Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkutta, Calcutta - Kalkvatten - Kalkväxter - Kalkyl - Kall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Kalkvatten—Kall
812
Kalkutta. Gatubild från de indiska af färskvarteren (t. v.) och
modern bro över Ganges.
hus. Engelsmännen ha nedlagt ett stort arbete
på att skapa hygieniska levnadsförhållanden här.
I Sealdah i ö. ligga K:s båda järnvägsstationer.
En 465 m lång pontonbro förenar K. med
Howrah (379,292 inv. 1941). Här ligger den
stora huvudbangården för förbindelserna
västerut. Howrah är uteslutande industristad med bl. a.
stora jutefabriker. I sina c:a 250 fabriker
sysselsätter den över 300,000 arbetare. C:a 80%
av världsproduktionen av jute passerar genom
K:s väverier och spinnerier. Då 70% av
råvaran numera växer på pakistanskt område
(Öst-Bengalen) har K:s juteindustri kommit i kritiskt
läge. I s. utmed floden utbreder sig den stora
och utsökt vackra botaniska trädgården med sitt
berömda gigantiska fikonträd. Vid Bally för
en järnvägs- och gatubro över floden, vars bredd
i trakten av K. är 400—1,500 m. — K. är säte
för en katolsk ärkebiskop och en anglikansk
biskop. Bland lärda samfund märkes det 1784
stiftade Bengal Asiatic Society med värdefullt bibi.
Oaktat staden är en medelpunkt i unionens
kulturliv, är omkr. hälften av dess befolkning
analfabeter.
I sjöfartshänseende är K. ej lika gynnsamt
lottat som Bombay, ehuru den muddrade floden
tillåter fartyg om 9 m djupgående att angöra
hamnen. K:s gamla uthamn är Diamond Harbour
närmare flodmynningen. Nyare hamnbassänger
finnas i Kidderpore i s. v. Exporten utgöres,
utom av jute och jutevaror, av te, schellack,
hudar, mineral, bomull, oljefrö och oljor.
Flygstation: Dum-Dum.
Kalkvatten, se Kalk.
Kalkväxter, sådana växter, som endast
förekomma å jord, rik på kalciumkarbonat, ss. t. ex.
många orkidéer. — Kalkflyende växter
el. k i s e 1 v ä x t e r, vilka ej trivas på mark,
som innehåller mer än 0,02 °/o kalciumkarbonat,
äro åter ljung, klockljung m. fl. — Växtarterna
utgöra sålunda ofta biologiska indikatorer på
jordens kalkhalt. Flerstädes, ss. i Alperna,
förekomma s. k. vikarierande arter, bundna vid
kalk-haltig, resp, kalkfattig grund.
Kalkyl, mat., brukas dels i bemärkelsen
beräkning, t. ex. kostnadskalkyl, och dels som
sammanfattande namn på särskilda grenar av
matematiken, ss. differentialkalkyl. — Kalkylera,
räkna, beräkna.
Kall, socken i Jämtlands v. domsagas tingslag,
gränsande till Norge; 2,225,15 km2; 1,406 inv.
(1952). K. ligger kring Kallsjön, Anjan, Juvuln,
Torrön o. a. sjöar i Jämtlands fjällområde,
innefattande bl. a. Sösjö- och Skäckerfjällen.
Bygden främst samlad kring Kallsjön. 1,157 har
åker. Egendom: Huså bruk. Vid Areskutans fot
ligga Huså-Fröå gruvor. C:a 255 km2,
huvudsaki. skogsmark, tillhöra ab. Tegefors verk.
Turisttrafik (Kolåsen, Anjan, Kallgården). På
klipphällar vid Hästskotjärn finnas
stenålders-hällmålningar. Mellan Kallsjön och Juvuln
finnas lämningar av en skans, Kallströms skans,
från 1659. Kyrkan av sten vid Kallsjön uppf.
1867—68. Kolåsens kapell av trä från 1840-talet.
— Pastorat i Undersåkers kontrakt av
Härnösand; utgör storkommunen Kall. Tätorten
Kall hade 1951 206 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
