Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Vetenskap
98
Låt vara. att intet individuellt tänkande
kan innefatta all vetenskap och att olika
verklighetsområden måste vetenskapligt bearbetas
från skilda synpunkter och med säregna metoder,
så utesluter detta icke, att det vetande, som ì en
viss tid faller inom den mänskliga kulturen, borde
samarbetas till motsägelselöshet och enhet för att
fylla tänkandets helhetskraf. I hvarje tid göra sig
därför två riktningar gällande inom det vetenskapliga
arbetet, å ena sidan specialiseringen, som på
begränsade områden söker tränga verkligheten allt
närmare inpå lifvet, å andra sidan generaliseringen,
som alltmer söker vidga öfverblickarna och närma
sig en enhetlig världsförklaring. Uppgifterna äro
i båda hänseendena oändliga, och målet nås aldrig
fullständigt. Ingen vetenskap blir därför någonsin
färdig. Hvarje tids vetenskapliga forskning betecknar
därför endast steg på historiens oändliga väg mot
ett mål, som aldrig af den ändliga människan kan
fullständigt nås. - Det antydda skiljandet mellan
olika vetenskaper har mera framkallats af psykologiska
och historiska orsaker, än den varit resultatet
af en logisk indelning. Men behofvet att klargöra
de olika vetenskapernas särskilda uppgifter och
att skaffa en öfversikt öfver tidens vetenskapliga
tillgångar har gång på gång framkallat olika försök
till en klassifikation af vetenskaperna. Då i antiken
de olika vetenskaperna ej utdifferen-tierats ur
filosofien, möta oss sådana klassifikatio-ner
redan inom den platonska och den aristoteliska
filosofien. Den aristoteliska indelningen behärskade
medeltiden. Då den moderna naturvetenskapen skjutit
sina första kraftiga skott, genomförde Francis Bacon
en ny klassifikation, som ännu af d’Alembert i hans
berömda inledning till den stora franska encyklopedien
föga modifierades. Engelsmannen Jeremias Bentham
och franske fysikern A. M. Ampere ha ock utarbetat
vetenskapsklassifikatio-ner, som’dock fått föga
historiskt inflytande. Af större betydelse har den
"vetenskapernas hierarki" varit, som Auguste Gömte
(se d. o.) i sin "Cours de philosophie positive" sökte
grundlägga och som Herbert Spencer sökt förbättra och
fullständiga. Bland nutida liknande försök torde det,
som Wundt genomfört, vara det betydelsefullaste. Det
mynnar ut i följande schema:
Formål vetons] (Een matematil kap. Reala
vetenskaper
Naturvetenskapen ’ ’
Geisteswissenschqften’ ’
Fenomenologiska (fysik, kemi, fysiologi)
G-enetiska (klimatologi, geologi, organismernas
utvecklingshist.) Systematiska (mineralogi,
sy st. botanik o. zoologi o. s. v.) Fenomenologisk
Genetisk Systematiska (psykologi)
(historia) (sy st. rättsvetenskap,
nationalekonomi 0. S. V.)
Härtill komm er filosofien med sina < delar.
Wundt fattar matematiken som en allmän formvetenskap,
hvilken visserligen som hjälpvetenskap står i nära
samband med naturvetenskaperna, men äfven till
vissa andra vetenskaper (t. ex. nationalekonomien)
intar en liknande ställning. Från alla de reala
vetenskaperna skiljer den sig därigenom, att den icke
såsom dessa är bunden vid i erfarenheten gifna fakta,
utan kan operera äfven med talbegrepp, som ej ega
motsvarighet i erfarenheten, och med rumsbestämningar,
som ej heller tillhöra den för oss gifna verkligheten
(t. ex. den fjärde dimensionen). På så sätt intar
också filosofien en särställning i
Tryckt den 14/3 21
förhållande till alla de öfriga vetenskaperna,
i det den icke såsom dessa är bunden vid något
visst erfarenhetsområde, utan har en ännu mera
universell karaktär än t. o. m. matematiken (se
Fil o-sof i). Från naturvetenskaperna skilja sig
de s. k. "geisteswissenschaften" (de humanistiska
vetenskaperna) därigenom, att de handla om en
psykisk, personlig verklighet och att därför i dem
värdesynpunkten, som är något för naturen såsom sådan
alldeles främmande, blir af principiell betydelse
och i samband därmed ändamålskategorien kommer till
själfständig användning, ej blott som en ömvändning
af förhållandet mellan orsak och verkan. Inom de
humanistiska vetenskaperna är psykologien kallad
att inta en liknande grundläggande ställning
som mekaniken inom naturvetenskaperna. Att detta
ännu föga kommit till synes, beror endast därpå,
att psykologien ännu såsom vetenskap är så föga
utvecklad och därför till större delen inom de
ifrågavarande specialvetenskaperna tills vidare måst
ersättas af en ovetenskaplig hvardagspsykologi. -
Från denna Wundts uppfattning af vetenskapssystemet
har särskildt H. Rickert utvecklat en afvikande
uppfattning, med hvilken Windelbands åsikt väsentligt
öfverensstäm-mer. Enligt denna är grundmotsatsen
ej den mellan vetenskapen om fysisk och om
psykisk verklighet, utan mellan naturvetenskap
och kulturvetenskap. Naturvetenskapen sträívar på
alla områden efter generella begrepp och gäller
en verklighet, som i enskilda fall upprepar
sig på likformigt sätt, - en likformighet,
som kan uttryckas i mer eller mindre allmänna
naturlagar. Kulturvetenskaperna handla däremot
om individuella företeelser såsom sådana, de där
blott en gång inträda i verkligheten och just
såsom sådana ha sitt intresse. Naturvetenskaperna
äro därför "nomothetiska", kulturvetenskaperna
däremot "idiografiska". Enligt denna uppfattning
är psykologien naturvetenskap och intar ingen
grundläggande ställning till de öfriga humanistiska
vetenskaperna. Se Bacon, "De dignitate et augmentis
scientiarum" (162S), d’Alembert, "Discours
préliminaire ("Encyclopédie", 1750), Bentham,
"Essai sur la nomenclature et la classi-fication
etc." (1829), Ampere, "Essai sur la philosophie des
sciences" (1834), Gömte, "Cours de
philosophie positive", I (1830), Spencer, "The
classification of the sciences" ("Essays", III, 1864),
Wundt, "Ueber die eintheilung der wissen-schaften"
(i "Philosophische studien". V, 1889), Eickert,
"Kulturwissenschaft und naturwissen-cours
préliminaire ("Encyclopédie", 1750), Bentham,
"Essai sur la comenclature et la classification des
arts, de la littérature et des sciences" (1893),
H. 0. Lehmann, "Die systematik der wis-senschaften
und die stellung der jurisprudenz" (1897),
och A. Vannérus, "Vetenskapssystematik" (1907).
S-e.
32 b. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
