Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vretblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Vridslöselille-Vries
1170
projektion schematiskt antydda. På den of re
plana sidan af stativplattan A, som må förutsättas
fäst-gjord på marken, är en spindel. B, infäst i
vinkelrätt läge mot A. Omkring B är en hylsa, C,
vridbar, bärande en med A:s öfre begränsning parallell
skifva, D. Plattan A bär en arm. E, som håller ett
ritstift, F, hvars spets berör öfre sidan af D. På
D är fastsatt en arm. G, hållande ett ritstift,
H, med spetsen hvilande på A. Vrides nu skifvan
D i den fulldragna pilens riktning, så uppritar
stiftet H på A en med B koncentrisk cirkelbåge,
HI. Stiftet F ritar samtidigt på D en med den förra
koncentrisk båge, FK, i motsatt riktning, angifven
af den streckade pilen. De till dessa bågar hörande
medelpunktsvinklarna, cpl och <j>2, äro tydligen
lika stora. Om bågarnas radier äro rx och r2, resp.,
så förhåller sig F K till HI som rl till r2. Bågen
HI visar den väg, en till D hörande punkt genomlöpt i
förhållande till A och alltså; att D rört sig rel. A,
d. v. s. rel. jorden. Bågen FK åter visar den väg, som
en med A fast förbunden punkt passerat i förhållande
till D och att A alltså tillika med hela jorden
vridit sig rel. I). Därmed äro de parvis förekommande
rörelserna i detta fall ådagalagda. Märkas bör,
att D:s rörelse rel. jorden försiggår i jordrymden -
den rymd, i hvilken jorden befinner sig i hvila -,
och att jordens samtidiga rörelse rel. D förlöper i
D-rymden - en rymd, hvari D är i hvila. Kealite-ten af
dessa rörelser är oberoende af storleken af radierna
r{ och r2; den är därför ett faktum, af ven om dessa
radier vore så stora, att en anordning sådan som
den beskrifna icke kunde utföras af människor. Om
t. ex. medelpunkten. S, af en stjärna befinner
sig på ett af stånd af ett ljusår (se d. o.) från
jordens rotationsaxel, så har S en verklig rörelse
rel. jorden, emedan den icke kvarblir på den linje,
som vid ett tillfälle hvilket som helst förbinder
dess läge med en observationsort på jorden. Är därvid
omloppstiden, d. v. s. den tid, som åtgår för S att
nästa gång passera nämnda läge, ett dygn, så är dess
hastighet mer än 2,000 gånger ljusets hastighet,
300,000 km. i sekunden. En med jorden fast förbunden
punkt. P, som passeras af S, har ock en hastighet lika
stor som den nämnda, men i motsatt led. S:s rörelse
fortgår i jordrymden, P:s däremot i en rymd, bestämd
af S och jordens rotationsaxel. Märk. att S-rymden
likaväl som jordrymden är ett geometriskt, alltså
masslöst, fullkomligt genomträngligt och fullkomligt
motståndslöst punktsystem, i hvilket hastigheten kan
ha ett värde huru stort som helst. En från S utgående
mot jordaxeln vinkelrät ljusstråle, som har en
rätlinig rörelse med konstant hastighet i förhållande
till S. beskrifver däremot samtidigt en krok-linig
bana i förhållande till jorden och passerar denna
bana med till såväl storlek som riktning föränderlig
hastighet (se Variabel rörelseriktning med fig.).
O. E. W.
Vridslöselille, by 15 km. från Köpenhamn, med
straffanstalt, uppförd 1856-59 som cellfängelse för
380 manliga förbrytare. E. Ebg.
Vridsvindel, anat. Se Vestibularappa-rat, sp. 60.
Vridvingar, Strepsiptera, zool., en liten grupp små,
oansenliga insekter, som sannolikt äro närmast släkt
med fam. Rhipiphoridœ (se d. o.) bland skal-
baggarna, men så väsentligt afvika från skalbaggarna,
att de uppföras som en särskild ordning. De
egendomliga drag, som deras organisation erbjuder,
äro säkert att uppfatta som tillpassningar till
deras parasitiska lefnadssätt. Alla vridvingar
tillbringa nämligen åtminstone en del af sitt lif som
parasiter hos bin och getingar, men förekomma äfven på
gräfsteklar, myror, rätvingar m. fl. och äro utbredda
öfver hela jorden. Hannarna lefva som fullvuxna
endast några timmar och uppsöka därunder honorna
med tillhjälp af de stora, sol-fjäderformigt veckade
bakvingarna; deras f ramvingar däremot äro förkrympta
stumpar, och mundelarna äro likaledes förkrympta,
hvaremot ögonen och antennerna äro väl utvecklade,
de senare gaffel-likt delade eller försedda med en
tvåbladig klubba. Honorna äro maskformiga, blinda
och fotlösa varelser med förkrympta mundelar; de
lefva i bakkroppen af andra insekter, mellan hvilkas
segment man ser deras brunaktiga f ramända sticka
fram. F. ö. märkes i fråga om deras organisation,
att hufvudet och bröstet äro sammansmälta till ett
segment samt att honan är omsluten af pupphuden,
så att innanför denna på honans buksida bildas
en håla, som räcker bakåt ända till de pariga
köns-öppningarna. Äggen kläckas i moderns kropp
och utvecklas till små s. k. triungulinus-larver,
försedda med tre par väl utvecklade ben och ett
par långa svansborst; dessa krypa ut ur hålan och
anträffas sedermera krypande omkring mellan håren
på värddjuren. Från dessa skaffa de sig sannolikt
så fort som möjligt Öfver på andra bin och medfölja
hem till deras bon. I dessa försiggår den vidare
utvecklingen, i det att larven borrar in sig i en
bilarv och därpå, utan att skada densamma, genomlöper
sin larvutveckling samtidigt med värddjuret. Den
förut rörliga vridvingelarven förlorar vid sin
nästa hudömsning ben och ögon och förvandlas till
en maskliknande varelse, hvars kroppsform hos den
honliga larven blott föga ändras under utvecklingen,
tills slutligen den fullvuxna honan, samtidigt med
att värddjurets larv utvecklas till bi, genomborrar
huden på densamma mellan två bakkroppssegment och
skjuter ut f ramändan. Dylika bin. som man kallar
"stylopiserade". igenkännas därpå, att bakkroppen är
litet osymmetrisk och att en liten brun kropp sticker
fram mellan två segment. Genom parasitens verksamhet
bli värddjuren fortplantningsodugliga. I Europa
(troligen äfven Sverige) förekomma Xenos vesparum,
som lefver på getingen Polistes galliens, och Stylops
melitlœ, som lefver på släktet Andrena. I- T-dh.
Vridvåg, fys. Se Torsionsvåg.
Vriendt [frint], F. d e. Se F l o r i s, sp. 634.
Vries [fris], holländska målare. 1. Hans Fredemann de
V., f. 1527 i Leeuwarden af tyska föräldrar, d. efter
1604, troligen i Hamburg, var arkitekturmålare och
dekorerade rum med rik arkitektonisk bakgrund,
perspektiviskt skämt o. d., som dels målades på
väggen, dels på lös yta, som blef anpassad på
väggen. Med förkärlek vistades han i Hamburg. Af
alla hans verk har, med undantag af teckningar,
blott ett enda dekorativt arbete bevarats,
nämligen en allegorisk målning med rik och luftig
renässansarkitektur samt utsikt till vidsträckt
grågrönt landskap, i Danzigs rådhus. - 2. A b r a h
a m d e A7., f, i Kotterdam, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
