Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pantheon - Pantikapaion - Pantin - Pantlåneinrättning - Pantlånerörelse - Pantning, självpantning - Pantograf - Pantokain, p-butylaminobensoesyradimetylaminoetylester, tetracain - Pantomim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Pantikapaion—Pantomim
802
Pantheon i Rom. Se även bild vid Byggnadskonst,
sp. 217.
golvet till kupolens högsta del, ”ögat”, en
öppning av 9 m diam., genom vilken P:s inre
erhåller sitt ljus. Rummet innehåller 7 kolonnprydda
nischer. Mellan dessa och på vardera sidan om
ingången befinna sig kolonnomgivna små kapell.
2) Panthéon i Paris uppfördes 1764—81 efter
ritningar av J. G. Soufflot; domen fullbordades
av J. Rondelet. Kyrkan, helgad åt S:te
Gene-viève, är korsformig, 112 m lång och 84 m bred;
fasaden prydes av en tempelhall efter mönster
av Roms Pantheon med 22 korintiska kolonner.
En hög tambur uppbär kupolen; från marken
till lanterninen är höjden 80 m. 1791 blev kyrkan
omdanad till gravtempel för berömda
medborgare. I det inre märkas stora väggmålningar av
Puvis de Chavannes m. fl.
Pantika’päion, grek., se Kertj.
Pantin [päta’], n. ö. industriförstad till Paris,
vid Ourcqkanalen, dep. Seine, omedelbart utanför
stadsgränsen; c:a 40,000 inv.
Pantlåneinrättning, se Pantbank.
Pantlånerörelse, yrkesmässigt utlämnande av
lån mot säkerhet av handpant i lös egendom,
erfordrar tillstånd av länsstyrelsen enl. k. f. 29/i2
1949 om idkande av p. Tillstånd må meddelas
för högst 10 år åt gången och endast försåvitt
verkligt behov föreligger, företrädesvis åt
kommun el. bolag el. förening med syfte att driva
rörelsen på för låntagarna fördelaktiga villkor.
P. stå under tillsyn av länsstyrelsen, och över
rörelsen skall föras särskilt uppställd s. k.
pantbok. Polismyndighet äger, då den finner skäl
därtill, granska pantlånares bokföring ävensom
påkalla hans hjälp för undersökning, huruvida
tjuvgods blivit pantsatt hos honom.
Pantning, jur., sj älvpantning,
egenmäktigt tagande av ett föremål som säkerhet för en
fordran el. som bevis för ett begånget brott, är
i Strafflagen 20:6, 7 belagt med straff.
Undantagsvis är p. tillåten. Då någon å sina ägor
anträffar annans hemdjur, som olovligen dit
inkommit, äger han ”intaga” djuret (lagen om
ägo-NF XVI — 26
fred 1933 § 52). Jakträttsinnehavare äger upptaga
hund, som löper lös i mark, där villebråd finnes
(lagen om rätt till jakt 1938 § 22). Den, som
anträffas på bar gärning med tjuvjakt el.
tjuvfiske, kan fråntagas bössa, annan jaktredskap
och hundar, resp, båt och fiskredskap (lagarna
om rätt till jakt, 1938, och fiske, 1950, jakt- och
fiskeristadgorna, 1938, 1900). — Litt.: ö.
Un-dén, ”Svensk sakrätt” (2:a uppl., 2 bd, 1944
-48).
Pantograf (av grek, pän, gen. panto’s, allt,
och gra’fein, skriva), apparat för likformig
avbildning, vanl. i förminskad skala. P. består i
princip av 4 med varandra ledbart förbundna
stänger, som tillsammans bilda en parallellogram,
ABCD. Stängerna AB och AD äro förlängda så,
som fig. visar. Vid P och Z finnas ritstift, och
hela apparaten är vridbart upplagrad vid X. Om
man ordnar så, att punkterna X, Y och Z vid
någon parallellogramställning ligga i rät linje,
komma de att förbli i rät linje även vid andra
ställningar. Tecknar man en figur med stiftet Y,
åstadkommer Z en likformig, förminskad figur i
skalan XZ:XY. Alternativt kan man välja Z
som fast punkt, varvid X utför den
likformiga figuren i skala XZ-.YZ. — P. av
okomplicerad konstruktion användas vid avritning av
t. ex. kartor i förändrad skala. P. i
maskinmässigt precisionsutförande (med kullager 0. s. v.)
användas för gravering av skyltar, medalj stansar
m. m., varvid reproduktionsstiftet utgöres av en
snabbt roterande spetsfräs. Principen för p. anses
först ha angivits av den tyske astronomen Chr.
Scheiner (1631).
Pantokain, p-b
utylaminobensoesy-radimetylaminoetylester, t e t r
a-c a i n, lokalbedövhingsmedel, användes som
hydro-klorid främst för ytbedövning (ögon, slemhinnor)
och lumbalanestesi.
Pantomim (av grek. panto’mimos, allhärmare),
scenisk framställning med dans och stumt spel
såsom enda uttrycksmedel. P. framträdde i det
antika Grekland, kom därifrån till Rom och blev
där under kejsartiden ytterst populär. Dess
karaktär var övervägande omoralisk. Den dansades
av en skådespelare i mask, medan kören föredrog
sammanbindande text. Berömda romerska
pantomimskådespelare voro tragikern Pylades och
komikern Batyllos. P. återuppstod i renässansens
Italien med den improviserade teaterns stående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
