- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1471-1472

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leboeuf, Edmond - Lebon, André - Le Boulengé, Paul Émile - Lebourg, Albert - Le Bourget, by. Se Bourget 2 - Le Bouscat, fransk kommun. Se Bouscat - Lebrija - Lebrun, Charles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1471

Lebon-Lebrun

1472

var 1848-50 andre befälhafvare för polytekniska
skolan, om hvilken han inlade stora förtjänster. I
Krimkriget ledde L. från nov. 1854 som brigadge-neral
artillerianfallet mot västra sidan af Sevastopol. I
italienska kriget 1859 bidrog han genom sitt
skickligt utförda artillerianfall mot byn
Sol-ferino väsentligt till segern därstädes. 21
aug. 1869 mottog han kri.trs-ministersportföljcn
efter marskalk Nicl och utnämndes 24 mars 1870 till
marskalk. Han utförde dock icke fullständigt don af
hans företrädare påbörjade planen till franska härens
omorganisation. Då han 1870 förklarade armén vara
fullkomligt färdig ("archipréte"), bidrog han till
den förhastade krigsförklaringen. Han afgick till
armén som chef för generalstaben med bibehållande
af krigsministersämbetet, men då kejsaren afträddc
öfverbefälct och kabinettet Ollivier föll, 12 aug.,
måste L. lämna dessa befattningar och fick 14
s. m. befälet öfver 3:o armékåren. Vid samma tid
blef den allmänna meningen i Frankrike våldsamt
uppretad mot honom, emedan det visade sig, att
armén befann sig i ett tillstånd af fullkomlig
oordning. Yid Metzar-méns kapitulation blef
han fången (27 okt.) o-ch återvände först efter
fredsslutet till Frankrike, hvarefter han drog sig
undan all offentlig verksamhet. Under rättegången
mot marskalk Bazaine uppträdde han som vittne med
mycken skärpa mot denne. C. O. JS. Lebon [bbå/],
André, fransk politiker och skriftställare, f. 1859
i Dieppe, blef 1884 professor vid École libre des
scienccs politiques, var 1882-93 sekreterare (chef
du cabinet) hos senatens president och idkade i
"Le tcmps" och flera tidskrifter flitig politisk
skriftställarverksamhet. 1893 blef L. deputerad,
var 1894 en kortare tid understatssekrcterare for
kolonierna, därefter jan.-nov. 1895 handelsminister
i Ribots och april 1896-juni 1898 kolonialminister i
Mélines kabinett. Han föll igenom vid valen 1898 och
har sedan egnat sig åt politiskt författarskap. Bland
L:s arbeten märkas Études sur VAllemagne polilique
(1890), Cent ans d’histoirc intérieure 17S9-iS95
(1898) och La polilique de la France en Afrique de
1896 å 1898 (1901). Under pseudonymen André Daniel
utger L. sedan 1880-talet den politiska årsboken
J?L’annce poli-tique’?.

Le Boulengé [b bolaje], Paul Em il e, belgisk
artilleriofficer, f. 1832, d. 1901, uppfaDn en
krono-graf. Se Hastighets mätare.

Lebourg [labör], Albert, fransk målare, f. 1849
i Normandie, studerade i Roucn, vistades i fyra
år i Algeriet och har sedan varit verksam dels i
Paris, dels i olika trakter af Frankrike, dels i
Holland. L. är landskapsmålare, har utarbetat åt sig
ett helt och hållet personligt målningssätt, närmast
besläktadt med impressionisternas, är lika mångsidig
som grundlig, lika kunnig som känslig. L. slog
helt igenom 1880 med Snö i Auverr/ne (museet i
Rouen). Bland hans senare arbeten märkes Xolre-Dame
i snö.

L. är representerad i Luxembourgmuscet och
i Göteborgs museum (med två landskap). G-g N.

Le Bourget [Ig bo-rjé], by. Se B o ur ge t 2.

Le Bouscat [le boska’], frans-k kommun. Se B ou s c
a t.

Lebri]a [-bri’cha], stad i spanska
prov. Sevilla, vid sydöstra kanten af I-as
Marismas, en kärrtrakt, som bildas af n-cdrc
Guadalquivir. 10,997 inv. (1900). Handel
med spannmål, vin, olja och boskap.
J. F. N.

Lebrun [lobrö’’], C h a r le s, . fransk
historiemålare, f. 24 febr. 1619 i Paris, d. där 12
febr. 1690, son af en bildhuggare, visade tidiga anlag
och sattes af sin förste gynnare, kansleren Pierre
Séguicr, i skola hos Francois Perrier och Vouet. 1642
fick han tillfälle att med understöd resa till Rom,
där han anbefalldes åt Poussin samt njöt dennes råd
och ledning, hvarjämte han påver- ’ kades af Annibalc
Carraccis konst. Genom honom blef L. äf-Ten bekant
med och rekommenderad hos de förnämste i Rom, såsom
påfven Urban VIII, kardinal Barberini m. fl. Efter
fyra års vistelse i Rom återvände han hem till Paris,
föregången af ett stort rykte, och från den tiden
frambragte han en nästan oöfverskådlig mängd arbeten
i alla arter af sin konst. 1648 tog han verksam
del i grundläggandet af konstakademien i Paris och
erhöll sedan efter hvarandra alla grader inom denna
kungliga institution, där han äfven fungerade som
lärare. 1649 ai betade han i täflan med Lesucur i
presidenten Lamberts hotell, och Fouquet uppdrog
åt honom att måla i sitt praktfulla Chåteau de
Vaux. Det var där L. lärde känna Mazarin, hvilken
presenterade honom för Ludvig XIV. Från den stunden
var han hofvets målare och som sådan inom sitt fack
lika enväldig som Ludvig inom staten. Han utförde
med stort bifall dekorationerna vid Place Dauphine
till Ludvig XIV:s och hans unga drottnings intåg i
Paris 1660, och samma år utnämnde Colbert honom till
direktör för den kungliga gobelängfabriken, hvarmed
följde öfverinseendet öfver alla franska kronans
tillverkningar af tapeter, möbler, guldsmedsarbeten,
mosaiker och träinläggning. L. gaf teckningen till
allt och öfvervakade utförandet. 1660 fick han
äfven af konungen i uppdrag att i Fontainebleau
måla ämnen ur Alexanders historia. Den första af
dessa taflor, Darius’ jamilj, var det arbete, som
egentligen grundlade hans lycka hos Ludvig. Fyra
andra, bestämda att, liksom den första, sedermera
utföras som tapeter, målades under de följande åren
vid gobelängfabriken i Paris (alla fem förvaras nu
i Louvre}. Som belöning därför utnämndes han 1662
till konungens förste målare, adlades, erhöll stor
lön och fick dessutom uppsikten öfver alla konungens
konstsamlingar. 1666 utverkade han grundläggandet af
franska akademien i Rom och följde därefter konungen
under kriget i Flandern. Hemkommen utförde han de
mest gigantiska arbeten, såsom att måla Colbcrts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free