- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
289-290

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nysilver (alpacka, argentan, alfenid, argyoid, argyrolit, christoflemetall) - Nyskoga - Nyslott - Nyslotts stift - Nysning - Nyspråklig undervisning - Nyspulver - Nyssjuka - Nystad - Nystagmus - Nysted

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

289 Nyskoga—Nysted 290

ken mot mangan, varvid n, får t. ex.
sammansättningen 44% koppar, io°/o nickel och 46%
mangan. Nickel ger n. dess silverliknande färg,
mot-ståndsförmåga mot kemiskt angrepp och god
be-arbetbarhet. Hög kopparhalt är erforderlig, om
legeringen skall undergå stark bearbetning
genom valsning, smidning el. prägling. Zink medför
bättre gjutbarhet och gör legeringen billigare men
minskar den kemiska beständigheten.
Brottgränsen hos glödgad n. ligger vid 40—45 kg/mm2 och
kan genom kallbearbetning höjas till c:a 70
kg/mm2. N. bearbetas i allm. i kallt tillstånd
genom valsning, pressning, dragning etc.
Bearbet-barheten med skärverktyg är mindre god. N.
lö-des med nysilver- el. mässingslod och kan lätt
försilvras, förnicklas el. förkoppras. N. användes
framför allt till bordsbestick m. fl. nytto- och
prydnadsföremål. Dessutom användes det bl. a. till
elektriska apparater, finmekaniska produkter,
mätverktyg, kirurgiska instrument, skruvar, spik,
stift och fjädrar. Den manganlegerade varianten
lämpar sig väl för de sistn. ändamålen.

Nyskoga, sn. i n. Värmland, Älvdals hd,
invid norska gränsen; 181,62 km2, 452 inv. (1953).
Storkuperad skogsbygd med gårdar huvudsaki. på
höj dsluttningarna. 196 har åker. Kapellet av trä
från 1927. Ingår i N. Ny och N. pastorat i
Karlstads stift, Älvdals kontrakt; tillhör
storkommunen Vitsand.

Nyslott, fi. Savonlinna, stad i S:t Michels
län, Finland, vid Kyrösalmi sund mellan
Haapa-vesi och Pihlajavesi sjöar; 15 km2, c:a 11,400
inv., finsktalande. N., som uppstått i skydd av
fästet Olofsborg (se d. o.), erhöll stadsrättigheter
1639. N. är en livligt trafikerad knutpunkt för
ångbåtslinjerna på Saimavattnen. Staden har ett
naturskönt läge på flera öar och uddar, som äro
förenade med broar. I en park finns en stor
fri-hetsstaty i granit av V. Aaltonen. Bland större
byggnader märkas det medeltida fästet Olofsborg
(se bild 2 å pl. vid Finlands konst), kyrkan,
lyceet och f. d. domkapitlet (bägge av J.
Ahrenberg). Bland industrier märkas Wilh.
Schauman ab:s fanérfabrik och den
Enso-Gut-zeit oy. tillh. Lypsyniemi mekaniska verkstad, såg
och skeppsvarv. N. fick 1908 järnvägsförbindelse
med Karelska banan och 1914 med Savolaksbanan.
Staden är en välbesökt badort och sommarkurort.
Finskt lyceum och finsk flickskola. — Litt.: M.
Saarenheimo, ”Savonlinnan kaupungin historia”,
i (1939).

Nyslotts stift, till 1923 namn på Viborgs
(numera S :t Michels) stift, Finland.

Nysning, krampaktig utandningsstöt genom
näsan med passagen genom svalg och munhåla
sluten. N. utlöses reflektoriskt från slemhinnan i
näsan och kan alltså framkallas genom retande
inverkan på nässlemhinnan, t. ex. av katarr el. av
främmande ämnen.

Nyspråklig undervisning i läroverk och
därmed jämförliga högre skolor avser huvudsaki.
ämnena tyska, engelska och franska, alltså
moderna levande språk i mots. till de klassiska
språken latin och grekiska. Men n. avser givetvis
NF XVI — 10

också undervisningen i andra moderna språk:
ryska, finska, italienska och spanska, vilka kunna
studeras vid några läroanstalter, t. ex. finska vid
lärov. i Umeå och Haparanda. Spanska
förekommer f. n. vid rätt många lärov. I lyceerna
infördes i samband med 1927 års skolreform
nyspråklig linje, där de moderna språken hade
en stark ställning, men denna skolform kunde i
praktiken icke komma till stånd i nämnvärd
omfattning och förekommer icke längre. Försök med
nyspråklig linje ha gjorts och göras vid vissa
högre enskilda läroanstalter. Vid högre lärov. har
införts en 3:e gymnasielinje, den allmänna linjen,
vilken klyves i två grenar, av vilka en är
nyspråklig med stark ställning för n.

Nyspulver, pulvis sternutatörius, fordom
använd pulverblandning, bestående av
aromatiska kryddor, välluktande oljor samt någon på
slemhinnor starkt retande drog, ss. kvillaja,
prust-rot el. liljekonvalj blommor, avsedd att genom
upp-snusning i näsan åstadkomma nysning, varigenom
man trodde sig kunna lindra huvudvärk o. a.
åkommor.

Nyssjuka. 1) Katarr i näsans och dess bihålors
slemhinna hos nötkreatur och får,
uppkommen genom svulster el. katarrer i pannhålan, hos
får även av ”fårstyngets” larver (se Styngflugor).
N. yttrar sig i att fåren ofta nysa och varblandat
slem rinner från näshålan. — 2) Hos svin
förekommer en annan form av n., sannolikt infektiöst
betingad och lokaliserad till näshålan. Sjukdomen
angriper djur vanl. i ålder 2—3 mån., och dess
mest framträdande symtom är ideliga nysningar,
med vattnigt el. blodigt flöde ur näsborrarna samt
deformation av trynet.

Nystad, fi. Uusikaupunki, stad i Åbo och
Björneborgs län, Finland, vid Bottniska vikens kust;
13 km2, c:a 4,300 inv., finsktalande. — Staden,
grundad 1616, har främst betydelse som lokalt
handelscentrum och som sjöfartsstad. Gamla
kyrkan av gråsten (uppf. på 1620-talet) är nu
museum. Den nya kyrkan (arkitekt G. T. Chiewitz)
blev färdig 1863. Bland övriga större byggnader
märkas rådhuset (uppfört 1857) och samlyceet.
Mest betydande industrier äro J. A. Zachariassen
& co:s sågverk, ab. Nystads slip- och mekaniska
verkstad och statens metallfabrikers (Valmets)
skeppsvarv. Hamnen har en kaj längd av 1,100
m och ett djup av 6,7 m. Järnvägsförbindelse med
Åbo erhölls 1924. Från N. går
huvudtelegrafka-beln till Sverige. Finskt samlyceum. — IN.
avslöts 1721 fred mellan Sverige och Ryssland.

Nysta’gmus (av grek, nystagmc/s, huvudets
nickande under sömnen), korta, snabba,
oscilleran-de el. rytmiska rörelser av ögonen, ständigt el.
endast vid vissa tillfällen och blickriktningar.
Oftast förorsakas n. av rubbningar i lilla hjärnan el.
dess förbindelser med innerörat (nervus
vestibu-laris) och utgör därför vid åtskilliga nerv- och
öronsjukdomar ett diagnostiskt värdefullt
symtom.

Nysted [ny’sdäö], stad i Danmark på
Lollands sydkust; c:a 1,500 inv. Järnväg till
Nykö-bing. Gotisk kyrka från 1400-talet.
Barnsanatorium. God badstrand. Vid N. ligger slottet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free