Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugisiska språket - Portugisiska viner - Portugisiska örlogsmän. Se Bidevindseglare - Portugisisk lök. Se Lök - Portugisisk tackling. Se Houari - Portulaca, bot. Se Portulacaceæ - Portulacaceæ, Portlakfamiljen, bot. - Portunus (Portumnus) - Portus - Portus Classis. Se Classis - Portus Dubris. Se Dover, sp. 784 - Portus gesoriacus. Se Boulogne, sp. 1346 - Portus magnus (l. divinus). Se Mers-el-Kebir - Portus Magonis. Se Mahón - Portvakten l. Portvalven. Se Mage, sp. 456 - Portvaktsbin, zool. Se Halictus - Port Vendres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1477
Portugisiska viner-Port Vendres
1478
(1910), händig fickordbok med fullständig
uttalsbeteckning, H. Michaelis, "Nenes wörterbuch
der portugiesischen und deutschen sprache"
(11 :e uppl. 1914), medelstort handlexikon. -
Språkläror: E. da Silva Dias, "Grammatica
portugueza" (ll:euppl. 1899), L. Ey, "Kleine
portugiesische sprachlehre" (1908) och "Neue
portugiesische konversationsgrammatik" (1910),
användbara praktiska språkläror ("Methode
Gaspey-Otto-Sauer"), C. v. Reinhards-toettner,
"Grammatik der portugiesischen sprache" (1878),
den enda utförligare vetenskapliga, men nu något
föråldrade grammatiken (en god modern handledning
till det vetenskapliga studiet af portugisiskan,
ehuru ej i form af grammatik, lämnar J. Leite
de Vasconcellos i "Licões de philologia",
1911). - Ljudläran har vetenskapligt noggrant
behandlats af J. Cornu i Gröbers "Grundriss
der romanischen philologie" (2:a uppl. 1906)
och A. R. Goncalves Vianna bl. a. i "Portugals"
(1903, i serien "Skizzen lebender sprachen"). -
De portugisiska dialekterna ha bearbetats
i flera special-afhandlingar af J. Leite de
Vasconcellos (bl. a. "Estudos de philologia
mirandesa", 1900-01); för galiciskan finns
en äldre språklära, "Grammatica gallega", af
Saco Arce (1868); f. ö. innehåller tidskriften
"Revista lusitana" en hel del material för
studiet af dialekterna. - I öfrigt hänvisas dels
till hufvudverken för romansk språkvetenskap af
Diez (som dock nu får läsas med ur-skillning),
Gröber och Meyer-Lübke, dels till de allmänna
romanska tidskrifterna "Romania", "Zeitschrift
fur romanische philologie", m. fl.
Å. W:sonM.
Portugisiska viner. Vinodlingen i Portugal
är utbredd öfver hela landet, ehuru det
egentliga vinlandet är trakten kring Douros
öfre lopp, där de drufvor skördas, som ingå
i portvinet. Det portugisiska landtvinet
utskeppas i stor utsträckning till Bordeaux
för att där användas till förskärning af
rödvin. En annan del destilleras till konjak
för beredning af portvin. Produktionen för den
inhemska marknaden omfattar f. ö. såväl röda som
hvita bordsviner och likörviner af sherrytyp.
G- H-r.
Portugisiska örlogsmän. Se Bidevindseg-1 a r e.
Portugisisk lök. Se L ö k.
Portugisisk tackling. Se H o u a r i.
Portuläca, bot. Se Portulacaceæ.
Portulacäceæ, Portlakfamiljen, bot., växtfamilj
af serien Centrospermæ, omfattande 210 örter
eller mera sällan buskar med spiralställda, ofta
köttiga och glatta blad samt kvastlika samlingar
af samkönade blommor med 2-bladigt foder och
4-5-bladig, snart affallande krona. Ståndarna
äro 3-många. Fruktämnet är undersittande eller
öfversittande med 3-5 stift. Frukten är en
kringskuren kapsel (öppnar sig med lock) eller
nöt. Till svenska floran hör inom denna familj
Montia L. (se d. o.). I våra köksträdgårdar
odlas, att användas stufvad som spenat
eller inlagd som sallat, Portuläca oleracea
L. (försvenskadt till "por-tulak" och "portlak"),
som är kosmopolit och, odlad, blir 15-20 cm. hög,
glatt, med slankig, tjock och saftig samt mycket
grenig stjälk, köttiga, spadlika blad och små,
gula, i toppen och bladvecken gyttrade blommor
(se fig.). Af den odlade ar-
ten finnas varieteter med gula blad, hvilka
värderas mera än de grönbladiga. Äfven Claytonia
per-foliata, vinterportlak, användes som
spenat. Andra portlakarter från varmare länder
odlas som
Del af en portlaksplanta (Portuläca oleracea}.
prydnadsväxter för de utomordentligt
praktfulla blommorna, t. ex. P. grandiflora,
från Brasilien, af hvilken genom odling många
varieteter frambringats, likaså Calandrinia
grandiflora från Chile och andra arter. Till
denna familj föres nu äfven fam. Basellaceæ
(se d. o.). O. T. S. (G. L-m.)
Portünus (P o r t u m n u s), de gamle romarnas
hamngud. Från början synes namnet P. ha
betecknat Janus] liksom denne framställdes
P. med en nyckel i handen. Småningom blef
uppfattningen af P. såsom gudomlighet för
hamnar och lyckosam sjöfart den förhärskande,
och till följd däraf sammansmälte P. sedermera,
då grekernas religiösa föreställningar vunno
insteg i Rom, med den grekiske Palaimon eller
Melikertes (se denne). Framstående forskare anse
honom vara densamme som flodguden Tiberinus,
andra se i P. en gud, som beskyddade de vid
Tiber belägna magasinen. R.Tdh.*
Po’rtus, lat., hamn.
Po’rtus Cla’ssis. Se C l a s s i s.
Po’rtus Dubris. Se Dover, sp. 784.
Po’rtus gesori’acus. Se Boulogne, sp. 1346.
Po’rtus ma’gnus (1. divinus). Se Mers-el-Kebir.
Po’rtus Magonis. Se M a h ö n.
Portvakten 1. P ort val vein. Se Mage, sp. 456.
Portvaktsbin, zool. Se H a l i c t u s.
Port Vendres (lat. Portus Vefneris], stad i
franska dep. Pyrénées-orientales, vid Medelhafvet
och Sydbanan, med en utmärkt hamn, tillgänglig
för de största fartyg och bestående af den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
