Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkalger - Kalkalperna - Kalkbrenner, Friedrich Wilhelm - Kalkbruk - Kalkbränning - Kalkcementbruk - Kalkera - Kalkgikt - Kalkgrundet - Kalkkonkrement - Kalkkrasse - Kalkkväve, karbidkväve, kalciumcyanamid - Lantbr. - Kalkliniment - Kalkmålning - Kalkning - Kalkografi - Kalkomani - Kalkoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805 Kalkalpema—Kalkoner 806
gröna algerna släktena Schizothrix och Rivularia
m. fl. exempel på kalkutfällande
sötvattensfor-mer. — På gr. av sitt stundom massiva
uppträdande spela k. en stor roll i naturen. Särsk. de
i havet förekommande formerna kunna bilda
mäktiga avlagringar, och Lithothamnion- och
Litho-phyllum-arterna i tropiska hav växa i vidsträckta
bankar, vilka väsentligen bidraga till uppkomsten
av de fasta korallreven. Fossila k. äro funna så
långt tillbaka som i det algonkiska systemet och
ha flerstädes bildat mäktiga bergarter, t. ex. i
Alpernas dolomitregion. Kokkolitkalken i kritan
är väsentligen uppbyggd av kalkbildande
planktonformer. — Jfr färgpl. vid Alger.
Kalkalperna, se Alperna, sp. 368, och
Dolomit-alperna.
Ka’lkbrenner, Friedrich Wilhelm
Michael, tysk-fransk tonsättare (1788—1849).
Verkade från 1824 som högt skattad pianist och
framför allt pianolärare. Utgav ett flertal
pianopedagogiska verk och pianostycken.
Kalkbruk. 1) Kalkbränneri. Jfr Kalk. — 2)
Murbruk, berett med kalk.
Kalkbränning, se Kalk.
Kalkcementbruk, hydrauliskt murbruk, berett
av kalk och cement.
Kalkera, att på ett genomskinligt papper el.
till genomskinlighet preparerat lärft
(kalkerpap-per, kalkerlärft) kopiera en underliggande
teckning, målning el. dyl. genom att med en penna
el. annat verktyg följa linjer el. konturer.
Kal-kering kan även ske så, att papper lägges
under originalet samt mellan detta och papperet
inskjutes ett på ena sidan färgat papper (vanl.
s. k. blåpapper). Genom att med en penna el. dyl.
under stark tryckning följa originallinjerna
kopieras genom mellanlägget teckningen på det
underliggande materialet.
Kalkgikt, caleinosis, ett sjukdomstillstånd med
kalkavlagring framförallt i huden. K. kan
uppträda i form av lokalt begränsade
kalkanhopningar, t. ex. i fingertopparna, men även som
utbredda hudförkalkningar, i senare fallet med
svår invaliditet som följd. K. orsakas av en
äm-nesomsättningsrubbning, vars anledning är okänd.
Kalkgrundet, se Flintrännan.
Kalkkonkreme’nt, med., bestå av
kalciumkar-bonat och -fosfat och förekomma dels som
sten-bildningar i urin- och gallblåsa, i spottkörtlarna,
pankreas och blåsportkörteln, dels som
förhård-ningar i kärlväggarna. Även i tarmkanalen
(appendix) förekomma k.
Kalkkrasse, bot., se Korsblommiga.
Kalkkväve, karbidkväve, kalciu
m-cyanamid, kem., tillverkas enl. Frank och
Ca-ros metod genom att leda kvävgas över
kalciumkarbid vid i,ooo°. Reaktionen är exoterm:
CaC2 + N2 = CaCN2 + C + 50 kcal. Ren
kalci-umcyanamid är ett vitt pulver med smp. c:a
1,190°. — Tekniskt k. användes huvudsaki. som
gödselmedel (se nedan). Allt större mängder
förbrukas dock av den kemiska industrien, varvid
följ, reaktioner utnyttjas. Om man upphettar k.
med vatten under tryck, erhålles ammoniak.
Genom inverkan av koloxid och vatten erhålles cyan-
amid CN—NH2, som lätt kan polymeriseras till
dicyandiamid, cyanguanidin, CN . NH . C . NH2,
II
NH
ett kristalliniskt ämne med smp. 207°. Ur
cyana-mid kan även genom vattenaddition erhållas
urinämne, NH2. CO . NH2. Dicyandiamid är
utgångsmaterial för framställning av melamin och
mela-minhartser, som spela en allt större roll. Slutl.
kan k. smältas med koksalt, varvid
natriumcyanid erhålles. K. har således blivit ett viktigt
utgångsmaterial för tillverkning av ett flertal
kemiska produkter.
Lantbr. K. är ett handelsgödselmedel,
innehållande 16—23% kväve och c:a 60% kalk, ett
stoftfint, gråsvart, dammande pulver, obehagligt
och även skadligt för såningsmännen. Genom att
korna el. olja detsamma minskas dessa
olägenheter. K. är fysiologiskt alkaliskt. — Om k.
inblandas i jorden, bildas på kemisk väg urinämne,
vilket i sin tur av bakterier ombildas till
ammoniak- och salpeterföreningar. Av kalken bildas
kalkhydrat (släckt kalk). K. bör inblandas i
jorden någon tid före sådd och ej användas som
övergödsling. — Okornat k. är användbart för
dödande av späda ogräsfröplantor samt har också
begagnats för fördrivande av jordloppor på
kålrot och rova.
Kalklinime’nt, en blandning av lika delar
linolja och kalkvatten, som användes vid ytliga
brännskador.
Kalkmålning, se Freskomåleri.
Kalkning, påförande av kalk på åkerjord i
jordförbättrande syfte. För k. användes numera
huvudsaki. bränd kalk, CaO, som genom
släckning först överförts till Ca(OH)2. Även
kalk-stensmjöl, CaCOs, s. k. jordbrukskalk, begagnas
på vissa håll. Slamkalk, som är en avfallsprodukt
från sockerfabrikerna, samt martinslagg
komma till användning i trakter, där man har
tillgång till dessa medel. Det är halten av
kalciumoxid, CaO, som är avgörande för de nämnda
medlens effekt. Jordens kalkhalt spelar en för
växtligheten på många olika sätt betydelsefull roll.
Kalken utgör ett för växternas normala utveckling
absolut nödvändigt näringsämne. De flesta jordar
äro av naturen tillräckligt kalkhaltiga för att
fylla dessa krav, medan för en stor del av
Sveriges åkerjord kalkhalten behöver höjas för att
skapa för växtligheten även ur andra synpunkter
gynnsamma betingelser.
Kalkografi, se Chalkografi.
Kalkomani, dets. som dekalkomani (se d. o.).
Kalkoner Melealgrinae, en underfam. av de
egentliga hönsen. Alla tillhöra Nya världen och
äro stora, långbenta fåglar med korta vingar.
Fjäderdräkten består av styva, breda, glänsande
fjädrar. Huvud och hals äro nakna och
vårtbeklädda. Från övernäbben hänger en hudflik, som
kan resas, och från strupen ett slappt hudveck.
Av kalkonsläktet, Meleagris, är arten M.
gallo-pavo viktigast, enär den är stamform till den
tama kalkonen. Den finnes i Arizona och Texas,
och når en längd av över 1 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
