianska biblioteket (Bibliotheca ambrosiana), som fick sitt namn efter den helige Ambrosius -
773-774
Ambrosianska liturgien (Officium ambrosianum, Ritus ambrosianus) -
773-774
Ambrosianska lofsången. Se Ambrosius -
773-774
Ambrosianska sången, den af den helige Ambrosius i Milano införda och sedan i västerlandet länge nuttjade kyrkosången -
773-774
Ambrosiaster l. Pseudo-Ambrosius. Se Ambrosius -
773-774
Ambrosisk (jfr Ambrosia), gudomlig, härlig, ljuflig till smaken -
773-774
Ambrosius, biskop af Milano -
773-774,
775-776
Ambrosius, Johanne, tysk skaldinna. Se Voigt -
775-776
Ambrosius Bogbinder, borgmästare i Köpenhamn -
775-776
Ambrym l. Chinambrym, ö bland Nya Hebriderna -
775-776
Ambuella (Amboëlla), en till bantu-folken hörande stam i sydvästra Afrika -
775-776
Ambulakralfötter (af lat. ambulare, vandra). Se Tagghudingar -
775-776
Ambulans. 1. Allmän benämning för den rörliga sjukvården i fält -
775-776
Ambulans. 2. (Ambulansvagn), för sjuktransport inredd vagn -
775-776
Ambulatorisk, kringvandrande, flyttbar -
775-776
Ambystoma, zool. Se Amblystoma -
775-776
a M. C., förkortning för a mund condito (lat.), från världens början -
775-776
Ameba, zool. Se Amoeba -
775-776
Ameen, släkt -
775-776
Ameen. 1. Georg Fredrik A. -
775-776
Ameen. 2. Elin A. -
775-776
Ameen. 3. Karl Gustaf A. -
775-776
Améen, yngre gren af samma släkt som föregående -
775-776
Améen. 1. Karl Gustaf A. -
775-776
Améen. 2. Märta Augusta Karolina Emma Axelsdotter A., född Sparre -
775-776,
777-778
Ameiva, zool., ett ödlesläkte -
777-778
Amelanchier Medic., Bär-mispel l. Blåhägg, bot. -
777-778
Ameland, ö i Nordsjön -
777-778
Amelia, stad i italienska prov. Umbrien (Perugia) -
777-778
Amélie les Bains, badort i franska depart. Pyrenées orientales -
777-778
Amelioration, detsamma som melioration (se d. o.) -
777-778
Amelot de Chaillou, Jean Jacques -
777-778
Amelungar. Se Amaler -
777-778
Amen, "visserligen, så är det, det vare så, ske alltså" -
777-778
Amendemang, egentl. "förbättring" -
777-778
Amendement, fr. Se Amendemang -
777-778
Amendivi. Se Lakkadiverna -
777-778
Amenemha, konungar i Egypten. Se Egypten -
777-778
Amenofis l. Amonhotep, konungar i Egypten. Se Egypten -
777-778
Amenorre, felande menstruation -
777-778
A mensa et toro (lat.), från bord och bädd -
777-778
Amentaceæ, Amentacéer, Hängeträd l. Hängeväxter, bot. -
777-778
Amentes, greciserad form af de gamle egypternas namn (Amenti) på västerlandet eller underjorden -
777-778
Amentia, vansinne -
777-778
Amentum (lat.), bot., hänge. Se Blomställning -
777-778
Ameria, romarnas namn på staden Amelia -
777-778
American federation of labour. Se Amerikanska arbetareförbundet -
777-778
Amerighi, oriktig form för Amerigi -
777-778
Amerigi, Michel Angelo, italiensk målare. Se Caravaggio -
777-778
Amerigo Vespucci. Se Vespucci -
777-778
Amerika -
777-778,
779-780,
(blank),
Nord-Amerika. Flod- och bergssystem.,
Nord-Amerika. Flod- och bergssystem. (forts.),
(blank),
(blank),
Syd-Amerika. Flod- och bergssystem.,
Syd-Amerika. Flod- och bergssystem. (forts.),
(blank),
781-782,
783-784,
785-786,
787-788,
789-790,
791-792,
793-794,
795-796,
797-798,
799-800,
801-802,
803-804,
805-806,
807-808,
(blank),
Amerikanska folk.,
Amerikanska folk. (forts.),
(blank),
809-810,
811-812,
(blank),
Nord-Amerika. Politisk öfversiktskarta.,
Nord-Amerika. Politisk öfversiktskarta. (forts.),
(blank),
(blank),
Syd-Amerika. Politisk öfversiktskarta.,
Syd-Amerika. Politisk öfversiktskarta. (forts.),
(blank),
813-814,
815-816,
Amerikanska kulturföremål.,
(blank),
817-818
Amerikanism, ord eller uttryckssätt, som är egendomligt för den i Förenta staterna skrifna och talade engelskan -
813-814,
815-816
Amerikanist, forskare, som idkar studium af Amerika och dess förhållanden -
815-816
Amerikanskt aloen, bot. Se Agave -
815-816
Amerikanska antislafverisällskapet. Se Abolitionister -
815-816
Amerikanska arbetareförbundet (eng. American federation of labor), Förenta staternas största arbetarorganisation -
815-816
Amerikanska broar -
815-816,
Amerikanska kulturföremål.,
(blank),
817-818
Amerikanska fornlämningar. Se Fornlämningar -
817-818
Amerikanska frihetskriget 1775-83. Se Nord-Amerikas förenta stater -
817-818
Amerikanska gåsen, astron. Se Tukan -
817-818
Amerikanska inbördeskriget 1861-65. Se Nord-Amerikas förenta stater -
817-818
Amerikanska kompaniet. Se Tobakskompaniet -
817-818
Amerikanska krusbär, bot. Se Peireskia -
817-818
Amerikanska partiet (eng. The american party) -
817-818
Amerikanska pesten. Se Gula febern -
817-818
Amerikanska polarhafvet. Se Norra ishafvet -
817-818
Amerikanska rasen. Se Indianer -
817-818
Amerikanska språk -
817-818
Amerikanska vattenpesten, bot. Se Helodea -
817-818
Amerikansk duell. Se Duell -
817-818
Amerikas förenta stater (eng. United states of America), det officiella namnet på Nord-Amerikas förenta stater (se d. o.) -
817-818
Amerinder (af Amerika och Inder), "amerikanska inder", fornamerikaner -
817-818
Amerling, Friedrich -
817-818,
819-820
Amersfoort, stad i nederländska prov. Utrecht -
819-820
À merveille, fr., beundransvärdt, underbart, förträffligt -
819-820
Ames, Fisher -
819-820
A meta (it. a metà), hand., till hälften -
819-820
Ametabolier, zool. -
819-820
Ametist, miner. -
819-820
Ametropi, med. Se Refraktion, med. -
819-820
Ameublement, fr., möblemang -
819-820
A mezza voce, it., mus., "med half röst", med betydligt dämpad sångton -
819-820
Amfiaraos, grekisk sagohjälte och siare -
819-820
Amfiartros, stram led. Se Led -
819-820
Amfibier, Amphibia, Groddjur -
819-820,
821-822,
823-824,
825-826,
827-828,
829-830,
831-832,
833-834,
835-836,
837-838
Amfibiologi, läran om amfibierna -
837-838
Amfibisk, som har afseende på amfibierna -
837-838
Amfibiska växter, bot. -
837-838
Amfiboler, miner., en viktig grupp silikater -
837-838
Amfiboli, tvetydighet, dubbelmening -
837-838
Amfibolitskiffer, petrogr. Se Hornbländeskiffer -
837-838
Amfider, kem. -
837-838
Amfidsalter. Se Amfider -
837-838
Amfigastrier, bot. Se Jungermanniaceæ -
837-838
Amfiguri, meningslöst ordsvall, gallimatias -
837-838,
839-840
Amfikarp, bot., med två slags frukt -
839-840
Amfiktyoner (grek. amfiktyones l. Amfiktiones, kringboende) -
839-840
Amfilochos, grek. sag. -
839-840
Amfimacer, metr., versfot -
839-840
Amfion, grek. myt., son af Zeus och Antiope -
839-840,
841-842
Amfipoder, zool., märldjur -
841-842
Amfipolis, fordom stad i Macedonien -
841-842
Amfiprostyl, bygnk., tempel som bara har en kolonnställning framför hvardera kortsidan -
841-842
Amfissa, nu Salona, grekisk stad i de ozoliske lokrernas land -
841-842
Amfiteater, byggnad med flere trappvis öfver hvarandra upphöjda säten för åskådarna -
841-842,
843-844
Amfiteatralisk, inredd med bakom hvarandra stigande bänk- eller stolrader -
843-844
Amfiteatrov, Aleksej Valentinovitj, rysk publicist och novellist -
843-844
Amfitrite, grek. myt., en af nereiderna, Poseidons maka -
843-844
Amfitropt, bot., när fröämnet är krumböjdt -
843-844
Amfitryon, grek. sag., son af konung Alkaios i Tiryns -
843-844
Amfora, tvåöradt kärl -
843-844,
845-846
Amfoter, som uppträder dubbelt -
845-846
Amhara, mellersta delen af Abessinien -
845-846
Amhariska språket, det sydligaste af de semitiska språken och Abessiniens riksspråk -
845-846
Amherst. 1. Distrikt i Nedre Burma -
845-846
Amherst. 2. Stad i distriktet Amherst -
845-846
Amherst. 3. Stad i staten Massachusetts -
845-846
Amherst. 4. Stad i kolonien New Scotland -
845-846
Amherst. 1. Jeffrey A., baron A., engelsk fältmarskalk -
845-846
Amherst. 2. William Pitt A., earl A., generalguvernör i Ostindien -
845-846,
847-848
Amhersts fasan. Se Fasansläktet -
847-848
Ami (fr.), vän, älskare -
847-848
Ami, ytter-halsduk -
847-848
Amia, zool. Se Ganoidei -
847-848
Amiant, miner. Se Asbest -
847-848
Amianthium A. Gray, bot., växtsläkte -
847-848
Amici, Giovanni Battista, italiensk optiker och astronom -
847-848
Amicis. Se De Amicis -
847-848
Amictus (lat.), detsamma som humerale (se d. o.) -
847-848
Amicus och Amelius, en från medeltiden härstammande romantisk-legendarisk saga -
847-848
Amicus Plato, sed magis amica veritas (lat.), "Platon är mig kär, men sanningen ännu kärare" -
847-848
Amicus veritatis (lat.), pseudonym för L. H. Åberg -
847-848
Amid, kem. Se Ammoniak och Amino-föreningar -
847-848
Amida, stad i Asien. Se Diarbekr -
847-848
Amido-föreningar (Amider), kem. Se Amino-föreningar -
847-848
Amidol, en fotografisk s. k. framkallare -
847-848
Amiel, Henri Frédéric, schweizisk författare -
847-848,
849-850
Amiens, hufvudstad i franska depart. Somme -
849-850
Amikal, vänskaplig, välmenande -
849-850
Amimi, med., rubbning af förmågan att genom åtbörder meddela sig -
849-850
Amin, kem. Se Ammoniak och Amino-föreningar -
849-850
Aminoff, svensk och finsk adelsätt -
849-850
Aminoff. 1. Johan Fredrik A., politiker, krigare -
849-850,
851-852
Aminoff. 2. Gustaf A., krigare -
851-852
Amino-föreningar, kemiska föreningar som innehålla en eller flera amingrupper -
851-852
Aminokapronsyra, kem. Se Leucin -
851-852
A minori ad majus (lat.). Se A majori ad minus -
851-852
Amino-syror. Se Amino-föreningar -
851-852
Aminoättiksyra, kem. Se Glykokoll -
851-852
Amira, Karl Konrad Ferdinand Maria von, tysk rättshistoriker och germanist -
851-852
Amiral, sjöv., högste befälhafvare öfver en flotta -
851-852
Amiral-general, en amiralsgrad -
851-852
Amiralgenerallöjtnant, en amiralsgrad -
851-852
Amiralitet. 1. Högsta styrelsen öfver sjöförsvarets angelägenheter -
851-852
Amiralitet. 2. Flottans samtlige amiraler -
851-852
Amiralitets-församlingen i Karlskrona -
851-852
Amiralitets-kammarrätten, en 1695 i Karlskrona inrättad domstol -
851-852
Amiralitets-kollegium, ett numera upphäfdt ämbetsverk -
851-852,
853-854
Amiralitets-krigsmanskassan. Se Flottans pensionskassa -
853-854
Amiralitetsråd, en ämbetsman i Marinförvaltningen (se d. o.) -
853-854
Amiralitets-rätt, domstol som handlägger till sjökrigsmakten hörande mål -
853-854
Amiralitetsstats- och kammarkontoret, handhafvande af ekonomi och redovisning vid flottan -
853-854
Amiralitets-öarna. Se Admiralitets-öarna -
853-854
Amiralsflagga, sjöv., befälstecken för amirals-personer af alla grader (flaggmän) -
853-854
Amiralskap, sjöv. 1. Amirals ämbete eller värdighet -
853-854
Amiralskap. 2. en samling handelsfartyg jämte de krigsfartyg af hvilka de beledsagades, för att skyddas mot sjöröfvare -
853-854
Amiralsskepp l. Flaggskepp, sjöv., fartyg på hvilket den öfver en flotta befälhafvande amiralen för sin flagga -
853-854
Amiranterna. Se Admiranterna -
853-854
Amisia, det latinska namnet på floden Ems -
853-854
Amisos, nu Samsun, fordom stad i Pontos vid Svarta hafvet -
853-854
Amitos, bot., direkt kärndelning -
853-854
Amixi, biol., ny varietet (eller art) kan uppkomma gemom isolering -
853-854
Amla, en ö bland Aleuterna -
853-854
Amlaträd, bot. Se Phyllanthus -
853-854
Amleth. Se Hamlet -
853-854
Amlungaland. Se Amaler -
853-854
Amlwch, hamnstad på norra kusten af ön Anglesea -
853-854
Amma, med., kvinna som har till åliggande att gifva di åt en annans barn -
853-854
Amman, märkvärdig ruinstad i Syrien -
853-854
Amman, Jost, tysk raderare och formsnidare -
853-854,
855-856
Amman, Johann Konrad, schweizisk döfstumlärare -
855-856
Ammanati, Bartolommeo, italiensk arkitekt och bildhuggare -
855-856
Ammann, en i flere schweiziska kantoner benämning på den högste ämbetsmannen för en krets eller socken -
855-856
Ammarfjället, fjällmassiv nära riksgränsen -
855-856
Ammarnäs (Ammernäs), poststation i Västerbottens län -
855-856
Ammer l. Amper, biflod till Isar -
855-856
Ammeral, sjöv., stor vattenpyts eller vattenämbar -
855-856
Ammergau. 1. Se Ammer -
855-856
Ammergau. 2. Detsamma som Ammerland -
855-856
Ammerland (Ammergau), gammalt landskap i hertigdömet Oldenburg -
855-856
Ammernäs. Se Ammarnäs -
855-856
Ammersee. Se Ammer -
855-856
Ammeter, dets. som ampère-meter (se d. o.) -
855-856
Ammianus Marcellinus, romersk historieskrifvare -
855-856
Ammobium alatum R. Br., bot., en ört -
855-856
Ammocoetes, Linål, zool., ett larvstadium af nejonögon (se d. o.) -
855-856
Ammodytes, zool. Se Tobis -
855-856
Ammon, egyptisk gud. Se Amon -
855-856
Ammon. 1. Christoph Friedrich von A., tysk protestantisk teolog -
855-856
Ammon. 2. Friedrich August von A., tysk ögonläkare -
855-856
Ammon, Otto, tysk antropolog -
855-856
Ammonal, ett explosivt ämne -
855-856
Ammoniak. 1. Kem. En förening af en atom kväfve med tre atomer väte -
855-856,
857-858
Ammoniak. 2. Farm -
857-858
Ammoniakgummi, kem., ett gummiharts af umbellaten Dorema ammoniacum -
857-858
Ammoniakjäsning. Se Jäsning -
857-858
Ammoniakkrut. Se Sprängämnen -
857-858
Ammoniakliniment. Se Liniment -
857-858
Ammoniaksalter, kem. Se Ammoniumsalter -
857-858
Ammoniak-superfosfat, landtbr.-kem., konstgödsel -
857-858
Ammonios Sakkas, stiftaren af den grekiska nyplatonismen -
857-858
Ammonit, Faviers sprängämne -
857-858,
859-860
Ammoniter l. Ammonshorn, paleont., en stor, utdöd underordning af de fyrgälade hufvudfotingarna -
859-860
Ammoniter l. Ammons barn, en folkstam -
859-860
Ammonium, kem. Se Ammoniak -
859-860
Ammonium l. Amons-oasen, nu Siuah, en oas i Libyska öknen -
859-860,
Olika arter af ammoniter.,
(blank),
861-862
Ammonium-alun. Se Alun -
861-862
Ammoniumbromid, kem. farm., hvitt lättlösligt kristallpulver -
861-862
Ammoniumcyanat, kem., ett ammoniumsalt -
861-862
Ammoniumfluorid, kem. farm., namn på tvenne salter -
861-862
Ammoniumjodid, kem. farm., ett hvitt kristallpulver -
861-862
Ammoniumkarbonat, kem., hufvudmassan af hjorthornssalt -
861-862
Ammoniumklorid, kem. farm. Se Salmiak -
861-862
Ammoniumnitrat, kem., ett ammoniumsalt -
861-862
Ammoniumpikrat. Se Sprängämnen -
861-862
Ammoniumsalter l. Ammoniaksalter, kem., föreningar af ammoniak med syror -
861-862
Ammoniumsulfat, kem., ett gödningsämne -
861-862
Ammoniumsulfhydrat l. Svafvelammonium, kem., en förening af ammoniak med svafvelväte -
861-862
Ammonius Saccas. Se Ammonios Sakkas -
861-862
Ammons barn. Se Ammoniter, folkstam -
861-862
Ammonshorn. 1. Paleont. Se Ammoniter -
861-862
Ammonshorn. 2. anat., en större nervmassa i människohjärnan -
861-862
Ammons-oasen. Se Ammonium, geogr. -
861-862
Ammpulver. Se Roséns ammpulver -
861-862
Ammrot, bot., för bevarande af upplagsnäring omdanad rot -
861-862
Ammunition, krigsv., alla de förnödenheter hvilka äro erforderliga till skjutning -
861-862
Ammunitionsfabriken, svenska statens fabrik för tillverkning af ammunitionseffekter -
861-862
Ammunitionsgrop, krigsv. Se Fältbefästning -
861-862
Ammunitionsmagasin, krigsv. Se Ammunition, Fältbefästning och Fästning -
861-862
Ammunitionsutredning, sjöv., den kvantitet ammunition som tilldelas ett örlogsfartyg -
861-862,
863-864
Amn, det gamla namnet på Gullspångsälfven -
863-864
Amnaholm. Se Agneholm -
863-864
Amnehärad, socken i Skaraborgs län -
863-864
Amnelius, Andreas Petri, psalmöfversättare -
863-864
Amnell, Johan, riksdagsman -
863-864
Amnesi, förlust af minnet -
863-864
Amnesti, en statshandling, som utlofvar förgätenhet af det förflutna -
863-864
Amnestisk, som har afseende på förlust af minnet. Se Afasi -
863-864
Amnéus, Axel Johan, medicinsk författare -
863-864
Amnion (grek.) l. Amnios, embr. anat., fosterhinna -
863-864
Amnios. Se Amnion -
863-864
Amniota, zool. Se Ryggradsdjur -
863-864
Amœba l. Ameba, zool., en af de lägsta formerna af djuriskt lif -
863-864,
865-866
Amok. Se Amuk -
865-866
Amol l. Amul, stad i persiska prov. Masenderan -
865-866
A moll, mus., tonart utan företecken och med a till grundton -
865-866
Amomum L., bot. farm., ett växtsläkte -
865-866
Amon l. Ammon, en egyptisk gud -
865-866
Amon. 1. Konung i Juda rike -
865-866
Amon. 2. En ståthållare i Samaria -
865-866
À mon aise, fr., till mitt behag -
865-866
Amonhotep. Se Egypten -
865-866
Amons-oasen. Se Ammonium, geogr. -
865-866
Amontillado, ett slags spanskt vin -
865-866
Amor, rom. myt., kärleksguden. Se Eros -
865-866
Amorbach, stad i bajerska regeringsområdet Nedre Franken -
865-866
Amorce, fr., tändrör, raketsats -
865-866
Amoréer, judiska lärare. Se Rabbinska språket och litteraturen -
865-866
Amore proximi, ett sällskap i den finska staden Lovisa -
865-866,
867-868
Amorett. Se Amorin -
867-868
Amorf, kem. och miner., kropp hvars molekyler ej äro ordnade regelbundet -
867-868
Amorfi, formlöshet, missbildning -
867-868
Amorfism, formlöshet -
867-868
Amorgos l. Amurgo, grekisk ö bland Cykladerna -
867-868
Amorim, Francisco Gomes de, portugisisk skald -
867-868
Amorin, äfven Amorett, liten kärleksgud -
867-868
Amoriter, en folkstam -
867-868
Amoroso (it.), mus., ömt, smäktande -
867-868
Amorpha L., bot., växtsläkte -
867-868
Amorphophallus Blume, bot., växtsläkte -
867-868
Amorphus, lat., "formlös". Se Missbildning -
867-868
Amortera, afbetala en skuld genom smärre afbetalningar -
867-868
Amortering l. Amortissemang, belopp som utöfver ränta årligen afbetalas -
867-868
Amortisation, hvarje förvärf af kyrkan eller en andlig institution -
867-868
Amortissemang. Se Amortering -
867-868
Amor vincit omnia (lat.), kärleken besegrar allt -
867-868
Amos. 1. En af de s. k. mindre profeterna -
867-868
Amos. 2. Fader till profeten Jesaja -
867-868
Amour, fr., kärlek, kärleksaffär -
867-868,
869-870
Amovera, aflägsna, afsätta (från ett ämbete) -
869-870
Amovibel, som kan aflägsnas; afsättlig -
869-870
Amovibilitet, afsättlighet. Se Afsättning -
869-870
Amoy. 1. Ö i Kinesiska hafvet -
869-870
Amoy. 2. Stad på ön Amoy -
869-870
Ampel, stor, riklig -
869-870
Ampel, litet hängande kärl; hänglampa, hängfat för vissa växter -
869-870
Ampelideæ, bot. Se Vitaceæ -
869-870
Ampelis, zool. Se Sidensvansen -
869-870
Ampelografi, beskrifning på vinodlingen och de olika drufsorterna -
869-870
Ampelopsis, bot. Se Vitaceæ -
869-870
Ampelurgi, vinodling, vinförädlingskonst -
869-870
Ampelusia Promontorium, fordom namn på Kap Spartel -
869-870
Ampelväxter, bot., växter som lämpa sig för odling i amplar -
869-870
Amper, geogr. Se Ammer -
869-870
Ampère, fys., enhet för uppmätning af en elektrisk strömstyrka -
869-870
Ampère. 1. André Marie A., fransk matematiker och fysiker -
869-870
Ampère. 2. Jean Jacques Antoine A., fransk historieskrifvare och filolog -
869-870,
871-872
Ampère-hvarf, elektrot., produkten af lindningshvarf och strömstyrka. Se Elektromagnet -
871-872
Ampère-meter, elektrot., instrument, som angifver styrkan af en elektrisk ström -
871-872
Ampère-mätare. Se Ampère-meter -
871-872
Ampères regel, fys., minnesregel -
871-872
Ampèretimme, fys., den mängd elektricitet, som under en timme flyter genom en ledare -
871-872
Ampèretimmemätare, elektrot., instrument som angifver elektricitetsmängd som förbrukats -
871-872
Ampermeter. Se Ampère-meter -
871-872
Ampfing, by i Öfre Bajern -
871-872,
873-874
Amphiaraus. Se Amfiaraos -
873-874
Amphibrachys, metr., versfot -
873-874
Amphicyon, paleont., miocen stamform för hundsläktet. Se Hunden -
873-874
Amphidasis, zool. Se Mätare -
873-874
Amphilochus. Se Amfilochos -
873-874
Amphimixis, biol. -
873-874
Amphion. Se Amfion -
873-874
Amphioxus, zool. Se Lansettfisken -
873-874
Amphipoda, zool. Se Märldjur -
873-874
Amphipolis. Se Amfipolis -
873-874
Amphisbæna, zool., ett släkte masklika ödlor -
873-874
Amphiscii, tvåskuggade. Se Ascii -
873-874
Amphissa. Se Amfissa -
873-874
Amphitherium Owen, paleont., fossilt däggdjur -
873-874
Amphitrite. Se Amfitrite -
873-874
Amphitruo. Se Amfitryon -
873-874
Amphiuma, zool. Se Amfibier -
873-874
Amphora. Se Amfora -
873-874
Amplificera. Se Amplifiera -
873-874
Amplifiera l. Amplificera, utvidga; utföra vidare -
873-874
Amplifikation, utvidgning, -
873-874
Amplissimus, högste, ädlaste -
873-874
Amplitud. 1. Fys., vägstycke som en oscillerande kropp beskrifver -
873-874
Amplitud. 2. Astron. båge af horisonten -
873-874
Ampnaholm. Se Agneholm -
873-874
Ampsivarier, Amsivarier, ett germanskt folk -
873-874
Ampthill, baron. Se Russell 5 -
873-874
Ampulett, ett slags sandur; ett slags tändrör -
873-874
Ampulla. 1. Hos romarna förvaringskärl för vätskor -
873-874
Ampulla. 2. I romersk-katolska kyrkan kärl hvari den heliga oljan förvaras -
873-874
Ampuller, blåsformiga organ eller delar af organ -
873-874
Amputation, kir., afskiljandet af en lem från kroppen -
873-874,
875-876
Amputera, verkställa en amputation (se d. o.) -
875-876
Amrafel, bibelns namn på Hammurabi. Se Hammurabi -
875-876
Amraharts, bot. Se Spondias -
875-876
Amráoti l. Umrawattee. 1. Område i landet Berar -
875-876
Amráoti. 2. Stad i området Amráoti -
875-876
Amras. Se Ambras -
875-876
Amraträ, tekn. Se Spondias -
875-876
Amr ibn al-Assi, äfven kallad Amru ben Aul, arabisk fältherre -
875-876
Amrit, ruinstad på det forna Feniciens kust -
875-876
Amritsar. 1. Distrikt i Punjab -
875-876
Amritsar. 2. Hufvudstad i distriktet Amritsar -
875-876
Amru ben Aul. Se Amr ibn al-Assi -
875-876
Amru-l-kais. Se Imru-l-kais -
875-876
Amrum, ö i Nordsjön -
875-876
Amsbergs kapell, i Kopparbergs län -
875-876
Amsdorf, Nikolaus von, en af Luthers medarbetare -
875-876
Amselfeld, "Trastfältet", det tyska namnet på Kossovo polje -
875-876
Amsivarier. Se Ampsivarier -
875-876
Amsler, Samuel, tysk kopparstickare -
875-876
Amstel, liten flod i prov. Nord-Holland -
875-876
Amstel, nederländsk kopparstickare. Se Ploos -
875-876
Amstelland. Se Amstel (flod) -
875-876
Amsterdam. 1. Hufvudstad i Nederländerna -
875-876,
877-878
Amsterdam-boskap. Se Holländska nötboskapsrasen -
877-878
Amstetten, köping och distriktshufvudort i nedre Österrike -
877-878,
879-880
Amsvartner, nord. myt., den sjö, i hvilken holmen Lyngve var belägen -
879-880
Amt, civilt förvaltningsområde i Danmark och Norge -
879-880
Amt. Danmark -
879-880
Amt. Norge -
879-880
Amtkörperschaft (ty.). Se Würtemberg -
879-880
Amtman, ämbetsman. Se Amt -
879-880
Amtmand, amtman. Se Amt -
879-880
Amtmann (ty.). Se Amtman -
879-880
Amtsausschuss (ty.). Se Amtsbezirk -
879-880
Amtsbezirk (ty.), inom den preussiska lokalförvaltningen en underafdelning -
879-880
Amtsformandskab. Se Amt -
879-880
Amtsforvalter. Se Amt -
879-880
Amtsgericht (ty.), amtsdomstol. Se Tyskland -
879-880
Amtshauptmann (ty.), i Sachsen titel för högste förvaltningsämbetsmannen inom ett bezirk -
879-880
Amtshus. Se Amt -
879-880
Amtsjitka, en af Aleuterna -
879-880
Amtskasse. Se Amt -
879-880
Amtskasserer. Se Amt -
879-880
Amtsråd (Amtsraad). Se Amt -
879-880
Amtsskola. Se Norge (undervisningsväsen) -
879-880
Amtsting. Se Amt -
879-880
Amtstue. Se Amt -
879-880
Amtsvorsteher, ty. Se Amtsbezirk -
879-880
Amu. 1. Flod i Öfre Guinea. Se Rio Volta -
879-880
Amu. 2. Flod i Turkestan. Se Amu Darja -
879-880
Amuck l. Amuk. Se Amuk -
879-880
Amucu, sjö i engelska Guyana -
879-880
Amu Darja. 1. Turkestans hufvudflod -
879-880,
881-882
Amu Darja. 2. (Amu-Darja-området) Sydvästra delen af rysk-asiatiska området Syr-Darja -
881-882
Amuk, ett om bärsärkaraseri påminnande sinnestillstånd -
881-882
Amul, persisk stad. Se Amol -
881-882
Amulett, något som bäres på kroppen såsom skydd mot trolldom -
881-882
Amulius, enligt sagan yngre son till konung Procas i Alba longa -
881-882
Amunden. Se Amungen -
881-882
A mundo condito (lat.), förkortadt a. m. c., från världens skapelse -
881-882
Amungen l. Amunden, sjö på gränsen mellan Dalarna och Hälsingland -
881-882
Amur (eg. Tamur). 1. Flod som är gräns mellan östra Sibirien och Mandsjuriet -
881-882,
883-884
Amur. 2. Rysk-asiatiskt generalguvernement -
883-884
Amur. 3. Provins i generalguvernement Amur -
883-884
Amur. Se Amour -
883-884
Amurett. Se Amour -
883-884
Amurett-trä, den röda, ådriga veden af ett par västindiska Mimosa-arter -
883-884
Amurgo, geogr. Se Amorgos -
883-884
Amur-kosacker. Se Kosacker -
883-884
Amurlandet. på ömse sidor om floden Amur -
883-884
Amusant, roande, rolig; munter -
883-884
Amusera, roa -
883-884
Amusette, fr., ett slags lätt bakladdningskanon -
883-884
Amusi, pat., betecknar en rubbning i den musikaliska förmågan -
883-884
Amusisk, omusikalisk, utan konstsinne -
883-884
Amussat, Jean Zuléma, fransk kirurg -
883-884
Amvas. Se Emmaus 2 -
883-884
Amyclæ. Se Amyklai -
883-884
Amygdalin, kem., -
883-884,
885-886
Amygdalitis, inflammation i mandlarna -
885-886
Amygdaloid, mandelsten -
885-886
Amygdalus L., bot. Se Prunus -
885-886
Amyklai, fordom stad i Lakonien -
885-886
Amykos, grek. myt., son af Poseidon -
885-886
Amykos, kem. Se Aseptin -
885-886
Amyl, en organisk radikal -
885-886
Amylacea, stärkelserika ämnen -
885-886
Amylalkohol. Se Amyl -
885-886
Amylen, kem., ett omättadt kolväte -
885-886
Amylnitrit, nitris amylicus, kem. farm., en blekgul, brännbar vätska -
885-886
Amylodextrin, bot., stärkelse som färgas röd af jodlösning -
885-886
Amyloid, kem., ett cellulosderivat; en gummiart -
885-886
Amyloid-degeneration, en patologisk förändring i mjälten m. fl. organ -
885-886
Amyloidlefver. Se Lefversjukdomar -
885-886
Amyloidnjure. Se Njursjukdomar -
885-886
Amyloplaster, bot. Se Stärkelse, bot. -
885-886
Amylum l. Amylon, kem. och bot. Se Amyl och Stärkelse -
885-886
Amylväte. Se Amyl -
885-886
Amyntas, namn på macedoniska konungar före Alexander den store -
885-886
Amyntor, Gerhard von, pseudonym för den tyske författaren Dag. von Gerhardt -
885-886
Amyosteni, muskelsvaghet -
885-886
Amyot, Jacques, fransk filolog -
885-886,
887-888
Amyot, Joseph, lärd fransk jesuit och missionär -
887-888
Amyotrofi, muskelförtvining -
887-888
Amyraldism. Se Amyraut -
887-888
Amyraldus. Se Amyraut -
887-888
Amyraut, lat. Amyraldus, Moses, fransk reformert teolog -
887-888
Amyrideæ, bot. Se Burseraceæ -
887-888
Amyris L., bot., växtsläkte -
887-888
Amöblemang, vanligare möblemang (se d. o.) -
887-888
An, hand., utmärker i bokföring kreditorn -
887-888
Ana, i sammansättningar: upp, uppåt, ofvanpå, öfver -
887-888
-ana (-iana), en latinsk ändelse -
887-888
Anabæna, bot., växtsläkte -
887-888
Anabaptister l. Vederdöpare kallades flera revolutionära och fanatiska rörelser -
887-888
Anabas, zool. Se Klätterfisken -
887-888
Anabasis. Se Xenofon -
887-888
Anabios, bot., växter som skenbart torra kunna bibehålla sin vitalitet -
887-888,
889-890
Anabiotisk, bot. Se Anabios -
889-890
Anableps, zool., ett amerikanskt släkte af färskvattensfiskar -
889-890
Anacahuite-te, ett af veden af Cordia Boissieri beredt te -
889-890
Anacanthini, zool., mjukfeniga fiskar utan luftgång till simblåsan -
889-890
Anacapri. Se Capri -
889-890
Anacardiaceæ K. Br., bot., naturlig växtfamilj -
889-890
Anacardium, bot. Se Acajou -
889-890
Anacharis Rich., bot. Se Helodea -
889-890
Anacharsis, en skyt af kunglig börd -
889-890
Anacharsis, politisk svärmare. Se Cloots -
889-890
Anacletus l. Anencletus, namn på tvenne påfvar -
889-890
Anacletus. 1. A. I. Hans historia är höljd i dunkel -
889-890
Anacletus. 2. A. II, egentl. Petrus, var först munk -
889-890
Anaconda, zool., en jätteorm af fam. Boidae -
889-890
Anacreon, grekisk skald. Se Anakreon -
889-890
Anacyclus L., bot., växtsläkte -
889-890
Anadiplos, ret., början af en sats utgör upprepning af slutet i föregående sats -
889-890
Anadoli, turkarnas namn på Mindre Asien -
889-890
Anadyomene, grek. myt. binamn till Afrodite (se d. o.) -
889-890
Anadyr, flod i nordöstra Sibirien -
889-890
Anaërob, som utvecklas och verkar utan tillträde af luft -
889-890,
891-892
Anaërobionter l. Anaëroba, bot., bakterier som dö när de komma i kontakt med syre -
891-892
Anafi l. Nanfi (det gamla Anaphe), grekisk ö bland Cykladerna -
891-892
Anafor. 1. (Äfven Epanafora) Retorisk figur -
891-892
Anafor. 2. Hänförande af en sats på ett föregående ord -
891-892
Anafrodisi l. Anafroditism, det tillstånd då könsdriften är utslocknad -
891-892
Anafrodit, dels individ utan könsdrift, dels detsamma som afrodit (se d. o.) -
891-892
Anafroditism. Se Anafrodisi -
891-892
Anagallis L., bot., växtsläkte -
891-892
Anaglypt l. Anaglyf, plastiskt konstverk i half-upphöjdt arbete, basrelief -
891-892
Anaglyptik. Se Anaglypt -
891-892
Anaglyptoskop, en apparat, som visar fördjupade former af en medalj såsom relief -
891-892
Anagni, stad i italienska prov. Roma -
891-892
Anagnost, föreläsare (hos greker och romare vanligen en slaf eller frigifven) -
891-892
Anagoge l. Anagogi, upphöjande, lyftning -
891-892
Anagogisk. Se Anagoge -
891-892
Anagram, en bokstafslek -
891-892
Anahuac, ursprungliga namnet på det forna konungariket Mexico -
891-892
Anaitis, pers. myt., en kärleksgudinna -
891-892,
893-894
Anajaur, fjällsjö i södra Lule lappmark -
893-894
Anakardiaceer, växter af fam. Anacardiaceæ (se d. o.) -
893-894
Anaklet, försvenskning af Anacletus (se d. o.) -
893-894
Anakolut, språkv. och ret., brist på sammanhang eller följdriktighet i konstruktionen af en språklig period -
893-894
Anakoreter 1. Eremiter kallas personer som dragit sig undan från världen -
893-894
Anakoret-ön, en af Admiralitets-öarna -
893-894
Anakreon, grekisk skald -
893-894
Anakreontisk meter, metr., versmått -
893-894
Anakronism, tidbestämningsfel, tidförväxling -
893-894
Anakroti l. Anakrotism, en abnorm puls -
893-894
Anakrus, metr., stafvelser i början af en vers -
893-894
Anaks barn. Se Enakiter -
893-894
Anal, som har afseende på anus (se d. o.) -
893-894
Analcim, miner., ett till zeoliternas grupp hörande mineral -
893-894,
895-896
Analekter, samling af valda stycken, dikter eller uppsatser -
895-896
Analeptica, Upplifvande medel -
895-896
Analeptik, läran om konvalescensen -
895-896
Analfabeter, personer som sakna färdighet i läsning och skrifning -
895-896
Anal-fena, zool., i buk-kant sittande oparig fena -
895-896
Analfistel, ändtarmsfistel -
895-896
Analgen, kem. farm. etoxibenzoylamidokinolin -
895-896
Analgesi, med., förlust af smärtsinnet inom någon del af kroppen -
895-896
Analog -
895-896,
897-898
Analogi, ett tings likhet med ett annat -
897-898
Analogi. 1. Log. -
897-898
Analogi. 2. Teol. -
897-898
Analogi. 3. Språkv. -
897-898
Analogi. 4. Jur. -
897-898
Analogi. 5. Mat. -
897-898
Analogi. 6. Zool. och bot. Se Affinitet och Frändskap -
897-898
Analogia fidei (lat.), trons analogi. Se Analogi 2 -
897-898
Analogi-bevis. Se Analogi 1 -
897-898
Analogi-bildning, språkv. Se Analogi 3 -
897-898
Analogister. Se Analogi 3 -
897-898
Analogon (se Analog), något liknande -
897-898
Analys, upplösning, sönderdelning -
897-898
Analys. 1. Log. -
897-898
Analys. 2. Mat. -
897-898,
899-900
Analys. 3. Kem. -
899-900,
901-902
Analys. 4. Fys. Se Spektralanalys -
901-902
Analysator, fys., mäter huruvida ljus är polariseradt eller icke -
901-902
Analysera, sönderdela ett ämne i dess beståndsdelar -
901-902
Analysör, en förr använd benämning på analysator (se d. o.) -
901-902
Analytik, analysens teori -
901-902
Analytiker, person, som är kunnig i analysen -
901-902
Analytisk, upplösande -
901-902,
903-904
Anam, geogr. Se Annam -
903-904
Anamartesi, teol., syndfrihet -
903-904
Anamba, grupp små öar mellan Borneo och Malakka -
903-904
Anamesit, petrogr., en strukturvarietet af basalt -
903-904
Anamirta Colebr., bot., växtsläkte -
903-904
Anamnes, med., sjukdomshistoria -
903-904
Anamnestik, minneskonst. Kallas vanligen mnemonik -
903-904
Anamnia, anat. Se Amnion -
903-904
Anamorfos, vrängd eller vanskaplig bild -
903-904
Anamorfot. Se Anamorfos -
903-904
Anana l. Anap, befäst handelsstad i ryska Kaukasien -
903-904
Ananas Adans., bot., växtsläkte -
903-904
Ananashampa, text., utgöres af ananasväxtens bladfibrer -
905-906
Ananasolja, kem., smörsyreetyleter -
905-906
Ananasse, berg s. om vattenfallet Harsprånget -
905-906
Ananas-smultron, bot. Se Smultron och Fragaria -
905-906
Ananchytes, paleont. Se Echinocorys -
905-906
Anancites, paleont. Se Echinocorys -
905-906
Anander, Daniel, präst -
905-906
Anania l. Ananias. 1. En i Jerusalem boende judekristen -
905-906
Anania. 2. En i Damaskus lefvande och högt ansedd judekristen -
905-906
Anania. 3. En judisk öfverstepräst -
905-906
Ananias. Se Anania -
905-906
Ananjev, stad i ryska guvern. Cherson -
905-906
Ananke (grek.), lat. Necessitas, nödvändigheten; personifikation af densamma -
905-906
Anap. Se Anana -
905-906
Anapest, metr., versfot -
905-906
Anaphe, latinska namnet på ön Anafi (se d. o.) -
905-906
Anaphora. Se Anafor -
905-906
Anaplastik, detsamma som plastisk kirurgi -
905-906
Anaptyktisk, språkv. Se Anaptyxis -
905-906
Anaptyxis, en nyare språkvetenskaplig term i st. f. epentes -
905-906
Anar (isl. Ánarr l. Ónarr), nord. myt., Nattens andre make -
905-906
Anaradjapura (äfven Anuradja, nu Anuraga), fordom en betydande stad i Ceylon -
905-906
Anarjokka, älf. Se Tana älf -
905-906
Anarki, regeringslöshet, laglöshet, förvirring -
905-906
Anarkisk, regeringslös, laglös, tygellös -
905-906
Anarkism, en mot hvarje form af statsvälde fientlig riktning -
905-906,
907-908,
909-910
Anarkist, befordrare af regeringslöshet och laglöshet -
909-910
Anarrhichas, zool. Se Hafkatt -
909-910
Anartri, oförmåga att frambringa artikulerade ljud -
909-910
Anas, zool. Se Andfåglar och Anka -
909-910
Anas, det latinska namnet på Guadiana -
909-910
Anasarka, hudvattensot -
909-910
Anastaltisk, tillbakadrifvande; blodstillande -
909-910
Anastas, uppståndelse, återuppståndelse -
909-910
Anastasia, namn på flere helgon -
909-910
Anastasia. 1. Anastasia den yngre -
909-910
Anastasia. 2. En grekinna som likaledes var af hög börd -
909-910
Anastasij, Bratanovskij, rysk predikant och homiletisk skriftställare -
911-912
Anastasios, två östromerska kejsare -
911-912
Anastasius, namn på fyra påfvar -
911-912
Anastasius. 1. A. I (398–401) -
911-912
Anastasius. 2. A. II (496–498) -
911-912
Anastasius. 3. A. III (911–913) -
911-912
Anastasius. 4. A. IV (1153–54) -
911-912
Anastasius, präst i Konstantinopel -
911-912
Anastasius, abbot och påflig bibliotekarie i Rom -
911-912
Anastasius Grün, pseudonym för österrikiske skalden A. A. v. Auersperg -
911-912
d’Anastasy, Giovanni, grekisk-egyptisk donator och samlare -
911-912
Anastatica L., bot. Se Jeriko-rosen -
911-912
Anastatiskt tryck, tekn., framställa trogna kopior af kopparstick -
911-912
Anastigmat, ett fotografiskt objektiv där astigmatismen är upphäfd -
911-912
Anastomos, anat., inmynnandet af två eller flere blod- eller lymfkärl -
911-912
Anastomosera, inmynna i hvarandra -
911-912
Anastrof, retorisk figur -
911-912,
913-914
Anatas, miner., ett af titansyra bestående mineral -
913-914
Anatem, vigdt åt undergång och tillintetgörelse -
913-914
Anatidæ, andfamiljen. Se Andfåglar -
913-914
Anatinæ, zool. Se Andfåglar -
913-914
Anatolien (turk. Anadoly, "österlandet"), ett namn på Mindre Asien -
913-914
Anatolier, invånare i Anatolien -
913-914
Anatom, mera sällan Anatomiker, person, som har anatomien till yrke -
913-914
Anatomi, vetenskapen om de organiska kropparnas byggnad -
913-914,
915-916
Anatomiker. Se Anatom -
915-916
Anatomisk, som tillhör eller har afseende på anatomi -
915-916
Anatomisk teater, byggning inrättad för anatomiska dissektioner -
915-916
Anatomiskt preparat. Se Anatomi och Preparat -
915-916
Anatres, genomborrning (näml. af hufvudskålen) -
915-916
Anatropt, bot., fröämnet, då det är fäst vid frösträngen -
915-916
Anatto (Annotto), ett färgämne, framställdt ur fruktmärgen af Bixa orellana -
915-916
Anaxagoras (grek. Anaxagoras, grekisk filosof af den joniska skolan -
915-916
Anaximander, grekisk filosof af den joniska skolan -
915-916
Anaximenes, grekisk filosof af den joniska skolan -
915-916
Ancelot. 1. Jacques Arsène Polycarpe François A., fransk dramatiker -
915-916,
917-918
Ancelot. 2. Marguerite Louise Virginie A., dramatiker -
917-918
Anceps (lat.), i grammatiken en stafvelse hvilken kan vara lång eller kort -
917-918
Ancher, dansk rättslärd. Se Kofod-Ancher -
917-918
Ancher, Michael Peter, dansk målare -
917-918
Anchietea salutaris, bot., en slingrande buske i Brasilien -
917-918
Anchietin. Se Anchietea salutaris -
917-918
Anch' io sono pittore, it., "Äfven jag är målare" -
917-918
Anchises. Se Ankises -
917-918
Anchitherium, paleont., fossilt släkte af hästfamiljen -
917-918,
919-920
Anchusa L., bot., ett växtsläkte -
919-920
Anchusin l. Alkannarödt. Se Alkanna -
919-920
Anchylostomum, med. Se Masksjukdom -
919-920
Anciennetet, ålder i tjänsten, särskildt inom militärståndet -
919-920
Ancien régime, fr., ett uttryck som efter en statshvälfning betecknar det förut bestående regeringssättet -
919-920
Ancile (lat.), en långrund, på båda sidorna urringad bronssköld -
919-920
Ancillon, en ansedd hugenottsläkt i Metz -
919-920
Anckarhjelm (Thijsen), Martin (egentl. Maerten Thyssens), holländsk-svensk amiral -
919-920
Anckarstierna (Thijsen), Cornelius Didrikson, amiral -
919-920,
921-922
Anckarström, adlig ätt -
921-922
Anckarström. 1. Jakob Johan A., öfverstelöjtnant -
921-922
Anckarström. 2. Jakob Johan A., Gustaf III:s mördare -
921-922,
923-924
Anckarsvärd, svensk adelssläkt -
923-924
Anckarsvärd. 1. Mikael A. (före adlandet Cosswa), grefve, militär, civil ämbetsman och politiker -
923-924
Anckarsvärd. 2. Karl Henrik A., grefve, militär, politiker -
923-924,
925-926,
927-928
Anckarsvärd. 3. Johan August A., grefve, militär, riksdagsman -
927-928,
929-930
Anckarsvärd. 4. Mikael Gustaf A., artist, grefve -
929-930
Anckerska legatet, en af danske godsegaren C. A. Ancker 1857 stiftad fond -
929-930
Ancona. 1. Provins i mellersta Italien -
929-930
Ancona. 2. Hufvudstad i provinsen Ancona -
929-930
Ancona, Alessandro d’. Se D’Ancona -
929-930
d’Ancre, fransk marskalk och minister -
929-930
Ancud l. San Carlos de Ancud, stad på ön Chiloe -
929-930
Ancus (lat.), städ, ett af hörbenen. Se Hörselorgan -
929-930
Ancus Marcius, enligt sagan Roms fjärde konung -
929-930
Ancyloceras, paleont., ammonitisk biform -
929-930,
931-932
Ancyloglossum, med. Se Tunghäfta -
931-932
Ancylus, zool., ett släkte lungsnäckor -
931-932
Ancylus-höjningen. Se Ancylussjön -
931-932
Ancylus-lera. Se Ancylussjön -
931-932
Ancylus-sand. Se Ancylussjön -
931-932
Ancylus-sjön, geol., en stor sötvattenssjö som sträckte sig öfver Östersjön -
931-932
Ancylus-vallar. Se Ancylussjön -
931-932
Ancyra, fordom stad i Mindre Asien. Se Angora -
931-932
And, skörd, skördetid -
931-932
And, zool. Se Andfåglar -
931-932
And, Andreas, domprost i Uppsala. Se Andreas Andreasson And -
931-932
Anda. Se Ande -
931-932
Anda Gomesii Juss. Se Joannesia princeps -
931-932
Andakt, det själstillstånd då människan fullt hängifver sig åt tanken på Gud -
931-932
Andaktsöfning. Se Andakt -
931-932
Andalusien, den sydligaste delen af den pyreneiska -
931-932,
933-934
Andalusit, miner., basisk kiselsyrad lerjord -
933-934
Andamanerna (Andaman-öarna), asiatisk ögrupp i Bengaliska viken -
933-934
Andaman-öarna. Se Andamanerna -
933-934
Andamento (it.), fortskridning; mus., mellansats i en fuga -
933-934
Andante (it.), tämligen långsam -
933-934
Andantino (it.), mus. Se Andante -
933-934
Andchoi, stad i norra Afganistan -
933-934,
935-936
And-damm-musslan. Se Damm-musslor -
935-936
Ande l. Anda, andedräkt -
935-936
Ande. 1. Den helige Ande -
935-936
Ande. 2. Principen för det högre, sedliga och religiösa lifvet -
935-936
Andebesvärjelse. Se Besvärjelse -
935-936
Andecavum (Andegavum), det äldsta namnet på staden Angers -
935-936
Andechs, benediktin-kloster och vallfärdsort i Oberbajern -
935-936
Andegaverna. Se Anjou (provins) -
935-936
Andegavum. Se Andecavum -
935-936
Andelsföretag (Andelsmejeri, Andelsslakteri, Andelssockerfabrik o. s. v.). Se Kooperation och Vinstandel -
935-936
Andelssystem. Se Vinstandel -
935-936
Andelys, Les, gammal stad i franska depart. Eure -
935-936
Anden examen kallas i Norge en till ämbetsexamen vid universitetet förberedande pröfning -
935-936
Andens stridsmän. Se Dukoborzer -
935-936
Ander., i naturvetenskapliga namn förkortning för J. Anderson -
935-936
Ander, Aloys, tysk operasångare -
935-936
Anderberg, Axel Johan, arkitekt -
935-936
Anderbergit l. Cyrtolit, miner., en pseudomorfos af zirkon -
935-936
Anderi, inhägnadt område där man uppdrager gräsänder för utplantering -
935-936,
937-938
Anderlecht, fabriksort i belgiska provinsen Syd-Brabant -
937-938
Anderledy, Antonius, jesuitgeneral -
937-938
Anderloni. 1. Faustino A., italiensk kopparstickare -
937-938
Anderloni. 2. Pietro A., en af Italiens bäste kopparstickare i nyare tid -
937-938
Andermatt l. Urseren (it. Orsera), by i schweiziska kantonen Uri -
937-938
Anderna, sp. Cordilleras de los Andes, del af Kordillererna -
937-938
Anderna. A. Sydliga A. -
937-938
Anderna. B. Mellersta A. -
937-938
Anderna. C. Norra A. -
937-938
Andernach, en af de äldsta städerna vid Rhen -
937-938
Anders., i naturvetenskapliga namn förkortning för botanisten N. J. Andersson -
937-938
Anders (Hellig Anders), präst i Slagelse -
937-938
Andersen, Jens (Beldenak). Se Jens Andersen Beldenak -
937-938
Andersen, Hans Kristian (Christian), dansk skald -
937-938,
939-940
Andersen, Klara Elisabet, dansk författarinna -
939-940
Andersen, Karl, dansk författare -
939-940,
941-942
Andersen, Anton Jörgen, norsk tonsättare -
941-942
Andersen, Karl Joachim, dansk musiker -
941-942
Andersen, Vilhelm, dansk litteraturhistoriker -
941-942
Andersen-Lundby, Anders, dansk målare -
941-942
Anders Larsson (Anders målare), målare, arkitekt, fält- och fästningsingenjör -
941-942
Anders Lennartsson, krigare. Se Forstena-släkten -
941-942
Anderslöf, socken i Malmöhus län -
941-942
Anders målare. Se Anders Larsson -
941-942
Anderson, James, skotsk nationalekonom och jordbrukare -
941-942
Anderson, Alexander, nordamerikansk xylograf -
941-942
Anderson. 1. Salomon A., militär, målare -
941-942
Anderson. 2. Gustaf A., miniatyrmålare -
941-942,
943-944
Anderson, Sir George William, angloindisk ämbetsman -
943-944
Anderson, Arthur, brittisk affärsman och filantrop -
943-944
Anderson, Robert, nordamerikansk krigare -
943-944
Anderson, Anders, läkare, skald -
943-944
Anderson, Frans Albert, ämbetsman, riksdagsman -
943-944
Anderson, Hedda Elisabet, född Freudenthal, pedagogisk skriftställarinna -
943-944,
945-946
Anderson, Joseph, skotsk arkeolog -
945-946
Andersen, Oskar Leonard, bataljmålare -
945-946
Andersen, Rasmus Björn, nordamerikansk skriftställare -
945-946
Anderson, John Fredrik, svensk-amerikansk brobyggare -
945-946
Anders Persson på Rankhyttan -
945-946,
947-948
Anders R-n (Anders R.....n), signatur för författaren A. A. E. Flodman -
947-948
Anderssen, Adolph, tysk schackspelare -
947-948
Andersson, Kristofer, en af Gustaf I:s sekreterare. Se Kristofer Andersson -
947-948
Andersson, Skinnar Per, bonde från Sollerön och riksdagsombud -
947-948
Andersson, Jonas (i Häckenäs), riksdagsman -
947-948
Andersson, Oskar, skådespelare, teaterledare -
947-948
Andersson, Nils, målare -
947-948
Andersson, Johan, skolman, präst, skriftställare -
947-948,
949-950
Andersson. 1. Nils Johan A., botanist -
949-950
Andersson. 2. Johan Axel (Acke) Gustaf A., målare -
949-950
Andersson, Karl Johan (Charles), Afrikaresande, naturforskare -
949-950,
951-952
Andersson, Ola (A. i Nordanå, A. i Burlöf), riksdagsman -
951-952
Andersson, Peter (i Högkil), riksdagsman -
951-952
Andersson, Sven, bildhuggare -
951-952
Andersson, Hans (i Nöbbelöf), riksdagsman -
951-952,
953-954
Andersson, Lars Aksel, bibliograf -
953-954
Andersson, Ernst Kristian Richard, pianist -
953-954
Andersson, Vendela Linnea, operasångerska. Se Sörensen -
953-954
Andersson, Karl Filip Gunnar, botanist, geolog -
953-954
Andersson, Johan Gunnar, geolog -
953-954
Anders Sunesön. Se Hvideätten -
953-954
Anderstorp. 1. Socken i Jönköpings län -
953-954
Anderstorp. 2. Bomullsspinneri i Lindome socken, Hallands län -
953-954
Anders Torstensson, ingenjör -
953-954
Andersö skans l. Sunne skans, på södra udden af Andersön -
953-954,
955-956
Andes. Se Anderna -
955-956
Andesin, miner., ett till fältspatsgruppen hörande mineral -
955-956
Andesit, petrogr., en ung vulkanisk bergart -
955-956
Andeskådning l. Andeskåderi. Att en person ser andar -
955-956
Andesvaga, en benämning på idioter l. sinnesslöa -
955-956
Andfrid, en af de perioder, hvilka på grund af de göromål som då upptogo folket, voro fritagna -
955-956,
957-958
Andfåglar, Lamellirostres, underordning af ordningen Anseriformes -
957-958,
959-960,
Till art. Andfåglar.,
(blank),
961-962,
963-964,
965-966,
967-968
Andhåla, bot. Se Blad -
967-968
Andidsjan. Se Andishan -
967-968
Andier, en afdelning af lesgerna (se d. o.) -
967-968
Andira Lam., bot., växtsläkte -
967-968
Andiroba-olja, tekn., en bittert smakande, fet olja ur fröen af Carapa guayanensis -
967-968
Andishan (Andidsjan), förut stad i ryska central-asiatiska prov. Ferghana -
967-968
Andjakt. Se Andfåglar, sp. 967 -
967-968
Andlau, Gaston Hardouin Joseph, grefve d’A., fransk officer -
967-968
Andlaw, urspr. Andlau, gammal adlig ätt från Elsass -
967-968
Andlaw. 1. Peter von A., professor i kanonisk rätt vid universitetet i Basel -
967-968
Andlaw. 2. Franz Xaver von A.-Birseck, friherre, diplomat och politisk författare -
967-968
Andlaw. 3. Heinrich Bernhard von A.-Birseck, friherre, politiker -
967-968
Andliga förbehållet (lat. Reservatum ecclesiasticum, ty. Geistlicher vorbehalt) -
967-968
Andliga riddarordnar. Se Riddarordnar -
967-968
Andliga skådespel. Se Mysterier -
967-968
Andliga ståndet. Se Prästeståndet -
967-968
Andlig domsrätt. Se Domsrätt -
967-968
Andlig lekamen. Se Förklaring -
967-968
Andlig släktskap, enligt katolska kyrkans lära hinder för äktenskap -
967-968,
969-970
Andligt frälse. Se Frälse -
969-970
Andmat, Lemna, bot., växtsläkte -
969-970
Andning l. Respiration. 1. Fysiol. Lefvande väsens utbyte af gasformiga ämnen med luften -
969-970,
971-972
Andning. 2. Bot. -
971-972,
973-974,
975-976
Andningsljud, fysiol., ett ljud, som iakttages vid auskultation af lungorna -
975-976
Andnings-organ (Andningsredskap). Se Andning 1 -
975-976
Andningsrör, zool. Se Trakéer -
975-976
Andningsväfnad, bot. Se Blad -
975-976
Andnöd l. Dyspné, svårighet att andas -
975-976,
977-978
Andocides. Se Andokides -
977-978
Andokides, grekisk talare -
977-978
Andorfjället, vackert fjäll i Nordre Trondhjems amt -
977-978
Andorgö l. Andörja, en bergig ö i Tromsö amt -
977-978
Andorra, republik på gränsen mellan Frankrike och Spanien -
977-978
Andover, stad i nordamerikanska staten Massachusetts -
977-978
Andr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Henry Andrews -
977-978
Andrada, portugisiskt släktnamn -
977-978,
979-980
Andrade, Ignacio, venezuelansk president -
979-980
d’Andrade, Francesco, portugisisk sångare -
979-980
Andræ, Karl Kristoffer Georg, dansk statsman och matematiker -
979-980
Andragsknapp, mus. Se Orgel -
979-980
Andragsregering, mus. Se Orgel -
979-980
Andra Göta artilleriregemente (n:r 6) -
979-980
Andra Göta trängkår (n:r 6) -
979-980
Andra kammaren, benämning på den ena af representationens afdelningar i Sverige etc -
979-980
Andrake, zool. Se Anka -
979-980
Andraki, hamnstad till Myra (se d. o.) -
979-980
Andral, Gabriel, berömd fransk läkare -
979-980
Andra lifgardet. Se Göta lifgarde -
979-980
Andra lifgrenadjär-regementet -
979-980
Andrarum. 1. Socken i Kristianstads län -
979-980
Andrarum. 2. Sveriges äldsta alunbruk -
979-980,
981-982
Andrassy, en af Ungerns förnämsta magnatfamiljer -
981-982
Andrassy. 1. Julius (Gyula) A., grefve, ungersk statsman -
981-982
Andrassy. 2. Julius (Gyula) A., grefve, ungersk statsman -
981-982
Andra Svea artilleriregemente (n:r 5) -
981-982
Andra Svea trängkår (n:r 5) -
981-982
André (Michel) François, fransk historiemålare m. m. Se Bardon -
981-982
André. 1. Johann A., tysk pianist, tonsättare och musikförläggare -
981-982
André. 2. Johann Anton A., musikförläggare -
981-982
André, John, engelsk militär af schweizisk börd -
981-982
André, Jules, fransk landskapsmålare -
981-982
André, Louis Joseph Nicolas, fransk militär -
981-982,
983-984
Andrea del Sarto. Se Sarto -
983-984
Andrea di Cione. Se Orcagna -
983-984
Andreæ, Sankt (fi. Antrea), imperiellt pastorat af 2:a kl. i Viborgs län -
983-984
Andreæ, Laurentius. Se Laurentius Andreæ -
983-984
Andreæ, Abrahamus. Se Abrahamus Andreæ Angermannus -
983-984
Andreæ. 1. Jakob A., tysk teolog -
983-984
Andreæ. 2. Johann Valentin A., tysk teolog -
983-984
Andreæ, August Heinrich, tysk arkitekt -
983-984
Andreæaceæ, bot., en familj bladmossor -
983-984
Andreas, fäste. Se Bommel -
983-984
Andreas, en af Jesu tolf apostlar -
983-984,
985-986
Andreas, namn på tre ungerska konungar af Arpáds ätt -
985-986
Andreas. 1. A. I, reg. 1046–61 -
985-986
Andreas. 2. A. II, reg. 1205–35 -
985-986
Andreas. 3. A. III, reg. 1290–1301 -
985-986
Andreas Andreasson And, lärd, mecenat -
985-986
Andreas Arvidi, estetiker -
985-986
Andreasberg, Sankt, bergsstad i preussiska reg.-området Hildesheim -
985-986
Andreasdukat. Se Andreasmynt -
985-986
Andreaskors (lat. crux decussata l. andreana) ett lutande kors -
985-986
Andreasmynt, mynt, som bära aposteln Andreas’ bild bakom det stora Andreaskorset -
985-986
Andreas-orden. 1. Rysslands högsta orden. Se Ordnar -
985-986
Andreas-orden. 2. Skotsk orden. Se Ordnar och Tistelorden -
985-986
Andreas Sunonis. Se Hvide-ätten -
985-986
Andree. 1. Karl Theodor A., tysk tidningsman och geograf -
985-986
Andree. 2. Richard A., tysk geograf och etnograf -
985-986,
987-988
Andrée. 1. Fredrika A., sångerska. Se Stenhammar -
987-988
Andrée. 2. Elfrida A., tonsättarinna -
987-988
Andrée, Salomon August, ingenjör, luftseglare -
987-988
Andreen, Gustav, svensk-amerikansk skolman -
987-988,
989-990
Andrejev, Leonid, rysk novellist -
989-990
Andrejevskij, Sergjej Arkadjevitj, modern rysk lyriker och estetisk kritiker -
989-990
Andrén, Anders Viktor, målare, illustratör -
989-990
Andrena, zool. Se Gräfbi -
989-990
Andrenidæ, zool., en till biens familj hörande grupp. Dit höra gräfbien -
989-990
Andréossy, Antoine François, fransk general -
989-990
Andresen, Kjeld Nikolai Gotthard, norsk nykterhetsförkämpe -
989-990
Andresen, Karl Gustaf, tysk germanist -
989-990
Andresen, Andreas, tysk skriftställare på kopparstickarkonstens område -
989-990
Andrésson, Guðmundur (Gvöðmöndör Andrjesson), isländsk filolog -
989-990
Andrewes, Lancelot, en af den engelska kyrkans ypperste teologer -
989-990,
991-992
Andrews, S:t, kuststad i grefskapet Fife. Under katolska tiden säte för Skottlands ärkebiskop -
991-992
Andrews, Thomas, engelsk fysiker och kemist -
991-992
Andrews, Christopher Columbus, nordamerikansk diplomat -
991-992
Andria, välbyggd stad i italienska prov. Terra di Bari -
991-992
Andriaka, hamn till Myra (se d. o.) -
991-992
Andrias, paleont., ett fossil, beskrifvet 1726 såsom syndaflodsmänniskan, homo diluvii testis -
991-992
Andrienne eller Adrienne, fr., en vid, framtill öppen fruntimmersklänning -
991-992
Andrieu, Bertrand, fransk stämpelsnidare och medaljgravör -
991-992
Andrieux. 1. François Guillaume Jean Stanislas A., fransk författare -
991-992
Andrieux. 2. Louis A., fransk politiker -
991-992
Andrik, zool. Se Anka -
991-992
Andrimner (isl. Andhrímnir), nord. myt., den kock som hvarje dag kokar galten Särimner -
991-992,
993-994
Andro, fordom Andros, den nordligaste och näst Naxos den största bland Cykladerna -
993-994
Androad, mek. Se Android -
993-994
Androclus, en slaf hvilken rymde och lefde en tid i samma håla som ett lejon -
993-994
Androdioeci, bot., det förhållande, som eger rum hos androdioika växter (se d. o.) -
993-994
Androdioika växter, bot., polygama växter af hvilka ega endast hanblommor, andra endast tvåkönade blommor -
993-994
Androeceum, bot., sammanfattningen af ståndarna uti en blomma -
993-994,
995-996
Androfag, människoätare -
995-996
Androfobi, skygghet för män -
995-996
Androgeni, mannens eller människans uppkomst (skapelse); manlig släktföljd -
995-996
Androgeos, grek. sag., son af konung Minos på Kreta -
995-996
Androgyn, anat., varelse med både manliga och kvinnliga könsorgan -
995-996
Android l. Androad, mek., sådan automat som har människoskapnad -
995-996
Andromache, grek. sag., Hektors maka -
995-996
Andromachos, från Kreta, Neros lifmedikus -
995-996
Andromani, detsamma som nymfomani (se d. o.) -
995-996
Andromeda, grek. myt., dotter af den etiopiske konungen Kefeus -
995-996
Andromeda, astron., en på norra stjärnhimmelen belägen stjärnbild -
995-996,
997-998
Andromeda L., bot., växtsläkte -
997-998
Andromeda-nebulosan, astron., en med blotta ögat synlig nebulosa -
997-998
Andromeda-toxin l. Andrometoxin. Se Andromeda, bot. -
997-998
Andromonoeci, bot., det förhållande, som eger rum hos andromonoika växter (se d. o.) -
997-998
Andromonoika växter, bot., de växter, som bära både hanblommor och tvåkönade blommor -
997-998
Andronicus, Livius, romersk skald. Se Livius -
997-998
Andronikos, tre bibliska personligheter -
997-998
Andronikos. 1. En Antiochos Epifanes’ ståthållare i Antiokia -
997-998
Andronikos. 2. En befälhafvare på Garizim -
997-998
Andronikos. 3. En till kristendomen omvänd jude i Rom -
997-998
Andronikos, forngrekisk arkitekt från Kyrrhe i Syrien -
997-998
Andronikos, namn på fyra östromerska kejsare -
997-998
Andronikos. 1. A. I, reg. 1183-85, den siste af Komnenernas ätt -
997-998
Andronikos. 2. A. II, reg. 1282–1328, af Palaiologernas ätt -
997-998
Andronikos. 3. A. III, reg. 1328–41 -
997-998
Andronikos. 4. A. IV Palaiologos (Palæologus), reg. 1376–79 -
997-998
Andronikos, forngrekisk filosof -
997-998,
999-1000
Andronitis, manbyggnaden i det äldre grekiska boningshuset -
999-1000
Andropogon L., Skägg-gräs, bot., växtsläkte af fam. Gramineæ -
999-1000
Andros, grekisk ö. Se Andro -
999-1000
Andros, Sir Edmund, brittisk ämbetsman -
999-1000
Androsace Tourn., bot., ett till fam. Primulaceæ hörande växtsläkte -
999-1000
Androspor, bot. Se Spor -
999-1000
Androuet, Jacques. Se Cerceau -
999-1000
Andrusovo. Se Andrussov -
999-1000
Andrussov (Andrusovo), by i ryska guvern. Smolensk -
999-1000
Andry, Nicolas, fransk läkare -
999-1000
Andryane, Alexandre Philippe, fransk skriftställare -
999-1000
Andrz., i naturvetenskapliga namn förkortning för A. L. Andrzejovski, professor i Vilna -
999-1000
Andrötter l. Pneumatoforer, bot., rotbildningar hos en del i sumpiga trakter förekommande växter -
999-1000
Andslägtet, zool. Se Andfåglar -
999-1000
Andtid, skördetid. Jfr And -
999-1000
Andtäppa, med., liktydigt med andnöd. Se Andnöd -
999-1000
Andujar, stad i spanska prov. Jaén i Andalusien -
999-1000
Andvake, ett i Kristiania 1890 stiftadt sällskap -
999-1000
Andvare, nord. myt., en dvärg hvilken i en gäddas skepnad lefde i en fors -
999-1000
And-älfven, flod i Romerike, Norge -
999-1000
Andö (fno. Andey, Amdey), en af Norges största öar -
1001-1002
Andörja. Se Andorgö -
1001-1002
Ane, nord. sag. Se Aun -
1001-1002
Aneboda, socken i Kronobergs län -
1001-1002
Anecdotes de Suède, fr., en beryktad pamflettartad historisk skrift -
1001-1002
Anegada, en af de brittiska Jungfruöarna i Väst-Indien -
1001-1002
Anekdot, urspr. skrift, som icke blifvit offentliggjord -
1001-1002
Anekdotisk (se Anekdot), anekdotartad -
1001-1002
Anemi, med. Se Blodbrist -
1001-1002
Anemisk, som lider af blodbrist, som har afseende på blodbrist -
1001-1002
Anemobarometer, meteor. Se Anemometer -
1001-1002
Anemofil, "vindkär". – Om anemofila blommor (anemofiler) se Blomma och Pollination -
1001-1002
Anemograf, fys. Se Anemoskop -
1001-1002
Anemokora växter, bot., sådana växter, hvilkas frukter eller frön spridas genom vinden -
1001-1002
Anemokord, mus., tangentinstrument, ett sinnrikt mellanting emellan pianoforte och eolsharpa -
1001-1002
Anemologi, meteor., läran om vinden -
1001-1002
Anemometer, meteor., ett instrument, med hvilket vindens styrka eller hastighet uppmätes -
1001-1002,
1003-1004
Anemometrograf, meteor. Se Anemometer -
1003-1004
Anemone, Sippa, bot., växtsläkte hörande till nat. fam. Ranunculaceæända -
1003-1004
Anemoskop -
1003-1004,
1005-1006
Anencletus. Se Anacletus -
1005-1006
Anenkefali, frånvaro af hjärna -
1005-1006
Anepigraf, skrift utan titel -
1005-1006
Anepu. Se Anubis -
1005-1006
Anerio, Felice, italiensk tonsättare -
1005-1006
Aneroid, fys. Se Barometer -
1005-1006
Aneroidbarometer, fys. Se Barometer -
1005-1006
Anerytroblepsi, oförmåga att urskilja den röda färgen -
1005-1006
Anesot (fno. anasótt). Se Aun -
1005-1006
Anestesi, med., det tillstånd då förmågan att uppfatta sinnesintryck saknas eller är nedsatt -
1005-1006
Anestetiska medel, farm. Se Bedöfningsmedel -
1005-1006
d’Anethan, Jules Joseph, baron, belgisk politiker -
1005-1006
Anethum L., bot., släkte af nat. fam. Umbelliferæ -
1005-1006,
1007-1008
Anetol, kem. farm., aniskamfer, finns anis- och fänkålsolja -
1007-1008
Aneurin, kymrisk bard i 6:e eller 7:e årh. -
1007-1008
Aneurysm, med., en svulst som uteslutande innehåller blod -
1007-1008
Anfall, krigsv., sträfvan att i krig uppsöka och besegra sin motståndare -
1007-1008,
1009-1010
Anfallsflygel, krigsv. Se Anfall -
1009-1010
Anfallsfront, krigsv. Se Fästningskrig -
1009-1010
Anfallsfält, krigsv. Se Anfall och Fästningskrig -
1009-1010
Anfallsgraf, krigsv. Se Fästningskrig -
1009-1010
Anfallskrig kallas ett krig, som framkallas af en viss part genom ett anfall i politisk bemärkelse -
1009-1010
Anfallsordning l. Triangelordning, sjöv., en numera föråldrad taktisk formering -
1009-1010
Anfallsstrid, krigsv., med anfall börjad strid. Jfr Anfall -
1009-1010
Anfallsvapen, krigsv., de vapen, med hvilka man afser att skada motståndaren -
1009-1010
Anfallsverk, krigsv. Se Fästningskrig -
1009-1010
Anfang. 1. Bygnk. Det lutande plan på ett hvalfs vederlag mot hvilket den första hvalfstenen har sitt stöd -
1009-1010
Anfang. 2. (Anfangsbokstaf), boktr., en utsirad eller större bokstaf, hvarmed texten börjas -
1009-1010
Anfangsbokstaf, boktr. Se Anfang 2 -
1009-1010
Anflog, kem., miner., namn på tunna, hinnartade öfverdrag af oxider -
1009-1010
Anfossi, Pasquale, italiensk tonsättare -
1009-1010
Anfäktelse. Se Frestelse -
1009-1010
Anföringstecken l. Citationstecken, skriftecken, som utmärker ordagrant återgifvande -
1009-1010
ang., förkortning för angående; äfven för "angeläget" (på bref) -
1009-1010
Anga, socken i Gottlands län -
1009-1010
Angakok l. Angekok (plur. angakut), de grönländske folkhöfdingarna under den hedniska tiden -
1009-1010
Angamos, udde på Syd-Amerikas västkust -
1009-1010
Angantyr (isl. Angantýr), namn på flera hjältar i den nordiska fornsagan -
1009-1010
Angantyr. 1. A., den äldste af de tolf sönerna till Arngrim bärsärk i Bolmsö -
1009-1010
Angantyr. 2. och 3. A., en broder och en son till Heidrek -
1009-1010,
1011-1012
Angara, äfven kallad Öfre Tunguska, flod i södra Sibirien -
1011-1012
Angaria. Se Angrivarier -
1011-1012
Angariation. Se Angarier -
1011-1012
Angarier, ett folkslag. Se Angrivarier -
1011-1012
Angarier, sjöv., tjänster, som handelsfartyg på regeringens befallning måste lämna staten -
1011-1012
Angarn, socken i Stockholms län -
1011-1012
Angasija (Ngasija) l. Stora Komoro, den största af Komoro-öarna -
1011-1012
Angekok. Se Angakok -
1011-1012
Angel (af lat. angulus), vinkel -
1011-1012
Angel. 1. Fisk. Metkrok, särskildt om en vid vinterfiske använd sort -
1011-1012
Angel. 2. Tekn. Skaftjärn, tånge, i skaftet sittande del af en såg -
1011-1012
Angel (Angeln), den bördiga halfö, som ligger mellan Flensburgsfjärden och Schlei -
1011-1012
Angel, Philips, holländsk målare -
1011-1012
Angela Merici. Se Ursulinnorna -
1011-1012
Angelboskapen, husdjurssk., har sitt hemland i Angel -
1011-1012,
1013-1014
Angeldorff, Kristoffer Olsson, publicist -
1013-1014
Angeli, Heinrich von, österrikisk målare -
1013-1014
Angelica L., Angelika, bot. farm., släkte af nat. fam. Umbelliferæ -
1013-1014
Angelica salutatio (lat.), "änglahälsning". Se Ave Maria -
1013-1014
Angelicin, farm. Se Angelika-rot -
1013-1014
Angelico, Fra Giovanni, italiensk målare -
1013-1014
Angelika-rot, Radix Angelicæ, farm., fås af umbelliferen Archangelica sativa -
1013-1014
Angelin, Nils Peter, paleontolog -
1013-1014,
1015-1016
Angelini, Giuseppe, italiensk bildhuggare -
1015-1016
Angélique, fr., bot. Se Angelica -
1015-1016
Angeliter. Se Damianus -
1015-1016
Angell, en till Norge från Angel inflyttad familj -
1015-1016
Angeln, geogr. Se Angel -
1015-1016
Angelniemi, kapell under Halikko pastorat, Åbo och Björneborgs län -
1015-1016
Angelo da Siena. Se Agostino da Siena -
1015-1016
Angelofani, änglauppenbarelse -
1015-1016
Angelolatri, ängladyrkan -
1015-1016
Angelologi, läran om änglarna; stundom läran om de gode änglarna -
1015-1016
Angelsachser, riktigare Angelsaxar (se d. o.) -
1015-1016
Angelsaxar (Anglosaxar), namnet på det folk i England som uppkom genom den germanska invandringen -
1015-1016
Angelsaxiska litteraturen. Se Engelska litteraturen -
1015-1016
Angelsaxiska språket, äfven kalladt Forn-engelskan. Se Engelska språket -
1015-1016
Angelstad, socken i Kronobergs län -
1015-1016
Angelus , kallas en från Johan XXII:s tid härstammande bönformel hos katolikerna -
1015-1016
Angelus Silesius, egentl. Johannes Scheffler, tysk mystiker och skald -
1015-1016,
1017-1018
Angely, Louis, tysk teaterförfattare af fransk börd -
1017-1018
Angera. Se Anghiera -
1017-1018
Angerboda, nord. myt., hette en jättekvinna i Jotunhem -
1017-1018
Angerdshestra, socken i Jönköpings län -
1017-1018
Angered, socken i Älfsborgs län -
1017-1018
Angered-Strandberg, Hilma Kristina Elisabet, författarinna -
1017-1018
Angermanni (nlat.), "ångermanländingar", en af två afdelningar för de norrländska landskapens studerande vid Uppsala universitet -
1017-1018
Angermannus. Se Abrahamus Andreæ Angermannus -
1017-1018
Angers, hufvudstad i franska depart. Maine et Loire -
1017-1018
Angerstein, en om svenska bergsbruket förtjänt släkt -
1017-1018
Angerstein. 1. Anders A. -
1017-1018,
1019-1020
Angerstein. 2. Johan A., upptog Bispbergs rika järngrufva -
1019-1020
Angerstein. 3. Johan A. d. y., direktör vid Stora Kopparberget -
1019-1020
Angerstein. 4. Reinhold Rücker A., "direktör öfver rikets gröfre svartsmide" -
1019-1020
Anghiera (Angera, mlat. Angleria), grefskap i Italien -
1019-1020
Angi- l. Angio- nyttjas i flere sammansättningar, i synnerhet i medicinska ord -
1019-1020
Angiapteris erecta. Se Marattiaceæ -
1019-1020
Angiektasi, med., kärlutvidgning -
1019-1020
Angifvare, jur., den som anmäler en person såsom skyldig till ett brott -
1019-1020
Angilbert. Se Berta -
1019-1020
Angilram (A. af Metz), en af prelaterna i frankiska riket under Karl den store -
1019-1020
Angina (lat.), med., fordom sjukdomar i matsmältnings- och andningsorganen -
1019-1020
Angina pectoris (lat.), sjukdom: ytterst våldsamma smärtor i hjärttrakten -
1019-1020
Angiograf, pulsmätare, detsamma som sfygmograf; person, som beskrifver vaser -
1019-1020
Angiokarpa lafvar l. Pyrenolichenes, bot. Se Lichenes -
1019-1020
Angiokeratom, kärlsvulst med hornartad öfverhud -
1019-1020
Angiologi, läran om blodkärlens fördelning i kroppen; vetenskapen om vasers tillverkning -
1019-1020
Angiom, kärlsvulst -
1019-1020
Angioneuros, sjukdom i de nerver, som betinga blodfördelningen i blodkärlen -
1019-1020
Angiopati, sjukdom i kärlsystemet -
1019-1020
Angiosarkom, elakartad kärlsvulst -
1019-1020
Angiospermæ l. Metaspermæ, bot., den ena af hufvudafdelningarna bland fanerogamerna -
1019-1020
Angiospermia (jfr Angiospermæ), bot., den andra ordningen af klassen Didynamia -
1019-1020
Angiostenos, sammandragning af blodkärlen -
1019-1020
Angiostomata, en afdelning ormar. Se Ormar -
1019-1020,
1021-1022
Angiotomi, ådersystemets anatomi -
1021-1022
Angiulli, Andrea, italiensk filosof -
1021-1022
Anglaise, fr., "engelsk". 1. En dans. Se Angläs -
1021-1022
Anglaise. 2. Boktr. En bakåtlutad skrifstil för accidenstryck -
1021-1022
d’Anglemont, Édouard Hubert Scipion, fransk skald -
1021-1022
Angler, ett forngermanskt folknamn -
1021-1022
Anglerboskap, dets. som angelboskap (se d. o.) -
1021-1022
Anglerius. Se Anghiera -
1021-1022
Anglesea. Se Anglesey -
1021-1022
Anglesey l. Anglesea, ö och grefskap i Irländska sjön -
1021-1022
Anglesey l. Anglesea, engelsk adelstitel inom släkterna Annesley och Paget -
1021-1022
Anglesit Beudant, miner., en ganska vanlig förvittringsprodukt af blyglans -
1021-1022
Angleterre, fr., England -
1021-1022
Anglia, en tidskrift för engelsk filologi -
1021-1022
Anglicism, idiomatiskt engelskt ord då det nyttjas i ett annat språk -
1021-1022
Anglikanismen l. Anglo-katolicismen. Se Pusey -
1021-1022
Anglikanska kyrkan. Se Episkopalkyrkan -
1021-1022
Anglikanska nationen. Se Dacia -
1021-1022
Anglisera, göra till engelsk -
1021-1022
Anglist (jfr Angler), person som studerar engelskt -
1021-1022
Anglo-amerikaner, de Nord-Amerikas inbyggare, som äro af engelsk härkomst -
1021-1022
Anglofobi, skräck för allt engelskt -
1023-1024
Anglo-franska språket. Se Anglo-normandiska språket -
1023-1024
Anglo-indiska riket, gemensam benämning för de engelska besittningarna i Ostindien -
1023-1024
Anglo-katolicism. Se Pusey -
1023-1024
Angloman, som hyser öfverdrifven förkärlek för allt engelskt -
1023-1024
Anglo-normandiska hästen. Se Normandiska hästen -
1023-1024
Anglo-normandiska språket (äfven Anglo-franska språket), det franska språket som af de normandiske eröfrarna 1066 infördes i England -
1023-1024
Anglosachser, riktigare angelsaxar (se d. o.) -
1023-1024
Anglosaxar. Se Angelsaxar -
1023-1024
Angls., förkortning för Anglosaxiska -
1023-1024
Angläs (fr. anglaise, engelsk), äldre benämning på en serie kontradanser -
1023-1024
Angmagsalik, stor fjord på Grönlands östkust -
1023-1024
Angola, portugisiskt generalguvernement i Väst-Afrika -
1023-1024
Angola-ärta, bot. Se Voandzeia -
1023-1024
Angora (turk. Engyrijeh). 1. Vilajet i det inre Mindre Asien -
1023-1024
Angora. 2. Hufvudstad i nämnda vilajetet Angora -
1023-1024
Angora-get, Capra (Hircus) angorensis, zool., en get-varietet -
1023-1024,
1025-1026
Angora-kanin l. Silkeshare, zool., en i trakten af Angora inhemsk varietet af kanin -
1025-1026
Angora-katt, zool., en i nejden af Angora inhemsk kattvarietet -
1025-1026
Angora-ull, text., den tämligen fina ullsort som vinnes af angorageten -
1025-1026
Angornu, riktigare Ngornu, stad i riket Bornu i Sudan -
1025-1026
Angoscioso, it., mus., med ängsligt, tveksamt föredrag -
1025-1026
Angostura, nu Ciudad Bolivar, hufvudstad i staten Bolivar i Venezuelas förenta stater -
1025-1026
Angostura-bark, farm., fås af Galipea Cusparia St. Hil. -
1025-1026
Angoulême, hufvudstad i franska dep. Charente -
1025-1026
Angoulême. 1. Charles de Valois, grefve af Auvergne -
1025-1026
Angoulême. 2. Louis Antoine de Bourbon, hertig af A. -
1025-1026
Angoulême. 3. Marie Thérèse Charlotte, "Madame royale" -
1025-1026
Angoumois, gammalt franskt feodallandskap med titel af grefskap -
1025-1026,
1027-1028
Angra (do Heroismo), hufvudstad på ön Terceira bland Azorerna -
1027-1028
Angra Pequena, hamn på Afrikas sydvästra kust -
1027-1028
Angrarier. Se Angrivarier och Sachsare -
1027-1028
Angrecum Thouars, bot., växtsläkte af nat. fam. Orchideæ -
1027-1028
Angreppsmoment, tekn., produkten af den verkande kraften och dess häfstångsarm -
1027-1028
Angri, stad i italienska prov. Salerno -
1027-1028
Angrivarier, ett germanskt folk -
1027-1028
Anguilla, zool. Se Ål -
1027-1028
Anguilla, på grund af sin form af engelsmännen kallad Snake’s island -
1027-1028
Anguillula aceti, zool. Se Rundmaskar -
1027-1028
Anguis, zool., ett ödlesläkte. Se Ormslå -
1027-1028
Anguisciola, Sofonisba, italiensk porträttmålarinna -
1027-1028
Angularsystem, en sällan förekommande benämning på s. k. tenalj-systemet -
1027-1028
Angurvadel, i "Fritiofs saga" namnet på Fritiofs svärd -
1027-1028
Angus, grefskap i Skottland. Se Forfar -
1027-1028
Angus, earl of. Se Douglas -
1027-1028
Angöra land l. Göra an land, sjöv., från öppna sjön segla mot land för att få det i sikte -
1027-1028
Anhalonium, bot. Se Cactaceæ -
1027-1028
Anhalt, tyskt hertigdöme -
1027-1028,
1029-1030
Anhaltska Albrekt-Björnorden. Se Ordnar -
1029-1030
Anhalt-station, hållplats -
1029-1030
Anhelation (lat. anhelitus), andfåddhet -
1029-1030
Anhidros, dets. som anidros (se d. o.) -
1029-1030
Anhiman, zool. Se Värnfåglar -
1029-1030
Anhinga, zool., den amerikanska och den märkligaste arten af släktet Plotus -
1029-1030
Anholt, dansk ö midt i Kattegatt -
1029-1030
Anhydrid, kem., en oxid, som uppstår ur ett hydrat genom vattenförlust -
1029-1030
Anhydrit (jfr Anhydrid), miner. , ett vattenfritt kalciumsulfat -
1029-1030
Anhydrobios, tillstånd af förtorkning hos växter och lägre djur -
1029-1030
Ani, zool., en art af släktet Crotophaga, gökartade fåglar -
1029-1030
Ani, ruinstad i ryska asiatiska guvern. Erivan -
1029-1030,
1031-1032
Anianpelto, ansenlig by och marknadsplats i Tavastehus län -
1031-1032
Anicet-Bourgeois, Auguste, fransk dramatisk författare -
1031-1032
Anicetus, påfve omkr. 154–165 -
1031-1032
Aniche, stor by i franska depart. Nord -
1031-1032
Anidros, ett sjukligt upphäfvande af svett-afsöndringen -
1031-1032
Aniello, Maso. Se Masaniello -
1031-1032
Anien. Se Anio -
1031-1032
Aniene. Se Anio -
1031-1032
Anil, käringaktig -
1031-1032
Anilein, handelsnamn på vissa anilinfärger, särskildt fuksin och mauvein -
1031-1032
Anilin, kem. tekn., en organisk bas -
1031-1032
Anilinfärger (jfr Anilin), kem., de organiska färgämnen, som härleda sig från anilin och toluidin -
1031-1032
Anilinfärger. 1. Rosanilingruppen -
1031-1032,
1033-1034
Anilinfärger. 2. Safraningruppen -
1033-1034
Anilinfärger. 3. Induliner och nigrosiner -
1033-1034
Anilinfärger. 4. Azo-gruppen. Denna grupp omfattar de s. k. azofärgämnena -
1033-1034
Anilinförgiftning. Se Anilin -
1033-1034
Anilin-olja, tekniskt använd blandning af anilin och toluidin -
1033-1034
Anilintryck, ett af Willis uppfunnet ljus-kopieringsförfarande -
1033-1034
Anilism, anilinförgiftning. Se Anilin -
1033-1034
Anima (lat), eg. luft, andedräkt; själ -
1033-1034
Animal (lat.), lefvande varelse, väsende, djur -
1033-1034
Animal l. Animalisk, som tillhör, är hämtadt från djurvärlden -
1033-1034
Animala lifsförrättningar, fysiol., de lifsförrättningar som äro egendomliga för djuren -
1033-1034
Animalia, zool. Se Djurriket -
1033-1034
Animalisation, tekn., bomullsfibrer impregneras med ett ämne för att kunna fixera färg -
1033-1034
Animaliska bad, med., bad i animaliska ämnen: blod, mjölk o. d. -
1033-1034
Animalism, inbegreppet af det för djuret karakteristiska -
1033-1034
Animalkulism, fysiol., djurens utveckling ligger innesluten i zoospermerna (sädesdjuren) uti spermat -
1033-1034
Animalkulist, anhängare af animalkulismen -
1033-1034
Animal magnetism, en benämning kommen i bruk genom Anton Mesmer, läkare i Wien -
1033-1034,
1035-1036,
1037-1038
Animal sociale (lat.), sällskapsdjur, ett sällskapligt väsende -
1037-1038
Animal vaccination, med., ympämnet tages från naturliga kokoppor. Se Kokoppympning -
1037-1038
Animando (it.), dets. som animato (se d. o.) -
1037-1038
Animato (it.), mus., besjäladt, med lif och värme -
1037-1038
Anime l. Animi, farm., urspr. ett slags Olibanum-harts -
1037-1038
Animellt genus, språkv. Se Genus -
1037-1038
Animera, lifva, uppelda, uppmuntra -
1037-1038
Animi, farm. Se Anime -
1037-1038
Animism. 1. Människokroppen är en konstrik mekanism som drifs av anima -
1037-1038
Animism. 2. Etnol. Allt, utan äfven växter och oorganiska föremål tros lefva -
1037-1038,
1039-1040
Animist, anhängare af animismen (se d. o.) -
1039-1040
Animocorde, Animokord, mus., dets. som anemokord (se d. o.) -
1039-1040
Animositet, häftighet, vrede, agg -
1039-1040
Animoso l. Con animo (it.), mus., med lif och kraft -
1039-1040
Animuccia, Giovanni, italiensk tonsättare -
1039-1040
Animus (lat.), själ, ande; böjelse, afsikt -
1039-1040
Animus injuriandi, jur., afsikt att medvetet angripa en annans ära. Jfr Injurie -
1039-1040
Aning, en uppfattning af något framtida -
1039-1040
Anio l. Anien, numera kallad Aniene l. Teverone, en lång flod i mellersta Italien -
1039-1040
Anion, fys., den beståndsdel i hvarje af den elektriska strömmen sönderdelbart ämne, som afskiljer sig vid stapelns positiva pol -
1039-1040
Aniran. Se Iran -
1039-1040
Aniridi l. Irideremi, fullständig saknad af ögats regnbågshinna -
1039-1040
Anis, Pimpinella Anisum L., bot. farm., en ettårig ört af nat. fam. Umbelliferæ -
1039-1040
Anisett (fr. anisette), med anis beredd likör -
1039-1040
Anisofyll, bot. Se Anisofylli -
1039-1040
Anisofylli, bot., växter med blad olika på skottets öfver- och undersida -
1039-1040
Anis-olja, farm. Se Anetol -
1039-1040
Anisol-rödt, en i vatten löslig, röd anilinfärg -
1041-1042
Anisometrisk, motsats till isometrisk (se d. o.) -
1041-1042
Anisometropi, ögonen hos en person ej hafva samma refraktion (se d. o.) -
1041-1042
Anisosperma Passiflora Manso, bot. farm., en klättrande buske af nat. fam. Cucurbitaceæ -
1041-1042
Anisotrop l. Heterotrop, fys., kroppar hvilka hafva olika fysikaliska egenskaper i olika riktningar -
1041-1042
Anis-trä, det ljusgrå virket af Illicium anisatum Lour. -
1041-1042
Anisum stellatum, farm., stjärn-anis (se d. o.) -
1041-1042
Aniuman, zool. Se Värnfåglar -
1041-1042
Anjala, imperiellt pastorat af 3:e kl., Iittis kontrakt, Nylands län -
1041-1042
Anjala-förbundet kallas en sammansvärjning 1788 bland svenska härens officerare -
1041-1042,
1043-1044
Anjer, holländsk hamnstad och fäste på ön Java -
1043-1044
Anjeskutan, fjäll i norra Jämtland -
1043-1044
Anjou, en af Frankrikes gamla provinser -
1043-1044
Anjou, en af de vallonsläkter, som med Louis De Geer inkommo till Sverige på 1630-talet -
1043-1044
Anjou. 1. Nils Jakob A., präst, riksdagsman -
1043-1044
Anjou. 2. Lars Anton A., biskop, kyrkohistorisk författare -
1043-1044,
1045-1046
Anjou. 3. Kristofer Ludvig A., pedagog -
1045-1046
Anjouan, Njouana l. Johanna, en af Komoro-öarna -
1045-1046
Anjou-viner, viner från Anjou -
1045-1046
Anjovis, zool. Se Ansjovis -
1045-1046
Anka l. Tam gräsand, Anas boschas domestica -
1045-1046,
1047-1048
Ankar. Se Ankare -
1047-1048
Ankaratra, bergsträcka. Se Madagaskar -
1047-1048
Ankarboj l. Vakare, sjöv., ett af trä eller järnplåt tillverkadt flöte -
1047-1048
Ankarbult l. Grundankare, maskinb., den för en maskins fästande vid dess grund använda bult -
1047-1048
Ankarcrona, svensk adlig ätt, som härstammar från Böhmen -
1047-1048
Ankarcrona. 1. Teodor A., förut Christophers, sjökrigare -
1047-1048
Ankarcrona. 2. Henrik August A., målare -
1047-1048
Ankarcrona. 3. Sten Gustaf Herman A., målare -
1047-1048
Ankardäfvert, sjöv., ett slags lyftkran -
1047-1048,
1049-1050
Ankare l. Ankar, förr i flere länder mått för våta varor (hufvudsakligen vin, sprit o. d.) -
1049-1050
Ankare l. Ankar. 1. Sjöv. Redskap hvilken tjänar att fasthålla ett fartyg -
1049-1050,
1051-1052
Ankare. 2. Fys. Ett stycke mjukt järn hvilken bilda en sluten magnetisk krets -
1051-1052
Ankare. 3. Elektrot. (Äfven kalladt Induktor och Armatur) Den ena af de båda hufvuddelarna i en dynamo -
1051-1052
Ankare. 4. Bygnk. Se Förankring -
1051-1052
Ankargrund l. Ankarsättning, sjöv., där djupet och sjöbottnens beskaffenhet medgifva ankring -
1051-1052
Ankargång, mek., mekanism för att gifva en så jämn gång som möjligt i ur -
1051-1052
Ankarjärn, bygnk. Se Förankring -
1051-1052
Ankarkors. Se Kors -
1051-1052
Ankarkätting, sjöv., en järnkedja hvilken fasthåller ett fartyg vid ett ankare -
1051-1052
Ankarlanterna, sjöv. Se Lanterna -
1053-1054
Ankarordning, sjöv., ett bestämdt läge som förankrade örlogsfartyg intaga -
1053-1054
Ankarpejling, sjöv., en vid ett fartygs ankring noggrann ortbestämning -
1053-1054
Ankarplatta, maskint. Se Ankarbult -
1053-1054
Ankarreaktion, elektrot., den magnetiska återverkan, som ankarets lindningar utöfva på hufvudfältet -
1053-1054
Ankarslut, bygnk. Se Förankring -
1053-1054
Ankarspel, sjöv., mekanisk inrättning hvarmed ankaret upplyftes från sjöbottnen -
1053-1054
Ankarsrum, stort järnbruk, beläget i Kalmar län -
1053-1054
Ankarstek. Se Ankarkätting. -
1053-1054
Ankarstock. 1. Sjöv. Se Ankare -
1053-1054
Ankarstock. 2. Ett slags syrligt bröd, som begagnas i synnerhet inom, armén och flottan -
1053-1054
Ankarsvik, ångsåg på Alnön utanför Sundsvall -
1053-1054
Ankarsättning, sjöv. Se Ankargrund -
1055-1056
Ankarsökare, sjöv., för uppsökning af förlorade ankaren, trearmad dragg utan flyn -
1055-1056
Ankartåg, sjöv. Se Ankarkätting -
1055-1056
Ankarur, mek., fickur med ankargång. Se Ur -
1055-1056
Ankarvakt, sjöv., den del af besättningen, som har vakt på däck då fartyget ligger till ankars -
1055-1056
Ankbonde, zool. Se Anka -
1055-1056
Ankel (fsv. ankol) l. Fotknöl, anat., den nedre, uppsvällda delen af underbenets båda knotor -
1055-1056
Anker, en ansedd norsk släkt -
1055-1056
Anker. 1. Bernt A., affärsman, donator -
1055-1056
Anker. 2. Peder A., vägbyggare, statsman -
1055-1056
Anker. 3. Peter A., ämbetsman -
1055-1056
Anker. 4. Karsten A., statsman -
1055-1056,
1057-1058
Anker. 5. Karl Johan A., författare -
1057-1058
Anker, Albert, schweizisk genremålare -
1057-1058
Anker, Johan, dansk krigare -
1057-1058
Ankerit Haid., ett karbonat af kalcium, magnesium och järn -
1057-1058
Ankises, grek.-rom. myt., en ättling af Dardanos -
1057-1058
Anklagelse-jury (eng. grand jury, "stor jury") -
1057-1058
Anklam, kretsstad i preussiska reg.-området Stettin -
1057-1058
Ankobar var förr hufvudstad i Sjoa i Abessinien -
1057-1058
Ankogel, den östligaste bergsgruppen i Hohe tauern, i Salzburg -
1057-1058
Ankole l. Nkole (äfven Ankori), landskap vid östra stranden af Albert-Edvardsjön -
1057-1058
Ankori. Se Ankole -
1057-1058
Ankra (Fälla ankar, Kasta ankar l. Låta gå ankaret), sjöv. -
1057-1058,
1059-1060
An-kult, etnol., dyrkan af förfäderna -
1059-1060
Ankvicka, tekn., öfverdraga med kvicksilfver. Jfr Amalgamera -
1059-1060
Ankyloblefaron, ögonlockskanterna helt eller delvis hopvuxit -
1059-1060
Ankyloglossum, tungan vuxit fast, vanligen vid munhålans botten -
1059-1060
Ankylometer, krökningsradie -
1059-1060
Ankylos, med., styfhet i en ledgång -
1059-1060
Ankyra. Se Angora -
1059-1060
Anlag. 1. Psyk. De medfödda möjligheterna eller benägenheterna -
1059-1060,
1061-1062
Anlag. 2. Pedag. -
1061-1062
Anlag. 3. I medicinsk (patologisk) mening -
1061-1062,
1063-1064
Anlag, Lutnings-anlag l. Dosserings-anlag, väg- o. vattenb. -
1063-1064
Anlaut (ty.), "begynnelseljud", uddljud (se d. o.) -
1063-1064
Anlete. Se Ansikte -
1063-1064
Anlofning l. Upplofning, sjöv., en fartygsmanöver -
1063-1064
Anläggningshöjd, krigsv., ett bröstvärns inre öfre kants höjd -
1063-1064
Anlöpa. 1. Sjöv. För en kort tid segla in i en hamn, som ej är destinationsorten -
1063-1064
Anlöpa. 2. Metall. Förändra färg eller glans -
1063-1064
Anlöpning. Se Anlöpa -
1063-1064
anm., förkortning för anmärkning -
1063-1064
Anmärkaren, den svenska periodiska pressens första egentliga oppositionsblad -
1063-1064,
1065-1066
Anmärkarne, tidning. Se Anmärkaren -
1065-1066
Anmärkning, förv., framställning af fel som blifvit funna vid granskning af en allmän räkenskap -
1065-1066
Anmärknings-anledning, statsr. -
1065-1066
Anmärkningsbok, skolv., anteckningsbok som skall egas af hvarje särskild lärjunge i en skola -
1065-1066
Anmärkningsmål, förv. Se Anmärkning -
1065-1066
Anmärkningsprocent, förv. Se Anmärkning -
1065-1066
Anna, ett räknemynt i Brittiska Indien -
1065-1066
Anna, drottning Didos syster. Se Anna Perenna -
1065-1066
Anna, helgon, jungfru Marias moder -
1065-1066
Anna, svenska furstinnor -
1065-1066
Anna. 1. Gustaf I:s dotter -
1065-1066,
1067-1068
Anna. 2. Johan III:s dotter -
1067-1068
Anna. 3. Sigismunds första gemål -
1067-1068
Anna, danska furstinnor -
1067-1068
Anna. 1. Prinsessa af Brandenburg -
1067-1068
Anna, engelska furstinnor -
1067-1068
Anna. 1. A. af Böhmen, Rikard II:s första gemål -
1067-1068
Anna. 2. A. Boleyn, Henrik VIII:s andra gemål -
1069-1070
Anna. 3. A. af Kleve, Henrik VIII:s fjärde gemål -
1069-1070
Anna. 4. A., Jakob I:s gemål -
1069-1070
Anna. 5. A. Stuart, drottning af Storbritannien och Irland 1702–14 -
1069-1070,
1071-1072
Anna, franska furstinnor -
1071-1072
Anna. 1. A. af Frankrike, äfven kallad A. de Beaujeu -
1071-1072
Anna. 2. A. af Bretagne, dotter till Frans II -
1071-1072
Anna. 3. A. af Österrike, dotter till konung Filip III af Spanien -
1071-1072
Anna, ryska furstinnor -
1071-1072
Anna. 1. A. Ivanovna, rysk kejsarinna 1730–40 -
1071-1072
Anna. 2. A. Petrovna f. 1708, äldsta dotter till Peter den store -
1071-1072
Anna. 3. A. Leopoldovna (rättare än benämningen A. Karlovna), rysk regentinna 1740–41 -
1071-1072
Anna, kurfurstinna af Sachsen -
1071-1072,
1073-1074
Anna A., pseudonym. Se Wästberg -
1073-1074
Annaberg, bergstad i Erzgebirge -
1073-1074
Annabon, rättare Annobon (se d. o.) -
1073-1074
Annaburg (fordom Lochau), köping i preussiska reg.-området Merseburg -
1073-1074
Annæ-orden, S:t, rysk orden. Se Ordnar -
1073-1074
Anna Fikkesdotter. Se Bülow -
1073-1074
Anna Ivanovna. Se Anna, ryska furstinnor 1 -
1073-1074
Anna Karlovna. Se Anna, ryska furstinnor 3 -
1073-1074
Anna Komnena, kejsar Alexios I Komnenos’ äldsta barn -
1073-1074
Anna Leopoldovna. Se Anna, ryska furstinnor 3 -
1073-1074
Annaler (lat. annales, af annus, år), årsböcker -
1073-1074,
1075-1076
Annalin, bränd och finmalen naturlig gips -
1075-1076
Annalist (jfr Annaler), författare af annaler -
1075-1076
Annam l. Anam, ett under Frankrikes protektorat stående rike på Östra Indiska halfön -
1075-1076
Annam. Historia och förvaltning -
1075-1076,
1077-1078
Annamiter. Se Annam -
1077-1078
Annandale, Charles, engelsk lexikograf -
1077-1078
Anna Perenna, rom. myt., en gudinna -
1077-1078
Anna Petrovna. Se Anna, ryska furstinnor 2 -
1077-1078
Annapolis. 1. Hufvudstad i Maryland -
1077-1078
Annapolis. 2. Hamnstad i Nova Scotia -
1077-1078
Ann-Arbor, stad i staten Michigan -
1077-1078
Annas l. Hannas, son af Seth -
1077-1078
Annater, urspr. biskopens årsinkomst af under honom vakanta kyrkliga ämbeten -
1077-1078
Annatto, bot. Se Bixa -
1077-1078
Annbok l. Afvenbok (da. avnbög), Carpinus Betulus -
1077-1078
Anneberg, tändsticksfabrik i Jönköpings län -
1077-1078
Annecin, slott. Se Béthune -
1077-1078
Annecy, hufvudstad i franska depart. Haute-Savoie -
1077-1078,
1079-1080
Annedal, arbetarförstad vid Göteborg. Se Göteborg -
1079-1080
Annefors kapell i Gäfleborgs län -
1079-1080
Anne kapell, Sankt. Se Sankt Anna -
1079-1080
Anneklef, fyndort för pelarformigt afsöndrad basalt -
1079-1080
Annektera, taga i besittning, inkorporera; orättmätigt tillegna sig -
1079-1080
Annelida, Annelider, zool. Se Ringmaskar -
1079-1080
Annelöf, socken i Malmöhus län -
1079-1080
Annenkov. 1. Pavel Vasiljevitj A., rysk kritiker -
1079-1080
Annenkov. 2. Michail Nikolajevitj A., rysk ingenjör-general -
1079-1080
Annerstad, socken i Kronobergs län -
1079-1080
Annerstedt, svensk släkt -
1079-1080
Annerstedt. 1. Daniel A., teolog -
1079-1080
Annerstedt. 2. Ture A., teolog, riksdagsman -
1079-1080,
1081-1082
Annerstedt. 3. Per Samuel Ludvig A., rättslärd, ämbetsman -
1081-1082
Annerstedt. 4. Claes A., historiker, biblioteksman -
1081-1082,
1083-1084
Annesium, under medeltiden namn på Annecy (se d. o.). -
1083-1084
Annesley. 1. Sir Francis A., engelsk politiker -
1083-1084
Annesley. 2. Arthur A., engelsk politiker -
1083-1084
Annetorp, kalkbrott i Malmöhus län -
1083-1084
Annex, bihang, nyttjas mest i sammansättningar -
1083-1084
Annexbatteri, krigsv., utanför ett forts graf anlagdt batteri för gröfre pjäser. -
1083-1084
Annex-celler, bot. Se Följeceller. -
1083-1084
Annexförsamling, kam. De i ett pastorat som inte är moderförsamling -
1083-1084
Annexhemman, kam., såsom aflöningsförmåner anslagna åt kyrkoherdar -
1083-1084,
1085-1086
Annexion, vidfogning. Se Annektera -
1085-1086
Annexkyrka, kyrka i en annexförsamling -
1085-1086
Anni (lat.), årets (af annus, år) -
1085-1086
Anni, finsk sag. Se Aino -
1085-1086
Anniceris. Se Annikeris -
1085-1086
Annihilera, tillintetgöra, förklara ogiltigt -
1085-1086
Annikeris, en af den cyrenaiska skolans medlemmar -
1085-1086
Anniston, stad i staten Alabama -
1085-1086
Anniversarium, i allmänhet årsfest; särskildt själamässa -
1085-1086
Anno (lat., abl. sing. af annus, år), under (det) året -
1085-1086
Anno (Hanno), den helige, ärkebiskop af Köln 1056–75 -
1085-1086
Anno ab urbe condita (lat.), under året (det) från stadens (Roms) grundläggning -
1085-1086
Anno æræ vulgaris (lat.), i den vanliga tideräkningen -
1085-1086
Anno ante Christum natum (lat.), året före Kristi födelse -
1085-1086
Annobom. Se Annobon -
1085-1086
Annobon l. Annobom, den minsta af de fyra Guinea-öarna -
1085-1086
Anno Christi (lat.), under Kristi år (d. v. s. efter Kristi födelse) -
1085-1086
Anno currente (lat.), under det löpande året -
1085-1086
Anno Domini (lat.), under Herrans år. Jfr Anno Christi -
1085-1086
Anno Domini nostri Jesu Christi (lat.), under vår Herres Jesu Kristi år -
1085-1086
Anno hegiræ (lat.), året (det) från hedjra (lat. hegira). Se Hedjra -
1085-1086
Anno ineunte (lat.), vid årets början -
1085-1086
Anno mundi (lat.), under världens år (d. v. s. efter världens skapelse) -
1085-1086
Annonay, gammal stad i franska depart. Ardèche -
1085-1086
Annons, tillkännagifvande -
1085-1086,
1087-1088
Annonsagent. Se Agent -
1087-1088
Annonsbyrå, byrå eller kontor för upptagande af annonser -
1087-1088
Annonsera, tillkännagifva, sätta in annons i en tidning -
1087-1088
Annonsplakat. Se Annons -
1087-1088
Annonsör, person, som infört annons (se d. o.) -
1087-1088
Anno orbis conditi (lat.), året (det) efter världens skapelse -
1087-1088
Anno orbis redempti (lat.), året (det) efter världens återlösning -
1087-1088
Anno passato (it.), under förflutna året -
1087-1088
Anno post Christum natum (lat.), året (det) efter Kristi födelse -
1087-1088
Anno post Romam conditam (lat.), året (det) efter Roms grundläggning -
1087-1088
Anno præcedente (lat.), under föregående år -
1087-1088
Anno præsente (lat.), under innevarande år -
1087-1088
Anno præterito (lat.), under förflutna året -
1087-1088
Anno recuperatæ salutis (lat.), i den återvunna salighetens tid -
1087-1088
Annotanda. Se Annotera -
1087-1088
Annotation. Se Annotera -
1087-1088
Annotera, anteckna, anmärka -
1087-1088
Annotto, Se Anatto -
1087-1088
Anno urbis (lat.), i stadens år, d. v. s. från stadens (Roms) grundläggning -
1087-1088
Anno urbis conditæ (lat.), efter stadens (Roms) grundläggning -
1087-1088
Annuarium, årsbok -
1087-1088
Annuell, fr., årlig, ettårig -
1087-1088
Annuitet, det penningebelopp som årligen af en låntagare gäldas till skuldens afbetalning -
1087-1088
Annularia, paleont. Se Calamites -
1087-1088
Annulata, Annulater, zool. Se Ringmaskar -
1087-1088
Annullera, tillintetgöra, utplåna, upphäfva, förklara ogiltig -
1087-1088
Annulus (lat.), ring -
1087-1088
Annulär, ringformigt -
1087-1088
Annunciater kallas två manliga och tre kvinnliga ordnar -
1087-1088
Annunciater. 1. Italiens förnämsta riddareorden, Ordine supremo dell’ annunziata -
1087-1088
Annunciater. 2. Ett Maria bebådelses broderskap -
1087-1088
Annunciater. 3. En fransk nunneorden, kallat "Marie bebådelses systrar" eller "Systrarna af vår kära frus tio dygder" -
1087-1088
Annunciater. 4. En italiensk nunneorden, kallat "Marie bebådelses systrar" eller "De himmelska" -
1087-1088
Annunciater. 5. Lombardiska annunciater, äfven den hel. Ambrosius’ eller den hel. Marcellinas nunnor -
1087-1088
d’Annunzio, Gabriele, egentl. Rapagnetta, italiensk skald och författare -
1087-1088,
1089-1090
Annus (lat.), år -
1089-1090
Annus bissextilis (lat.), skottår -
1089-1090
Annus civilis (lat.), borgerligt år -
1089-1090
Annus communis (lat.), vanligt år -
1089-1090
Annus confusionis kallades året 46 f. Kr., vid införandet af julianska kalendern -
1089-1090
Annus ecclesiasticus (lat.), kyrkoår -
1089-1090
Annus intercalaris (lat.), skottår -
1089-1090
Annus lunaris (lat.), mån-år -
1089-1090
Annus solaris (lat.), sol-år -
1089-1090
Annweiler, stad i Bajern -
1089-1090
Anoan, Probubalus depressicornis, zool., hör till fam. Bovidæ, ordn. Ungulata (hofdjur) -
1089-1090
Anobium, zool. Se Döds-uret -
1089-1090
Anod, fys., den positiva polen i en stapel -
1089-1090
Anodonta, zool. Se Damm-musslor -
1089-1090
Anoftalmi, saknad af ögonglober -
1089-1090
Anogen, som uppstår ofvanifrån -
1089-1090
Anoket. Se Anukis -
1089-1090
Anolis, zool. Se Iguanidæ -
1089-1090
Anomal l. Anomalisk, afvikande från en lag -
1089-1090,
1091-1092
Anomal dispersion, fys. Se Dispersion -
1091-1092
Anomali (jfr Anomal), afvikelse från en lag -
1091-1092
Anomali. 1. Astron. -
1091-1092
Anomali. 2. Meteor. Termisk anomali, skillnaden emellan orts medeltemperatur och breddgradens medeltemperaturen -
1091-1092
Anomali. 3. Språkv. Oregelmässighet, afvikelse från regeln; ord med oregelbunden bildning -
1091-1092
Anomalisk. Se Anomal -
1091-1092
Anomalister, språkv. Se Analogi 3 -
1091-1092
Anomalistisk månad (jfr Anomal). Se Astronomisk månad -
1091-1092
Anomalon. 1. Språkv. Se Anomal -
1091-1092
Anomalon. 2. Zool. Se Parasitsteklar -
1091-1092
Anoméer (Anomöer, Anomoeer), en ariansk sekt. Jfr Aëtius 1 -
1091-1092
Anomia, zool. Se Sadelmussla -
1091-1092
Anomism, laglöshet. Jfr Antinomism -
1091-1092
Anomit Tschermak, miner., en varietet af magnesiaglimmer -
1091-1092
Anomodontia, paleont., tandreptilier från Syd-Afrikas och Indiens triassystem -
1091-1092
Anomoeer. Se Anoméer -
1091-1092
Anomozamites Schimp., paleont., ett till cycadofyterna hörande fossilt växtsläkte -
1091-1092
Anomura, zool., en afdelning af de tiofotade kräftdjuren -
1091-1092
Anomöer. Se Anoméer -
1091-1092
Anona L., bot. och farm., växtsläkte, tillhörande nat. fam. Anonaceæ -
1091-1092,
1093-1094
Anonaceæ Juss., Anonacéer, bot., naturlig växtfamilj närsläktad med Ranunculaceæ -
1093-1094
A non esse ad non posse non valet consequentia (lat.) -
1093-1094
Anonym , utan namn, onämnd -
1093-1094
Anonymitet, namnlöshet. Se Anonym -
1093-1094
Anonymt bolag, jur., bolag, hvars delegare icke äro personligen ansvariga för bolagets förbindelser -
1093-1094
Anoplotherium, paleont., ett fossilt -
1093-1094
Anor, Antaflor och Anträd. Anor äro en persons förfäder å fädernet och mödernet i jämna led -
1093-1094
Anordning, förv., myndighets skriftliga befallning att utbetala ett belopp -
1093-1094
Anorexi, bristande begär (efter mat), brist på aptit -
1093-1094
Anorganisk, oorganisk, liflös -
1093-1094
Anorganologi, läran om det oorganiska. Kallas äfven abiologi -
1093-1094
Anorki l. Anorkism, frånvaro af testiklar -
1093-1094
Anormal, regelvidrig. Jfr Normal -
1093-1094
Anortit Rose, miner., kalkfältspat -
1093-1094
Anortoklas, miner., natronrik mikroklin -
1093-1094
Anortosit St. Hunt, petrogr., af fältspat bildad gabbroart -
1093-1094
Anortoskop, en optisk leksak -
1093-1094,
1095-1096
Anosmi, frånvaro af luktsinnet -
1095-1096
Anpreja, sjöv. Se Preja -
1095-1096
Anprejare, zool. Se Nejonögon -
1095-1096
Anquetil, Louis Pierre, fransk historieskrifvare -
1095-1096
Anquetil-Duperron, Abraham Hyacinthe, fransk orientalist -
1095-1096
Anrep. 1. Johan Gabriel A., genealog -
1095-1096
Anrep. 2. Alef A., tekniker -
1095-1096
Anrikning, bergsv., ur det i grufvan lösbrutna berget skiljer malmen -
1095-1096
Anrop. 1. Krigsv. Det rop, med hvilket en post hejdar en mot honom kommande -
1095-1096,
1097-1098
Anrop. 2. Sjöv. Inom alla örlogsflottor finnas reglementerade anrop och svar -
1097-1098
Ansats. 1. Mus. Äldre benämning för "anblåsningen" på flöjt och bleckblåsinstrument -
1097-1098
Ansats. 2. Tekn. En utspringande, mindre kant -
1097-1098
Ansatsränna. Se Ansatsrör -
1097-1098
Ansatsrör, Ansatsränna, kort rör eller ränna, hvarigenom vätskor aftappas från kärl -
1097-1098
Ansatsstycke, mus., del af ett blåsinstrument -
1097-1098
Ansbach, hufvudstad i bajerska reg.-området Mittel-Franken -
1097-1098
Anschütz, Heinrich, tysk skådespelare -
1097-1098
Anschütz, Ottomar, tysk fotograf -
1097-1098
Ansedonia. Se Vulci -
1097-1098
Anseele, Edward, belgisk socialdemokrat -
1097-1098
Anselm, ärkebiskop af Canterbury, "skolastikens fader" -
1097-1098
Anser, zool. Se Andfåglar -
1097-1098
Anseres, zool., den af Linné använda benämningen på simfåglar -
1097-1098
Anseridæ. Se Andfåglar -
1097-1098
Anseriformes, zool. Se Fåglar -
1097-1098
Ansfrid. Se Ansgarius -
1097-1098
Ansgar (Anskar), västfrankiskt mansnamn -
1097-1098
Ansgarii-förening. Se Ansgariusförening. -
1097-1098
Ansgarius (Ansgar, Anskar), Nordens apostel -
1099-1100,
1101-1102
Ansgarius-förening (Ansgarii-förening) -
1101-1102
Ansiaux, Jean Joseph Eléonore Antoine, fransk målare -
1101-1102,
1103-1104
Ansikte l. Anlete kallas hufvudets främre del -
1103-1104,
1105-1106,
1107-1108
Ansiktsbjudning. Se Förlossning -
1107-1108
Ansiktsnerven, nervus facialis, anat. Se Hjärnnerver -
1107-1108
Ansiktsros, med. Se Rosfeber -
1107-1108
Ansiktssmärta, Fothergills ansiktssmärta -
1107-1108
Ansiktsvinkeln -
1107-1108
Ansjovis (Anjovis), zool., Engraulis enchrasicholus L., en vid Sveriges kuster sällsynt sillfisk -
1107-1108
Ansjuan, dets. som Anjouan (se d. o.) -
1107-1108
Anskar. Se Ansgar och Ansgarius. -
1107-1108
Anslag. 1. Jur. a) Offentliggörande af en ämbetsmyndighets beslut -
1107-1108
Anslag. b) En sålunda offentliggjord underrättelse -
1107-1108,
1109-1110
Anslag. 2. Statsr. (Anslagssumma) -
1109-1110
Anslag. 3. Mus. (fr. touche). Det sätt hvarpå man nedtrycker tangenterna -
1109-1110
Anslag. 4. Skjutk. En projektils slående mot ett föremål -
1109-1110
Anslagsmaskin, text., en maskin för kontinuerlig torkning af tyger -
1109-1110
Anslagsskena (äfven Stödräl), järnv., i en järnvägsväxel den fasta skenan -
1109-1110
Anslagssumma. Se Anslag 2 -
1109-1110
Anslagstid, jur. Se Anslag 1 -
1109-1110
Anslagsvinkel. 1. Ett vinkelmått -
1109-1110
Anslagsvinkel. 2. Krigsv. Den vinkel som kulbanans tangent i anslagspunkten gör med målets yta -
1109-1110
Anslutningsbangård, järnv., sådan bangård, vid hvilken två eller flera järnvägar förenas -
1109-1110
Anslutningsspår, järnv., spår, som till hufvudspår anlägges från fabrik, lagerplats o. d. -
1109-1110
Anslutningstrafik, järnv. Se Samtrafik -
1109-1110
Anson, George, lord A., engelsk amiral -
1109-1110,
1111-1112
Ansonia, stad i staten Connecticut -
1111-1112
Ansorge, Konrad, tysk pianist -
1111-1112
Ansted, David Thomas, berömd engelsk geolog -
1111-1112
Anstey, F., pseudonym för engelske romanförfattaren Thomas Anstey Guthrie -
1111-1112
Anstiftare (lat. auctor intellectualis), jur., den som uppsåtligen förleder annan till brott -
1111-1112
Anstruther, hamnstad i skotska grefsk. Fife -
1111-1112
Anstruther, Sir Robert, brittisk diplomat -
1111-1112
Anstående, geol., en bergart hvilken ej uppträder endast såsom isolerade spridda block -
1111-1112
Ansvarighet, skyldighet att stå till svars -
1111-1112
Ansvarig utgifvare, person, som erhållit tillståndsbevis för en periodisk skrift -
1111-1112
Ansvaring, person, som erhållit tillståndsbevis för utgifvande af en periodisk skrift -
1111-1112
Ansvarsstyrman. Se Styrman -
1111-1112
Ansätta. 1. Krigsv. Med fart framföra en projektil till dess läge i ett skjutvapen -
1111-1112
Ansätta. 2. Sjöv. Med tillhjälp af taljor styfhala "stående riggen" -
1111-1112,
1113-1114
Ansättare, krigsv. Se Ansätta -
1113-1114
Ansökan l. Ansökning, jur., en framställd begäran -
1113-1114
Ansökning, jur. Se Ansökan -
1113-1114
Ant, plur. Anter, bygnk., den pilasterartade afslutningen af framdragna sidomurarna -
1113-1114
Antab, stad i Syrien. Se Aintab -
1113-1114
Antæus. Se Antaios -
1113-1114
Antaflor. Se Anor -
1113-1114
Antafrodisiaca l. Antafroditiska medel, medel mot en sjukligt stegrad könsdrift -
1113-1114
Antagonism, motstånd, strid, fiendskap -
1113-1114
Antagonism. 1. Farm. Inbördes motverkan i fråga om läkemedel -
1113-1114
Antagonism. 2. Anat. Muskler hvilka motverka hvarandra -
1113-1114,
1115-1116
Antagonist, motståndare (mest i fråga om åsikter). Se vidare Antagonism. -
1115-1116
Antaios, grek. myt., son till Poseidon och Gaia -
1115-1116
Antakia. Se Antiokia -
1115-1116
Antakijeh. Se Antiokia -
1115-1116
Antalcidas. Se Antalkidas -
1115-1116
Antalcidiska (Antalkidiska) freden. Se Antalkidas -
1115-1116
Antalja, stad i det asiatiska Turkiet. Se Adalja -
1115-1116
Antalkidas, lakedaimonier, en af det forna Greklands slugaste diplomater -
1115-1116
Antalkidiska freden. Se Antalkidas -
1115-1116
Antanaklasis, ret., ett ords upprepande i olika betydelser -
1115-1116
Antananarivo. Se Madagaskar -
1115-1116
Antaradus. Se Aradus -
1115-1116
Antarah (af stammen Abs), en bland Arabiens äldste och mest prisade skalder -
1115-1116
Antarctic, ett fartyg af den norska sälfångst-fartygstypen -
1115-1116,
1117-1118
Antares (a Scorpii), astron., en röd stjärna i stjärnbilden Skorpionen -
1117-1118
Antarktis (jfr Antarktisk), sydpolarområdet -
1117-1118
Antarktisk, belägen midt emot nordpolen -
1117-1118
Antartritica l. Antartritiska medel, medel mot gikt -
1117-1118
Antastmatisk, mot andtäppa -
1117-1118
Ante (lat.), före -
1117-1118
Antecedentia l. Antecedentier, föregåenden, föregående tilldragelser -
1117-1118
Ante Christum natum (lat.), förk. a. Chr. n., före Kristi födelse -
1117-1118
Antecipation. Se Antecipera -
1117-1118
Antecipationsförteckning, förteckning öfver alla oersatta förskott -
1117-1118
Antecipera l. Anticipera, uppbära något i förskott -
1117-1118
Antedatera, på en skrifvelse teckna ett äldre datum än det rätta -
1117-1118
Ante diem (lat.), före dagen, före (den utsatta) tiden, i förtid -
1117-1118
Antediluviansk, om hvad som skall hafva funnits före "syndafloden" -
1117-1118
Antedon, zool. Se Hårstjärnor -
1117-1118
Antefix, bygnk., afslutningen af de nedersta täckpannorna på ett täckt tak -
1117-1118
Anteflexion, böjning framåt, krökning framåt -
1117-1118
Antejustinianska rätten -
1117-1118
Antell, Herman Frithiof, finsk donator -
1117-1118
Ante lucem (lat.), före dagningen -
1117-1118
Anteludium (lat.), detsamma som preludium (se d. o.) -
1117-1118
Antemensale. Se Antependium -
1117-1118
Ante meridiem (lat.), före middagen -
1117-1118
Antemetica, medel mot kräkning -
1117-1118
Antemundan, före världen (befintlig) -
1117-1118
Antenacum, det latinska namnet på Andernach -
1117-1118
Antenn, zool., pannspröt, känselhorn; telegr., lång, vertikal tråd -
1117-1118
Antennaria, Kattfot, bot. Se Kattfot -
1117-1118
Antennarias, zool., ett ganska artrikt släkte taggfeniga fiskar -
1117-1118,
1119-1120
Antenner. Se Antenn och Pannspröt -
1119-1120
Antenor. 1. Grek. sag. Den försiktigaste bland Trojas äldste -
1119-1120
Antenor. 2. Grekisk bildhuggare i Aten -
1119-1120
Antenuptial, som tillhör tiden före bröllopet -
1119-1120
Anteoccupatio (lat.), retorisk figur -
1119-1120
Ante omnia (lat.), framför allt -
1119-1120
Antependium, förhänge framför altarbordets framsida -
1119-1120
Antepenultima (lat.), språkv., tredje stafvelsen från slutet i ett ord -
1119-1120
Antepilani kallades det manskap som tillhörde legionens båda främsta linjer -
1119-1120
Anteponera, ställa framför. Se Inteckning -
1119-1120
Anteposition, ställning framför. Jfr Anteponera -
1119-1120
Antequera, det gamla Anticarium, stad i spanska prov. Malaga -
1119-1120
Anter. Se Ant -
1119-1120
Anteros, grek. myt., yngre broder till Eros -
1119-1120,
1121-1122
Anterotica l. Anterotiska medel, detsamma som afrodisiaka (se d. o.) -
1121-1122
Anterozoid, bot. Se Antheridium -
1121-1122
Antes. Se Blomning -
1121-1122
Antesessor (lat.), företrädare (i ett ämbete) -
1121-1122
Antesignani, de romerske soldater som bevakade härens hederstecken -
1121-1122
Anteversion, vändning framåt (särskildt om lifmodern). Se Kvinnosjukdomar -
1121-1122
Antheli, meteor. Se Halofenomen -
1121-1122
Anthelmintiska medel, farm. Se Maskfördrifvande medel -
1121-1122
Anthem, eng., en speciellt engelsk art af kyrkomusik -
1121-1122
Anthemion, bygnk. Se Pelarordning -
1121-1122
Anthemios, arkitekt från Tralles i Lydien -
1121-1122
Anthemis, Kullor, bot., växtsläkte af fam. Compositæ -
1121-1122
Anthemius, Flavius, från Galatien, västromersk kejsare 467–472. Se Romerska riket -
1121-1122
Anthera, bot. Se Ståndare -
1121-1122
Anthericum, bot. Se Sandlilja -
1121-1122
Antheridium, hanorgan uti hvilka bildas befruktande själfrörliga celler -
1121-1122
Antherofylli, bot., ombildning af ståndare till bladskifvor -
1121-1122
Antherozoid, bot. Se Antheridium och Hanorgan (växternas) -
1121-1122
Anthes (Antes), bot. Se Blomning -
1121-1122
Anthes, Georg, tysk sångare -
1121-1122
Anthesteria, en i det forna Aten om våren firad fest -
1121-1122
Anthesterion, blomstermånad, den åttonde månaden af det fornattiska året -
1121-1122
Antheunis, Gentil Theodoor, flamländsk skald -
1121-1122
Anthimus, patriark i Konstantinopel -
1121-1122
Anthistiria, bot. Se Themeda -
1121-1122
Anthoceros. Se Anthocerotaceæ -
1121-1122
Anthocerotaceæ, bot., en af de 4 familjer i hvilka lefvermossorna indelas -
1121-1122
Anthodium, bot., blomkorg -
1121-1122
Antholithus l. Antholithes, paleont. Se Cordaites -
1121-1122
Anthologion, "blomstersamling", vald diktsamling -
1123-1124
Antholys, bot. Se Virescens -
1123-1124
Anthomyia, zool. Se Blomsterfluga -
1123-1124
Anthonissen, Hendrik van, holländsk marinmålare -
1123-1124
Anthonomus pomorum, zool., äpplevifveln. Se Snabelbaggar -
1123-1124
Anthony, geogr. Se Axim -
1123-1124
Anthony, Susan Brownell, nordamerikansk förfäktarinna af kvinnans rättigheter -
1123-1124
Anthophora, zool. Se Muraregetingar -
1123-1124
Anthoxanthum, bot., ett till fam. Gramineæ hörande släkte -
1123-1124
Anthozoa, zool., "blomsterdjur". Se Koraller -
1123-1124
Anthracosis pulmonum, med., en sjukdom i lungorna. Se Yrkessjukdomar -
1123-1124
Anthracotherium, paleont., sump- och vattendjur, ett fossilt däggdjurssläkte -
1123-1124
Anthraknos, bot., en farlig sjukdom hos vinrankan förorsakad af Gloeosporium -
1123-1124
Anthrax, brandböld. Se Mjältbrand -
1123-1124
Anthriscus Hoffm., bot., ett släkte inom fam. Umbelliferæ -
1123-1124
Anthropo-. Se Antropo- -
1123-1124
Anthropomorpha l. Antropoider, zool., den grupp bland Primates som mest öfverensstämmer med människan -
1123-1124
Anthropopithecus gorilla. Se Gorillan -
1123-1124
Anthurium Schott, bot., ett släkte inom nat. fam. Araceæ -
1123-1124,
1125-1126
Anthus, zool. Se Piplärksläktet -
1125-1126
Anthyllis L., bot., växtsläkte af fam. Leguminosæ -
1125-1126
Anthypnotisk, mot sömnsjuka -
1125-1126
Anti, grek., emot, i stället för -
1125-1126
Antiabolitionist, i allmänhet motståndare till afskaffandet af en sak -
1125-1126
Antialkoholism-rörelsen (jfr Alkohol), detsamma som nykterhetsrörelsen -
1125-1126
Antiapex, astron. Se Apex -
1125-1126
Antiarin, kem. farm., den giftiga beståndsdelen i mjölksaften af Antiaris toxicaria -
1125-1126
Antiaris Leschen., bot., växtsläkte af fam. Moraceæ -
1125-1126
Anti-Atlas, bergskedja. Se Atlas och Afrika, sp. 249 -
1125-1126
Antibacchius l. Palimbacchius, metr., antik versfot -
1125-1126
Antibarbarus, vissa arbeten af lexikaliskt och grammatiskt innehåll -
1125-1126
Antibarum. Se Antivari -
1125-1126
Antibes, befäst hamnstad i franska depart. Alpes maritimes -
1125-1126
Antibios, bot. Se Symbios -
1125-1126
Antiburghers. Se Seceders -
1125-1126
Anticarium. Se Antequera -
1125-1126
Antichambre, fr., yttre rum, förmak, mottagningsrum, anmälningsrum -
1125-1126
Anticipera. Se Antecipera -
1125-1126
Anti-corn-law league, eng., "förbundet mot spannmålslagarna" -
1125-1126,
1127-1128
Anticosti, till provinsen Quebec hörande ö -
1127-1128
Anticrepusculum (lat.), Motskymning, meteor. Se Skymning -
1127-1128
Anticyklon, meteor. Se Väderlek -
1127-1128
Anticyra. Se Antikyra -
1127-1128
Antidifteri-serum, med., blodserum användt mot difteri -
1127-1128
Antidikomarianiter, bland de arabiske kristne rådande åskådning -
1127-1128
Antidot, motgift -
1127-1128
Antidysenterica, medel mot rödsot (dysenteri) -
1127-1128
Antienne, fr., mus., antifoni (se d. o.). Jfr Anthem -
1127-1128
Anti-epileptica, medel mot fallandesot (epilepsi) -
1127-1128
Antier-Chevrillon, Benjamin, fransk teaterförfattare (pseud. Benjamin) -
1127-1128
Antietam, smal, men djup flod i staten Maryland -
1127-1128
Antifanes, grekisk lustspelsförfattare i Aten -
1127-1128
Antifarmakon, motgift -
1127-1128
Antifebrilia (lat.), feberfördrifvande medel. Se Febermedel -
1127-1128
Antifebrin är gängse namnet på acetanilid -
1127-1128
Antifederalister, i Förenta staterna författningens motståndare -
1127-1128
Antifellos, i forntiden stad på Lyciens kust -
1127-1128
Antifilos, framstående målare i det gamla Grekland -
1127-1128
Antiflogistiska medel, farm., medel mot inflammation -
1127-1128
Antiflogistiska skolan -
1127-1128,
1129-1130
Antiflogos, behandling med antiflogistiska medel. Se Antiflogistiska medel -
1129-1130
Antifluktuator, gastekn., apparat som ska oskadliggöra fluktuationer i gastrycket -
1129-1130
Antifon. 1. Grekisk talare -
1129-1130
Antifon. 2. Grekisk sorgespelsförfattare -
1129-1130
Antifonale (lat.) l. Antifonarium (lat.), romersk-katolska mässboken -
1129-1130
Antifonarium. Se Antifonale -
1129-1130
Antifoni, motsång, växelsång -
1129-1130
Antifoni. 1. Växelsången emellan en enda stämma och en kör -
1129-1130
Antifoni. 2. En enstaka, från bibeln hämtad strof, som sjöngs af en ensam stämma -
1129-1130
Antifoni. 3. I den evangelisk-lutherska kyrkan -
1129-1130
Antifoni. 4. En musikalisk komposition -
1129-1130
Antifoni. 5. betydelsen oktav och dubbeloktav -
1129-1130
Antifrasis, ret. Se Antiphrasis -
1129-1130
Antifriktionsmetall (Lagermetall), tekn., metallegering -
1129-1130
Anti-frimurarepartiet (eng. Anti-masons), ett parti i staterna New York och Pennsylvania -
1129-1130
Antiftisiska medel, farm., medel mot lungsot (phthisis) -
1129-1130
Antigalactica. Se Mjölkhämmande medel -
1129-1130
Antigna, Jean Pierre Alexandre, fransk genremålare -
1129-1130
Antigoa, ö. Se Antigua -
1129-1130
Antigone, grek. sag., dotter af Oidipus -
1129-1130,
1131-1132
Antigonia, det äldsta namnet på Nicæa -
1131-1132
Antigonos 1. A. Kyklops (den enögde), en af Alexander den stores fältherrar -
1131-1132
Antigonos 2. A. Gonatas -
1131-1132
Antigonos 3. A. Doson -
1131-1132
Antigonos från Karystos (på Euboia), biografisk, grammatisk och naturhistorisk skriftställare -
1131-1132
Antigonos, judarnas siste konung af Makkabéernas ätt -
1131-1132
Antigonus. Se Antigonos. -
1131-1132
Antigorit, miner., svartgrön, fintrådig serpentin -
1131-1132
Antigua l. Antigoa, ö bland Små Antillerna -
1131-1132
Antihektisk, mot lungsot (hektik). -
1131-1132
Antik. 1. Adj. Som tillhör eller liknar den grekiska eller romerska forntiden -
1131-1132
Antik. 2. Subst., konstverk från den grekiska eller romerska forntiden -
1131-1132
Antikaglier, smärre grekiska och romerska -
1131-1132,
1133-1134
Antikatod, fys. Se Röntgenstrålar -
1133-1134
Antiken, den grekiska och romerska forntiden -
1133-1134
Antikisera, efterbilda antiken -
1133-1134
Antiklimax, ret., ordningsföljd af samordnade uttryck, där det starkare sättes före det svagare -
1133-1134
Antiklin l. Antiklinal, som lutar emot (någonting) -
1133-1134
Antiklinallinje, geol. Se Antiklin -
1133-1134
Antiklor, kem., ämnen hvilka oskadliggör öfverskott af klor -
1133-1134
Antikohorerer. Se Antikohärer -
1133-1134
Antikohärer l. Antikohorerer, elektrot., för upptäckande af elektriska vågor -
1133-1134
Antikres l. Antikretisk pant, jur., pant hvars afkastning går i godtgörelse för räntorna -
1133-1134
Antikrist, ”Kristi motståndare”, djäfvulen i människogestalt -
1133-1134
Antikritik, motkritik, gendrifvande af en granskning. Jfr Kritik -
1133-1134
Antikropp. Väfnadsvätskor hvilka förhindra eller motverka fysiologisk-kemiska reaktioner -
1133-1134
Antiktoner, människor, som bo på samma breddgrader, men på motsatta hälfter af jordklotet -
1133-1134
Antikva, boktr., den upprättstående, latinska tryckstilen -
1133-1134
Antikvariat (jfr Antikvarie), bod, där fornsaker uppköpas och säljas. Se Bokhandel -
1133-1134,
1135-1136,
1137-1138,
1139-1140
Antikvarie, person, som är kännare och samlare af fornsaker; fornforskare -
1139-1140
Antikverad, föråldrad, utdömd -
1139-1140
Antikvitet, fornsak. Se Fornlämningar -
1139-1140
Antikvitets-akademien. Se Vitterhets historie och antikvitetsakademien -
1139-1140
Antikvitets-arkivet. Se Antikvitets-kollegium -
1139-1140
Antikvitets-intendent. Att hafva vård om fäderneslandets fornlämningar -
1139-1140
Antikvitetskollegium -
1139-1140
Antikyra, forngrekisk stad i landskapet Fokis -
1139-1140
Antik-ärg. Se Ærugo nobilis -
1139-1140
Antilegomena (grek.), böcker i Nya testamentet, om hvilkas äkthet man ej var öfverens -
1139-1140
Antilibanon (arab. Djebel-es-Sjerki), bergskedja i Syrien -
1139-1140
Antillerna kallas en mängd öar mellan Nord- och Syd-Amerika -
1139-1140,
1141-1142
Antillerna Befolkningen -
1141-1142,
1143-1144
Antillerna Öar och ögrupper -
1143-1144
Antillgrodan, zool. Se Amfibier, sp. 836 -
1143-1144
Antilliska landtkrabban, Gecarcinus Latr., zool., släkte bland de tiofotade kräftdjuren -
1143-1144
Antilocapra americana, zool. Se Gaffelantilopen -
1143-1144
Antilocapridæ, Gaffelhornsdjur, zool., en familj inom ordn. hofdjur -
1143-1144
Antilochos, grek. sag., son af Nestor -
1143-1144
Antiloper, zool., en del hofdjursformer tillhörande fam. Cavicornia -
1143-1144,
1145-1146
Antimachos, grekisk skald och grammatiker -
1145-1146
Antimagnetisk, tekn., oförmögen att antaga magnetism -
1145-1146
Antimakassar. Se Mankassarolja -
1145-1146
Antimefitisk, luftrensande -
1145-1146
Antimensium (lat.), den inom grekiska kyrkan särskildt invigda altarduk -
1145-1146
Antimerkurialism, principiellt förkastar syfilis behandling med kvicksilfver -
1145-1146
Antiministeriell, fientlig mot ministären -
1145-1146
Antimon, kem. Mindre allmänt förekommande metall -
1145-1146,
1147-1148
Antimonblomma, kem., dets. som antimonoxid -
1147-1148
Antimonbly. Se Antimon -
1147-1148
Antimonblände Jameson, en körsbärsröd oxisulfid af antimon -
1147-1148
Antimoncinnober. Se Antimon -
1147-1148
Antimonglans, Antimonit l. Spetsglans, miner., ett rombiskt mineral -
1147-1148
Antimoniat. Se Antimon-syra -
1147-1148
Antimonit Haid. Se Antimonglans -
1147-1148
Antimonium. Se Antimon -
1147-1148
Antimonlegering, förening af antimon och annan metall -
1147-1148
Antimon-nickelglans, miner. Se Ullmannit -
1147-1148
Antimon-ockra, miner. Se Antimon -
1147-1148
Antimon-oxid. Se Antimon -
1147-1148
Antimon-oxiklorid. Se Antimon -
1147-1148
Antimon-pentaklorid. Se Antimon -
1147-1148
Antimon-pentasulfid, kem. Se Antimon -
1147-1148
Antimon-pentoxid. Se Antimon -
1147-1148
Antimon-regulus. Se Antimon -
1147-1148
Antimon-silfverblände, miner. Se Pyrargyrit -
1149-1150
Antimon-smör, kem. Se Antimon -
1149-1150
Antimon-svafla, föråldrad benämning på antimonpentasulfid. Se Antimon -
1149-1150
Antimon-syra, antimonpentoxidens hydrat -
1149-1150
Antimon-syrehydrat. Se Antimon -
1149-1150
Antimon-triklorid, kem. Se Antimon -
1149-1150
Antimon-trisulfid. Se Antimon -
1149-1150
Antinational, Se Antinationell -
1149-1150
Antinationell l. Antinational, fientlig mot det nationella -
1149-1150
Anti-Nebraska-män, motståndarna till den 1854 antagna Kansas-Nebraska-act -
1149-1150
Antinomi, filos. motsatta påståenden hvilka hvar för sig hafva lika goda skäl -
1149-1150
Antinomism, teol., hvarje lifsriktning som under sken af kristlig frihet ringaktar sedelagens betydelse -
1149-1150
Antinomistiska striden, en rad af stridigheter mellan lutherska teologer -
1149-1150
Antinori, Orazio, italiensk patriot och naturforskare -
1149-1150,
1151-1152
Antinous från Bitynien, kejsar Hadrianus gunstling -
1151-1152
Antiochia. Se Antiokia -
1151-1152
Antiochos, namn på 13 syriska konungar af seleukidernas dynasti -
1151-1152
Antiochos. 1. A. I (Soter), 293-261 f. Kr. -
1151-1152
Antiochos. 2. A. II, 261–246 f. Kr. -
1151-1152
Antiochos. 3. A. III (den store) -
1151-1152,
1153-1154
Antiochos. 4. A. IV, med tillnamnet Epifanes (den lysande), 175–164 f. Kr. -
1153-1154
Antiochos. 5. A. XIII, Asiaticus, 69–64 f. Kr. -
1153-1154
Antiochus. Se Antiochos -
1153-1154
Antioco (San Antioco), vid Sardiniens västkust belägen ö -
1153-1154
Antiokenska skolan, ur den hellenisk-syriska kyrkan framgången teologisk riktning -
1153-1154
Antiokia. 1. Stad i Syrien, på vänstra stranden af floden Orontes -
1153-1154
Antiokia. 2. (Antiochia Cæsarea) Fordom stad i Pisidien i Mindre Asien -
1153-1154
Antiokia. 3. Andra städer med namnet A. -
1153-1154
Antiope, grek. myt. 1. En dotter af flodguden Asopos -
1153-1154,
1155-1156
Antiope. 2. En amason. Se Hippolyte -
1155-1156
Antioquia, departement i sydamerikanska republiken Columbia -
1155-1156
Antipapa, motpåfve -
1155-1156
Antipapism och Antipapist. Se Antipapa -
1155-1156
Antiparalytica, medel mot förlamning -
1155-1156
Antiparasitica, Antiparasitiska medel, farm., ämnen till att fördrifva ohyra -
1155-1156
Antiparasitisk. Se Antiparasitica -
1155-1156
Antiparnelliter, irländskt politiskt parti. Se Parnelliter -
1155-1156
Antiparos (fordom Oliaros), ö bland Cykladerna -
1155-1156
Antipassad, meteor. Se Passadvind -
1155-1156
Antipater. Se Antipatros -
1155-1156
Antipati, afsky eller motvilja -
1155-1156
Antipatros. 1. Macedonisk fältherre -
1155-1156
Antipatros. 2. Herodes den stores fader. Se Makkabéer -
1155-1156
Antipaxo. Se Paxo -
1155-1156
Antiperiodiska medel, farm., läkemedel hvilka häfva sjukdomsanfall -
1155-1156
Antiperistaltisk. Se Peristaltisk -
1155-1156
Antiphanes. Se Antifanes -
1155-1156
Antiphilus. Se Antifilos -
1155-1156
Antiphon. Se Antifon -
1155-1156
Antiphrasis, Antifras, ret., en ironisk talfigur -
1155-1156
Antiphthisica, farm., medel mot lungsot (phthisis) -
1155-1156
Antiplanet. Se Aplanat -
1155-1156
Antipod, en punkt af jordklotet som är diametralt motsatt en annan punkt -
1155-1156
Antipod-öarna, brittisk ögrupp s. ö. om New Zealand -
1155-1156
Antipolis. Se Antibes -
1155-1156
Antipyretica l. Antipyretiska medel, farm., feberfördrifvande medel. Se Febermedel -
1155-1156
Antipyrin, farm., fenyldimetylpyrazolon -
1155-1156
Antipyrotica, Antipyrotiska medel, medel mot brännsår -
1155-1156,
1157-1158
Antiqvarisk tidskrift för Sverige -
1157-1158
Antirenters, ett social-politiskt parti i staten New York -
1157-1158
Antirrhinum, Lejongap, bot. Se Lejongap -
1157-1158
Antisabbatarier (grek.), i den gamla kristna kyrkan de, som icke gillade firandet af den judiska sabbaten -
1157-1158
Antisana l. Antisuyu, en vulkan i Anderna -
1157-1158
Antiscii. Se Ascii -
1157-1158
Antiscorbutica l. Antiskorbutiska medel, medel mot skörbjugg. Se Skörbjugg -
1157-1158
Antisemit, judefiende. Se Antisemitism -
1157-1158
Antisemitism (jfr Antisemit), en socialpolitisk rörelse -
1157-1158
Antisemitism. Tyskland -
1157-1158,
1159-1160
Antisemitism. Österrike -
1159-1160
Antisepsin, farm. Ett bromderivat af antifebrin -
1159-1160
Antiseptica (lat.), farm. Se Antiseptiska medel -
1159-1160
Antisepticum (lat.), antiseptiskt medel -
1159-1160
Antiseptik, konsten att hindra förruttnelse -
1159-1160,
1161-1162,
1163-1164
Antiseptiska medel (lat. antiseptica), farm., ämnen som verka dödande på mikrober -
1163-1164
Antiskorbutiska medel, farm. Se Antiscorbutica och Skörbjugg -
1163-1164
Antispasmin , farm., ett kramp- och smärtstillande medel -
1163-1164
Antispasmodiska medel, farm. Se Kramp -
1163-1164
Antispast, metr., versfot -
1163-1164
Antistes, "föreståndare", i äldsta kristna tiden prästerna af första rangen -
1163-1164
Antisthenes, grekisk filosof, stiftare af den "cyniska skolan" -
1163-1164
Antistrof, metr., en grupp af verser som bildar en större rytmisk afdelning -
1163-1164,
1165-1166
Antisuyu, geogr. Se Antisana -
1165-1166
Antisyphilitica, medel mot syfilis -
1165-1166
Antitakter, en grupp gnostiska antinomister i 2:a årh. -
1165-1166
Antitaurus, bergskedja i asiatiska Turkiet -
1165-1166
Antites, ret., ett sammanställande af motsatser -
1165-1166
Antithenar, anat. Se Thenar -
1165-1166
Antitorped-kanon. Se Kanon -
1165-1166
Antitoxiner, farm. medel mot mikroorganismernas toxiner -
1165-1166,
1167-1168
Antitrinitarier, motståndare till treenighetsläran -
1167-1168
Antityp, motbild, afbild, afskrift -
1167-1168
Antium, urgammal stad i Latium -
1167-1168
Antivari l. Bar (fordom Antibarum), stad i Montenegro -
1167-1168
Antivari, Christoph Theodor, österrikisk diplomat och kejserligt hofråd -
1167-1168,
1169-1170
Antivivisektion. Se Vivisektion -
1169-1170
Antocyan, kem. Se Antokyan -
1169-1170
Antofagasta. 1. Provins i Chile (innan 1884 i Bolivia) -
1169-1170
Antofagasta. 2. Hufvudstad i provinsen Antofagasta -
1169-1170
Antofalla, vulkan i Chile -
1169-1170
Antoftalmiska medel, läkemedel mot ögonsjukdomar -
1169-1170
Antofyllit Schum., miner., nejlikebrun, därb, rombisk amfibol -
1169-1170
Antogast, en liten by i badensiska kretsen Schwarzwald -
1169-1170
Antoiker l. Antiktoner, människor, som bo under samma längd- och breddgrader -
1169-1170
Antoine, André, fransk teaterledare och skådespelare -
1169-1170
Antokolskij, Markov Matvejevitj, rysk bildhuggare -
1169-1170
Antokyan l. Antocyan, bot., det röda, blåa eller violetta färgämne som är upplöst i cellsaften -
1169-1170
Antologi, samling af valda (smärre) skaldestycken -
1169-1170,
1171-1172
Antommarchi, Francesco, Napoleon I:s läkare på S:t Helena -
1171-1172
Anton, konung af Sachsen, 1827-36 -
1171-1172
Anton af Bourbon, stamfader för den franska konungaätten Bourbon -
1171-1172
Anton (A. Günther), den siste grefven af den äldre oldenburgska linjen -
1171-1172
Antona-Traversi, Camillo, grefve, italiensk litteraturhistoriker -
1171-1172
Antonelli, Giacomo, kardinal och påflig statssekreterare -
1171-1172
Antonello da Messina, italiensk målare -
1171-1172
Antonianer, en antinomistisk sekt i Schweiz -
1171-1172,
1173-1174
Antonierherrar. Se Antonius-orden -
1173-1174
Antoninus, Marcus Aurelius, romersk kejsare. Se Marcus Aurelius -
1173-1174
Antoninus (Antoninus Pius, A. den fromme), romersk kejsare 138–161 -
1173-1174
Antoninus’ vall (vanligen kallad Graham’s dyke), gränsvall mot Skottland -
1173-1174
Antoniter, ett namn på medlemmarna af Antonius-orden (se d. o.) -
1173-1174
Antonius, släktnamn för flere frejdade romare af plebejisk börd -
1173-1174
Antonius. 1. Marcus A., talare -
1173-1174
Antonius. 2. Cajus A. (Hybrida), Ciceros ämbetsbroder 63 f. Kr. -
1173-1174
Antonius. 3. Marcus A., triumvir -
1173-1174,
1175-1176
Antonius den helige, det kristna munkväsendets fader -
1175-1176
Antonius af Padova, helgon -
1175-1176,
1177-1178
Antonius-eld, Sankt Antons eld, medeltida benämning på flere olika sjukdomar -
1177-1178
Antonius-kors. Se Kors -
1177-1178
Antonius-orden, en af lekmän bestående kongregation för sjukvård -
1177-1178
Antonomasi, retorisk figur -
1177-1178
Antonsriddare. Se Antonius-orden -
1177-1178
Anton Ulrik, hertig af Braunschweig-Wolfenbüttel, roman- och psalmförfattare -
1177-1178
Anton Ulrik, prins af Braunschweig -
1177-1178
Antonym, uttryck för motsats -
1177-1178
Antracen, ett kolväte -
1177-1178
Antracit är det äldsta och mest förkolade af våra stenkolsslag -
1177-1178
d’Antraigues, Emmanuel Louis Henri de Launay, grefve, fransk publicist och diplomat -
1177-1178,
1179-1180
Antrakolit I. v. Born, miner., synonym till antracit samt också en variant af antrakonit -
1179-1180
Antrakonit, Stinkkalk, Orsten, miner., en af bituminösa ämnen orenad kalkstensvarietet -
1179-1180
Antrakos, en lungsjukdom orsakad af kolstoft -
1179-1180
Antrakotypi, ett ljuskopieringsförfarande -
1179-1180
Antrea (fi.). Se Andreæ (Sankt) -
1179-1180
Antrim. 1. Grefskap i irländska prov. Ulster -
1179-1180
Antrim. 2. Stad i ofvannämnda grefskap -
1179-1180
Antrodocco, furste af. Se Frimont, J. M. -
1179-1180
Antrofor, kir., ett instrument för behandling af sjukdomar i öfverkäkshålan -
1179-1180
Antropocentrisk, med människan som medelpunkt -
1179-1180
Antropofag, människoätare, kannibal -
1179-1180
Antropofagi, människoätning. Se Kannibalism -
1179-1180
Antropofobi, med., människoskygghet, en form af melankoli -
1179-1180
Antropogeografi, luftens, vattnets och ortförhållandenas inflytande på olika folks kroppsliga och andliga -
1179-1180
Antropognosi, människokännedom -
1179-1180
Antropognost (jfr Antropognosi), människokännare -
1179-1180
Antropoider, zool., detsamma som anthropomorpha (se d. o.) -
1179-1180
Antropokorer, bot. Omfatta alla åkerogräs och ruderatväxter -
1179-1180
Antropolatri, människotillbedjan -
1179-1180
Antropolit, paleont., förstenad lämning af människa -
1179-1180
Antropologi, vetenskapen om människan eller människosläktet -
1179-1180,
1181-1182
Antropologisk, som har afseende på läran om människan eller människosläktet -
1181-1182
Antropologiska kongresser, kongresser för förhistorisk antropologi -
1181-1182
Antropologiska sällskap, samfund som sprida kännedom om de nyaste om antropologien -
1181-1182
Antropometri, läran om människokroppens måttförhållanden -
1181-1182
Antropomorfism, gudarna äro med människorna likartade -
1181-1182,
1183-1184
Antropopatism, den åsikt, som tillägger Gud mänskliga känslor och lidelser -
1183-1184
Antropoteism, människoförgudning -
1183-1184
Antropotomi, människans anatomi -
1183-1184
Antropozoisk, med mänskligt lif; som röjer spår af mänskligt lif -
1183-1184
Antrustioner, hos de merovingiske konungarna de franker som voro i den kungliga hirden -
1183-1184
Anträd. Se Anor -
1183-1184
Antskog, bruk i Finland. Se Fiskars -
1183-1184
Anttola, imperiellt pastorat af 3:e kl. i S:t Michels län -
1183-1184
Antverp, en brädsort. Se Bräder -
1183-1184
Antwerpen, fr. Anvers. 1. Hufvudstad i provinsen Antwerpen -
1183-1184,
1185-1186
Antwerpen. 2. Belgisk provins -
1185-1186
Antvorskov, ett 1164 stiftadt johannit-kloster nära Slagelse -
1185-1186
Antyllos, grekisk läkare -
1185-1186
Antändningsmedel, krigsv. Se Förstörings-arbeten -
1185-1186
Anu, "himmel", en af babyloniernas största gudomligheter -
1185-1186
Anubis, egyptisk gudomlighet -
1185-1186
Anukis (egypt. Anoket), egyptisk gudinna -
1185-1186
Anund, namn på flere svenska furstliga personer i äldre tider -
1185-1186
Anund. 1. A. Yngvarsson, en af Ynglingasagans Uppsalakonungar, kallad Braut-Anund -
1185-1186,
1187-1188
Anund. 2. En svensk konung -
1187-1188
Anund. 3. A. Jakob, svensk konung, äfven kallad Anund Kolbränna -
1187-1188
Anund. 4. En son till konung Emund gamle -
1187-1188
Anund Jonsson, vigd till biskop i Strängnäs 1277 -
1187-1188
Anundshögen. Se Badelundsås -
1187-1188
Anundsjö, socken i Västernorrlands län -
1187-1188
Anunnaki, bab. myt. Se Babylonien -
1187-1188
Anura, zool., en afdelning groddjur. Se Amfibier -
1187-1188
Anuradja. Se Anaradjapura -
1187-1188
Anuraga. Se Anaradjapura -
1187-1188
Anuri, med., urinafsöndringens upphörande -
1187-1188
Anus (lat.), anat., tarmkanalens bakre (nedre) öppning hos djuren -
1187-1188
Anvari, persisk skald. Se Enveri -
1187-1188
Anvers. Se Antwerpen -
1187-1188
d’Anville, Jean Baptiste Bourguignon, fransk geograf och kartritare -
1187-1188
Anvisning l. Assignation, hand., ett dokument: assignanten anmodar en assignaten att åt en assignataren utbetala penningar inom en viss angifven tid -
1187-1188
Använd botanik, botaniken i dess tillämpning på medicinen, trädgårdskonsten etc -
1187-1188,
1189-1190,
1191-1192
Anxur. Se Terracina -
1191-1192
Anzengruber, Ludwig, österrikisk dramatiker och novellförfattare -
1191-1192
Anzer, Johann Baptist von, tysk katolsk missionsledare -
1191-1192
Anzin, köping i franska depart. Nord -
1191-1192
Anzio. Se Antium -
1191-1192
Aoba, en af Nya Hebriderna -
1191-1192
a. o. c., förkortning för anno orbis conditi (lat.), året (det) från världens skapelse -
1191-1192
A och O. Se A, sp. 3 -
1191-1192
Aoide (Aoide, eg. sång). Se Muser -
1191-1192
Aokena, en af Gambier-öarna -
1191-1192
Aoki, Sjuzo, japansk statsman -
1191-1192
Aoner, invånarna i Aonien. Se Aonider -
1191-1192
Aonider, ett binamn på muserna -
1191-1192
Aonien. Se Aonider -
1191-1192
Aonius Palearius. Se Paleario -
1191-1192
Aoos, fordom namn på floden Vojutsa -
1191-1192
a. o. r., förkortning för anno orbis redempti (lat.), året (det) efter världens återlösning -
1191-1192
Aorist l. Aoristus, språkv., en det grekiska verbet tillhörande tempusform för förfluten tid -
1191-1192
Aoristus (lat.). Se Aorist -
1191-1192
Aorta, Stora kroppspulsådern, anat., den största pulsådern hos människan -
1191-1192
Aortit (lat. aortitis), inflammation i stora kroppspulsådern (aorta) -
1191-1192
Aos. Se Åhus och Ås -
1193-1194
Aosta. 1. Distrikt (circondario) i ital. prov. Torino -
1193-1194
Aosta. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt -
1193-1194
À outrance, fr., till det yttersta -
1193-1194
a. p., förkortning antingen för innevarande årets, eller det förflutna årets -
1193-1194
Apa, zool., släktet Simia i Linnés system -
1193-1194
Apa, sjöv., tvenne slags stormsegel -
1193-1194
Apacherna (Apatsjerna), en krigisk indianstam -
1193-1194
Apafi (Apafy). 1. Mikael I, furste af Siebenbürgen -
1193-1194
Apafi. 2. Mikael II, den föregåendes son -
1193-1194
Apafy. Se Apafi -
1193-1194
Apage (grek.), vik hädan! gå bort! Jfr Vade retro me, satana -
1193-1194
Apagoge, log., indirekt bevis för ett påstående genom att uppvisa falskheten af alla andra möjligheter -
1193-1194
Apagogiskt bevis (Apagoge), log. Se Apagoge -
1193-1194
Apalacher l. Appalacher, eg. apalachtschi okli, en gren af stammen markoki l. creek -
1193-1194
Apalachicola. Se Appalachicola -
1193-1194
Apanage, fr., underhåll -
1193-1194
Apanage-bönder. Se Apanage -
1193-1194
Apart, vid sidan, afsides, för sig själf, särskildt -
1193-1194
A parte ante (lat.), skolastiska term -
1193-1194
Apartemang, afsides beläget rum; afskild del af ett hus; hemlighus -
1193-1194
Apartement. Se Apartemang -
1193-1194
Apati, frihet från sinnesrörelse (affekt), sinneslugn -
1195-1196
Apatin, köping i ungerska komitatet Bács-Bodrog -
1195-1196
Apatit Werner, miner., kristalliserar i hexagonala prismor -
1195-1196
Apatsjerna. Se Apacherna -
1195-1196
Apaturierna, en årlig fest hos forntidens atenare -
1195-1196
Apavatn (Apsjön), en insjö på södra Island -
1195-1196
A. p. C. eller A. p. C. n., förkortn. för Anno post Christum natum (lat.) -
1195-1196
Apebrödsträdet, bot. Se Adansonia -
1195-1196
Apeiron (grek.), "det oändliga", Anaximandros’ beteckning för alltings urämne -
1195-1196
Apel (Äppleträd), Pyrus malus, bot., af nat. fam. Rosaceæ -
1195-1196,
1197-1198
Apel, Johann August, tysk författare -
1197-1198
Apelblad, Jonas, resebeskrifvare -
1197-1198
Apeldoorn, köping i nederländska provinsen Geldern -
1197-1198
Apelles, den grekiska konstens utmärktaste målare -
1197-1198
Apelsin (Söt orange), frukten af orangeträdet (Citrus aurantium. Se Citrus) -
1197-1198
Apelsinolja, kem. farm., den eteriska oljan ur skalen af apelsinen -
1197-1198
Apelsinträd, bot. Se Citrus -
1197-1198
Apenninerna, ett till Alpsystemet hörande veckberg -
1199-1200
Apenrade. Se Aabenraa -
1199-1200
Apensten. Se Opensten -
1199-1200
Apepsi, frånvaro af pepsin i magsaften. Jfr Dyspepsi och Magsjukdomar -
1199-1200
Aperçu, fr., hastig öfverblick -
1199-1200
Aperea, zool. Se Marsvin -
1199-1200
Aperientia l. Aperitiva, afförande medel -
1199-1200
Aperiodisk, fys. -
1199-1200
Aperitif (fr.), likör eller sup före måltiden. Jfr Aperientia -
1199-1200
Aperitiva. Se Aperientia -
1199-1200
Apertorium, kir. -
1199-1200
Apertur, öppning. -- Fys. -
1199-1200
Apetalæ, Apetaler, bot. -
1199-1200,
1201-1202
Apetaler, bot. Se Apetalæ -
1201-1202
À peu près, fr., i det närmaste -
1201-1202
Apex (lat.), spets. 1. Her. Se Hjälmprydnad -
1201-1202
Apex. 2. Astron. -
1201-1202
Aphæresis, språkv. -
1201-1202
Aphaniptera, zool. -
1201-1202
Aphanizomenon Morren., bot. -
1201-1202
Apelandra, bot. Se Acanthaceæ -
1201-1202
Aphelium, astron. -
1201-1202
Aphidæ, zool. Se Bladlöss -
1201-1202
Aphidiphaga, zool., bladlössätare -
1201-1202
Aphis, zool. Se Bladlöss -
1201-1202
Aphlebior, paleont. -
1201-1202
Aphodius, zool. Se Dyngbillar -
1201-1202
Aphomia sociella, zool., humlemalen. Se Vaxmal -
1201-1202
Aphrodisiaca (lat.), dets. som Afrodisiaka (se d. o.) -
1201-1202
Aphrodite, grek. myt. Se Afrodite -
1201-1202
Aphrodite, zool. -
1201-1202
Aphronitrum (lat.) Se Mursalt -
1201-1202
Aphrophora spumaria, zool. Se Stritar -
1201-1202
Aphthæ. 1. Med. Se Munsjukdomar och Torsk -
1201-1202
Aphthæ. 2. Veter. Se Mul- och klöfsjuka -
1201-1202
Aphthonius. Se Afthonios -
1201-1202
Api, en af Nya Hebriderna. 507 kvkm. 7-8 tusen inv. -
1201-1202
Apia, hufvudstaden på Samoa-öarna -
1201-1202
Apiaca, en stam bland guarani (se d. o.) -
1201-1202
A piacere l. Al piacere (it.), mus. -
1201-1202
A pioanus, Petrus (eg. Bienewitz) -
1201-1202
Apiarium (lat.), bikupa -
1201-1202
Apicius, Marcus Gabius -
1201-1202
À pied, fr., till fots -
1201-1202
Apikal l. Apikalt tungljud, språkv. Se Kontaktsläge -
1201-1202
Apilari, bot. -
1201-1202
Apiol, kem. farm. -
1201-1202
Apion, zool. Se Fruktvifvelsläktet -
1201-1202
Apis, egypt. myt. -
1201-1202,
1203-1204
Apis, zool. Se Bi -
1203-1204
Apis-cykel, en 25 år omfattande tidräkning -
1203-1204
Apium graveolens L., Selleri, bot. -
1203-1204
Apium petroselium, bot. Se Persilja -
1203-1204
Aplanat, ett af Ad. Steinheil 1866 konstrueradt fotografiskt objektiv -
1203-1204
Aplanatisk, fys. -
1203-1204
Aplanogamet, bot. -
1203-1204
Aplanospor, bot. Se Chlorophyceæ -
1203-1204
Aplesti. Se Akori -
1203-1204
Aplit, petrogr. -
1203-1204
Aplomb, säker hållning -
1203-1204
Aplotaxis, bot. Se Kost-rot -
1203-1204
Aplysia, zool. Se Sjöharen -
1203-1204
Apmänniska, zool. Se Pithecanthropus -
1205-1206
Apné, fysiol., andningsstillestånd -
1205-1206
A poco a poco (it.), mus., småningom -
1205-1206
Apocope. Se Apokope -
1205-1206
Apocynaceæ, bot., dets. som Apocyneæ. Se Nerium -
1205-1206
Apocyneæ, bot. Se Nerium -
1205-1206
Apocynin och Apocynein, kem. farm. -
1205-1206
APocynum L., Hundkål, bot. -
1205-1206
Apoderus, zool. Se Viflar -
1205-1206
Apodia. Se Missbildning -
1205-1206
Apodiktisk, log. -
1205-1206
Apodisk, utan fötter; utan bukfenor -
1205-1206
Apodyterion, af- och påklädningsrum i de grekiska och romerska badanstalterna -
1205-1206
Apofoni, förändring af rotvokalen i ett ord -
1205-1206
Apoftegma, sentens, tänkespråk -
1205-1206
Apofyllit Hauy, miner. -
1205-1206
Apofys. 1. Anat. Detsamma som epifys (se d. o.) -
1205-1206
Apofys. 2. Geol. -
1205-1206
Apofyter, bot. -
1205-1206
Apogami, bot. -
1205-1206,
1207-1208
Apogeum, astron. -
1207-1208
Apoikist. Se Klerucher -
1207-1208
Apok., förkortning för Apokalypsen -
1207-1208
Apokalyps, uppenbarelse, särskildt Johannes' uppenbarelse. Se vidare Apokalyptik -
1207-1208
Apokalyptik, den litteratur, som efterträder den profetiska litteraturen -
1207-1208
Apokalyptiker, författare eller tolkare af skrifter med apokalyptiskt innehåll. Se Apokalyps och Apokalyptik -
1207-1208
Apokalyptisk, som tillhör Apokalypsen -
1207-1208
Apokarp, bot. Se Gynæceum -
1207-1208
Apokatastasis, eg. åter- l. tillbakaförsättning i sitt ursprungliga skick -
1207-1208,
1209-1210
Apoklasma, benbrott -
1209-1210
Apokope, språkv. -
1209-1210
Apokromat, ett fotografiskt objektiv -
1209-1210
Apokromatisk, fys. Se Akromatism -
1209-1210
Apokryf, detsamma som apokryfisk bok. Se Apokryfiska böcker -
1209-1210
Apokryfisk, förborgad, hemlig -
1209-1210
Apokryfiska böcker -
1209-1210,
1211-1212
Apolda, fabriksstad i storhertigdömet Sachsen-Weimar -
1211-1212
Apolepsi, afbrott -
1211-1212
Apolices (port.), benämning på brasilianska statsskuldförskrifningar -
1211-1212
Apollinaris, en i den på alkalisk-salinska källor rika Ahr-dalen belägen källa -
1211-1212
Apollinaris, Claudius -
1211-1212
Apollinaris, sektstiftare -
1211-1212
Apollini sacra, ett vittert samfund i Uppsala -
1211-1212
Apollinopolis, fordom namn på flere städer i Egypten -
1211-1212
Apollo, rom. myt. Se Apollon -
1211-1212
Apollodoros. 1. Berömd ateniensisk målare -
1211-1212
Apollodoros. 2. Grekisk komediförfattare från Karystos -
1211-1212,
1213-1214
Apollodoros. 3. A. från Aten -
1213-1214
Apollodoros. 4. A. från Damaskos -
1213-1214
Apollo-fjäril, Parnassius Apollo, zool. -
1213-1214
Apollon, grek. rom. myt. -
1213-1214,
1215-1216,
1217-1218
Apollonia, namn på flera städer i forntiden -
1217-1218
Apollonia, romersk-katolskt helgon -
1217-1218
Apollonios. 1. A., grekisk matematiker -
1217-1218
Apollonios. 2. A. Rhodios, episk skald och grammatiker -
1217-1218
Apollonios. 3. Grekisk bildhuggare -
1217-1218
Apollonios. 4. Grekisk bildhuggare -
1217-1218
Apollonios. 5. A., med binamnet Dyskolos ("den svårmodige") -
1217-1218,
1219-1220
Apollonios. 6. Aposteln Paulus' medarbetare. Se Apollos -
1219-1220
Apollonios. 7. A. från Tyana -
1219-1220
Apollonios. 8. A. af Tyros -
1219-1220
Apollonius. Se Apollonios -
1219-1220
Apollos l. Apollonios, aposteln Paulus' medarbetare -
1219-1220
Apollyon. Se Abaddon -
1219-1220
Apologet, person, som i tal eller skrift uppträder till försvar -
1219-1220
Apologetik. Se Apologi -
1219-1220
Apologi, försvarsskrift -
1219-1220,
1221-1222,
1223-1224
Apologisera, genom tal eller skrift försvara (mot en anklagelse) -
1223-1224
Apologist, egentl. räknemästare -
1223-1224
Apologist-klass. För att tillgodose borgerskapets bildningsbehof -
1223-1224
Apologistskola. Se Apologist-klass -
1223-1224
Apomorfin, kem. farm. -
1223-1224
Aponeuros, anat. -
1223-1224
Aponogeton Thunb., bot. -
1223-1224
Apophoreta, egentl. gåfvor, som medfördes hem från gästabud -
1225-1226
Apophysis, bot. -
1225-1226
Apoplektisk, som har fallenhet för blodslag; slagartad -
1225-1226
Apoplexi, med., slag. Se Apoplexia -
1225-1226
Apoplexia, med. -
1225-1226
Aporia Cratægi, zool. Se Hagtornsfjärilen -
1225-1226
Aporti, Ferrante -
1225-1226
Aposiopesis, ret. -
1225-1226
Apospori, bot. -
1225-1226
A posse ad esse non valet consequentia (lat.), log. Se Ab esse etc. -
1225-1226
Apostasi, i allmänhet affal från ett parti, en lära m. m. -
1225-1226
Apostasis, bot. -
1225-1226
Apostat, affälling. Se Apostasi -
1225-1226
Apostel -
1225-1226,
1227-1228
Apostel-orden. Se Apostlabröder -
1227-1228
A posteriori, filos. -
1227-1228
Apostill, tillägg till en urkund -
1227-1228
Apostlabröder, Apostel-orden l. Apostolikernas sekt -
1227-1228
Apostladagar och Apostlafester -
1227-1228
Apostlafester. Se Apostladagar -
1227-1228
Apostlagärningarna, lat. Acta apostolorum, den sista af Nya testamentets historiska böcker -
1227-1228,
Apostlarna (efter Thorvaldsen).,
(blank),
1229-1230
Apostlakrus, ett slags låga, cylindriska muggar -
1229-1230
Apostlarnas delning, i den kristna kalendern benämning på 15 juli -
1229-1230
Apostolat l. Apostoliskt ämbete -
1229-1230
Apostolicitet, öfverensstämmelse med apostlarnas lära -
1229-1230
Apostolicum. Nya testamentets böcker, med undantag af evangelierna -
1229-1230
Apostolikernas sekt. Se Apostlabröder -
1229-1230
Apostolisk -
1229-1230
Apostoliska fäder (lat. patres ævi apostolici) -
1229-1230
Apostoliska kammaren. Se Camera apostolica -
1229-1230
Apostoliska kanones (lat. canones apostolici) -
1229-1230
Apostoliska konstitutioner (lat. constitutiones apostolicæ) -
1229-1230,
1231-1232
Apostoliska kyrkoordingen -
1231-1232
Apostoliska män, apostlarnas lärjungar och medhjälpare -
1231-1232
Apostoliska stolen, den påfliga regeringen. Jfr Apostolat -
1231-1232
Apostolisk församling -
1231-1232
Apostolisk konung -
1231-1232
Apostolisk kyrka, benämning på den kristna kyrkan i 1:a årh. -
1231-1232
Apostolisk succession (lat. successio apostolica) -
1231-1232
Apostoliskt symbolum -
1231-1232,
1233-1234
Apostoliskt ämbete. Se Apostolat -
1233-1234
Apostolisk vikarie -
1233-1234
Apostolisk välsignelse -
1233-1234
Apostool, Samuel -
1233-1234
Apostrof, bortvändande. 1. Det hos fornklassiska rättegångstalare -
1233-1234
Apostrof. 2. Ett skriftecken -
1233-1234
Apostrofera, förse ett ord med utlämningstecken; ret. -
1233-1234
Apotek, anstalt för läkemedels beredning och försäljning -
1233-1234,
1235-1236
Apotekare -
1235-1236,
1237-1238
Apotekarekårens lifränte- och pensionskassa -
1237-1238
Apotekaresocieteten, ett 1821 stiftadt samfund -
1237-1238
Apotekaretaxa. Se Medicinaltaxa -
1237-1238
Apoteksinspektion. Se Apotek -
1237-1238
Apotekslåda. Se Apoteksprivilegium -
1237-1238
Apoteksprivilegium. Intet apotek får anläggas i Sverige utan k. m:ts tillstånd -
1237-1238,
1239-1240
Apoteksvikt. Se Medicinalvikt -
1239-1240
Apoteksvisitation. Se Apotek -
1239-1240
Apotem l. Apothema, mat. -
1239-1240
Apoteos, förgudande -
1239-1240
Apoteosera. Se Apoteos -
1239-1240
Apothecium, bot. -
1239-1240
Apothema. Se Apotem -
1239-1240
A potiori, "af den mäktigare (större, bättre) delen" -
1239-1240
Apotome, mus. -
1239-1240
Apotrop, bot. Se Fröämne -
1239-1240
Apoxyomenos, "Skraparen" -
1239-1240
App., förkortning för romerska förnamnet Appius -
1239-1240
Appalacher, indianfamilj. Se Apalacher -
1239-1240
Appalacherna, bergskedja. Se Alleghanny-bergen -
1239-1240
Appalachicola l. Apalachicola, segelbar flod -
1239-1240
Apparans (fr. apparence), utseende -
1239-1240
Apparat, fys. -
1239-1240,
1241-1242
Apparelj, samtliga de för en konst eller ett yrke erforderliga redskap -
1241-1242
Apparelj-gymnastik -
1241-1242
Apparelj-trän, krigsv. -
1241-1242
Apparent, skenbar -
1241-1242
Apparition, framträdande -
1241-1242
Appartemang. Se Apartemang -
1241-1242
Appassionato (it.), mus., med passion, lidelsefullt -
1241-1242
Appel, Karl -
1241-1242
Appelberg, Karl Magnus -
1241-1242
Appelberg, Ossian Fabian -
1241-1242
Appelboom, Harald -
1241-1242
Appel comme d'abus, fr., "vad till följd af maktmissbruk" -
1241-1242
Appell, egentl. tillrop. 1. Fäktk. Se Fäktkonst -
1241-1242
Appell. 2. Jaktv. -
1241-1242
Appell. 3. Jur. -
1241-1242
Appell. 4. Krigsv. -
1241-1242
Appell. 5. Sjöv. -
1241-1242,
1243-1244
Appell. 6. Spelt. Ny insats -
1243-1244
Appell, Paul -
1243-1244
Appellant, person, som vädjar -
1243-1244
Appellanter, inom den franska kyrkan -
1243-1244
Appellation, jur. -
1243-1244
Appellations-domstol (ty. appellationsgericht, fr. cour d'appel), jur. -
1243-1244
Appellativ, språkv. -
1243-1244
Appellera, vädja från lägre till högre domstol -
1243-1244
Appellöf, Jakob Johan Adolf -
1243-1244
Appendicitis, med. Se Blindtarmsinflammation -
1243-1244
Appendicularidæ, zool. Se Tunicata -
1243-1244
Appendini, Francesco Maria -
1243-1244
Appendix, bihang -
1243-1244
Appenzell, kanton i nordöstra Schweiz -
1243-1244
Apperception, psyk. -
1243-1244,
1245-1246
Appert. 1. François A. -
1245-1246
Appert. 2. Benjamin Nicolas Marie A. -
1245-1246
Appertinens. Se Adpertinens -
1245-1246
Appertska metoden. Se Appert 1 -
1245-1246
Appetit. Se Aptit -
1245-1246
Appian, Adolphe -
1245-1246
Appianus, grekisk-romersk historieskrifvare -
1245-1246
Appiska vägen (lat. Via appia), den berömda, 120 rom. mil långa väg -
1245-1246
Appius Claudius. Se Claudius -
1245-1246
Applaudera. Se Applådera -
1245-1246
Applaudissement. Se Applåd -
1245-1246
Applegathska maskiner, boktr. -
1245-1246
Appleton, nordamerikansk bokförläggarfamilj -
1245-1246
Applicera, tillpassa, anbringa -
1245-1246
Applikabel, användbar, tillämplig -
1245-1246
Applikation, tillpassning, anbringande, tillämpning -
1245-1246
Applikationsskola, dets. som tillämpningsskola. Föga brukligt -
1245-1246
Applikationssöm. Se Sömnad -
1245-1246
Applikationstryck, text. -
1245-1246
Applikatur, mus. -
1245-1246
Appliqué, fr., påläggssöm. Se Sömnad -
1245-1246
Applåd l. Applådissemang, handklappning -
1247-1248
Applådera, genom handklappningar tillkännagifva sitt bifall -
1247-1248
Applådissemang. Se Applåd -
1247-1248
Appoggiato, it., mus. -
1247-1248
Appoggiatura, it., mus., långt för-slag -
1247-1248
Appoint, fr. l. Appunto (it.), hand., fyllnadsväxel -
1247-1248
Appomattox, grefskap i Virginia -
1247-1248
Apponyi, ungersk adelssläkt. 1. Anton Georg A. -
1247-1248
Apponyi. 2. Georg A. -
1247-1248
Apponyi. 3. Albert A. -
1247-1248
Apport. 1. Frambärning -
1247-1248
Apport. 2. Bär hit! tag hit! (till hundar) -
1247-1248
Apportera, frambära, tillföra -
1247-1248
Apportez!, fr., bär hit! tag hit! (till hundar) -
1247-1248
Apposition, språkv. -
1247-1248
Appositionsteori, bot. Se Cell, bot. -
1247-1248
Appreciation (fr.), värdering -
1247-1248
Appreciera, värdera -
1247-1248
Apprehension, jur. -
1247-1248
Appretera, text. -
1247-1248,
1249-1250,
1251-1252,
1253-1254
Appretering, text. Se Appretera -
1253-1254
Appretur. Se Appretyr -
1253-1254
Appretyr l. Appretur l. Appretering -
1253-1254
Appretör, person som har till yrke att appretera tyg -
1253-1254
Approbation, godkännande, antagande; bifall -
1253-1254
Approbatur, "han eller hon godkännes, antages" -
1253-1254
Approbera, godkänna, antaga, bifalla -
1253-1254
Approche, fr., krigsv., löpgraf -
1253-1254
Approchera, framgå med approcher (se Approche) -
1253-1254
Approfondera, fördjupa, fördjupa sig i -
1253-1254
Appropriation, tillegnande, inkräktande. Verb: Appropriera -
1253-1254
Appropriationsbill (eng. appropriation bill) -
1253-1254
Appropriera. Se Appropriation -
1253-1254
Approvisionera, förse med lifsmedel -
1253-1254
Approximation. Se Approximera -
1253-1254
Approximativ. Se Approximera -
1255-1256
Approximera, komma nära -
1255-1256
Appui (fr.), stödjepunkt (för trupper) -
1255-1256
Appulejus (Apulejus), forntida filosof -
1255-1256
Appuna, socken i Östergötlands län -
1255-1256
Appunto (it.), hand. Se Appoint -
1255-1256
a. pr., förkortning för anni præsentis (lat.), det innevarande året -
1255-1256
a. præc., förkortning för anni præcedentis (lat.), det föregående året -
1255-1256
Apraksin, förnäm rysk adelssläkt. 1. Maria Apraksina -
1255-1256
Apraksin. 2. Peter Matvejevitj A. -
1255-1256
Apraksin. 3. Fedor Matvejevitj A. -
1255-1256
Apraksin. 4. Stepan Fedorovitj A. -
1255-1256
Apraxi, patol. -
1255-1256
Apraxin. Se Apraksin -
1255-1256
a. p. R. c. (äfven endast p. R. c.), förkortning för anno post Romam conditam -
1255-1256
À prendre, fr., att taga -
1255-1256
À présentation, fr., hand. -
1255-1256
Après la lettre, fr., de vanliga, billigaste, aftrycken från en koppargravyr eller etsning. Se Aftryck -
1255-1256
Après nous le déluge, fr. Se Déluge -
1255-1256
Apries, grekiskt namn på den egyptiske konungen Uahabra -
1255-1256
Aprikosträd, bot. Se Prunus -
1255-1256
April, i nyare tider den fjärde af årets månader -
1255-1256
A prima vista (it.), mus., vid första påseendet -
1255-1256
A priori, "från den förra" -
1255-1256
Apriorisk. Se A priori -
1257-1258
A-pris, detsamma som enhetspris (se d. o.) -
1257-1258
A privativum. Se Alfa -
1257-1258
À prix fix, fr., till bestämdt pris -
1257-1258
À propos. Se Apropå -
1257-1258
Apropå (fr. à propos), i rätt tid, väl till pass -
1257-1258
Aprutium, medeltidens namn på staden Teramo -
1257-1258
Apsider l. Absider. 1. Bygnk. Se Apsis -
1257-1258
Apsider l. Absider. 2. Astron. -
1257-1258
Apsidial. Se Apsis -
1257-1258
Apsidlinje. Se Apsider -
1257-1258
Apsis l. Apsid, äfven Absis l. Absid, äfven Concha, bygnk. -
1257-1258
Apsjeron. Se Absjeron -
1257-1258
Apsras, ind. myt. -
1257-1258
Apsyrtos. Se Absyrtos -
1257-1258
Apt, stad i franska depart. Vaucluse -
1257-1258
Apta, bot. Se Bauhinia -
1257-1258
Aptenodytes, zool. Se Pingvinerna -
1257-1258
Aptera, passa, foga -
1257-1258
Aptera, zool., en af Linnés insektsordningar -
1257-1258
Apteryx, zool. -
1257-1258
Aptien l. Aptien-etagen, geol. Se Kritsystemet -
1257-1258
Aptit, begär, lystnad; matlust -
1257-1258
Aptychus, paleont. -
1257-1258
Apuaniska alperna, berg i Italien, n. om Serchiodalen -
1257-1258
Apuchtin, Aleksej Nikolajevitj -
1257-1258
Apulejus. Se Appulejus -
1257-1258
Apulien (it. Puglia), landskap (compartimento) i sydöstra delen af konungariket Italien -
1257-1258,
1259-1260
A punta d'arco, it., mus., med stråkspetsen -
1259-1260
Apure, biflod till Orinoco i Venezuela -
1259-1260
Apurimac. 1. En källflod till Ucayali (se d. o.) -
1259-1260
Apurimac. 2. Departement i sydamerikanska republiken Peru -
1259-1260
Apus, zool. -
1259-1260
Apyretisk, feberfri -
1259-1260
Apyrexi, feberfritt tillstånd -
1259-1260
Apyrisk, oförbrännelig, eldfast -
1259-1260
Apyrit. 1. Miner. En varietet af turmalin -
1259-1260
Apyrit. 2. (Gråkrut) Tekn. -
1259-1260
Aq., förkortning för aqua (lat.), vatten -
1259-1260
Aqua, vatten. -- Kem. farm. -
1259-1260
Aquæ, namn på flere romerska städer med bad och mineralkällor -
1259-1260
Aquæ Mariæ ("Marienbad"), ett birgittinkloster -
1259-1260
Aquæ mortuæ (lat.). Se Aigues-Mortes -
1259-1260
Aquæ Statiellæ. Se Acqui -
1259-1260
Aqua fortis (lat.), "starkt vatten" -
1261-1262
Aquamanile (af lat. aqua, vatten, och manus, hand), ett vattenkärl -
1261-1262
Aqua Marcia, en vattenledning i Rom. Se Marcia aqua -
1261-1262
Aqua regis (lat.), "kungsvatten" -
1261-1262
Aquarius (af lat. aqua, vatten), astron. -
1261-1262
Aquatinta-gravyr. Se Akvatinta-gravyr -
1261-1262
À quatre mains, fr., mus., för fyra händer, fyrhändigt -
1261-1262
A quattro voci, it., mus., för fyra röster, fyrstämmigt -
1261-1262
Aqua vitæ (lat.), "lifsvatten". Se Akvavit -
1261-1262
Auaviva, Claudio -
1261-1262
Aquafoliaceæ l. Ilicineæ, bot. -
1261-1262
Aquila (Örnen), astron. -
1261-1262
Aquila, zool. Se Landörnsläktet -
1261-1262
Aquila, italiensk provins i landskapet Abruzzi e Molise -
1261-1262
Aquila, aposteln Paulus' vän -
1261-1262
Aquila, bibelöfversättare -
1261-1262
Aquila, Kaspar -
1261-1262
Aquila alba. Se Kalomel -
1263-1264
Aquila degli Abruzzi, hufvudstad i prefekturen Aquila i italienska prov. Aquila -
1263-1264
Aquilaria Agallocha Roxb., bot. Se Agallocha -
1263-1264
Aquilegia L., bot. -
1263-1264
Aquileja, romersk stad -
1263-1264
Aquilo (lat.), nordanvinden, nordöstvinden -
1263-1264
Aquinas. Se Tomas (från Aquino) -
1263-1264
Aquincum, latinskt namn på Gamla Ofen, en del af Budapest -
1263-1264
Aquino, lat. Aquinum, stad i italienska prov. Caserta -
1263-1264
Aquisgranum, senlatinskt namn på Aachen -
1263-1264
Aquitania (lat.). Se Akvitanien -
1263-1264
À quoi bon, fransk öfversättning af lat. cui bono (se d. o.) -
1263-1264
Aqv-. Ord, som icke finnas under Aqv-, sökas under Akv- eller Aqu- -
1263-1264
AR, förkortning för ascensio recta (lat.), astron., rektascension -
1263-1264
A. R., förkortning för Academiæ Rector (lat.) -
1263-1264
Ar, plur. ar (fr. are, af lat. area, se d. o.), enheten för ytmåttet -
1263-1264
Ar (fsv.), "åra", i Uppland fordom benämning på en del af ett skeppslag. Jfr Hamna -
1263-1264
A. R. A., förkortning för Associate of the Royal academy (eng.) -
1263-1264
Ara (lat.), altare. -- Ara pacis, "fredsaltare" -
1263-1264
Ara (egentl. Arara och Ararauna), zool. -
1263-1264
Araba, Vadi el, vattenfattig och obebodd, af branta klippväggar innesluten dal -
1263-1264
Arabat, by i östra delen af halfön Krim -
1263-1264
Arabat-el-Madfun. Se Abydos -
1263-1264
Arabat-viken. Se Arabat -
1263-1264
Arab-byråer. Se Algeriet, sp. 578 -
1263-1264
Araber -
1263-1264,
1265-1266,
1267-1268
Arabesk, ett efter sina uppfinnare, araberna, uppkalladt fantastiskt linjeornament -
1267-1268
Arabi (achmed A. pasja), egyptisk general -
1267-1268,
1269-1270
Arabien -
1269-1270,
1271-1272,
1273-1274
Arabin l. Arabin-syra, kem. farm. -
1275-1276
Arabinos, en sockerart. Se Pentos -
1275-1276
Arabis L., bot. -
1275-1276
Arabiska hafvet -
1275-1276
Arabiska hästen -
1275-1276
Arabiska kamelen, zool. Se Kameldjuren -
1275-1276
Arabiska litteraturen -
1275-1276,
1277-1278,
1279-1280,
1281-1282,
1283-1284
Arabiska siffror. Se Siffra -
1283-1284
Arabiska språket -
1283-1284
Arabiska viken. Se Röda hafvet -
1283-1284
Arabisk konst. 1. Bildande konst -
1283-1284,
1285-1286
Arabisk konst. 2. Arabisk musik -
1285-1286
Arabisk musik. Se Arabisk konst 2. -
1285-1286
Arabiskt gummi, Gummi arabicum, farm. -
1285-1286,
1287-1288
Arabism, arabisk språkegendomlighet -
1287-1288
Arabist. 1. I västerlandet förr namn på läkare -
1287-1288
Arabist. 2. Person, som egnar sig åt det arabiska språkets studium -
1287-1288
Arabistan, persisk provins. Se Kusistan -
1287-1288
Arabit, kem. Se Socker -
1287-1288
Aracá, bot. Se Psidium -
1287-1288
Aracajú, hufvudstad i brasilianska staten Sergipe -
1287-1288
Aracaty, stad i brasilianska staten Ceara -
1287-1288
Araceæ, Aracéer, Aroidéer, bot. -
1287-1288,
Till art. Araceæ.,
(blank),
1289-1290
Aracéer, bot. Se Araceæ -
1289-1290
Aracena, stad i spanska prov. Huelva -
1289-1290
Arachis L., bot. farm. -
1289-1290
Arachne, grek. myt. -
1289-1290
Arachnitis, inflammation i en af hjärnhinnorna -
1289-1290
Arachnoidea. 1. Zool. Se Spindeldjur -
1289-1290
Arachnoidea. 2. Fysiol. Spindelväfshinnan. Se Hjärnhinnor -
1289-1290
Arachnologi l. Araknologi, läran om spindlarna -
1289-1290
Arachosia, provins i det gammalpersiska riket -
1289-1290
Arachova (fordom Anemoria), köping i Fokis i Grekland -
1289-1290
Arack. Se Arrak -
1289-1290
Arad. 1. Komitat i Ungern -
1289-1290
Arad. 2. Stad i nämnda komitat -
1289-1290
Aradus (Arvad), den nordligaste och tillika en af de äldsta bland Feniciens städer -
1289-1290,
1291-1292
Araf (arab.) betecknar inom islam en skiljemur mellan himmel och helvete -
1291-1292
Arafat (Arafa). Se Mekka -
1291-1292
Arafura-sjön l. Alfura-sjön (jfr Alfurer) -
1291-1292
Arafurer (haraforer), dets. som alfurer (se d. o.) -
1291-1292
Arago. 1. François Jean Dominique A. -
1291-1292
Arago. 2. Jacques Etinenne Victor A. -
1291-1292
Arago. 3. Etinenne Vincent A. -
1291-1292
Arago. 4. Emanuel A. -
1291-1292,
1293-1294
Aragon. 1. Biflod till Ebro -
1293-1294
Aragon. 2. Spanska namnet på Aragonien (se d. o.) -
1293-1294
Aragona (A. di Sicilia), stad i provinsen Girgenti på Sicilien -
1293-1294
Aragonien (sp. Aragón), under medeltiden ett själfständigt spanskt konungarike -
1293-1294
Aragoni Hauy (af Aragonien, där det först träffades), miner. -
1293-1294,
1295-1296
Aragua (äfven Guzman Blanco), förr namnet på en provins i Venezuela -
1295-1296
Araguaya l. Rio grande, sydamerikansk flod -
1295-1296
Araisj (äfven El-Araisj l. Larasj), hamnstad i nuv. Marokko -
1295-1296
Arak. Se Arrak -
1295-1296
Arakan, en smal landsträcka utmed östra kusten af Bengaliska viken -
1295-1296
Araki (Ráki), ett slags arabisk arrak -
1295-1296
Araknologi. Se Arachnologi -
1295-1296
Araktjejev, Aleksej Andrejevitj -
1295-1296
Aralia L., bot., växtsläkte af fam. Araliaceæ (se d. o.) -
1295-1296
Araliaceæ, Araliacéer, bot. -
1295-1296
Araliacéer, bot. Se Araliaceæ -
1295-1296
Aral-sjön (urspr. Aral-dingisi, "sjön med öarna") -
1295-1296
Aram l. Aramea -
1295-1296,
1297-1298
Aram, Eugène -
1297-1298
Aramea. Se Aram -
1297-1298
Araméer. Se Babylonien och Semiter -
1297-1298
Arameiska språket -
1297-1298
Aramina, en i Brasilien förekommande, till malvacéerna hörande växt -
1297-1298
Aram-naharim, flodlandet. Se Assyrien -
1297-1298
Aran (Valle d'A.), dal i Pyreneerna -
1297-1298
Aranda, Pedro Pablo Abaraca de Bolea -
1297-1298
Araneæ, zool. Se Spindedjur -
1297-1298
Araneologi, läran om spindlarna. Jfr Arachnologi -
1297-1298
Aranjuez, stad i spanska prov. Madrid -
1297-1298
Arany, János -
1297-1298,
1299-1300
Aranyaka, fornindiska teologiska afhandlingar. Se Indiens språk och litteratur -
1299-1300
Aranäs. 1. Ort i Halland -
1299-1300
Aranäs. 2. Gård i Forshems socken, Kinne härad i Västergötland -
1299-1300
Arapahoes (Arapahu), en till algonkinerna hörande indianstam -
1299-1300
Arapahu. Se Arapahoes -
1299-1300
Arapiles, by i Spanien -
1299-1300
Arar, romarnas namn på floden Saône -
1299-1300
Arara, zool. Se Ara -
1299-1300
Ararat. 1. I bibeln namn på den delen af det nuvarande Armenien -
1299-1300
Ararat. 2. Det väldiga bergparti -
1299-1300
Ararauna, zool. Se Ara -
1299-1300
Araribá, bot. -
1299-1300
Araroba, bot. farm. Se Krysarobin -
1299-1300
Araruta, dets. som arrow-rot. Se Arrow-rot -
1299-1300
Aras, flod i Armenien -
1299-1300
Araslöf, gammalt gods i Färlöfs socken, Östra Göinge härad, Kristianstads län -
1299-1300
Arason, Jón -
1299-1300,
1301-1302
Arason, Magnús -
1301-1302
Arassarin, zool. Se Pepparätarna -
1301-1302
Aratos. 1. A. från Soloi i Cicilien -
1301-1302
Aratos. 2. Grekisk statsman från Sikyon -
1301-1302
Aratus. Se Aratos -
1301-1302
Arauan, oas i västra Sahara -
1301-1302
Araucania. Se Araukaner -
1301-1302
Araucaria Juss., bot. Se Araucariaceæ -
1301-1302
Araucariaceæ, Araucariacéer, bot. -
1301-1302,
1303-1304
Araucariacéer, bot. Se Araucariaceæ -
1303-1304
Araucarixylon Kraus, paleont. -
1303-1304
Araucarites Sternb., paleont. -
1303-1304
Arauco, provins i Chile. Se Araukaner -
1303-1304
Araucos. Se Araukaner -
1303-1304
Araujo Porto Alegre, Manoel de -
1303-1304
Araukaner l. Araucos, en krigisk indianstam i republiken Chile -
1303-1304
Arausio, romarnas namn på staden Orange -
1303-1304
Araxes. Se Aras -
1303-1304
Arazzo, plur. arazzi. Se Haute-lisse -
1303-1304
Arbailu, tempelstad i Assyrien. Se Arbela -
1303-1304
Arbat, stad på västra kusten af Marokko. Se Rabat -
1303-1304
Arbe (slav. Rab), "Isola grossa Scardona" -
1303-1304
Arbedo, by i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) -
1303-1304
Arbela (Arbailu), assyrisk tempelstad -
1303-1304
Arber, det högsta berget i Böhmerwald i Bajern -
1303-1304
Arber, Edward -
1303-1304
Arbes, Jakub -
1303-1304
Arbeta hårdt och Arbeta illa i sjön, sjöv. Se Gräfva -
1303-1304
Arbetar-akademi (no. Arbeider-akademi). Se Arbetar-institut -
1305-1306
Arbetarbostadsfonden, "till minne af 9 febr. 1835" -
1305-1306
Arbetarbostäder, för arbetsklassen afsedda boningshus -
1305-1306,
1307-1308,
1309-1310,
1311-1312,
1313-1314,
1315-1316,
1317-1318,
1319-1320,
1321-1322,
1323-1324
Arbetarbörs, af arbetarsyndikatens delegerade förvaltad byrå -
1323-1324
Arbetarfrågan -
1323-1324,
1325-1326,
1327-1328,
1329-1330,
1331-1332,
1333-1334,
1335-1336
Arbetarförening -
1335-1336,
1337-1338
Arbetarförsäkring -
1337-1338
Arbetarförsäkringsråd -
1337-1338
Arbetar-institut -
1337-1338,
1339-1340
Arbetarkammare -
1339-1340
Arbetarkoalition. Se Koalition -
1339-1340
Arbetarkoloni. 1. I allmänhet samhälle utanför städernas område -
1339-1340
Arbetarkoloni. 2. I trängre mening på landet belägen anstalt -
1339-1340
Arbetarkommitté. Se Arbetsstatistik -
1339-1340
Arbetarkommun -
1339-1340
Arbetarlagstiftning l. Arbetarskyddslagstiftning -
1339-1340,
1341-1342
Arbetar-marseljäsen, de tyske socialdemokraternas älsklingssång -
1341-1342
Arbetarnas byggnadsförening, i Göteborg. Se Arbetarbostäder -
1341-1342
Arbetarnas ring -
1341-1342
Arbetarpensionering -
1341-1342
Arbetarsekretariat och Arbetarsekreterare. Se Arbetsstatistik -
1341-1342
Arbetarskyddskommittén. Se Arbetsstatistik -
1341-1342
Arbetarskyddskonferens (jfr Arbetarlagstiftning) -
1341-1342
Arbetarskyddskongresser, Internationella -
1341-1342,
1343-1344
Arbetarskyddslagstiftning. Se Arbetarlagstiftning -
1343-1344
Arbetarstatistik, en stundom bruklig, från Tyskland införd, men olämplig språkform i st. f. arbetsstatistik -
1343-1344
Arbete -
1343-1344
Arbetet, en i Malmö sedan 27 aug. 1887 utkommande söckendaglig tidning -
1343-1344
Arbetets riddare (eng. The noble order of the knights of labor) -
1343-1344,
1345-1346
Arbetsafstängning. Se Lockout -
1345-1346
Arbetsaftal -
1345-1346
Arbetsanstalt. Se Arbetshus och Fattigvård -
1345-1346
Arbetsanvisning, dets. som arbetsförmedling (se d. o.) -
1345-1346
Arbets-axel, maskinb. Se Axel -
1345-1346
Arbetsbeting, jur. -
1345-1346
Arbetsbetyg. Se Betyg. Jfr Arbetsbok -
1345-1346
Arbetsbok är en af polismyndigheten i vissa länder utfärdad bok -
1345-1346
Arbetsboskap -
1345-1346,
1347-1348
Arbetsbyrå, stundom namn på byrå för anskaffande af arbete. Se Arbetsförmedling. -- Internationella arbetsbyrån. Se Arbetarskyddskongresser -
1347-1348
Arbetsdelning. Se Arbetsfördelning och Differentiering -
1347-1348
Arbetsdepartement (eng. Department of labour l. Labour department, fr. Office du travail), ämbetsverk för undersökning af arbetarfrågor. Se Arbetsstatistik. Jfr äfven Arbetsminister -
1347-1348
Arbetseffekt (Mekanisk effekt). Se Arbetsförmåga -
1347-1348
Arbetsenhet, fys. Se Absoluta enheter, sp. 66, och Arbete -
1347-1348
Arbetsfängelse, namn på korrektionsinrättningar i Finland. Se Fängelse -
1347-1348
Arbetsfördelning, nationalek. -
1347-1348,
1349-1350
Arbetsförening, benämning på vissa välgörenhetsföreningar -
1349-1350
Arbetsförmedling -
1349-1350,
1351-1352
Arbetsförmåga, Mekanisk, eller Mekanisk effekt -
1351-1352
Arbetsgifvarförening -
1351-1352,
1353-1354
Arbetshem, benämning på smärre välgörenhetsinrättningar -
1353-1354
Arbetshus (eng. workhouse), anstalt, där fattiga underhållas och sättas till arbete -
1353-1354
Arbetshygien. Se Yrkeshygien -
1353-1354
Arbetsinrättning. Se Arbetshus och Fattigvård -
1353-1354
Arbetsinställelse. Se Strejk -
1353-1354
Arbetskammare. 1. Se Arbetsråd -
1353-1354
Arbetskammare. 2. Väg- och vattenb. -
1353-1354
Arbetskoloni, på landet belägen anstalt, där arbete beredes arbetslösa personer. Se Arbetarkolonier -
1353-1354
Arbetskommendering, den kommendering ur armén -
1353-1354
Arbetskompani, krigsv. Se Pioniär och Kronoarbetskåren -
1353-1354
Arbetskontor. Se Arbetsförmedling -
1353-1354
Arbetslön (ty. arbeitslohn, eng. wage, fr. salaire) -
1353-1354,
1355-1356,
1357-1358
Arbetslöshet -
1357-1358
Arbetslöshetsförsäkring -
1357-1358,
1359-1360
Arbetsmaskin, dets. som verktygsmaskin -
1359-1360
Arbetsminister -
1359-1360
Arbetsordning. 1. Reglemente för arbetets bedrifvande -
1359-1360
Arbetsordning. 2. (Verkstadsreglemente) -
1359-1360
Arbetsparad. Se Arbetskommendering -
1359-1360
Arbetspenningar, kam. -
1359-1360
Arbetspremie -
1359-1360
Arbetsråd (Arbetskammare), af staten organiserad representation för det industriella arbetet i dess helhet -
1359-1360,
1361-1362
Arbetsskola. Se Förbättringsanstalt -
1361-1362
Arbetsspärrning. Se Lockout -
1361-1362
Arbetsstatistik -
1361-1362,
1363-1364,
1365-1366
Arbetsström, elektrot. -
1365-1366
Arbetsstuga (för barn), ett slags praktisk skola -
1365-1366,
1367-1368
Arbetstid. Se Arbetarfrågan (sp. 1331-32), Fabrikslagstiftning och Normalarbetsdag -
1367-1368
Arbets-transmission, maskinb. -
1367-1368
Arbets-tryck. 1. Tekn. Det högsta tillåtna tryck (t. ex. i en ångpanna) -
1367-1368
Arbets-tryck. 2. Konstt. Sådant afdrag af graverade eller etsade plåtar -
1367-1368
Arbetsvals, text. Se Kardning -
1367-1368
Arbetsöfverföring (äfven, ehuru mera oegentligt, Kraftöfverföring) -
1367-1368
Arbil, stad i turkisk-asiatiska vilajetet Bagdad -
1367-1368
Arbin, Axel Magnus von -
1367-1368
Arbiter l. Arbitrator (lat.), skiljeman, kompromissarie -
1367-1368
Arbitrage, fr. (af lat. arbitrium), utslag af skiljedomare -
1367-1368
Arbitrageur, fr., person, som verkställer arbitrage (se d. o.) -
1367-1368
Arbitration (jfr Arbiter) kallar man fastställandet af den ersättning -
1369-1370
Arbitrator (lat.). Se Arbiter -
1369-1370
Arbitrium (lat.), godtfinnande -
1369-1370
Arbiträr (jfr Arbitrium), godtycklig, egenmäktig -
1369-1370
Arbo. 1. Peter Nikolai A. -
1369-1370
Arbo. 2. Karl Oskar Eugen A. -
1369-1370
Arboga, uppstad i Västerås län -
1369-1370,
1371-1372
Arboga artiklar, en stadga af 14 april 1561 -
1371-1372,
1373-1374
Arboga graf. Se Hjälmare kanal -
1373-1374
Arboga kontrakt, i Västerås stift -
1373-1374
Arboga landsförsamling, i Västerås län -
1373-1374
Arbogast. Se Arbogastes -
1373-1374
Arbogaste, Louis -
1373-1374
Arbogastes (Arbogast), en i romersk tjänst varande fältherre af frankisk börd -
1373-1374
Arboga å l. Oppboga å, ett af mellersta Sveriges större vattendrag -
1373-1374
Arboga öl -
1373-1374
Arbois, stad i franska depart. Jura -
1373-1374
d'Arbois de Jubainville, Marie Henri -
1373-1374
Arbol a brea (sp.), "beckträdet". Se Icica -
1373-1374
Arbol de léche (sp.), bot., "mjölkträdet". Se Brosimum -
1373-1374
Arbor day, eng., "träd-dag", i nord-amerikanska skolor en festdag -
1373-1374
Arbor Dianæ (lat.), "Dianas (silfrets) träd", kem. -
1373-1374
Arborelius. 1. Olof Ulrik A. -
1373-1374,
1375-1376
Arborelius. 2. Olof Per Ulrik A. -
1375-1376
Arborelius. 3. Karl Rudolf Teodor A. -
1375-1376
Arboretum, trädg. -
1375-1376
Arbor Saturni, "Saturnus' (blyets) träd" -
1375-1376
Arbor vitæ (at.), "lifsträdet" -
1375-1376
Arbrissel, Robert från A. -
1375-1376
Arbroath, stad i Skottland. Se Aberbrothock -
1375-1376
Arbrå. 1. Socken i Gäfleborgs län -
1375-1376
Arbrå. 2. Mekanisk verkstad och gjuteri i Arbrå socken -
1375-1376
Arbrå och Järfsö tingslag, Gäfleborgs län -
1375-1376
Arbus (ry. karbus), vattenmelon -
1375-1376
Arbuthnot, John -
1375-1376
Arbutin, kem. Se Arctostaphylos -
1375-1376
Arbutus L., bot. Se Ericaceæ och Arctostaphylos -
1375-1376
Arby, socken i Kalmar län -
1375-1376
Arc., mus., förkortn. för arcato (it.), dets. som coll'arco (se d. o.) -
1375-1376
d'Arc, Jeanne. Se Jeanne d'Arc -
1375-1376
Arca, Niccolò dell' -
1375-1376
Arcaceæ, zool. Se Arca Noæ -
1375-1376
Arcachon, stad i franska depart. Gironde -
1375-1376
Arcachon-viken. Se Arcachon -
1375-1376
Arcadelt, Jakob -
1375-1376,
1377-1378
Arcadia, Accademia d'Arcadia l. Accademia degli Arcadi -
1377-1378
Arcadius, den förste östromerske kejsaren -
1377-1378
Arca-lera, geol. -
1377-1378
Arcani disciplina (lat.), Arkan-disciplin, "hemlighetslära" -
1377-1378
Arca Noæ (lat.), "Noaks ark", zool., en mussla -
1377-1378
Arcanum (lat.), "hemligt medel" -
1377-1378
Arcato (it.), mus., liktydigt med coll'arco (se d. o.) -
1377-1378
Arcature, fr., blind-arkader. Se Arkad -
1377-1378
Arcesilaus. Se Arkesilaos -
1377-1378
d'Arcets metall. Se Newtons metall -
1377-1378
Arch, Joseph -
1377-1378
Archæocalamites. Se Asterocalamites -
1377-1378
Archæocidaris M'Coy, paleont. -
1377-1378
Archæopteris Dawson, paleont. -
1377-1378,
1379-1380
Archæopteryx, Urfågeln, paleont. -
1379-1380
Archagathos, forngrekisk läkare. Se Medicin -
1379-1380
Archangel (Arkangel) l. Archangelsk 1. Det största och nordligaste guvernementet i det egentliga Ryssland -
1379-1380,
1381-1382
Archangel. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement -
1381-1382
Archangelica, bot. Se Angelica -
1381-1382
Archangeliter l. Arkangeliter (fi. laukkuryssät, reppuryssät, "ränselryssar") -
1381-1382
Archangelsk. Se Archangel -
1381-1382
Archegoniater, bot. Se Arkegoniater -
1381-1382
Archegonium l. Arkegon, bot. -
1381-1382
Archegosaurus Goldf., paleont. -
1381-1382
Archelaos. 1. En heraklid -
1381-1382
Archelaos. 2. En filosof af den joniska skolan -
1381-1382
Archelaos. 3. En macedonisk konung -
1381-1382,
1383-1384
Archelaos. 4. Mithridates den stores fältherre -
1383-1384
Archelaos. 5. Den föregåendes son -
1383-1384
Archelaos. 6. Den föregåendes sonson -
1383-1384
Archelaos. 7. En son till konung Herodes -
1383-1384
Archena, badort i spanska prov. Murcia -
1383-1384
Archenholz, Johann Wilhelm von -
1383-1384
Archer. 1 James A. -
1383-1384
Archer. 2. William A. -
1383-1384
Archer, fr., bågskytt -
1383-1384
Archers, fr., "bågskyttar" -
1383-1384
Archespor, bot. Se Arkespor -
1383-1384
Archeus (trol. af grek. arche, regering) -
1383-1384
Archi- l. Arki-, grek., ar archein, "vara den förste, den förnämste" -
1383-1384
Archias, Aulus Licinius -
1383-1384
Archibald, Sir Adams George -
1383-1384
Archicembalo (it.), dets. som arcicembalo (se d. o.) -
1383-1384
Archicymbal. Se Arcicembalo -
1383-1384
Archidamiska kriget. Se Archidamos -
1383-1384
Archidamos, konungar i Sparta. -- A. II, Zeuxidamos' son -
1385-1386
Archidamos, konungar i Sparta. -- A. III, den förres sonson -
1385-1386
Archidiaconus, den förnämste diakonen, ärkedjäkne -
1385-1386
Archiepiscopus, ärkebiskop -
1385-1386
Archigenes, fornromersk läkare. Se Pulslära -
1385-1386
Archilichenes, bot. Se Lafvar -
1385-1386
Archilochisk, metr. -
1385-1386
Archilochos, grekisk skald -
1385-1386
Archimedes, antikens mest betydande matematiker -
1385-1386,
1387-1388
Archimediska axiomet. Se Archimedes -
1387-1388
Archimediska principen, mek. -
1387-1388
Archimediska skrufven, mek. Se Archimedes och Vattenuppfordringsverk -
1387-1388
Archiogenesis, uralstring -
1387-1388
Archiopoeta, "ärkepoeten" -
1387-1388
Archipresbyter, öfverpresbyter -
1387-1388
Archispermæ, bot. Se Gymnospermæ -
1387-1388
Architectura militaris (lat.), "krigsbyggnadskonst", befästningskonst -
1387-1388
Architecture ogivale, fr., fransk benämning på spetsbågsstilen -
1387-1388
Archives nationales, det franska "nationalarkivet" -
1387-1388,
1389-1390
Archli, Archly. Se Arkli -
1389-1390
Archytas, en pythagoré -
1389-1390
Arcicembalo, it., l. Archicymbal ("ärkeklavér") -
1389-1390
Arcimboldi. Se Arcimboldus -
1389-1390
Arcimboldo, Giuseppe -
1389-1390
Arcimboldus (Arcimboldi), Johannes Angelus -
1389-1390,
1391-1392
Arcis sur Aube, gammal stad i franska depart. Aube i Champagne -
1391-1392
Arckenholtz, Johan -
1391-1392
Arco, stad i södra Tyrolen -
1391-1392
d'Arco, Carlo -
1391-1392
Arco, grefve von A. -
1391-1392
Arc ogive, fr., spetsbåge -
1391-1392
Arcole, by i den italienska prov. Verona -
1393-1394
Arco-mässing. Se Arko-mässing -
1393-1394
d'Arçon, Jean Claude Éléonore Lemicaud -
1393-1394
Arcos de la Frontera, stad i spanska prov. Cadiz -
1393-1394
Arctander, Sofus Anton Birger -
1393-1394
Arctinus, lat. Se Arktinos -
1393-1394
Arctium L., bot. Se Lappa -
1393-1394
Arctomys, zool. Se Murmeldjur -
1393-1394
Arctopitheci, zool. Se Primates -
1393-1394
Arctopolis, "björnstaden", latiniseradt namn på Bern och Björneborg -
1393-1394
Arctostaphylos Adans., bot. farm. -
1393-1394,
1395-1396
Arcturus, astron. -
1395-1396
Arcueil, by vid Bièvre, i franska depart. Seine -
1395-1396
Arcus (lat.), båge, hvalf -
1395-1396
Arcy-sur-Cure, by i franska depart. Yonne -
1395-1396
Ardabil l. Ardebil, befäst stad i persiska prov. Aserbeidjan -
1395-1396
Ardacker, bot. Se Cyperus -
1395-1396
Ardagan. Se Ardahan -
1395-1396
Ardahan l. Ardagan, befäst stad i Kaukasus -
1395-1396
Ardal l. Arendal, by i Lundby socken, på Hisings strand -
1395-1396
Ardasjir (ARdesjir), konungar i nypersiska riket. Se Persien -
1395-1396
Ardea, zool. Se Hägrar -
1395-1396
Ardea, liten stad i närheten af Albano i Italien -
1395-1396
Ardeb, ett gammalt, ännu brukligt spannmålsmått -
1395-1396
Ardebil. Se Ardabil -
1395-1396
Ardèche. 1. Biflod till Rhône -
1395-1396
Ardèche. 2. Departement i sydöstra Frankrike -
1395-1396
Ardell, James Mac -
1395-1396
Ardenner-hästen -
1395-1396
Ardennerna (fr. Ardennes). 1. Ett bergland -
1395-1396,
1397-1398
Ardennerna. 2. Franskt departement -
1397-1398
Ardennes-kanalen. Se Ardennerna -
1397-1398
Ardente (it.), mus., eldigt -
1397-1398
Ardeola, zool. Se Hägrar -
1397-1398
Ardesjir (Ardasjir), konungar i nypersiska riket. Se Persien -
1397-1398
Ardfjället, ett till Stuoravare-gruppen hörande fjäll i Lycksele lappmark, nära riksgränsen -
1397-1398
Ardgar, kristen predikant i Birka. Se Ansgarius, sp. 1101 -
1397-1398
Ardigò, Roberto -
1397-1398
Ardiscus. Se Ardsjisj -
1397-1398
Ardisia Swartz., bot. -
1397-1398
Arditi, Luigi -
1397-1398
Ardito (it.), mus., käckt, dristigt -
1397-1398
Ardrar, Ardrar-n'Deren, marokkanernas namn på Atlas -
1397-1398
Ardre, socken i Gottlands län -
1397-1398
Ardres, befäst stad i Frankrike -
1397-1398
Ardrossan, hamnstad i skotska grefsk. Ayr -
1397-1398
Ardsjisj (fordom Ardiscus). 1. Stad i Valakiet -
1397-1398
Ardsjisj. 2. Flod -
1397-1398
Ardsjisj. 3. Mindre Asiens högsta berg -
1397-1398
Are, fr. Se Ar -
1397-1398
Area (lat.), fri plats, slätt yta; her., fältet i en vapensköld -
1397-1398
Areal (af lat. area, yta), ytvidd, ytinnehåll -
1397-1398
Areca L., bot. -
1397-1398,
1399-1400
Arecibo, hamnstad på norra kusten af Portorico -
1399-1400
Are Frode (Torgilsson), den isländske häfdateckningens fader -
1399-1400
Areia l. Aria, landskap i östra delen af det fornpersiska riket -
1399-1400
Areios (Arius). Se Arianism -
1399-1400
Areka-nöt, Semen Arecæ, farm. -
1399-1400
Areka-palm, bot. Se Areca -
1399-1400
Arelat, ett konungarike -
1399-1400
Aremberg. Se Arenberg -
1399-1400
Are Måsson (Ari Másson), en isländsk höfding -
1399-1400
Arén, Erik -
1399-1400,
1401-1402
Arena (lat.), eg. "sand" -
1401-1402
Arenaberg. Se Arenenberg -
1401-1402
Arenacum, romarnas namn på staden Arnhem -
1401-1402
Arena'l de Garcia Carrasco, Concepción -
1401-1402
Arenaria L., bot. -
1401-1402
Arenarium (lat.), sandbad -
1401-1402
Arena-teatern (se Arena) -
1401-1402
Arénation, fr., den franska benämningen på sandbad. Se Bad -
1401-1402
Arenberg, tysk hertiglig släkt -
1401-1402
Arenberg. 1. Furst August Maria Raimund af A. -
1401-1402
Arenberg. 2. Furst Auguste-Louis-Albéric af A. -
1401-1402,
1403-1404
Arenberg. 3. Furst Franz Ludwig af A. -
1403-1404
Arendal, by i Lundby socken. Se Ardal -
1403-1404
Arendal, stad i Norge -
1403-1404
Arends, Leopold Alexander Friedrich -
1403-1404
Arendt Persson till Ornäs -
1403-1404
Arène. 1. Paul Auguste A. -
1403-1404
Arène. 2. Emmanuel A. -
1403-1404
Arenenberg (Arenaberg), slott i schweiziska kantonen Thurgau -
1403-1404
Arenfeldt, Kristian Ditlef Adolf -
1403-1404
Arenga Labill., bot. -
1403-1404
Arenicola, zool. Se Sandmask -
1403-1404
Arenicolites (af Arenicola), paleont. -
1403-1404
Arenius, Olof -
1403-1404,
1405-1406
Arensburg. 1. Fordom befäst stad i ryska guvern. Livland -
1405-1406
Arensburg. 2. Grefskap -
1405-1406
Arensky, Anton Stepanovitj -
1405-1406
Arenstorff, danska generaler. 1. Karl von A. -
1405-1406
Arenstorff. 2. Friedrich von A. -
1405-1406,
1407-1408
Arent, Wilhelm -
1407-1408
Arentz, Frederik Kristian Holberg -
1407-1408
Arentzen, Kristian -
1407-1408
Areografi, beskrifning på Mars -
1407-1408
Areola, "liten plats" -
1407-1408
Areometer, fys. -
1407-1408,
1409-1410
Areopagen, en kal och skroflig klippmassa i Aten -
1409-1410
Arequipa. 1. Departement i sydamerikanska republiken Peru -
1409-1410
Arequipa. 2. Hufvudstad i nämnda departement -
1409-1410,
1411-1412
Ares, grek. myt. -
1411-1412
Aresch., vid växtnamn förkortning för J. E. Areschoug -
1411-1412
Areschoug, släkt -
1411-1412
Areschoug. 1. John Erhard A. -
1411-1412,
1413-1414
Areschoug. 2. Fredrik Vilhelm Kristian A. -
1413-1414
Arese-Visconti, Francesco -
1413-1414
Aretaios, från Kappadocien -
1413-1414
Arete, dotter till filosofen Aristippos (se d. o.) -
1413-1414
Arethas, ärkebiskop af Cæsarea -
1413-1414
Arethusa, grek. myt. -
1413-1414
Aretin, bajersk friherrlig släkt -
1413-1414
Aretin. Johann Georg von A. -
1413-1414
Aretin. Johann Christoph von A. -
1413-1414
Aretin. Karl Maria von A. -
1413-1414,
1415-1416
Aretino (d'Arezzo). 1. Guido A. -
1415-1416
Aretino. 2. Niccolò A. -
1415-1416
Aretino. 3. Spinello A. -
1415-1416
Aretino. 4. Pietro A. -
1415-1416
Aretinska stafvelserna, mus. -
1415-1416
Arezzo. 1. Provins i konungariket Italien -
1415-1416
Arezzo. 2. Hufvudstad i nämnda provins -
1415-1416
Arf, jur. -
1415-1416
Arf, bot. Se Stellaria -
1415-1416
Arfak-bergen. Se Nya Guinea -
1415-1416
Arffurste -
1415-1416
Arffurstens palats, en vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm belägen fastighet -
1415-1416,
1417-1418
Arfföljd, den ordning, enligt hvilken arfsrätten till en tron beräknas. Se Tronföljd -
1417-1418
Arfföljdskrig. Se Tronföljdskrig -
1417-1418
Arfförbrödning (lat. pactum confraternitatis, ty. erbe-verbrüderung) -
1417-1418
Arfförening -
1417-1418
Arfland -
1417-1418
Arflös, jur. -
1417-1418
Arfprins (ty. erbprinz) -
1417-1418
Arfprinsessa. Se Arfprins -
1419-1420
Arfrike, monarki -
1419-1420
Arfsbyggnadsrätt (ty. erbbaurecht) -
1419-1420
Arfsförening, jur. -
1419-1420
Arfskifte, jur. -
1419-1420,
1421-1422
Arfskiftesinstrument, jur. Se Arfskifte -
1421-1422
Arfslösen, jur. Se Arfsförening -
1421-1422
Arfsordning, jur. -
1421-1422,
1423-1424
Arfspastorat -
1423-1424
Arfsrätt, jur. -
1423-1424
Arfsskatt, finansv. -
1423-1424,
1425-1426,
1427-1428
Arfstorhertig. Se Prins -
1427-1428
Arfsynd (lat. peccatum hereditarium), teol. -
1427-1428,
1429-1430
Arfve, bot. Se Arv -
1429-1430
Arfwedsson. 1. Karl Kristoffer A. -
1429-1430
Arfwedsson. 2. Johan August A. -
1429-1430
Arfwedsson. 3. Karl David A. -
1429-1430
Arfvedsonit Brooke, miner. -
1429-1430
Arfvejord, jur. -
1429-1430,
1431-1432
Arfvidsson, Anna -
1431-1432
Arfwidsson, Nils -
1431-1432
Arfvinge, jur. -
1431-1432
Arfvode (Arvode; jfr Arbete), ersättning för arbete -
1431-1432
Arfvodist, e. o. tjänsteman i åtskilliga förvaltande verk -
1431-1432
Arföl -
1431-1432
Arg., förkortning af argon (se d. o.) -
1431-1432
Argali, Ovis argali, zool. -
1431-1432
Argall, Sir Samuel -
1431-1432,
1433-1434
Argand, Aimé -
1433-1434
Argand, Jean Robert -
1433-1434
Argania Röm. et Schult., bot. -
1433-1434
Argas, zool., ett fästing-släkte -
1433-1434
Argelander, Fredrik Vilhelm August -
1433-1434
Argemone, bot. farm. -
1433-1434
d'Argens, Jean Baptiste de Boyer -
1433-1434
Argenson. 1. René de Voyer, grefve d'A. -
1433-1434
Argenson. 2. Marc René, markis d'A. -
1433-1434,
1435-1436
Argenson. 3. René Louis, markis d'A. -
1435-1436
Argenson. 4. Marc Pierre, grefve d'A. -
1435-1436
Argenson. 5. Marc Antoine René, markis de Paulmy d'A. -
1435-1436
Argenson. 6. Marc René de Voyer, markis d'A. -
1435-1436
Argenson. 7. Charles Marc René de Voyer, markis d'A. -
1435-1436
Argentamin, kem. farm. -
1435-1436
Arentan, nysilfver (se d. o.) -
1435-1436
Argentan, hufvudort i ett arrondissement i franska depart. Orne -
1435-1436
Argent anglais, fr., "engelskt silfver", försilfradt nysilfver -
1435-1436
Argent d'Allemagne, fr., "tyskt silfver", ett namn på nysilfver -
1435-1436
Argenteuil, stad i franska depart. Seine-et-Oise -
1435-1436
Argentiera, en af Cykladerna i grekisk arkipelagen. Se Kimolo -
1435-1436
Argentière, Col d', ett viktigt alppass -
1435-1436
Argentin, tekn., finfördeladt tenn -
1435-1436
Argentina, zool. Se Silfverfisken -
1435-1436
Argentina, Argentinska republiken (República Argentina), förr Rio de la Platas förenta stater -
1435-1436,
1437-1438,
1439-1440,
1441-1442,
1443-1444
Argentino, argentinskt guldmynt -
1443-1444
Argentinska konfederationen. Se Argentina -
1443-1444
Argentinska republiken. Se Argentina -
1443-1444
Argentit, miner. Se Silfverglans -
1443-1444
Argentoratum (nuv. Strassburg), befäst romerskt municipium vid Rhen -
1443-1444,
1445-1446
Argentotypi-papper, ett ljuskänsligt papper -
1445-1446
Argentum, lat., silfver -
1445-1446
Arges, grek. myt., en af cykloperna (se d. o.) -
1445-1446
Argesu, rumänska benämningen på staden och floden Ardsjisj (se d. o.) -
1445-1446
Argi dag. Se Ardsjisj -
1445-1446
Argillit, lerskiffer -
1445-1446
Arginin, bot. -
1445-1446
Arginusiska öarna, i Egeiska hafvet -
1445-1446
Argisj, arabiska namnet på sjön Van -
1445-1446
Argiver, inbyggarna i landskapet Argolis -
1445-1446
Argles, Mrs. Margaret -
1445-1446
Argo, grek. myt. -
1445-1446
Argolis (Argos, Argeia) -
1445-1446
Argoliska viken l. Nauplia-viken, den vik af Egeiska hafvet -
1445-1446
Argon, kem., ett grundämne -
1445-1446
Argonauta Argo, zool. Se Papperssnäcka -
1445-1446
Argonauterna, grek. myt. -
1445-1446,
1447-1448,
1449-1450
Argonin, kem. farm., en förening af silfver och kasein -
1449-1450
Argonne, skogig bergstrakt i nordöstra Frankrike -
1449-1450
Argonne-skogen. Se Argonne -
1449-1450
Argos, grek. myt. -
1449-1450
Argos. 1. Urgammal grekisk stad -
1449-1450
Argos. 2. Se Argolis -
1449-1450
Argostoli. Se Argostolion -
1449-1450
Argostolion (it. Argostoli), hufvudstad på ön Kefalonia -
1449-1450
Argot, fr., rotvälska -
1449-1450
Argotism, uttryck, som tillhör ett slangspråk. Jfr Argot -
1449-1450
Argoulets, fr., en kår af lätt kavalleri -
1449-1450
d'Argout, Anoine Maurice Apollinaire -
1449-1450,
1451-1452
Arguelles, Agostin -
1451-1452
Argument, bevisningsgrund -
1451-1452
Argumentation (jfr Argument), bevis, bevisföring -
1451-1452
Argumentera (jfr Argument), söka bevisa, göra slutledningar -
1451-1452
Argumentum (lat.). Se Argument -
1451-1452
Argun, fold. Se Amur -
1451-1452
Arguri, fordom blomstrande by i ryska Armenien -
1451-1452
Argus, grek. myt. Se Argos, sp. 1449 -
1451-1452
Argus, veckoskrift. Se Dalin -
1451-1452
Argus, "Politisk, Litterär och Commerciell Tidning" -
1451-1452,
1453-1454
Argus IV, en mot Argus III utgifven veckotidning i Stockholm -
1453-1454
Argus-fjärilen, äfven kallad Allmänna blåvingen, Lycæna argus, zool. -
1453-1454
Argus giganteus, zool. -
1453-1454
Argus-ögon -
1453-1454
Argylshire. Se Argyllshire -
1453-1454
Argyll l. Argyle -
1453-1454
Argyllshire l. Argyleshire, grefskap på Skottlands västra kust -
1453-1454
Argyri, äfven Argyros, aflagring af silfver i organismen -
1453-1454
Argyrion. Se Argyro-Kastro -
1453-1454
Argyrit, miner. Se Silfverglans -
1453-1454
Argyrodit, miner., monsymmetriskt kristalliserande, stålgrått mineral -
1453-1454
Argyrofan. Se Argyroid -
1453-1454
Argyroid l. Argyrofan, namn på vissa slag af nysilfver (se d. o.) -
1453-1454
Argyro-Kastro l. Ergeri Kastri, stad i europeisk-turkiska vilajetet Janina -
1453-1454
Argyroneta, zool., vattenspindel -
1453-1454
Argyropulos, Johannes -
1453-1454
Argyropulos, Perikles -
1453-1454
Argyros. Se Argyri -
1453-1454
Arhippa, en af de berömdaste bland de runosångare -
1453-1454
Arholma-inloppet. Se Stockholms skärgård -
1453-1454
Arhusiander, Magnus -
1453-1454,
1455-1456
Aria, mus. -
1455-1456
Aria, geogr. Se Areia -
1455-1456
Aria cattiva (it.), "fördärfvad, skämd luft" -
1455-1456
Aridne, grek. myt. -
1455-1456
Ariana, ett med Iran liktydigt, först under sasanidernas regering användt, forntida namn -
1455-1456
Arianer. Se Ariana och Arianism -
1455-1456
Arianism, en i 4:e årh. uppkommen kristologisk lära -
1455-1456,
1457-1458,
1459-1460
Ariano (A. di Puglia), stad i italienska prov. Avellino -
1459-1460
Arianska striden. Se Arianism -
1459-1460
Aria palus, latinska namnet på träsket Hamun -
1459-1460
Aribert, langobardiska konungar. Se Langobarder -
1459-1460
Arica, kuststad i chilenska prov. Tacna -
1459-1460
Ariccia, stad uti italienska prov. Roma -
1459-1460
Arici, Cesare -
1459-1460
Aridæus (Arridæus). Se Arridaios -
1459-1460
Ariège. 1. Flod i södra Frankrike -
1459-1460
Ariège. 2. Departement i sydvästra Frankrike -
1459-1460
Ariel, astron., en af planeten Uranus' fyra månar -
1459-1460
Ariel (hebr.), vanligt tolkadt: "Guds lejon" -
1459-1460
Arier l. Ariska folk -
1459-1460
Aries (lat.), "vädur". Se Djurkretsen och Murbräcka -
1459-1460
Arieten-lias, geol. -
1459-1460
Arietites Waagen, paleont., ett släkte ammoniter -
1459-1460
Arietta (it.), mus., en mindre aria -
1459-1460
Arild, Arilds fiskläge, Arilds läge l. Arilsläje -
1459-1460
Arilds fiskläge. Se Arild -
1461-1462
Arillus, bot., fröhylle. Se Frösträng -
1461-1462
Arimasper, ett sagolikt folk -
1461-1462
Ari Masson. Se Are Månsson -
1461-1462
Arimatia, en i Nya test. omnämnd ort -
1461-1462
Arminum, det gamla namnet på staden Rimini -
1461-1462
Arinbjörn (A. herse), norsk skald och krigare -
1461-1462
Arignsås, socken i Kronobergs län -
1461-1462
Ariobarzanes, stiftare af riket Pontos (se d. o.) -
1461-1462
Ariocarpus, bot. Se Cactaceæ -
1461-1462
Ario-europeisk -
1461-1462
Arion, zool., ett snigelsläkte. Se Sniglar -
1461-1462
Arion, grekisk skald och citterspelare -
1461-1462
Arioso, mus. -
1461-1462
Ariosto, Lodovico -
1461-1462,
1463-1464,
1465-1466
Ariovistus l. Ariovist, en på Cæsars tid lefvande mäktig germansk (svebisk) konung -
1465-1466
Arisj l. Kalat el-Arisj, stad i nedre Egypten -
1465-1466
Ariska folk. Se Arier -
1465-1466
Ariska språk -
1465-1466,
1467-1468
Arista, bot. Se Agnborst -
1467-1468
Aristæus. Se Aristaios -
1467-1468
Aristagoras, envåldshärskare i Miletos -
1467-1468
Aristaios, grek. myt. -
1467-1468
Aristarchos, från Samos, grekisk astronom -
1467-1468
Aristarchos. 1. A. från Samothrake, berömd kritiker och grammatiker -
1467-1468
Aristarchos. 2. A. från Tessalonika -
1467-1468
Aristarchus. Se Aristarchos -
1467-1468
Aristeides. 1. A. från Aten -
1467-1468,
1469-1470
Aristeides. 2. A. från Miletos -
1469-1470
Aristeides. 3. Publius Ælius A. (Aristides), äfven kallad Theodoros -
1469-1470
Aristides. Se Aristeides -
1469-1470
Aristillos, en af de äldste astronomerna -
1469-1470
Aristippos, stiftaren af den sokratiska skola, som blifvit kallad de cyrenaiska -
1469-1470
Aristippus. Se Aristippos -
1469-1470
Aristobulus. 1. En judisk filosof i Alexandria -
1469-1470
Aristobulus. 2. A. I, en af makkabéerna -
1469-1470
Aristobulus. 3. A. II -
1469-1470
Aristobulus. 4. A., hasmoneisk prins -
1469-1470
Aristobulus. 5. En son af Herodes den store -
1469-1470
Aristobulus. 6. En broder till konung Agrippa -
1469-1470
Aristobulus. 7. En son till Herodes af Chalkis -
1469-1470
Aristocles. Se Aristokles -
1469-1470
Aristodemos. 1. En heraklid -
1469-1470
Aristodemos. 2. Grekisk krigare -
1469-1470,
1471-1472
Aristodemus. Se Aristodemos -
1471-1472
Aristofanes. 1. Grekisk komediförfattare i Aten -
1471-1472
Aristofanes. 2. A. från Bysans, berömd grammatiker -
1471-1472,
1473-1474
Aristogiton. Se Harmodius -
1473-1474
Aristokles, grekisk bildhuggare från Aten -
1473-1474
Aristokrat, medlem af adeln -
1473-1474
Aristokrati, de starkes välde -
1473-1474
Aristokratism, ett aristokratiskt regeringssystem -
1473-1474
Aristol, Ditymoldijodid, kem. farm. -
1473-1474
Aristolochia, bot. Se Aristolochiaceæ -
1473-1474
Aristolochiaceæ, bot. -
1473-1474,
1475-1476
Aristomenes, grekisk krigare -
1475-1476
Ariston, mus. -
1475-1476
Ariston, grekisk tragediförfattare -
1475-1476
Aristopapper, ett med klorsilfverhalting gelatin preparerat papper -
1475-1476
Aristophanes. Se Aristofanes -
1475-1476
Aristoteles, den klassiska forntidens störste polyhistor -
1475-1476,
1477-1478,
1479-1480,
1481-1482
Aristoteles' lykta, zool. -
1481-1482
Aristotelia l'Hérit, bot. -
1481-1482
Aristoxenos från Tarent, grekisk filosof -
1481-1482
Aristoxenus. Se Aristoxenos -
1481-1482
Aritmetik, läran om tal -
1481-1482
Aritmetisk progression. Se Aritmetisk serie -
1483-1484
Aritmetisk serie l. Aritmetisk progression -
1483-1484
Aritmetiskt medium. Se Medevärde -
1483-1484
Aritmogrif, en genom tal uttryckt gåta -
1483-1484
Aritmologi, läran om talen -
1483-1484
Aritmometer, räknemaskin -
1483-1484
Arius, arianismens stiftare. Se Arianism -
1483-1484
Arizona, territorium i Nord-Amerikas förenta stater -
1483-1484
Arjepluog, socken i Norrbottens län -
1483-1484
Arjelpuogs lappmarks tingslag, i Norrbottens län -
1483-1484
Ark., förkortning för staten Arkansas -
1483-1484
Ark. 1. Förbundets l. vittnesbördets ark -
1483-1484
Ark. 2. Noaks ark -
1483-1484
Ark. 1. Ett fyrkantigt blad papper -
1483-1484
Ark. 2. Boktr. -
1483-1484
Arkad, bygnk. -
1483-1484,
1485-1486
Arkadien, i forntiden landskap i midten af Peloponnesos -
1485-1486
Arkadiernas akademi. Se Arcadia -
1485-1486
Arkadisk (af Arkadien), landtlig, till herdelifvet hörande -
1485-1486
Arkaiserande. Se Arkaistisk -
1485-1486
Arkaism (jfr Arkaisk) -
1485-1486
Arkaistisk l. Arkaiserande (jfr Arkaisk), till formen föråldrad -
1485-1486
Arkan-disciplin. Se Arcani disciplina -
1485-1486
Arkangel. Se Archangel -
1485-1486
Arkangeliter. Se Archangeliter -
1485-1486
Arkanist, innehafvare af ett hemligt medel -
1485-1486
Arkansas. 1. Biflod till Mississippi -
1485-1486
Arkansas. 2. En af de sydvästra staterna i nordamerikanska förbundet -
1485-1486
Arkansas City, stad i nordamerikanska staten Kansas -
1485-1486
Arkansas Hot Springs, stad i nordamerikanska staten Arkansas -
1487-1488
Arkas, grek. myt. -
1487-1488
Arka-tag, namn på en af de centrala kedjorna af Kven-lun (se d. o.) -
1487-1488
Arkebuse, fr. arquebuse, namn på de lättare hakebössor -
1487-1488
Arkebusering, dödsstraff -
1487-1488
Arkebusierer. Se Arkebuse -
1487-1488
Arkegon. Se Archegonium -
1487-1488
Arkegoniater, bot. -
1487-1488
Arkeisk, geol. -
1487-1488
Arkeiska formationsserien, äfven kallad Azoiska serien, Urformationen och Urberget, geol. -
1487-1488
Arkelstorp, järnvägsstation i Oppmanna socken, Kristianstads län -
1487-1488
Arkeografi, beskrifning af fornlämningar -
1487-1488
Arkeolitiska perioden, den äldre stenåldern -
1487-1488
Arkeolog. Se Arkeologi -
1487-1488
Arkeologi, vetenskapen om det forna -
1487-1488
Arkeologiska institut -
1487-1488,
1489-1490
Arkeologiska kommissionen i Finland -
1489-1490
Arkeologiska kongresser -
1489-1490
Arkeologiska museer. Se Museum -
1489-1490
Arkesilaos. 1. Grundläggare af den filosofiska skola, som kallas Mellersta akademien -
1489-1490
Arkesilaos. 2. Grekisk bildhuggare -
1489-1490
Arkespor, Urmodercell, bot. -
1489-1490
Arketyp, urbild, mönster -
1489-1490
Arki-. Se Archi- -
1489-1490
Arkiater, förste läkare, öfverläkare -
1489-1490
Arkiko, stor by i italienska kolonien Eritrea -
1489-1490
Arkimandrit, öfverabbot -
1489-1490,
1491-1492
Arkipelag, geogr. -
1491-1492
Arkitekt. 1. Person, som vetenskapligt studerat byggnadskonsten -
1491-1492
Arkitekt. 2. Tjänsteman -
1491-1492
Arkitektonik (jfr Arkitekt), byggnadskonst -
1491-1492
Arkitektonisk (jfr Arkitekt), som har afseende på byggnadskonsten -
1491-1492
Arkitektur (jfr Arkitekt), byggnadskonst -
1491-1492
Arkitektur-måleri, den art af målarekonsten -
1491-1492
Arkitrav, "hufvudbjälke", bygnk. -
1491-1492
Arkiv, urkund-samling -
1491-1492,
1493-1494,
1495-1496
Arkiv, Medicinskt och Nordiskt medicinskt. Se Nordiskt medicinskt arkiv -
1495-1496
Arkivalier, de i ett arkiv bevarade handlingar och urkunder -
1495-1496
Arkivarie, föreståndare för ett arkiv -
1495-1496
Arkiv-exemplar -
1495-1496,
1497-1498
Arkiv för nordisk filologi, tidskrift -
1497-1498
Arkivolt, bygnk. -
1497-1498
Arkiv-vetenskap -
1497-1498
Arkli, fordom Archly l. Archli, urspr. benämning på ett förvaringsrum -
1497-1498,
1499-1500
Arklimästare. Se Arkli -
1499-1500
Arklow, stad i irländska grefsk. Wicklow -
1499-1500
Arko-mässing, metall. -
1499-1500
Arkona, den mest bekanta af Rügens befästa tempelplatser -
1499-1500
Arkont kallades den högste ämbetsmannen i vissa grekiska stater -
1499-1500
Arkos, petrogr. -
1499-1500
Ark-signatur, boktr. Se Ark -
1499-1500
Arksjön, Stor-Arksjön, sjö i Åsele lappmark -
1499-1500
Arktinos, grekisk författare från Miletos -
1499-1500
Arktisk, belägen mot nordpolen -
1499-1500
Arktiska expeditioner (jfr Arktisk), nordpols-expeditioner -
1499-1500
Arktiska motströmmen, en fortsättning af Labradorströmmen (se d. o.) -
1499-1500
Arktiska rasen. Se Hyperboréer -
1499-1500
Arktisk fauna, de norra polarländernas djurvärld. Se Polarländer -
1499-1500
Arktisk flora, de norra polarländernas växtvärld. Se Polarländer -
1499-1500
Arktonnesos, det grekiska namnet på den i Marmarasjön utskjutande Artaki-halfön -
1499-1500
Arktopiteker, zool., klo-apa. Se Primates -
1499-1500
Arkwright, Sir Richard -
1499-1500,
1501-1502
Arkö -
1501-1502
Arkösund. Se Arkö -
1501-1502
Arland (äringsland) -
1501-1502
Arlberg (ej Adlerberg), ett 1,802 m. högt alppass -
1501-1502
Arlberg, Georg Efraim Fritz -
1501-1502
Arlbergbanan -
1501-1502,
1503-1504
Arlechino, it. Se Harlekin -
1503-1504
Arlekin (it. arlechino). Se Harlekin -
1503-1504
Alrenningja hundare. Se Arland -
1503-1504
Arles, stad i franska depart. Bouches du Rhône -
1503-1504
Arles-kanalen. Se Arles -
1503-1504
d'Arlincourt, Charles Victor Prévost -
1503-1504
Arlington, Henry Bennet -
1503-1504
Arloing, Saturnin -
1503-1504
Arlon, ty. Arel, välmående, fordom befäst hufvudstad -
1503-1504
Arlt, Ferdinand, "ritter von A." -
1503-1504
Arlöf, fabrik för tillverkning af hvitbetsocker -
1503-1504
Arm -
1503-1504,
1505-1506,
1507-1508,
1509-1510
Arma (lat.), vapen -
1509-1510
Armada (af lat. arma, vapen), sp. -
1509-1510
Armadill, zool. -
1509-1510
Armadilla, sp., diminutivum af armada, liten flotta -
1509-1510
Ármaðr (isl.). Se Arman -
1509-1510
Armagh. 1. Grefskap uti irländska prov. Ulster -
1509-1510
Armagh. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap -
1509-1510
Armagnac, fr. Se Armanjak -
1509-1510
Armagnac, ett f. d. grefskap i sydvästra Frankrike -
1509-1510
Armagnac. 1. Bernhard VII -
1509-1510
Armagnac. 2. Johan V -
1509-1510
Armagnac. 3. Karl -
1509-1510
Armagnaker -
1509-1510,
1511-1512
Armamentarium, tyghus -
1511-1512
Arman (isl. ármaðr), norsk benämning under medeltiden -
1511-1512
Armanjak (fr. armagnac, af ortnamnet Armagnac), franskt drufbrännvin -
1511-1512
Armansperg, Josef Ludwig, grefve von A. -
1511-1512
Armarium (lat., af arma, vapen), rustkammare; bokskåp -
1511-1512
Arma suecica ("de svenska vapnen") -
1511-1512
Armati, Salvino -
1511-1512
Project Runeberg, Tue Dec 18 04:03:28 2012
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
Next >>
https://runeberg.org/nfba/