Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvicksilfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
401
Kvicksilfver
402
(Idria), Italien, Kalifornien, Peru, Kina och
Japan. Den viktigaste malmen är cinnober, hvarur
kvick-silfret erhålles genom destillering med kalk
och järnskrot eller genom röstning, hvarvid roströken
inledes i ett system af murade kamrar, i hvilka
kvicksilverångorna förtätas. - Kvicksilfret är i rent
tillstånd en glänsande hvit, vid vanlig temperatur
flytande metall, som stelnar vid - 39,4° C. och kokar
vid + 357° C. Under - 39,4° är kvicksilfver en smidig
metall. Det kristalliserar reguljärt. Kvicksilfrets
ångtryck är vid 0° endast 0,ooo4 mm., det oaktadt
utöfvar kvicksilverångan redan vid vanlig temperatur
ett märkbart och mycket skadligt fysiologiskt
inflytande och framkallar svåra förgiftningsfenomen
(se Kvicksilfvermedel). Kvicksilfver användes till
termometrar på grund af sin jämna vänneutvidgning;
denna framställes mellan 0° och 100° genom formeln
0,oi8:
t l t \2
1Too+0’000078Uo)’
där t betyder den genom en vätetermometer bestämda
temperaturen. Motståndet af en kvicksilf-verpelare af
l m. längd och l kvmm. genomskärning utgjorde förut
den elektriska motståndsenheten (Sie-mensenhet); den
nuvarande enheten, en ohm, är = 1,063 Siemensenheter.
Kvicksilverånga ger äfven vid stark förtunning ett
ljusstarkt, karakteristiskt spektrum. Koncentrerad
kvicksilfverånga leder den elektriska strömmen mycket
bra, hvarvid ett grön violett, starkt och kemiskt
mycket verksamt ljus utstrålas. Genom skak-ning
af metalliskt kvicksilfver med vatten eller genom
rifning med fett uppnås en mycket fin fördelning
af metallen; ännu fullständigare är fördelningen i
det kolloidala kvicksilfver, som finns i handeln
under namnet hyrgol; dessa preparat användas
mot parasitära hudsjukdomar och emot syfilis (se
Kvicksilfvermedel). - Kvicksilfrets egentliga vikt
är 13,595. Eent kvicksilfver förändras icke i luften
vid vanlig temperatur, men nära kokpunkten upptar det
syre och öfvergår till kvicksilfveroxid. Vatten samt
utspädd klorvätesyra och svafvelsyra angripa icke
metallen, men däremot löses den, under utveckling
af svafvelsyrlighet, af varm och koncentrerad
svafvelsyra. Af salpetersyra löses kvicksilfret redan
i köld och ger alltefter omständigheterna merkuro-
eller merkurinitrat. Med klor, brom, jod och svafvel
förenas metallen direkt. Med många metaller, såsom
guld, silfver, bly och tenn, legeras kvicksilfret lätt
till s. k. am al gam er (se d. o.). - Kvicksilfrets
atomvikt, som tecknas Hg (af lat. liydrargyrum,
af grek. hy’dor3 vatten, och afrgyros, silfver),
är 200. - Det metalliska kvicksilfret användes till
extraktion af silfver och guld, till fysiska apparater
(såsom barometrar och termometrar). Kvicksilfret
och dess föreningar äro mer eller mindre farliga
gifter, och flera kvicksilfverpreparat användas i
medicin (se Kvicksilfvermedel). Yärldsproduktionen
utgör årligen 3,500 ton; priset är (1911) omkr. 6
kr. per kg. Kvicksilfversalterna bilda två serier,
benämnda merkuro- och merkuri-salter. Den förra serien
innehåller enatomigt kvicksilfver eller, enligt en del
kemister, en tvåatomig dubbelatom kvicksilfver (- Hg -
Hg - resp. en dubbelion Hg° - Hg°). Den senare serien
innehåller en tvåatomig, enkel atom kvicksilfver.
Bland m er kuroföreningarna äro följande af
större vikt: kvicksilfveroxidul, Hg2 O, ett svart
pulver, som i solljus sönderdelas i kvicksilfver
och kvicksilfveroxid; kvicksilfverklorur, Hg Cl,
enligt flera kemister Hg2 C12, eller kalomel (se
d. o.), och kvicksilfverjodur, Hg J eller Hg2 J2,
som beredes genom sammanrifning af beräknade mängder
kvicksilfver och jod, ett gult pulver, som användes i
medicin. Merkurosalterna uppstå, när syror vid lägre
temperatur inverka på öfverskott af kvicksilfver. De
ge med alkalier svarta fällningar och med klorväte
en hvit fällning af kalomel. - Mer-kurisalterna
bildas vid inverkan af öfverskott af syror på
kvicksilfver vid högre temperatur. De fällas ej
af klorväte samt ge med kaustikt kali och natron
gula fällningar af kvicksilfveroxid, med ammoniak
hvita fällningar af amidokvicksilfversalter. Till
merkuriföreningarna höra följande. Kvicksilfveroxid,
Hg O, förekommer i två former: en gul och en röd. Den
gula erhålles, om man med kaustika alkalier fäller
lösningar af merkurisalter. Den är en vackert gul
fällning. Den röda oxiden bildas vid upphettning af
kvicksilfver i luft eller genom lindrig glödgning
af kvicksilfvernitrat. Den är ett mönjerödt pulver,
som vid stark glödgning sönderdelas i kvicksilfver
och syrgas. Såväl gul som röd kvicksilfveroxid
löses tämligen lätt i syror och ger därvid
merkurisalter. Kvicksilfverklorid, HgCl2, benämnes
vanligen sublimat (se d. o.). Kvicksilfverjodid,
HgJ2, kan erhållas genom sammanrifning af jod
och kvicksilfver med litet alkohol, eller ock
om man fäller en lösning af ett merkurisalt med
jodkalium. Kvicksilfverjodid är ett scharlakansrödt,
kristalliniskt, i vatten föga lösligt pulver,
som vid upphettning sublimerar i citrongula,
rombiska taflor, hvilka dock vid beröring bli genom
molekylarförändring röda. I öfverskott af jodkalium
är kvicksilfverjodid löslig. emedan ett dubbelsalt
mellan dessa två jodider bildas. En blandning af en
kalium-kvicksilfverjodidlösning och stark kalilut
utgör det s. k. Nesslerska reagenset, hvarmed redan
ytterst små mängder ammoniak resp. ammoniumsalter
kunna påvisas. Kvicksilfverjodid användes
i medicin (se E t s m e d e 1). Kvicksilfver
cyanid, Hg (CN)2, är ett i vatten lösligt salt,
som kristalliserar i stora färglösa prismor. Vid
upphettning sönderdelas den i cyangas och
kvicksilfver. Kvicksilfvercyaniden afviker i
reaktiousförhållanden från öfriga merkurisalter samt
utmärkes af stor benägenhet att med andra salter ge
kristalliserade dubbelsalter. Kvicksilfverrodanid,
Hg (G N S)2, är en hvit kristallinisk fällning,
som vid upphettning sönderdelas och ger en i hög
grad voluminös återstod af s. k. mellon, C6 N9 H3,
hvarför den användes till s. k. faraoormar och andra
leksaker. Kvicksilfvernitrat, Hg (N03)2 + 8H2 O,
bildas, när man löser kvicksilfver i öfverskott
af salpetersyra, och kristalliserar endast med
svårighet. Saltet färgar huden purpurröd och
sönderdelas af vatten i fri salpetersyra och gula
eller röda anhydrobasiska salter. Kvicksilfver
sulfat, Hg S04, erhålles under utveckling af
svafvelsyrlighet, när man kokar kvicksilfver med
koncentrerad svafvelsyra. Det är ett hvitt salt, som
sönderdelas af vatten och ger fri svafvelsyra samt
gult anhydrobasiskt sulfat, Hg (OHg)2 S04, kalladt
tvrpelhum minerale. Svaf velkvicksilf ver,, Hg S,
förekommer i naturen som cinnober (se d. o.). Löser
man kvicksilfver i koncentrerad salpetersyra
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
