Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
består af flera hufvuddelar: egentliga K. med
citadellet Frederikshavn (byggdt 1662–64)
Kristianshavn (se d. o.) på ön Amager, förbundet
med K. genom Knippelsbro och Langebro, förstäderna
Österbro (i n.), Nörrebro (i n. v.) och
Vesterbro (i s. v.), skilda från inre staden genom de tre
insjöarna Sortedams, Peblinge och S:t Jörgens sö,
men förenade genom Fredensbro midt öfver Sortedams
sö och Dronning Louises bro mellan denna och
Peblinge sö, samt Amagerbro l. Sönderbro
utanför Kristianshavn, vidare de nyligen med K. inkorporerade
f. d. landsförsamlingarna Sundbyerne i norra delen af
Amager (inkorp. 1902), Valby utanför Vesterbro och
Bröndshöj n. om Nörrebro (de båda senare inkorporerade
1901). Därjämte är K. sammanbyggdt med Frederiksberg
(se d. o.), som det nu omsluter på alla sidor, så
att äfven denna i öfrigt själfständiga kommun måste
räknas bland förstäderna. Sak samma med Hellerup (se
d. o.) utanför Österbro. K:s terräng är genomgående
flack och höjer sig blott 2–10 m. ö. h., med undantag
af enstaka punkter i Bröndshöj eller Valby: högsta
punkten i dess omnejd är Frederiksberg eller Valby
backe (30,8 m.). Stadens största utsträckning från
v. till ö. är 10 km., från n. till s. 12,8 km. Arealen
är omkr. 70 kvkm., men häraf kommer blott 1/3 på
gamla staden, ja t. o. m. blott 2,5 kvkm. på det
egentliga inre K. och 46 kvkm. på de inkorporerade
delarna. Till 1872 omgafs inre staden af vallar och
grafvar, men sedan dess ha vallarna antingen jämnats
med marken till bulevarder eller omdanats till
parkanläggningar (Örstedsparken, Aborreparken, Östre
anlæg), under det att de forna glaciserna äro nästan
h. o. h. bebyggda (de s. k. "Voldkvarterer"). Endast
Kristianshavns vall finns kvar i sitt gamla skick och
likaså citadellet Frederikshavn ("kastellet"). Om
K:s nuv. befästningar se nedan. – En särskild del
af äldre staden är Slotsholmen, där K:s äldre borg
låg och där det 1884 nedbrunna Kristiansborgs slott
(sedan 1906 under återuppförande; se Kristiansborg
med 2 afbildningar), statsdepartementens byggnader
("ministerialbygningen"), börsen (se fig. till
art. Börs), tyghuset, k. biblioteket (nyuppfördt
1898–1908), riksarkivet (sedan 1910 inrymdt i den
forna biblioteksbyggnaden) och Thorvaldsens museum (se
Thorvaldsen, B.) äro belägna. Denna stadsdel
omges af hamnen och en för smärre fartyg segelbar
kanal samt är förbunden med den öfriga staden genom
8 broar. Bland öppna platser märkas Kongens nytorv
(omkr. 3,4 har), med en ryttarstaty af Kristian
V (i bly, rest 1688; vanligen kallad "hesten"),
och omgifvet af Charlottenborg (pl. II, fig. 6;
byggdt 1672–77, sedan 1753 säte för konstakademien),
utrikesministeriet, k. teatern (pl. III, fig. 12),
handelsbanken, "Magasin du Nord" (ett omfattande
varuhus), hotell d’Angleterre (K:s största
hotell). Det store nordiske telegrafselskabs byggnad,
lifförsäkringsbolaget Standards s. k. marmorhus och
Thottska palatset (pl. III, fig. 15), Amalienborg
plads l. Frederikspladsen, omgifven af Amalienborgs
(se pl. XXVII till art. Byggnadskonsten och fig. till
art. Amalienborg) fyra palats (två af dessa äro
förbundna genom en vacker kolonnad), där konungen
och kronprinsen residera, och prydd med Fredrik V:s
ryttarstaty (i brons, rest 1771); S:t Annæ plads från
ångbåtskajen (Kvæsthusbro) till Bredgade, med statyer af kompositörerna
J. P. E. Hartmann och N. V. Gade; Höjbroplads
(pl. IV, fig. 19), K:s förnämsta blomster- och
grönsakstorg; vid dess ena slutpunkt finns sedan 1894
en fontän, "Storkespringvandet", under det i andra
ändpunkten reser sig biskop Absalons ryttarstaty
(modellerad af V. Bissen och rest 1902; se Absalon
jämte fig.) med det därtill angränsande fisktorget
"Gammelstrand"; Slotspladsen framför Kristiansborgs
slott med Fredrik VII:s ryttarstaty (af H. Bissen,
aftäckt 1873); Gammel- och Nytorv, ända till 1795
skilda af rådhuset, men numera en sammanhängande
plats (det var förut K:s egentliga torg, men är nu
saluplats blott för fjäderfä, fläsk o. d.; vid Nytorv
ligger det s. k. "Raad- og domhus", numera användt
blott af Hof- og stadsretten, kriminaldomstolen och
polismyndigheterna); slutligen Raadhuspladsen (2,9
har) framför det nya praktfulla rådhuset (byggdt af
M. Nyrop 1893–1904, med den stora härligt utsmyckade
rådhushallen och det 102 m. höga rådhustornet,
hittills det högsta i Danmark; se pl. XXVII till
art. Byggnadskonsten samt vidstående pl. I, fig. 3);
här är också knutpunkten för K:s spårvägar, och
här ligga flera stora hotell. Stråkvägen från
Raadhuspladsen, som ligger mellan den egentliga
gamla staden och vägen till Vesterbro förbi
Industriforeningens byggnad (utställningsbyggnad 1872)
och Tivoli, fram till Kongens nytorv är K:s viktigaste
trafikled ("Ströget") via Frederiksberggade,
Vimmelskaftet och Östergade, korsande Gammeltorv
och Höjbroplads. Från Kongens nytorv går strömmen
vidare via Bredgade, som skär K:s förnämsta
kvarter, öfver Grönningen nedanför citadellet ut
till Langelinie, stadens mest omtyckta promenad
längs Sundet. I Vesterbro inrättades 1879 ett stort
kreaturstorg, "Kvægtorvet", med många stallar och
slakthus (inalles 8,2 har), och till samma ställe
förlades senare "Halmtorvet", medan det egentliga
"Grönttorv" är beläget invid Örstedsparken. Af
parkanläggningar må framhållas Rosenborgs have,
vanligen kallad Kongens have (12 har), med statyer
af H. K. Andersen, drottning Karolina Amalia och
V. Hörup; Örstedsparken (6,4 har) med en minnesstod
öfver H. K. Örsted (af Jerichau, aftäckt 1876), en
staty af hans broder A. S. Örsted och en kolossal
byst af L. N. Hvidt samt många afgjutningar efter
klassiska eller moderna skulpturer; Aborreparken
(pl. IV, fig. 16), botaniska trädgården (9 har, öppnad
1874) med präktiga växthus, Östre anlæg (15,4 har)
och slutligen förlustelsestället Tivoli (anlagdt 1843;
jfr pl. IV, fig. 20). Af kyrkogårdarna ligga endast
Holmens och Garnisons kirkegaard innanför sjöarna:
de gamla kyrkogårdarna, som lågo vid själfva kyrkorna,
äro nu alldeles slopade. På Holmens kirkegaard finns
en gemensam graf (med ett stort minnesmärke) för dem,
som stupade 2 apr. 1801; på Garnisons kirkegaard
har uppförts en minnesvård öfver dem, som föllo i
slesvigska krigen 1848–50 och 1864, samt en stor graf
för krigare från sistnämnda år. I Nörrebro ligger
Assistenskirkegaarden (21 har), som sedan 1760 varit
K:s mest begagnade begrafningsplats; men härtill
kommo 1870 den nya Vestre kirkegaard i Valby (58 har),
den största och vackraste af dem alla, och slutligen
1903 Bispebjerg kirkegaard (31 har), hvartill också
hör ett krematorium i Bröndshöj. Mellan Nörrebro och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
