Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Österbro ligga 3 stora öppna slätter ("fælleder"),
som förut begagnades dels vid militära öfningar,
dels till betesmarker för stadens kreatur, men
numera äro en tummelplats för allsköns idrott. Den
mellersta, Blegdamsfælled, upptages till stor del
af Epidemisjukhuset (sedan 1878) och det stora
Rigshospitalet (uppfördt 1905–10), och resten
skall jämte en del af Österfælled omdanas till
folkpark. Bland minnesmärken må utom de förut nämnda
framhållas Frihedsstötten (se d. o.), rest 1792–97
till minne af stavnsbaandets upphäfvande, Niels
Juels minnesmärke framför f. d. Gammelholm, Kristian
IV:s och sjöhjälten E. Suensons statyer i Nyboder,
Holbergs och Öhlenschlägers statyer vid ingången till
k. teatern, Tyko Brahes framför observatoriet,
Tordenskjolds vid Holmens kirke, Tietgens vid ingången
till börsen samt ett gemensamt monument öfver Ewald
och Wessel vid Trinitatis kirke. Vid ingången till
Langelinie uppfördes 1908 en praktfull fontän af
Bundgaard, "Gefion plöjer med sine öksne Sjælland
ud af Sverige", och på Langelinie restes 1888 en
segerkolonn öfver I. Huitfeldt. I arkitektoniskt hänseende
är K. ej starkt utprägladt. Till följd af de
stora eldsvådorna 1728 och 1795 återstå ej många gamla
byggnader – de flesta finnas nu på Kristianshavn –,
och genom många enstaka ombyggnader de sista 50 åren
har en stor mängd af de hittills kvarlämnade efter
hand försvunnit. Slutligen har under nyaste tiden en
stor del af det äldsta och mest förfallna kvarteret
med smala gator och trånga gränder nedrifvits för
att lämna rum för nya stora hus och breda gator;
samma öde har vederfarits äfven enstaka smala gator
i andra delar af staden, så att K:s prägel af gammal
stad betydligt utplånats. Husen äro genomgående
väl och solidt uppförda; men om man undantar de
offentliga byggnaderna och en del privathus, i
synnerhet i de nyare delarna af staden, ha de ej
någon tydligt framträdande och framför allt ej någon
gemensam egendomlig stil (om byggnadstypen för en del
arbetarbostäder se d. o., sp. 1315). Gatorna längs
"Ströget" och några af dess sidogator upptagas
nästan uteslutande af butiker och affärslokaler;
de ha också på senaste tiden, liksom flera andra
af hufvudgatorna, belagts med asfalt i st. f. den
forna stenläggningen och belysas af elektriska
båglampor. Af slott märkas i K. Kristiansborg (se
d. o.), Amalienborgs (se d. o.) 4 palats, som tillika
med det angränsande "Gule palæ" vid Amaliegade äro
konungahusets residens; Rosenborg (se d. o.), som
innesluter "de danske kongers kronologiske samling"
med många rariteter och dyrbarheter, och "Prinsens
palæ" (pl. III, fig. 14), där nationalmuseet och de
andra historiska samlingarna bevaras. Bland kyrkorna
må nämnas Vor Frue kirke (byggd omkr. 1200, förstörd
af vådeld 1728 och 1807, åter uppförd 1821–29) med
en portal af doriska kolonner, men utan tornspira,
prydd (se pl. II, fig. 8) med Thorvaldsens statyer
af Kristus och de 12 apostlarna samt hans "dopängel"
och flera andra skulpturer, vidare med statyer af
Mose och David (den förra af H. Bissen, den senare af
Jerichau) vid ingången samt med byster af biskoparna
Mynster och Martensen samt af kompositören Weyse
längs ena sidan, numera domkyrka för Själlands
stift; Helligaandskirken, urspr. tillhörande ett
helgeandshus (byggd 1409, restaurerad 1878–80); Trinitatis kirke
(uppf. 1637–56 med det bekanta "Rundetaarn",
som var observatorium till 1861; pl. I, fig. 2);
Holmens kirke (1639–41; pl. I, fig. 4) med N. Juels
och P. Tordenskjolds grafkapell; S:t Petri kirke
(från 1200-talet, sedan 1586 öfverlämnad till tyska
församlingen) med ett 78 m. högt torn; Vor Frelsers
kirke (1682–96; pl. II, fig. 7) i Kristianshavn med
ett präktigt torn och en utomkring detta löpande,
1749-52 byggd spiraltrappa ända upp till spetsen; samt
af de nyare S:t Johannes’ kirke (1856–61) i Nörrebro,
S:t Jakobs i Österbro (1876–78), S:t Pauls kirke
(1872–77) i Nyboder, S:t Matthæus’ kirke (1878–80)
och Eliaskirken (1906–08) i Vesterbro, Jesuskirken
(1884–94) i Valby, präktigt utstyrd och försedd
med ett särskildt klocktorn, och Frederikskirken l.
Marmorkirken (se pl. XXVII till art. Byggnadskonsten)
midt emot Amalienborg (till hälften uppförd af
Jardin 1754–70 och fullb. 1875–94 af F. Meldahl på
K. F. Tietgens bekostnad för 1 1/2 mill. kr.), med en
koppartäckt kupol (29 m. diameter), som lyfter sig
högt öfver staden och skönjes på långt håll utifrån
Sundet. På balustraden öfver kyrkans nedre del stå 18
jättestora zinkstatyer af män, som haft betydelse i
den kristna kyrkans historia från Mose till Luther,
och vid dess två ingångar stå bronsstatyer dels af
Ansgarius och Grundtvig, dels af psalmdiktarna Brorson
och Kingo. Vidare må nämnas det stora missionshuset
Bethesda (uppf. 1881–82) och Nikolai taarn, en
rest af den gamla Nikolaikirken (se å pl. I fig. 1)
från 1200-talet, som brann 1795 (den vackra spiran
återuppfördes 1909–10). Under de sista 30 åren ha i
K. byggts 25 större eller mindre kyrkor, till största
delen genom privat insamling, under det att förut
funnos inalles blott 17. Dessutom finnas 1 reformert
(både fransk och tysk), 1 anglikansk, 1 metodistisk
och 1 irvingiansk kyrka, 3 romersk-katolska kyrkor
och 1 grekisk-katolsk (rysk), ett par mindre
sektkyrkor och 1 judisk synagoga. 1910 grundlades
på tomt, upplåten af danska staten, i närheten
af citadellet för svenskarna i K. en särskild
kyrka, Gustafskyrkan (efter ritning af T. Wåhlin;
pl. I, fig. 5), hvartill medel åstadkommits genom
enskildas gåfvor och ett anslag (80,000 kr.) af
svenska riksdagen. Kyrkan invigdes af konung
Gustaf V 1 juni 1911. – Om universitetet och därmed
förbundna läroanstalter se Köpenhamns universitet. –
Vetenskapliga och konstsamlingar: k. biblioteket och
universitetsbiblioteket (se Bibliotek, sp. 275–277);
riksarkivet (se d. o.) samt landsarkivet för
Själland och småöarna; Nationalmuseet, omfattande
både nordiska fornsaker och föremål från medeltiden
och nyare tiden till 1660, etnografiska museet,
antikkabinettet och mynt- och medaljsamlingen, alla i
"Prinsens palæ"; Dansk folkemuseum (grundlagdt 1885),
belysande lefnadsförhållandena i Danmark sedan 1660;
historiska vapensamlingen i tyghuset; sjökartearkivet;
konstmuseet (pl. III, fig. 10; uppf. 1896), omfattande
såväl tafvel- och skulpturgalleri (företrädesvis
dansk konst) som en samling afgjutningar och gravyrer
(inalles 80,000 blad, hvaraf 10,000 handteckningar);
"Hirschsprungske malerisamling" (se Hirschsprung),
hvartill nybyggnad nu uppföres; Thorvaldsens museum;
Ny Carlsberg glyptotek (se d. o. och pl. III, fig. 13);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
