Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amu Darja. 1. Turkestans hufvudflod - Amu Darja. 2. (Amu-Darja-området) Sydvästra delen af rysk-asiatiska området Syr-Darja - Amuk, ett om bärsärkaraseri påminnande sinnestillstånd - Amul, persisk stad. Se Amol - Amulett, något som bäres på kroppen såsom skydd mot trolldom - Amulius, enligt sagan yngre son till konung Procas i Alba longa - Amunden. Se Amungen - A mundo condito (lat.), förkortadt a. m. c., från världens skapelse - Amungen l. Amunden, sjö på gränsen mellan Dalarna och Hälsingland - Amur (eg. Tamur). 1. Flod som är gräns mellan östra Sibirien och Mandsjuriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Surch-ab, som båda ha sina källor på mer än 4,000 m. höjd,
och af hvilka den senare uppstår genom sammanflöde
af Muk-su och Kysyl-su. Sedan Surch-ab
förenat sig med Pandsj, får floden namnet A. I sitt
öfre lopp en höglandsflod med raskt flytande vatten,
blir den nu en stäpp- och ökenflod, hvars stränder
täckas af en torftig vegetation, af sandhöjder och
ruiner efter forntida städer. A. är segelbar, ehuru
skeppsfarten försvåras af den alltmer tilltagande
igensandningen. Dess bredd växlar mellan 410 och
3,000 m., djupet mellan 0,5 och 9 m.; vattenmängden
beräknas till 2,000 km. i sek. Vid Tsjardsjui går en
väldig järnvägsbro öfver floden; ofvan och nedanför
denna förekommer ångbåtstrafik. Flodbädden flyttas
alltjämt mot n. ö., medan västra flodsidan alltmer
fylles af sand. I Chiwa, där den odlade jorden är
helt och hållet beroende af floden, ledes från denna
mycket vatten för bevattningsändamål. Detta jämte
den starka afdunstningen och brist på tillflöden
gör vattenmängden mycket mindre i de nedre än i
de mellersta delarna af floden. Af dennas fyra
delta-armar uppnå tre Aralsjön, hvaremot den
fjärde går till Sary-Kamysj-sjön vid kanten
af Ust-Urt-platån. Redan Herodotos uppgifver,
att Oxus utflöt i Kaspiska hafvet, och man har
ansett sistnämnda arm såsom flodens "gamla bädd",
hvilken åt v. skulle fortsättas af en sänka,
Usboj. Emellertid hafva ryska nivelleringar under
1880-talet ådagalagt, att så icke varit förhållandet,
utan att den västligaste flodarmen slutat i närheten,
af Sary-Kamysj, medan Usboj är återstoden af en smal
vik från Kaspiska hafvet och af en kanal, som förenat
den med de förr sammanhängande sjöarna Sary-Kamysj
och Aralsjön. Flodens hela lopp är 2,200 km., och den
afvattnar ett område af 450,000 kvkm., d. v. s. så
stort som hela Sverige. – 2. (Amu-Darja-området)
Sydvästra delen af rysk-asiatiska området Syr-Darja,
1873–87 särskild provins. 110,997 kvkm. Se Syr Darja.
J. F. N.
Amuk (Amok, af malaj. meng-âmok, döda i
vildt raseri), ett om bärsärkaraseri påminnande,
upprördt sinnestillstånd, hvilket närmar sig
sinnesförvirring. Hos den indiska arkipelagens
malajiske invånare uppstår ofta, när de till följd
af svartsjuka, vrede eller liknande affekter råka i
den högsta upphetsning, och vanligen med ens denna
våldsamma störing af förnuftet, hvilken gör personen
i fråga absolut otillräknelig och karakteriseras
af hejdlös mordlust. Den rasande griper sin dolk
och nedstöter skonlöst hvar och en, som han kommer
åt. Tillståndet kallas af malajerna mâta glap
(förmörkadt öga), och den däraf angripne är fredlös,
d. v. s. kan strafflöst dödas. Jfr E. Metzger,
"Einiges über amok und mataglap" (i "Globus", 1887).
Amul, persisk stad. Se Amol.
Amulett (lat. amuletum, sannol. af arab. hamalet,
"hänge"), något som bäres på kroppen såsom skydds-
[bildtext]
Uråldriga egyptiska amuletter.
Skarabé-amulett.
Pilspets af flinta, infattad
i silfver. Nyare amulett
från Skottland.
eller botemedel mot trolldom, sjukdomar,
olyckshändelser o. s. v. Amuletterna äro af många
slag och utgöras af de mest olikartade ämnen: stycken
af reliker, ädelstenar, metaller, pergamentsremsor,
delar af djur och växter o. s. v. För att gifva dem
skyddande kraft iakttagas vanligen försiktighetsmått:
en passande tid väljes för deras förfärdigande,
stjärnornas ställning måste vara gynnsam o. s. v. –
Från äldsta tider hafva de österländska folken
hyst en fast tro på onda makters hemlighetsfulla
inflytande och en vidskeplig tillit till amuletter
såsom skyddsmedel däremot. Som amuletter nyttjades
hos kaldéerna och egyptierna metallplåtar och gjutna
figurer med magiska inskrifter samt ädelstenar,
slipade till form af guda- och demonbilder eller
heliga djur, i synnerhet skalbaggar (skarabéer,
Ateuchus sacer); hos judarna ädelstenar, guld- eller
silfverplåtar med inristade magiska tecken samt de
s. k. "fylakterierna", d. v. s. pergamentsremsor,
innehållande språk ur den mosaiska lagen; hos grekerna
fingerringar; hos romarna halsband, armband, diadem
m. m. Bruket att bära amuletter insmög sig snart
äfven i den kristna kyrkan, men förbjöds 721 af
Gregorius II. Dock har vidskepelsen ända in i våra
dagar mångenstädes bibehållit amuletterna. I synnerhet
hos vilda folkstammar, en del asiatiska folk samt islams
bekännare råder ännu en fast tro på deras skyddande
kraft. Jfr Fetischism samt Abrakadabra,
Abraxas-stenar, Alfkors, Onda ögon, Pentagram, Talisman och Ältsten.
Amulius, enligt sagan yngre son till konung Procas
i Alba longa. Han fördref sin äldre broder Numitor
från tronen, men störtades sedermera af dennes
dottersöner, Romulus och Remus, hvilka dödade honom
och återuppsatte sin morfader på tronen.
Amunden. Se Amungen.
A mundo condito (lat.), förkortadt a. m. c., från
världens skapelse.
Amungen l. Amunden, en omkr. 33 km. lång,
2–5 km. bred sjö på gränsen mellan Dalarna och
Hälsingland, till större delen belägen inom Rättviks
socken. Den ligger 231 m. öfver hafvet och har
aflopp till Dalälfven medelst ett genom Svärdsjön
och Runn gående vattendrag. Vid sjöns norra ände,
vid Böle skjutsstation och Dalfors bruk, faller Böle
älf ut i sjön. Nära södra änden ligger, i Hälsingland,
Svabensverks bruk. För öfrigt omgifves sjön af ödsliga
barrskogshöjder. Nära nordöstra stranden ligger det
385 m. höga Ormberget, bildande liksom slutknuten
af den bergsträckning, som länsgränsen följer, en
utgrening från norska gränsfjällen.
(J. F. N.)
Amur (eg. Tamur, "den stora floden"). 1. Flod, som
under en stor del af sitt lopp är gräns mellan östra
Sibirien och det kinesiska Mandsjuriet. Den uppstår
genom sammanflöde af Sjilka, den egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
