Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fries ... - *Frihamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1057
Fries-Frihamn
1058
’Fries (sp. 1398). 1. Bengt Fredrik F. Se biogr,
af hans dotterdotter Ida Säger 1916. -
2. Samuel Andreas F. dog 14 dec. 1914 i Stockholm.
’Fries (sp. 1401).-
3. Karl H. A. F. var sedan 1910 äfven
ordf. i Sveriges kristliga studentrörelse och sedan
1912 i allm. svenska missionskonferensens
permanenta ar-betskommission. 1921 utsågs
han till generalsekreterare för K. F. U. M:s
världsförbund och utgifvare af dess tidskr.
"La sphére" samt öfverflyttade i följd däraf
till Geneve.
*Friese, K., dog 3 juli 1918.
.Friesen (sp. 1406). - 2. Sixten G. von F. lämnade
1912 lektoratet samt 1915 af sjuklighet sina platser
som led. af Första kammaren, hvars vice talman han var
1913- 15, och ordf. i stadsfullmäktige; 1917 afsade
han sig äfven sin plats bland bankofullmäktige,
hvilkas af K. M:t utnämnde ordf. han varit sedan
1909. Han dog l dec. 1921 i Stockholm.
Af hans senare författarskap Sverige (1907; 2:a
uppl. 1915), Upplands runstenar (1907 och 1913),
Historiska runinskrifter (1909), Om det svenska rikets
uppkomst (1915), Lister- och Listerbystenarna (1916)
och Rökstenen (1920), i hvilken han ger en helt och
hållet ny tolkning af den gåtfulla stenens inskrift,
samt utgifningen af "Upplandslagen" (1902) och "Jesus
Syrachs bok" (1910-12), med viktig inledning. Han
är led. äfven af Vitt. hist. o. ant. akad. (1913)
och Vet. soc. i Uppsala (1922).
.Frigidarium är namn äfven på kallt växthus (kallhus).
*Frihamn. Sedan förordningen om frihamn 15 nov. 1907
möjliggjort inrättande af frihamnar i Sverige, ha
sådana nu kommit till stånd i Stockholm, Göteborg och
Malmö. Om Stockholms frihamn se art. Värtan. Den där
först iordningställda, s. k. provisoriska frihamnen
kommer under 1923 att utvidgas med en kajsträcka
af 128 m. och får därmed en total kajlängd af 533
m. (se fig. 1). Magasinet på piren har en längd af
80 m. och en bredd af 35 m. samt är uppfördt i 4
våningar med stomme af armerad betong och väggar
af tegel. På piren finnas 8 vinkelportalkranar
om 2,5–5 tons lyftkraft. För hamnens utförande ha
beviljats omkr. 13 mill. kr. Troligen kommer för
en tid framåt frihamnsrörelsen att inskränkas till
den sålunda iordninggjorda hamnen, medan den under
byggnad varande, tidigare som
permanent frihamn afsedda hamnen s. om den
provisoriska tills vidare kommer att iordningställas
som upplagshamn. Arrendeaftalet med frihamnsbolaget
utgår 10 okt. 1924. Huruvida detta skall förnyas eller
annan form för frihamnsrörelsens bedrifvande väljas,
är f. n. under öfvervägande.
Göteborgs frihamn beslöts af stadsfullmäktige 1915,
fastställdes af K. M:t 18 okt. 1918 och togs i
bruk som frihamn 31 aug. 1922. Den är belägen
på den s. k. Tingstadsvassen på Göta älfs norra
strand och står i förbindelse med den egentliga
staden medelst Hisingsbron (se fig. 2). Den utgöres
af en omkr. 400 m. lång och 100 m. bred bassäng,
som västerut utmynnar i Göta älf och på båda sidor
är begränsad af kajplan. Vattendjupet är 9 m. vid
medelvattenstånd. Sammanlagda kajlängden är 1,135
m. Hamnen är utrustad med järnvägsspår, 2 större
envåningsskjul af 170 m. längd och 31,5, resp. 29,5
m. bredd, förvaltningsbyggnad 50 × 16 m. i 3 våningar
med lokaler för tull, järnväg, post m. m. samt källare
och lagervind, 2 förtullningslokaler och vaktrum för
tullen, 1 magasin 60 × 21 m. 14 våningar samt 23 kranar
om 2,5–5 tons lyftkraft. Anläggningskostnaderna
ha uppgått till omkr. 21,2 mill. kr. Frihamnen
förvaltas af hamnstyrelsen genom en särskild
"frihamnsförvaltning". Hamnstyrelsen handhar
hamnrörelsen, medan magasinsrörelsen ombesörjes
af ett privat bolag, Göteborgs frihamns-a.-b. Åt
"A.-b. Godsemottagningen i Göteborgs hamn" har
uppdragits att verkställa emottagningsarbete och
handräckning vid förtullning. Bolaget ombestyr äfven
efter anmodan öfrigt arbete med gods i skjul eller
å kaj.
Malmö frihamn beslöts af stadsfullmäktige 9 okt. 1914,
fastställdes af K. M:t 12 maj 1917 och öppnades för
trafik 27 sept. 1922. Den är belägen på östra sidan
om den förutvarande s. k. Nyhamnen och utgöres af
en bassäng, på södra sidan begränsad af kajplan,
på norra af en vågbrytare (se fig. 3). Totala
kajlängden uppgår till 684 m. Vattendjupet är 9,25
m. vid medelvattenstånd. Hamnen är utrustad med
1 varumagasin, uppfördt i armerad betong och af
120 m. längd och 34,8 m. bredd i bottenvåningen
samt rymmande 3 våningar och källare, 1 magasin
för förtullning och expedition af järnvägsgods,
äfven inrymmande rum för tullverkets packhuspersonal
m. m., förvaltningsbyggnad med lokaler för tullverket,
Statens järnvägar, hamnfogde och Malmö frihamns-a.-b.,
äfvensom ett antal kontors- och lagerrum, järnvägsspår
samt 9 elektriska portalkranar om 2,5–3–5 tons
lyftkraft. Anläggningskostnaderna ha uppgått till
omkr. 17 mill. kr. Hamnen är utarrenderad till Malmö
frihamns-a.-b., som handhar all rörelse där.
För de svenska frihamnarna gälla, utom
frihamnsförordningen, följande författningar,
nämligen frihamnsstadga, af K. M:t fastställd
23 sept. 1919, att träda i kraft 7 okt. 1919,
tulltjänstordning, utfärdad af Generaltullstyrelsen
26 sept. 1919, att gälla fr. o. m. 7 okt. 1919, samt
frihamnsreglementena för Stockholm, Göteborg och
Malmö, af K. M:t fastställda resp. 23 sept. 1919,
1 aug. 1922 och 28 aug. 1922. – Litt.: "Svenska
frihamnsförfattningar" (1922), utg. af Tuwe Jansson.
Af utländska frihamnar (sp. 1412–13) må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
