Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
523
Willebrand- Villegas
524
socken, d. 15 febr. 1845 i Åbo, blef student i
Åbo 1782 och auskultant vid Åbo hofrätt 1784 samt
tjänstgjorde sedermera vid nämnda hofrätt och vid
generaladjutantsexpeditionen i Stockholm. W. bevistade
riksdagen i Norrköping 1800, valdes under riksdagens
lopp till led. af lagutskottet och af revisionen öfver
banken och Riksgäldskontoret, handhade särskilda andra
förtroendeuppdrag samt utnämndes till lagman i Åbo
och Björneborgs lagsaga 1805. Under brytningstiden
efter 1808 var W. en af Finlands mera framträdande
politiska personligheter. Yid valmötet i Åbo l
aug. 1808, där medlemmar af Finska deputationen
(se d. o.) skulle väljas, protesterade han jämte
andra mot det anbefallda valsättet såsom stridande
mot de adliga privilegierna. Yid landtdagen i Borgå
1809 föreslogs han af alla fyra stånden till led. i
regeringskonseljens (sedermera kejserliga senatens
för Finland) justitiedepartement, hvartill han
äf-ven s. å. utnämndes. 1814 fick han titeln verkligt
statsråd. Han var 1814-22 led. i kommittén för finska
ärendena i Petersburg och 1822-32 president i Åbo
hofrätt. Han hade 1830 upphöjts i friherrligt stånd.
2. Knut Felix von W., friherre, den föregåendes
brorson, finländsk läkare, universitetslärare,
f. 11 juni 1814 på Koskis gård i Uskela socken,
d. 18 jan. 1893 i Helsingfors, blef 1831 student
i Helsingfors, 1836 filos. magister och 1840
med. doktor. Han utnämndes 1843 till med. adjunkt vid
universitetet och 1856 till professor i teoretisk
och praktisk medicin. Han tog 1874 af sked från
professuren såsom emeritus. 1863-90 var han tillf,
generaldirektör vid medicinalverket. W. var en af
dem, som vid Helsingforsuniversitetet införde
det moderna medicinska åskådningssättet samt de
fysikaliska undersökningsmetoderna. Såsom speci-men
för professur utgaf han 1856 en af h. Om ’betydelsen
af smärtor i hjertgropen samt offentliggjorde
dessutom åtskilliga afh. i medicinska tidskrifter.
Han upphöjdes 1889 i friherrligt stånd.
3. Reinhold Felix von W., friherre, son till W. 2,
skriftställare, f. 23 febr. 1858 i Helsingfors,
student 1875, magister 1882, juris kandidat 1888,
vice häradshöfding 1891, var e. o. kanslist i
senatens civilexpedition 1901-05. Han deltog som
representant för sin ätt i ridderskapet och adeln vid
samtliga landtdagar sedan 1885 och var därunder led.
i flera utskott, bl. a. ordf. i besvärs- (1894) och
i bevillnings- (efter 1897) utskotten. Sedan 1896
var han jämte M. G. Schy-bergson utgifvare af
"Finsk tidskrift" och öf-vertog tidskriften
som ensam och ansvarig utgifvare 1907. Han har
där offentliggjort en mängd uppsatser af såväl
litterärt som politiskt innehåll. 1899-1918
var han medlem i Svenska litteratursällskapets
i Finland styrelse, blef 1919 föreningens
hedersled, och har i dess "Förhandlingar och
uppsatser" offentliggjort bl. a. biografier öfver
Gustaf Filip Creutz (1900) och Fredrika
Runeberg (1904). 1906-14 var han ordf.
i Finska konstföreningen. W. har intagit en ledande
ställning i Finlands idrottslif; bl. a. var han en
af grundläggarna af och 25 år ordf. i Helsingfors’
skridskoklubb, är ordf. i Finlands skridsko-förbund
och Finlands representant i internationella olympiska
kommittén sedan 1908. "W. har utgett
Fem sportsmäns resa till kontinenten (1885; 2:a
uppl. 1886). 1. M. G. S. 2. R. T-dt. 3. A. H.
Willebrand [-brant], Herrnann Bogislaw H e l m u t
h, tysk arkitekt, f. 1816 i Mecklenburg-Schwerin,
d. 1899, studerade i Berlin, blef ledande
arkitekt vid utförandet af arsenalen i Schwerin,
i florentinsk ungrenässans, och var 14 år sysselsatt
med fullbordandet af det praktfulla slottet i samma
stad (anlagdt af Wallenstein). Som själí-ständig
arkitekt utförde han i Schwerin gymnasiebyggnaden,
arfstorhertigens palats, museum m. m. och i
Rostock Universitetshuset, en något bisarrt och
brokigt utrustad renässansbyggnad, fullbordad 1870.
(G-g N.)
Willebrord. Se Willibrord.
Villebråd (fsv. villebr?dh, vild(djurs)stek; jfr
ty. bråten, stek), matnyttiga, vildt lefvande däggdjur
och fåglar. Jfr Jakt.
Villebrådsstam, jaktv. Se S tam v il d t.
Villefranche [villfrä’j], franska städer. 1. V.-s
u r - m e r [syr-mar], it. Villafranca, hamnstad i
dep. Alpes-maritimes, belägen amfiteatraliskt vid
foten af ett skogbeklädt berg, 4 km. ö. om Nizza, vid
en vik af Medelhafvet, som bildar en utmärkt hamn och
är vinterstation för franska Medelhafs-eskadern. 5,042
inv. (1901). - 2. V.-de-Kouergue [de roärrg],
stad i västligaste delen af dep. Aveyron, på högra
stranden af Garonnes biflod Aveyron, 67 km. n. ö. om
Montauban. 8,439 inv. (1911). Klockgjuteri och
garfveri. En af de tre broarna öíver floden är
från 1200-talet, och gatorna, smala och krokiga,
äro omgifna af spets-gaflade hus från 1200- och
1300-talen. Kyrkan Notre Dame stammar till sina äldsta
delar från 1200-talet. Staden, som anlades 1252, har
sitt namn med anledning af de många friheter Alfons af
Poitiers, grefve af Toulouse, beviljade densamma. -
3. V. -sur-Saòne [-syr-sån], stad i dep. Rhóne, vid
Morgon, nära dess förening med Saòne, 28 km. n. om
Lyon. 16,388 inv. (1911). Fabrikation af bomullstyger
och maskiner; vinhandel. "
1-3. A. N-d.
Ville Frangoise [vill frästas]. Se Havre, sp. 131.
Villegas [vilj?-], Antonio de, spansk skriftställare
och skald, härstammade från Medina del Campo och
lefde ännu 1574, då han fick tillstånd att utge
Inventario de obras, som utom hans dikter i bunden
form innehåller äfven prosaberättelsen Historia del
Abencerraje y la hermosa Jarifa, hvil-ken endast
är några sidor, men utgör en fulländad typ för
moreskroman, som då var på modet. Se Eivadeneiras
"Biblioteca de autores espanoles", bd 3 och 4. Y:s
namn är intaget i Spanska akad.s "Catálogo de
autoridades de la lengua". Ad. H-n.
Villegas [vilj?-], Antonio de, spansk komediförfattare
och skådespelare, f. i Sevillatrakten, d. mellan
1603 och 1615, skref 106 stycken för teatern,
af hvilka 12 äro af synnerlig förtjänst. V. torde
emellertid ha haft större betydelse som skådespelare
än som författare, och hans teatertrupp åtnjöt
anseende för att vara den förnämsta på sin tid.
Ad. H-n.
Villegas [vilj?"-], Francisco de Quevedo. Se Quevedo
Villegas.
Villegas [vilj?-], Estéban Manuel, spansk diktare,
f. 1595 eller 1596 i Nájera (Logrono), d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
