Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lavrov, Petr Lavrovitj - Lawson, sir Wilfrid - Lawson, Victor Fremont - Lawson, Cecil Gordon - Lawson, Andrew C. - Lawsonia - Lawyer - Lax (lat. laxus) - Lax, zool. Se Laxsläktet - Laxá - Laxantia - Laxarby - Laxárdalur - Laxativ - Laxbås - Laxbäcken - Laxdoelasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pisarevs ensidigt naturvetenskapliga realism. 1870
lyckades L. fly till utlandet, sällade sig till
kommunarderna under Paris belägring och blef i
London personligt bekant med Marx, hvars idéer
han lifligt omfattade. 1873 utgaf han i Zürich
Vpered (Framåt), den första regelbundna
socialist-tidning på ryska, hvari den ryska
arbetarmarseljäsen trycktes. L. redigerade i
Frankrike 1883-86 tidskriften "Vjestnik Narodnoj
voli". För den sociala arbetarrörelsens utveckling
i Ryssland har L. varit mycket betydelsefull genom
revolutionär propaganda på landsbygden ("gåendet
till folket") och spridande af social upplysning,
men han bekämpade kraftigt Bakunins våldsamma
anarkism. Bland hans filosofiska skrifter märkas
Oljerki voprosov praktiljeskoj filosofi (Den praktiska
filosofiens spörsmål, 1860), L’idée du progrés
dans 1’anthropologie (1873) och Opyt istorii mysli
(Utkast till tänkandets historia) samt en skildring
af hungersnöden i Samara 1874. Jfr J. Kolubowsky,
"Philosophie in Russland" (i "Zeitschrift fiir
philologie", d. 103) och J. Halai-das artikel
om L. i "Socialistische monatsheftc" (1900).
A-d J.
Lawson [låsn], sir Wilfrid, engelsk politiker
och nykterhctsifrare, baronet vid faderns död 1867,
f. 4 sept. 1822, d. 1 juli 1906, var medlem af
underhuset 1859–65, 1868–85, 1886–1900 och från 1903
till sin död. Från ungdomsåren ifrig anhängare af
helnykterhetsrörelsen, framlade L. 1864 i underhuset
första gången sitt lagförslag om local option,
den s. k. Permissive bill om bemyndigande för
röstegande inom ett distrikt att genom omröstning
med 2/3 majoritet besluta förbud mot försäljning
af rusdrycker inom detta Förslaget föll och
kostade L. hans mandat vid nästa allmänna val,
men upprepades af honom från 1869 nästan årligen,
och 1880–83 lyckades L. tre gånger genomdrifva
antagandet af en resolution i underhuset i samma
syfte. L. var under inånga år president för United
kingdom alliance, en vidtutgrenad organisation med
allmänt rusdrycksförbud på sitt program. Som politiker
var han starkt radikal, förlorade vid 1900 års val
sitt mandat på grund af sin häftiga opposition mot
boerkriget och agiterade bl. a. för afväpning samt
för afskaffande af ofverhus och statskyrka. L. var
som folktalare och parlamentarisk debattör mycket
populär till följd af sin godmodiga humor. Han utgaf
jämte karikatyrtecknaren F. C. Gould en samling
politiska satirer, Carloons in rhyme and Une (1904).
V.S-g.
Lawson [låsn], Victor Fremont, amerikansk
tidningsutgifvare, f. 1850 i Chicago, Illinois,
var först aifärsförcståndare vid den af hans fader
egda norsk-amerrkanska tidningen "Skandinaven", men
köpte 1876 en andel i den nystartade penny-tidningen
"Chicago daily news", af hvilken han sedan 1888 är
ensam egare. Under L:s ledning ha dess spridning
och inflytande ökats, och tidningen intager en
inom Amerikas tidningsvärld säregen ställning, i
det den är lika mycket en familjc- som politisk- och
nyhetstidning. Den offrar icke åt sensation och är ett
af reformvännernas inflytelserikaste organ. Tidningen
är ett af de få amerikanska dagblad, som innehålla
privattelegram från de skandinaviska länderna. Dess
upplaga är i medeltal 320,000 ex. (1910). L. var en af
grundläggarna af den stora telegrambyrån Associated press
och har hela tiden varit en af dess ledande krafter. Han
utger sedan 1885 "The daily news almanac", en
årsbok, som torde vara den inom Amerika vidast
spridda af alla uppslagsböcker af detta slag.
O. A. L–r.
Lawson [låsn], Cecil Gordon, engelsk målare,
f. 1851, d. 1882, var en lysande begåfning, som endast
af sin svaga hälsa hindrades från att bli en af sitt
lands främsta målare. Hans landskap prisas för poetisk
fantasi, stor stil och frisk naturiakttagelse. Bland
dem märkas Prästgården (Manchesters galleri),
Augnstimåne (Tate gallery), Molnet, Barden Moor m. fl.
G–g N.
Lawson [låsn], Andrew C., amerikansk geolog, f. 1861
i Ansfcruthcr, Skottland, professor i mineralogi och
geologi vid Berkeleyuriiversitetet i Kalifornien,
Förenta staterna, har offentliggjort ett stort
antal arbeten på petrografiens och den prekam-briska
geologiens områden, men är framför allt bekant för
sina undersökningar öfver Nord-Amerikas prckambriska
bildningar, i synnerhet sådana dessa äro utvecklade
i trakterna af Lake superior.
A. G–n.
Lawsonia, bot. Se Alkanna och Cyperblomma.
Lawyer [låjä], eng., rättslärd, jurist.
Lax (lat. laxus), slapp, lös, obunden, obestämd,
i synnerhet i etisk mening, t. ex. lax moral: lös
moral. Subst. Laxitet (se Laxum).
Lax, zool. Se Laxsläktet.
Laxá [laksau], "Laxå", ett på Island vanligt namn på
vattendrag, hvarefter också flera dalar benämnas. Den
märkligaste, Laxárdalur, ligger i Dalasysla vid
Hvammsfjorden på västlandet. Där bodde Olaf På på
Hjarðarholt, hvars släkthistoria finnes berättad i
Laxdœlasaga (se d. o.).
C. R.*
Laxantia (af lat. laxare, lösa), Remedia
laxantia. Se Afförande medel.
Laxarby, socken i Älfsborgs län, Vedbo härad. 21,213 har. 2,216 inv. (1910).
Annex till Edsleskog, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt.
Laxárdalur [laksaur-]. Se Laxá.
Laxativ (af lat. laxare, lossa, lösa), laxermedel. Se
Afförande medel.
Laxbås, fisk. Se Fiskredskap, sp. 450.
Laxbäcken, kronopark i Arvidsjaurs socken och
revir, Norrbottens län, efter afvittring af
öfverloppsmark afsatt till kronopark enligt
k. br. 20 okt. 1899. Omfattningen bestämdes
af Domänstyrelsen 29 april 1902, namnet af
Kammarkollegium 10 juli s. å. Areal 14,820 har.
M–g.
Laxdœlasaga [-döla-], sagan om Laxdalsätten, en af de
viktigaste isländska ättesagorna, troligtvis författad
på västra Island på 1220- eller 1230-talet. Sagans
hufvudperson är den för sin skönhet frejdade Gudrun
Osvifsdotter, som älskades af de båda fosterbröderna
Kjartan Olafsson och Bolle Thorleiksson. Gudrun var
djupt fäst vid Kjartan, men på grund af ett falskt
rykte om dennes förhållande till Olof Tryggvessons
syster gaf hon sin hand åt Bolle. Mellan de båda
fosterbröderna utbröto nu stridigheter, som slutade
med Kjartans död för Bolles hand och Bolles för
Kjartans fränders. Få isländska sagor kunna i
litterärt värde täfla med denna. Kompositionen är
fast, händelserna utveckla sig följdriktigt, och
karaktärerna äro ypperligt tecknade. Däremot är sagans
historiska trovärdighet mycket bristfällig. Verkliga
tilldragelser synas nog ha legat till grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
